Canto 1.010: RAMA'S MELANCHOLY
VALMIKI THE ANTHILL:
Hearing the words of the Supreme Vasishtha, King Dasharatha
was persuaded, and happily sent for Rama and Lakshmana. 1
DASHARATHA THE CHARIOTEER:
Bring me my bowman Rama, that accomplished boy. Bring Lakshmana
the Lucky, so they can protect the Sacrifice. Bring them at once. 2
VALMIKI:
Thus the king sent his chamberlain to the royal apartments. And
the chamberlain quickly returned and made his report to the king. 3
CHAMBERLAIN:
Lord, your son, the strong-armed Terror of the Enemy, sits in his
apartment, dejected. He is like a bee trapped in a lotus. 4
"I'll be there in a few minutes," he says, and sinks back into one-
pointed meditation. He is miserable. He cannot bear
the presence of anybody. 5
VALMIKI:
The king called for one of
Rama's
attendants, reassuring him that he was free to speak, and asked
him about Rama's condition. 6
"What is this miserable
state
that Rama's in?" the monarch asked. And the companion of Rama,
in a sad voice, addressed the king: 7
COMPANION:
Lord, we have
all become as thin
as sticks, concerned with his sad state. Your son Rama laments, and
sits
in misery, and pines away. 8 The lotus-petal-eyed Rama,
since the day he returned from his pilgrimage with the Brahmanas,
is in a sorry state of mind. 9
However much
we plead with him
to do his daily duties of Karma, sometimes he does, his face
a dark cloud. Sometimes he doesn't. 10
He will not
go to the sacred
bath, nor worship the gods, nor join in feasts. He is so sad
sometimes,
that, however much we beg him, he will not even take his meals. 11
He does not catch the buxom girls and swing with them in the
courtyard;
nor does Rama delight in dance like the chataka bird in rain. 12
He does not delight in their bracelets and armlets. He's like a god
exiled from the Svarga heaven. 13
The pretty girls make
eyes at him,
and the spring breezes smother them: anklets, bracelets tinkle at
him;
like vines they twine around the trunk.
And
this makes him melancholy! 14
Whoever comes to him,--some sweet, some tender one, the prettiest!—
his eyes are dammed-up tears, and he begins to give vent to the flood.
15
"Who are these harem-girls," he cries, "who come only to dance and
tease?
All that they bring is misery." 16
Whether he dines or he
reclines
or travels or loafs or goes to the sacred bath, or just sits still,
he becomes a crazy madman who sees the worst of everything. 17
"What good is good luck; or bad luck? what good is a good family?
It is all false!" he says, and then returns to one-pointed silence.
18
He does not laugh, does not pursue pleasure; and he does not
perform
his Karmic duties. He just sits and sinks into sorry silence. 19
Not the girls' tossing hair, nor all the sidelong glances of their
eyes
please him. Do dancing fawns delight a silent tree in the forest? 20
He thinks of lonely places, faraway places, of great rivers,
of woods and forests; and in such places he's sorry as a slave. 21
He no longer loves fine clothes, nor drink, nor food, nor giving
feasts. He
acts like some meditating Sage, some Yogi making fierce Tapas.... 22
He lives alone, Lord of the People, without company. He does
not laugh or sing, does not even lament, such is his single mind. 23
He sits in Lotus Posture. feet on knees. His empty-headed chin
rests in his left hand. Everything, for Rama, is a disturbance. 24
He shows no pride. He does not wish to be a Prince: he does not
have
guests; he is never 'home'. To him, pleasure and pain are all the
same. 25
We don't know where he goes, or what he does, or what he wants, or
what
he's thinking, or whatever he is pursuing, or following. 26
Every day he gets thinner, every day he gets paler; every
day loses his bloom, like a tree in autumn, when the autumn ends. 27
Shatrughna Foeslayer and Lakshmana Luckyman are like two
perfect mirrors to Rama. They imitate everything he does. 28
His servants, his brothers, his mothers ask Rama repeatedly
what's wrong with him, and all he says is "Nothing!" and says nothing
more. 29
Or he will say to his closest and dearest friend: "Do not direct
your mind to pleasures, for they are only passing: they come, they
go." 30
When, in the Pleasure-Garden, he meets with the women, in their
fine
saris and jewelry, he sees only destruction greeting him. 31
"Life is a waste without the state of easy comfortable joy!"
That is the hymn he sings, over and over, in a plaintive voice. 32
"Act like a Prince!" his companions of the court urge him; but he
wails
and moans his lamentations like a mad, demon-possessed Muni. 33
No matter what is said, he does not hear; put something before
him,
he does not pay attention. He hates everything; no exceptions! 34
"It is like a forest, or pond of lotuses seen in the sky—
such is the mind," he says. "I take no pleasure or delight in it!" 35
The arrows of the god of love cannot touch Rama, though he is
surrounded by beautiful girls, any more than rain can pierce stone.
36
"Why do you long for wealth? It is the source of all calamities!"
Then, saying this, he gives away his wealth to all who ask for it. 37
"This fortune and misfortune are only imagined concepts, sprung
from the mind's delusion!" such is the sorry song that Rama sings. 38
"'O I am ruined, there's no help for me!'--when people say such
things,
and do not turn to Dispassion, it's amazing!", so says Rama. 39
Within the forest of the Clan of the Swift, Rama's the Shala
Tree, strongest of them all; but his condition is driving us mad! 40
Great King, we don't know what to do with someone in this state of
mind.
Your Majesty, show us the way out of this sad predicament. 41
Princes and Yogis counsel him. He answers with a foolish laugh,
as if he were a fool. He mocks the Royals and the Brahmanas. 42
"Whatever is this universe, wherever it may have come from,
it is not real. I am not real. This is my settled conviction." 43
He does not show respect for friend or foe; not for his brothers,
nor
his mother, nor the other queens; not for good fortune, not for bad;
nor for anyone else, my Lord. 44
He is without respect,
he is
without desire, without purpose, without a goal. Neither sage nor
fool, he is driving us crazy! 45
"What good is wealth?" he
says. "What good
are mothers; what good are all the trappings of royalty; what good
are worldly affairs?" he says. And he wants to give up life itself.
46
The pleasures of life, of royalty, his friends, his own father,
his
mother, cause him only distress. He's like the sad Chataka bird
that longs for rain in time of drought. 47
All this is like a spreading growth of vines, a cancer in the lad.
It is enough! It is for you to rescue him from misfortune. 48
Such is his present state that anything that's good seems bad to him,
bait in the trap of Samsara. Great Lord, only you can cure him. 49
Who else, what great being, is there who may be able to restore
Rama to his proper dharmic conduct in his worldly affairs? 50
Only some great mind that is free from delusion,
that is entirely pure, that is entirely good,
can lead your son out of his interior darkness,
illuminating him like the daymaker sun. 51
[Working Notes with literal translation, and Harvard-Kyoto
transliteration of the Sanskrit, with Devanagari text, can be found in
the PAGES file. If no Glossary is appended, an excellent Sanskrit-
English Dictionary is available at
http://webapps.uni-koeln.de/tamil/
]
||1.0106||
dazamaH sargaH |
rAghava-viSAdaH ||1.010||
[Working Notes with literal translation, and Harvard-Kyoto
transliteration of the Sanskrit, with Devanagari text, can be found in
the PAGES file. If no Glossary is appended, an excellent Sanskrit-
English Dictionary is available at
http://webapps.uni-koeln.de/tamil/
]
y1.010.001
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
तथा वसिष्ठे ब्रुवति राजा दशरथः सुतम् ।
संप्रहृष्टमना राममाजुहाव सलक्ष्मणम् ॥१॥
zrI-vasiSTha uvAca |
tathA vasiSThe bruvati rAjA dazarathaH sutam |
saMprahRSTa-manA rAmamAjuhAva sa-lakSmaNam ||1||
= tathA vasiSThe bruvati rAjA dazarathaH sutam saMprahRSTa-manA
rAmam AjuhAva sa-lakSmaNam = tathA – thus;-- vasiSThe – Vasishtha;--
bruvati – having spoken;-- rAjA dazarathaH – King Dasharatha;-- sutam
– son;-- saMprahRSTa-manA – rejoicing in mind;-- rAmam;-- AjuhAva –
summoned;-- sa-lakSmaNam – with Lakshmana;--
= brU >brU cl. 2. P. A. (cf. DhAtup. xxiv, 35) bráviiti, brUté
(only pr. stem • the other forms are supplied by >vac • brUmi for
bravImi • Subj. brávas, -vat • Impv. brUhi, ep. also braviihi,
bruvadhvam • brUtAt • impf. abruvam for abravam • pr.p. A. ep.
bruvamANa for bruvANa • Prec. 2. pl. brUyAsta Nal. xvii, 36, prob. wR.
for brUyAs tat), to speak, say, tell (either intrans • or with acc. of
pers. or thing • or with acc. of thing and acc., dat., gen. or loc. of
person = to tell or relate anything to • with two acc. also = declare
or pronounce to be, call) • to speak about any person or thing (acc.
with or without prati, or adhikRtya) • to proclaim predict • to answer
(either intrans. with punar or trans. with praznam, 'a question') •
(with anyathA) to speak or decide or judge wrongly • (A., rarely P.)
to call or profess one's self to be (nom., rarely with iti) • (A.) to
designate for one's self, choose • (A.) to be told by itself tell
itself (tell its tale) saMprahRSTa - a. excessively rejoiced,
rejoicing, joyful MBh. R. &c.; erect, bristling (or "standing on end",
as the hair of the body), thrilling; -tanUruha - a. having the hairs
of the body bristling with delight; prahRSTa-manas- mfn. overjoyed in
heart R.; -mukha -a. having the face radiant with joy MBh. Ahve A>hve
P. Ahvayati (but also Pot.1. sg. Ahuvema), A. Ahvayate (but also 1.
sg. Ahuve • aor.3. pl. ấhUSata • Inf. Ahuvádhyai, and Ahvayitavaí)
to call near, invoke invite, summon, cite • to provoke, challenge • to
call to (especially in rites said of the HotRi, who addresses the
Adhvaryu by the AhAva or AhvAna) • to proclaim: Caus. AhvAyayati, to
cause to call near, send for • to cause to summon or challenge or
invite: Desid. AjuhUSati, to wish to call near, to be about to call
near: Intens. Ajohaviiti, to call near zealously = ... | ukti-phalasya
saMpraharSasya ... ||
y1.010.002
दशरथ उवाच ।
प्रतिहार महाबाहुं रामं सत्यपराक्रमम् ।
सलक्ष्मणमविघ्नेन पुण्यार्थं शीघ्रमानय ॥२॥
dazaratha uvAca |
pratihAra mahA-bAhuM rAmaM satya-parAkramam |
sa-lakSmaNam avighnena puNyÂrthaM zIghram Anaya ||2||
= pratihAra mahAbAhuM rAmaM satya-parAkramam sa-lakSmaNam avighnena
puNya-arthaM zIghram Anaya =
pratihAra - bring;-- mahA-bAhu - great-armed, strong-armed ||as an
archer||;-- rAmam;-- satyaparAkrama – a. of true valour or power;
steadfast in truth;-- sa-laKSmaNam;-- avighnena - for the relief;--
puNyArtha puNya-artha - for the purpose of worship;-- zIghram -
quickly;-- Anaya - bring
zrI-vasiSTha uvAca |
iti rAjJA visRSTo'sau gatvÂntaHpura-mandiram |
muhUrta-mAtreNÂgatya samuvAca mahIpatim ||3||
= visRSTaH preSitaH | antaHpurAntastham rAmamandiram || visRSTa -
sent forth; gatvA - gone; antaHpura-mandira - apartment in the "Inner
City", the royal quarters; muhUrta-mAtreNa - for a short time; Agatya
- come; samuvAca - said, declared; mahI-patim - "earth-lord", king
y1.010.004
देव दोर्दलिताशेषरिपो रामः स्वमन्दिरे ।
विमनाः संस्थितो रात्रौ षट्पदः कमले यथा ॥४॥
deva dordalitAzeSa-ripo rAmaH svamandire |
vimanAH saMsthito rAtrau SaT-padaH kamale yathA ||4||
= vimanAH viSaNNamanAH || deva - "god", Your Majesty; dordalita -
arm-crushing; AzeSa - without remainder; ripoH - of the enemy; sva-
mandire - in his apartment; vimanas - dejected in mind; saMsthita -
staying; rAtrau - at night; SaT-pada - "six-foot", bee; kamala -
lotus
y1.010.005
आगच्छामि क्षणेनेति वक्ति ध्यायति चैकतः ।
न कस्यचिच्च निकटे स्थानुमिच्छति खिन्नधीः ॥५॥
AgacchAmi kSaNenêti vakti dhyAyati caîkataH |
na kasyacic ca nikaTe sthAnum icchati khinna-dhIH ||5||
=kSaNo ghaTikAyAH ... | ekata iti vakti iti anena api sambandhyate
| uktir vAGmAtreNa na manaH pUrvakam, mukhyam tu dhyAyati eva iti
bhAvaH || AgacchAmi - I'm coming; kSaNena - in a moment; vakti - he
says; dhyAyati - thinks, meditates; ekatas - one-pointedly; na
kasyacit - of nobody whatever; nikaTe - in the presence; sthAnum - to
be present; icchati - he wishes; khinna-dhI - distressed in thought
y1.010.006
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्य् उक्तस्तेन भूपालस्तं रामानुचरं जनम् ।
सर्वमाश्वसयामास पप्रच्छ च यथाक्रमम् ॥६॥
zrI-vasiSTha uvAca |
ity uktas tena bhUpAlas taM rAmÂnucaraM janam |
sarvam AzvasayAm-Asa papraccha ca yathA-kramam ||6||
=...|| ukta - said; tena - by him; bhUpAla - world-protector, king;
rAma-anucara - Rama's attendant, companion; jana - person; AzvasayAm-
Asa - consoled; papraccha - asked; yathA-kramam - in order, in detail
y1.010.007
कथं कीदृग्वधो राम इति पृष्टो महीभृता ।
रामभृत्यजनः खिन्नो वाक्यमाह महीपतिम् ॥७॥
kathaM kIdRg vadho rAma iti pRSTo mahIbhRtA |
rAma-bhRtya-janaH khinno vAkyam Aha mahIpatim ||7||
= ... || kathaM - how?; kIdRz - what sort?; vadha - misery; pRSTa -
asked; mahIbhRt - earth-supporter, king; rAma-bhRtya-jana - Rama's
serving-man; Aha - spoke; mahI-pati - earth-lord, king
y1.010.008
भृत्य उवाच ।
देहयष्टिमिमां देव धारयन्त इमे वयम् ।
खिन्नाः खेदे परिम्लानतनौ रामे सुते तव ॥८॥
bhRtya uvAca |
deha-yaSTim imAM deva dhArayanta ime vayam |
khinnAH khede parimlAna-tanau rAme sute tava ||8||
= yaSTim iva kRzaM dehaM dehayaSTim | khinnA duHkhitAH | ... ||
deha - body; yaSTi - stick, twig; dhArayanta - undergoing; vayam - we;
kheda - sorrow; parimlAna-tanu emaciated in body
y1.010.009
रामो राजीवपत्राक्षो यतः प्रभृति चागतः ।
सविप्रस्तीर्थयात्रायास्ततः प्रभृति दुर्मनाः ॥९॥
rAmo rAjIva-patrÂkSo yataH prabhRti cÂgataH |
savipras tIrtha-yAtrAyAs tataH prabhRti durmanAH ||9||
= rAjIvaM kamalam | ... | rAmaH patra-akSaH yatas ca AgataH sa-
vipraH yAtrAyAHtatas || ||ca AgataH|| || rAjIva-patra-akSa - lotus-
petal-eye; prabhRti - before, previously; sa-vipras - with the
Brahmanas; tIrtha-yAtra - shrine-pilgrimage; dur-manas - ill-minded,
miserable
y1.010.010
यत्नप्रार्थनयास्माकं निजव्यापारमाह्निकम् ।
सोऽयमाम्लानवदनः करोति न करोति वा ॥१०॥
yatna-prArthanayÂsmAkaM nija-vyApAram Ahnikam |
so'yam AmlAna-vadanaH karoti na karoti vA ||10.10||
= AhnikaM nija-vyApAraM bhojanÂdi | ... || prArthanA saH ayam ||
yatna-prArthana - persistence; asmAkam - by us; nija-vyApAra - regular
duty ||of worship||; Ahnika - daily; AmlAna-vadana - cheerful face
y1.010.011
स्नानदेवार्चनादानभोजनादिषु दुर्मनाः ।
प्रार्थितोऽपि हि नातृप्तेरश्नात्यशनमीश्वरः ॥११॥
snAna-devÂrcanÂdAna-bhojanÂdiSu durmanAH |
prArthito'pi hi nÂtRpter aznAty azanam IzvaraH ||11||
= ... || deva-arcana-AdAna or -arcanA-dAna; na atRpteH || snAna -
sacred bath; deva-arcana - divine worship; dAna/AdAna - charity, gift-
giving; bhojana - feast; prArthita - requested; atRpteH - because of
his discontent; na aznAti - does not eat; azana - his food
y1.010.012
लोलान्तःपुरनारीभिः कृतदोलाभिरङ्गने ।
न च क्रीडति लीलाभिर्धाराभिरिव चातकः ॥१२॥
lolÂntaHpura-nArIbhiH kRta-dolAbhir aGgane |
na ca krIDati lIlAbhir dhArAbhir iva cAtakaH ||12||
= nArIbhiH saha ... | dolA preGkholikA = ** || lola - swinging;
AntaH-pura-nArI - woman of the palace; kRta-dolAbhir - on swings;
aGgane - in the courtyard ||but <aGgana> also means a big-hipped
woman||; krIDati - plays; lIlAbhiH - at games, dancing; dhArAbhiH iva
- as in the rain; cAtaka - the Chataka bird, which loves the rain
y1.010.013
माणिक्यमुकुलप्रोता केयूरकटकावलिः ।
नानन्दयति तं राजन्द्यौः पातविषयं यथा ॥१३॥
mANikya-mukula-protA keyUra-kaTakÂvaliH |
nÂnandayati taM rAjan dyauH pAta-viSayaM yathA ||13||
= mukulÂkArair mANikyaiH protA khacitA | dyauH svargaH | ... || ||
na Anandayati|| | mANikya - jewel, ruby; mukula - budlike; protA -
strung, hanging; keyUra - armlet, upper bracelet; kaTaka - bangle,
wrist bracelet; avaliH - all in a row; Anandayati - gives delight to;
taM - that; rAjan - Prince; dyauH - from Heaven, Svarga; pAta -
fallen; viSaya - home; yathA - as if
y1.010.014
क्रीडद्वधूविलोकेषु वहत्कुसुमवायुषु ।
लतावलयगेहेषु भवत्यतिविषादवान् ॥१४॥
krIDad vadhU-vilokeSu vahat-kusuma-vAyuSu |
latA-valaya-geheSu bhavaty ativiSAdavAn ||14||
= ... | latAnAM valayanaM veSTanaM valayas tat-saMbandhiSu geheSu |
kuJjeSu i.a. || krIDan - dancing, embracing, taking pleasure with;
vadhU - eligible girls; viloka vilokeSu - with playful glances; vahan
vahat - undergoing ||in one sense, undergoing an ordeal of fire or the
like||; kusumavAyu -vAyu kusuma-vAyuSu - in the spring breezes; kusuma
- springtime; vAyuSu - by the winds; latA - vine, creeper; valaya -
bangle, bracelet, armlet, anklet; geha - family; geheSu - in
clusters; bhavati - he is; ativiSAdavAn ati-viSAda-vAn - in deep
melancholy
y1.010.015
यद्द्रव्यमुचितं स्वादुपेशलं चित्तहारि च ।
बाष्पपूर्णेक्षण इव तेनैव परिखिद्यते ॥१५॥
yad dravyam ucitaM svAdu-pezalaM citta-hAri ca |
bASpa-pUrNêkSaNa iva tenaîva parikhidyate ||15||
= ... || yad - what; dravya - to be seen; ucita - enjoyable;
suitable; svAdu - sweet; pezala - beautiful ||but suspect||; citta -
Chittam, the affective faculty of mind, which assigns qualities; hAri
- attractive; ca - and; bASpa - tear; pUrNa- full; ikSaNa - glance,
look, eyes; iva - like; tena - thereby;iva - like; parikhidyate -
y1.010.016
किमिमा दुःखदायिन्यः प्रस्फुरन्तीः पुराङ्गनाः ।
इति नृत्तविलासेषु कामिनीः परिनिन्दति ॥१६॥
kim imA duHkha-dAyinyaH prasphurantIH purAGganAH |
iti nRtta-vilAseSu kAminIH parinindati ||16||
= ...|| kim - what; imAH - these; duHkha-dAyinI - sorrow-giver;
prasphurantIH - quivering ||lips||; purAGganAH - palace women, harem
girls; iti - so; nRtta - dancing; vilAsa - delight, fascination;
kAminIH - desirable girl; parinindati - scorns, blames
y1.010.017
भोजनं शयनं यानं विलासं स्नानमासनम् ।
उन्मत्तचेष्टित इव नाभिनन्दत्यनिन्दितम् ॥१७॥
bhojanaM zayanaM yAnaM vilAsaM snAnam Asanam |
unmatta-ceSTita iva nÂbhinandaty aninditam ||17||
= ... | aninditaM nirdoSam | ... || bhojana - feasting; zayana -
lying down; yAna - going about; vilAsa - pleasuring; snAna - sacred
bath; Asana - seat, yogic posture; unmatta- crazy; ceSTita - life-
style; iva - like; na abhinandati - does not praise; anindita -
blameless
y1.010.018
किं संपदा किं विपदा किं गेहेन किम् इङ्गितैः ।
सर्वमेवासदित्युक्त्वा तुष्णीमेकोऽवतिष्ठते ॥१८॥
kiM saMpadA kiM vipadA kiM gehena kim iGgitaiH |
sarvam evÂsad ity uktvA tuSNIm eko'vatiSThate ||18||
=...|| kiM - what, why; saMpad - fortune; vipad - misfortune; geha
- home; iGgita - affection; sarvam - everything; eva - so; asad -
unreal, unSuch; iti - so; uktvA - having said; tuSNIm - silent; eka -
single, one-pointed, alone; avatiSThate - becomes
y1.010.019
नोदेति परिहासेषु न भोगेषु निमज्जति ।
न च तिष्ठति कार्येषु मौनमेवावलम्बते ॥१९॥
nôdeti parihAseSu na bhogeSu nimajjati |
na ca tiSThati kAryeSu maunam evÂvalambate ||19||
= udeti hRSyati | nimajjati sajjate | kAryeSu ArambheSu na tiSThaty
AsthAM na karoti || na udeti | eva avalambate || na; udeti - enters
into; parihAsa - enjoyment, cheerfulness; na; bhoga - pleasure;
nimajjati - is immersed; na ca; - tiSThati - performs; kArya - duty;
mauna - silent, like a Muni; eva; avalambate - falls into, remains in
y1.010.020
विलोलालकवल्लर्यो हेलावलितलोचनाः ।
नानन्दयन्ति तं नार्यो मृग्यो वनतरुं यथा ॥२०॥
vilolÂlaka-vallaryo helÂvalita-locanAH |
nÂnandayanti taM nAryo mRgyo vana-taruM yathA ||20||
= || alakeSu vallaryaH ... | helAH zRGgAra-bhAva-jAz ceSTAH | mRgI-
pakSe 'lakA iva puSpa-maJjaryaH | helayêva calita-locanAz capalêkSaNAH
|| vilola - dancing, tossing; alaka- hair; vallarI - creeper, vine;
curly hair; hela- amorous glance; avalita- scattered; locana - eye;
na; Anandayanti - they don't give delight; taM; nArI - woman; mRgya -
faun; any small animal; vana-taru - tree in the woods; yathA
y1.010.021
एकान्तेषु दिगन्तेषु तीरेषु विपिनेषु च ।
रतिमायात्यरण्येषु विक्रीत इव जन्तुषु ॥२१॥
ekÂnteSu diganteSu tIreSu vipineSu ca |
ratim AyAty araNyeSu vikrIta iva jantuSu ||21||
= vipineSu araNyeSu | jantuSu jantu-sadRzeSu pAmareSu | daivAd
vikrIto manuSyo yathA ekAntAdiSu eva ratim badhnAti tadvat || vikrite
iva || ekAnta - ekÂnteSu - in solitary places; diganta - dig-anteSu -
in distant places; tira tIreSu - on banks, shores; vipina vipineSu -
in forests; ca; rati - desire, passion; AyAti - comes to; araNyeSu -
in forests; vikrIta - bought person, slave; iva; jantu jantuSu - among
the ||forest|| people
y1.010.022
वस्त्रपानाशनादानपराङ्मुखतया तया ।
परिव्राड्धर्मिणं भूप सोऽनुयाति तपस्विनम् ॥२२॥
vastra-pAnAzanAdAna-parAGmukhatayA tayA |
parivrAD-dharmiNaM bhUpa so'nuyAti tapasvinam ||22||
= tayA prasiddhayA | parivrAjAM ye dharmA aparigrahÂdayas tadvat
taM parivrAjam eva anuyAti anukaroti || saH anuyAti || vastra-
clothing, wardrobe; pAna - drink; Azana - food; AdAna- charity, gift-
giving; parAG-mukhatA - aversion, turning the face from; tayA - by
that; parivrAD- wandering ascetic; dharmiNaM - practising Dharma;
bhUpa - o earth-lord, Your Majesty; saH; anuyAti - proceeds, carries
on; tapasvin - ascetic yogi, Tapasvin
y1.010.023
एक एव वसन्देशे जनशून्ये जनेश्वर ।
न हसत्येकया बुद्ध्या न गायति न रोदिति ॥२३॥
eka eva vasan deze jana-zUnye janezvara |
na hasaty ekayA buddhyA na gAyati na roditi ||23||
= ekayA mukhyayA ||eka - alone; eva; vasan - dwelling; deza deze -
in a country; jana- people, zUnye - devoid of; jana-Izvara - o Lord of
the People; na; hasaty - laughs; ekayA - buddhyA - single-minded, one-
pointed; na; gAyati - sings; na; roditi - cries
y1.010.024
बद्धपद्मासनः शून्यमना वामकरस्थले ।
कपोलतलमाधाय केवलं परितिष्ठति ॥२४॥
baddha-padmAsanaH zUnya-manA vAmakara-sthale |
kapola-talam AdhAya kevalaM paritiSThati ||24||
=...|| baddha-padma-Asana - Bound Lotus Posture, feet on thighs;
zUnya- empty; manas manA - mind; vAmakara- left hand; sthala -
location, place; kapola- cheek; tala - palm; AdhAya - placing; kevalaM
- constantly; paritiSThati - lies about, reclines
y1.010.025
नाभिमानमुपादत्ते न च वाञ्छति राजताम् ।
नोदेति नास्तमायाति सुखदुःखानुवृत्तिषु ॥१०२५॥
nÂbhimAnam upAdatte na ca vAJchati rAjatAm |
nôdeti nÂstam AyAti sukha-duHkhÂnuvRttiSu ||10.25||
=...|| na abhimAnam | na udeti | na astam | sukha-duhkha-anuvRtti
|| na; abhimAna - pride; upAdatte - is given to; na ca; vAJchati -
desires; rAjatA - kingship; na; udeti - rises ||like the sun||; na;
asta - home, sunset mountain; AyAti - sets; anuvRtti - sukha-duHkha-
anuvRttiSu - in the succession of pleasure and pain
y1.010.026
न विद्मः किमसौ याति किं करोति किमीहते ।
किं ध्यायति किमायाति कथं किमनुधावति ॥२६॥
na vidmaH kim asau yAti kiM karoti kim Ihate |
kiM dhyAyati kim AyAti kathaM kim anudhAvati ||26||
= Ihate icchati | anudhAvati anusarati || na; vidmaH - we know;
kim; asau - he; yAti - goes; kiM; karoti - does; kim; Ihate - wants,
seeks; kiM; dhyAyati - thinks, meditates; kim; AyAti - comes; kathaM
- how; kim; anudhAvati - pursues, follows, carries on
y1.010.027
प्रत्यहं कृशतामेति प्रत्यहं याति पाण्डुताम् ।
विरागं प्रत्यहं याति शरदन्त इव द्रुमः ॥२७॥
pratyahaM kRzatAm eti pratyahaM yAti pANDutAm |
virAgaM pratyahaM yAti zaradanta iva drumaH ||27||
=...|| pratyahaM - daily; kRzatA - thinnessr; eti - goes;
pratyahaM; yAti - comes; pANDutA - paleness, pallor; virAgaM - faded,
detached; pratyahaM; yAti; zaradante - in late autumn; iva; druma -
tree
y1.010.028
अनुयातौ तथैवैतौ राजञ्छत्रुग्नलक्ष्मणौ ।
तादृशावेव तस्यैव प्रतिबिम्बाविव स्थितौ ॥२८॥
anuyAtau tathâivâitau rAjaJ chatrugna-lakSmaNau |
tAdRzAv eva tasyâiva pratibimbAv iva sthitau ||28||
= anuyAtau snehAd anusRtau | ... || tathA eva etau rAjan zatrughna-
| tAdRzau eva | tasya eva | pratibimbau iva || anuyAta - companion;
tathA - thus; eva; etau - these two; rAjan - o King; chatrugna-
lakSmaNau - Shatrughna and Lakshmana; tAdRzau - thus; eva; tasya; eva;
pratibimba - reflection; iva; sthita - situated
y1.010.029
भृत्यै राजभिरम्बाभिः संपृष्टोऽपि पुनः पुनः ।
उक्त्वा न किंचिदेवेति तुष्णीमास्ते निरीहितः ॥२९॥
bhRtyai rAjabhir ambAbhiH saMpRSTo'pi punaH punaH |
uktvA na kiMcid evêti tuSNIm Aste nirIhitaH ||29||
=...|| bhRtyaiH rAjabhiH | saMpRSTaH api | eva iti || bhRtya -
bhRtyaiH - by the servants; rAjabhir - the princes; ambAbhiH - the
Mothers; saMpRSTa - asked, questioned; api; punaH punaH - repeatedly;
uktvA - saying; na kiMcid - not anything; eva; iti; tuSNIm - silent,
withdrawn; Aste - remains; nirIhita - indifferent
y1.010.030
आपातमात्रहृद्येषु मा भोगेषु मनः कृथाः ।
इति पार्श्वगतं भव्यमनुशास्ति सुहृज्जनम् ॥३०॥
ApAtamAtra-hRdy eSu mA bhogeSu manaH kRthAH |
iti pArzva-gataM bhavyam anuzAsti suhRj-janam ||30||
=...|| ApAta-mAtra- only misfortune; hRdi - in the heart; eSu -
these; mA - not, away from; bhogeSu - in pleasures; manaH - mind;
kRthAH - turned toward; iti; pArzva- before, with; gata - come, gone;
bhavya - worthy; anuzAsti - instructs; suhRj - dear friend; jana -
person
y1.010.031
नानाविभवरम्यासु स्त्रीषु गोष्ठीगतासु च ।
पुरस्थितमिवास्नेहो नाशमेवानुपश्यति ॥३१॥
nAnA-vibhava-ramyAsu strISu goSThI-gatAsu ca |
purasthitam ivÂsneho nAzam evÂnupazyati ||31||
= goSThI vilAsa-sthAnam || nAnA - variously; vibhava - adorned;
ramya -delightful; strI - woman; goSThI-gata - pleasure-garden ||
literally "cowpen"!!||; pura-sthitam - in his presence; iva - as if;
asneha unloving, hateful; nAza destructive eva - indeed; anupazyati ||
anu>paz|| - appears, seems
y1.010.032
नीतमायुरनायासपदप्राप्तिविवर्जितैः ।
चेष्टितैरिति काकल्या भूयोभूयः प्रगायति ॥३२॥
nItam Ayur anAyAsa-pada-prApti-vivarjitaiH |
ceSTitair iti kAkalyA bhUyo-bhUyaH pragAyati ||32||
= prApti-vivarjitaiH puruSaiH | ceSTitair bahiH-pravRttibhiH |
nItaM vRthêti zeSaH ... || nIta - led to, become; Ayur life; anAyAsa
- absence of stress, ease; pada-prApti- state attained; vivarjita -
deprived of; ceSTita - manner of life; iti - thus; kAkalyA - in a
soft voice, plaintively; bhUyo-bhUyaH - again and again, constantly;
pragAyati - he sings, chants, intones
y1.010.033
सम्राड्भवेति पार्श्वस्थं वदन्तमनुजीविनम् ।
प्रलपन्तमिवोन्मत्तं हसत्यन्यमना मुनिः ॥३३॥
samrAD-bhavêti pArzva-sthaM vadantam anujIvinam |
pralapantam ivônmattaM hasaty anyamanA muniH ||33||
=...|| samrAD bhava iti - "Act like a Prince!"; pArzva-stha -
bystander, courtier; vadantam - speaking; anujIvin - companion,
dependant, follower; pralapantam - moaning, wailing, lamenting; iva -
like; unmatta - lunatic, mad; hasati - laughs; anyamanas - "other-
minded", possessed by a demon
y1.010.034
न प्रोक्तमाकर्णयति ईक्षते न पुरोगतम् ।
करोत्यवज्ञां सर्वत्र सुसमेत्यापि वस्तुनि ॥३४॥
na proktam AkarNayati IkSate na purogatam |
karoty avajJAM sarvatra susametyÂpi vastuni ||34||
= sarvatra vastuni susametya guNataH phalataz ca zobhanam
svAnurUpam tat-prApyÂpi || prokta - address, spoken to; AkarNayati -
pays attention; IkSate - pays attention, regards; purogata - something/
someone brought before one; karoti - does, shows ||contempt||; avajJA
- contempt; sarvatra - everywhere; susametya su-sametya api - however
welcome; vastuni - whatever
y1.010.035
अप्याकाशसरोजिन्या अप्याकाशमहावने ।
इत्थमेतन्मन इति विस्मयोऽस्य न जायते ॥३५॥
apy AkAza-sarojinyA apy AkAza-mahAvane |
ittham etan mana iti vismayo 'sya na jAyate ||35||
=...|| AkAza - space, sky; sarojinI - pond abounding in lotuses;
AkAza-mahAvane - sky-forest; ittham - thus; vismaya - surprise,
delight, wonder; jAyate - arises
y1.010.036
कान्तामध्यगतस्यापि मनोऽस्य मदनेषवः ।
न भेदयन्ति दुर्भेद्यं धारा इव महोपलम् ॥३६॥
kAntA-madhya-gatasyÂpi mano'sya madanêSavaH |
na bhedayanti dur-bhedyaM dhArA iva mahôpalam ||36||
= na bhedayanti na bhindanti | ... | dhArA jala-dhArA || ||madana-
iSu; mahA-upala|| || kAntA-madhya-gata - surrounded with girls; madana
- "maddening", = Kama, god of love; iSu = arrow; bhedayanti - they
pierce, break; durbhedya - hard to pierce, break; dhAra - shower;
upala - stone, rock
y1.010.037
आपदामेकमावासमभिवाञ्छसि किं धनम् ।
अनुशिष्येति सर्वस्वमर्थिने संप्रयच्छति ॥३७॥
ApadAm ekam AvAsam abhivAJchasi kiM dhanam |
anuziSyêti sarvasvam arthine saMprayacchati ||37||
=...|| ||anuziSya iti|| || Apad misfortune, calamity ApadAm - of
misfortunes; AvAsa - abode; abhivAJchasi - you desire; dhana - wealth;
anuziSya - teaching, instructing; sarvasvam - entirely; arthin - one
who asks, beggar, arthine - to a beggar; saMprayacchati - gives away
y1.010.038
इयमापदियं संपदित्येवं कल्पनामयः ।
मनसोऽभ्युदितो मोह इति श्लोकान्प्रगायति ॥३८॥
iyam Apad iyaM saMpad ity evaM kalpanA-mayaH |
manaso'bhyudito moha iti zlokAn pragAyati ||38||
= kalpanAmayaH kalpanApracuraH | moho bhramaH || saMpad sampat -
fortune; kalpanA-maya - consisting of imagined concepts; manasaH -
from the mind; abhyudita - arisen, sprung from; moha - illusion; zloka
- verse, precept; pragAyati - sings
y1.010.039
हा हतोऽहमनाथोऽहमित्याक्रन्दपरोऽपि सन् ।
न जनो याति वैराग्यं चित्रमित्येव वक्त्यसौ ॥३९॥
hA hato'ham anAtho'ham ity Akranda-paro'pi san |
na jano yAti vairAgyaM citram ity eva vakty asau ||39||
= || hA - oh!, alas!; hata - slain, ruined; anAtha - without a
protector; Akranda - repeated lamentation, in Sanskrit drama, with
falling on the ground; para - after; yAti - goes; vairAgya -
Detachment, dispassion; citra - amazing; vakti - he says
y1.010.040
रघुकाननशालेन रामेण रिपुघातिना ।
भृशमित्थं स्थितेनैव वयं खेदमुपागताः ॥४०॥
raghu-kAnana-zAlena rAmeNa ripu-ghAtinA |
bhRzam itthaM sthitenaîva vayaM khedam upAgatAH ||40||
=...|| raghu - Raghu the Swift, founder of Rama's clan; kAnana-
forest; zAla - the Shala or Sal Tree, prized as timber because it is
stronger than an oak; ripu - enemy; ghAtin - destroyer; bhRzam -
vehemently; itthaM - thus; sthitena - because of that condition,
state; vayaM - we; kheda - misery; upAgata - come into, near
y1.010.041
न विद्मः किं महाबाहो तस्य तादृशचेतसः ।
कुर्मः कमलपत्राक्ष गतिरत्र हि नो भवान् ॥४१॥
na vidmaH kiM mahAbAho tasya tAdRza-cetasaH |
kurmaH kamala-patrÂkSa gatir atra hi no bhavAn ||41||
= || vidmaH - we know; tAdRza-cetasa - thus-minded; kurmaH - we
do; kamala-patra-akSa - o lotus-leaf-eyed; gati - going; atra - here;
hi - so; no - for us; bhavAn - Majesty
y1.010.042
राजानमथवा विप्रमुपदेष्टारमग्रतः ।
हसत्यज्ञमिवाव्यग्रः सोऽवधीरयति प्रभो ॥४२॥
rAjAnam athavA vipram upadeSTAram agrataH |
hasaty ajJam ivÂvyagraH so'vadhIrayati prabho ||42||
= ... upadeSTAraM rAjanÎti vyavahAran i.z. ||teaching politics|| ||
rAjAnam - Royals; athavA - otherwise; vipra - Brahmana; upadeSTR
upadeSTA upadeSTAram - the instructor; agratas - in front of; hasati
- he laughs; ajJa - unKnowing, ignorant; iva - as if; avyagra - one-
pointed calm; saH - he; avadhIrayati - disrespects; prabho - Sir
y1.010.043
यदेवेदमिदं स्फारं जगन्नाम यदुत्थितम् ।
नैतद्वस्तु न चैवाहमिति निर्णीय संस्थितः ॥४३॥
yad evêdam idaM sphAraM jagan nAma yad utthitam |
naîtad vastu na caîvÂham iti nirNIya saMsthitaH ||43||
= ... | idam idam bahuvidham bahir-dRSTi-gamyam | sphAraM
vistIrNam | vasatÎti vastu sadaîka-rUpam | ... || = || yad - what;
eva - indeed; idam - this; sphAra - vast; jagan - world; nAma - by
name, so-called; yad - which; utthita - arisen from; na -not; etad -
this; vastu reality; - na - not; ca - and; eva - indeed; aham - I;
iti - so; nirNIya - conviction, intuitive belief; saMsthita - situate,
at a place
y1.010.044
nÂrau nÂtmani no mitre na rAjye na ca mAtari |
na saMpadA na vipadA tasyÂsthA na vibho bahiH ||44||
=...|| ari - enemy; na arau - not for the enemy; na Atmani - not
for himself; mitra - friend, no ||na u|| mitre - not even for a
friend; na rAjye - not for a prince; na ca - and not;
mAtari - for a Mother; na saMpadA - not for fortune; na vipadA - not
for misfortune; tasya - of him; AsthA - consideration, respect,
regard; na vibho bahiH - nor, Lord, for anything else; not excluding
you, Lord
y1.010.045
निरस्तास्थो निराशोऽसौ निरीहोऽसौ निरास्पदः ।
न मूढो न च मुक्तोऽसौ तेन तप्यामहे भृशम् ॥४५॥
nirastAstho nirAzo'sau nirIho'sau nirAspadaH |
na mUDho na ca mukto'sau tena tapyAmahe bhRzam ||45||
= nirasta-AsthaH nir-AzaH asau nir-IhaH asau nir-AspadaH na mUDhaH
na ca muktaH asau tena tapyAmahe bhRzam = nirasta-Astha - without
respect; nirAza - desireless; asau - he; nirIha - inactive; asau -
he; nirAspada - disoriented; na - not; mUDha - a fool; na ca - and
not, nor; mukta - Free; asau - he; tena - thus; tapyAmahe - we burn,
endure; bhRzam - extremely = na mUDho vivekatvAt | na mukto vizranty-
anudayAt ||
y1.010.046
किं धनेन किमम्बाभिः किं राज्येन किमीहया ।
इति निश्चयवानन्तः प्राणत्यागपरः स्थितः ॥४६॥
kiM dhanena kim ambAbhiH kiM rAjyena kim IhayA |
iti nizcayavAn antaH prANa-tyAga-paraH sthitaH ||46||
=...|| kiM - what, why; dhana - wealth; kim; ambA - Mother; kiM;
rAjya - princely power; kim; IhA - activity, business; iti - so;
nizcayavat - having the conviction that; antas - within; prANa- vital
breath; tyAga- giving up; para - as if; sthita - situated
y1.010.047
भोगेऽप्यायुषि राज्येषु मित्रे पितरि मातरि ।
परमुद्वेगमायात चातकोऽवग्रहे यथा ॥४७॥
bhoge'py AyuSi rAjyeSu mitre pitari mAtari |
param udvegam AyAtaz cAtako'vagrahe yathA ||47||
= avagrahe varSa-pratbandhe || pitR pitA pitari - in his father;
mAtR mAtA mAtari - in mother; para - great; udvega - anxiety,
agitation, distress; AyAta - come; cAtaka - Chataka bird, which hates
the sun and loves the rain; the cuckoo?; avagrahe - in drought; yathA
- like
y1.010.048
इति तोके समायातां शाखाप्रसरशालिनीम् ।
आपत्ताम् अलमुद्धर्तुं समुदेतु दयापरः ॥४८॥
iti toke samAyAtAM zAkhA-prasara-zAlinIm |
ApattAm alam uddhartuM samudetu dayAparaH ||48||
=...|| iti; toke - son, boy; samAyAtA - coming, sprouting; zAkhA-
branch; prasara- tendril; zAlinI - having qualities, endowed with;
ApattAm - from misfortune; alam - enough; uddhartuM - rescue; samudetu
- incline toward; dayA-para - out of Daya, compassion
y1.010.049
तस्य तादृक्स्वभावस्य समग्रविभवान्वितम् ।
संसारजालमाभोगि प्रभो प्रतिविषायते ॥४९॥
tasya tAdRk svabhAvasya samagra-vibhavÂnvitam |
saMsAra-jAlam Abhogi prabho prativiSAyate ||49||
=...|| tasya - his; tAdRk - such; svabhAva - experience, nature;
samagra- entire; vibhava- power, plenty, -anvita - mixed with;
saMsAra- Samsara, universe, -jAla - trap, net; Abhogi - enjoyer,
wealthy; prabho - o Sir; prativiSAyate - provide the antidote
y1.010.050
ईदृशः स्यान्महासत्वः क इवास्मिन् महीतले ।
प्रकृते व्यवहारे तं यो निवेशयितुं क्षमः ॥५०॥
IdRzaH syAn mahAsatvaH ka ivÂsmin mahItale |
prakRte vyavahAre taM yo nivezayituM kSamaH ||50||
=...|| IdRz - such; syAn - is, may be; mahA-satva - great being;
kaH; iva; - who else? asmin - in this world; mahItale - o earth-Lord,
Your Majesty; prakRta - material world, actual, day-to-day; vyavahAra
- business; taM; yaH; nivezayituM - to bring to rest, restore; kSama -
able, competent;
y1.010.051
मनसि मोहमपास्य महामनः
सकलमार्तितमः किल साधुताम् ।
सफलतां नयतीह तमो हर-
न्दिनकरो भुविभास्करतामिव ॥५१॥
manasi moham apAsya mahA-manaH
sakalam ArtitamaH kila sAdhutAm |
sa-phalatAM nayatÎha tamo haran
dinakaro bhuvi-bhAskaratAm iva ||51||
= manas manasi - in the mind; moha - delusion; apAsya - renounced;
mahAmanaH - great-mind; sakalam - entirely; ArtitamaH - most painful,
grievous; kila - alas; sAdhutA - goodness; sa-; phalatA -
fruitfulness; nayati - leads; iha; tamas - darkness; Tamas, the Dark
Guna, <tamaH kRSNaM cÂvarakam> ||surezvara||, "Tamas is dark and
veiling; haran - removing; dinakara - "Day-maker", sun; bhuvi- earth-
bhAskaratA - illumination; iva ||Verse-form = SSS LSS LSS LSL, SSS LSS
LSS LSL druta-vilambitam||
इत्यार्षे श्रीवासिष्ठमहारामायणे वाल्मीकिये मोक्षोपाये वैराग्यप्रकरणे
राघवविषादो नाम दशमः सर्गः ॥१।०१०॥
ityArSe zrIvAsiSThamahArAmAyaNe vAlmIkiye mokSopAye vairAgyaprakaraNe
rAghavaviSAdo nAma dazamaH sargaH ||1|010||
dn.1.010
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
तथा वसिष्ठे ब्रुवति राजा दशरथः सुतम् ।
संप्रहृष्टमना राममाजुहाव सलक्ष्मणम् ॥१॥
दशरथ उवाच ।
प्रतिहार महाबाहुं रामं सत्यपराक्रमम् ।
सलक्ष्मणमविघ्नेन पुण्यार्थं शीघ्रमानय ॥२॥
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति राज्ञा विसृष्टोऽसौ गत्वान्तःपुरमन्दिरम् ।
मुहूर्तमात्रेणागत्य समुवाच महीपतिम् ॥३॥
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति राज्ञा विसृष्टोऽसौ गत्वान्तःपुरमन्दिरम् ।
मुहूर्तमात्रेणागत्य समुवाच महीपतिम् ॥३॥
देव दोर्दलिताशेषरिपो रामः स्वमन्दिरे ।
विमनाः संस्थितो रात्रौ षट्पदः कमले यथा ॥४॥
आगच्छामि क्षणेनेति वक्ति ध्यायति चैकतः ।
न कस्यचिच्च निकटे स्थानुमिच्छति खिन्नधीः ॥५॥
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्य् उक्तस्तेन भूपालस्तं रामानुचरं जनम् ।
सर्वमाश्वसयामास पप्रच्छ च यथाक्रमम् ॥६॥
कथं कीदृग्वधो राम इति पृष्टो महीभृता ।
रामभृत्यजनः खिन्नो वाक्यमाह महीपतिम् ॥७॥
भृत्य उवाच ।
देहयष्टिमिमां देव धारयन्त इमे वयम् ।
खिन्नाः खेदे परिम्लानतनौ रामे सुते तव ॥८॥
रामो राजीवपत्राक्षो यतः प्रभृति चागतः ।
सविप्रस्तीर्थयात्रायास्ततः प्रभृति दुर्मनाः ॥९॥
यत्नप्रार्थनयास्माकं निजव्यापारमाह्निकम् ।
सोऽयमाम्लानवदनः करोति न करोति वा ॥१०॥
स्नानदेवार्चनादानभोजनादिषु दुर्मनाः ।
प्रार्थितोऽपि हि नातृप्तेरश्नात्यशनमीश्वरः ॥११॥
लोलान्तःपुरनारीभिः कृतदोलाभिरङ्गने ।
न च क्रीडति लीलाभिर्धाराभिरिव चातकः ॥१२॥
माणिक्यमुकुलप्रोता केयूरकटकावलिः ।
नानन्दयति तं राजन्द्यौः पातविषयं यथा ॥१३॥
क्रीडद्वधूविलोकेषु वहत्कुसुमवायुषु ।
लतावलयगेहेषु भवत्यतिविषादवान् ॥१४॥
यद्द्रव्यमुचितं स्वादुपेशलं चित्तहारि च ।
बाष्पपूर्णेक्षण इव तेनैव परिखिद्यते ॥१५॥
किमिमा दुःखदायिन्यः प्रस्फुरन्तीः पुराङ्गनाः ।
इति नृत्तविलासेषु कामिनीः परिनिन्दति ॥१६॥
भोजनं शयनं यानं विलासं स्नानमासनम् ।
उन्मत्तचेष्टित इव नाभिनन्दत्यनिन्दितम् ॥१७॥
किं संपदा किं विपदा किं गेहेन किम् इङ्गितैः ।
सर्वमेवासदित्युक्त्वा तुष्णीमेकोऽवतिष्ठते ॥१८॥
नोदेति परिहासेषु न भोगेषु निमज्जति ।
न च तिष्ठति कार्येषु मौनमेवावलम्बते ॥१९॥
विलोलालकवल्लर्यो हेलावलितलोचनाः ।
नानन्दयन्ति तं नार्यो मृग्यो वनतरुं यथा ॥२०॥
एकान्तेषु दिगन्तेषु तीरेषु विपिनेषु च ।
रतिमायात्यरण्येषु विक्रीत इव जन्तुषु ॥२१॥
वस्त्रपानाशनादानपराङ्मुखतया तया ।
परिव्राड्धर्मिणं भूप सोऽनुयाति तपस्विनम् ॥२२॥
एक एव वसन्देशे जनशून्ये जनेश्वर ।
न हसत्येकया बुद्ध्या न गायति न रोदिति ॥२३॥
बद्धपद्मासनः शून्यमना वामकरस्थले ।
कपोलतलमाधाय केवलं परितिष्ठति ॥२४॥
नाभिमानमुपादत्ते न च वाञ्छति राजताम् ।
नोदेति नास्तमायाति सुखदुःखानुवृत्तिषु ॥१०२५॥
न विद्मः किमसौ याति किं करोति किमीहते ।
किं ध्यायति किमायाति कथं किमनुधावति ॥२६॥
प्रत्यहं कृशतामेति प्रत्यहं याति पाण्डुताम् ।
विरागं प्रत्यहं याति शरदन्त इव द्रुमः ॥२७॥
अनुयातौ तथैवैतौ राजञ्छत्रुग्नलक्ष्मणौ ।
तादृशावेव तस्यैव प्रतिबिम्बाविव स्थितौ ॥२८॥
भृत्यै राजभिरम्बाभिः संपृष्टोऽपि पुनः पुनः ।
उक्त्वा न किंचिदेवेति तुष्णीमास्ते निरीहितः ॥२९॥
आपातमात्रहृद्येषु मा भोगेषु मनः कृथाः ।
इति पार्श्वगतं भव्यमनुशास्ति सुहृज्जनम् ॥३०॥
नानाविभवरम्यासु स्त्रीषु गोष्ठीगतासु च ।
पुरस्थितमिवास्नेहो नाशमेवानुपश्यति ॥३१॥
नीतमायुरनायासपदप्राप्तिविवर्जितैः ।
चेष्टितैरिति काकल्या भूयोभूयः प्रगायति ॥३२॥
सम्राड्भवेति पार्श्वस्थं वदन्तमनुजीविनम् ।
प्रलपन्तमिवोन्मत्तं हसत्यन्यमना मुनिः ॥३३॥
न प्रोक्तमाकर्णयति ईक्षते न पुरोगतम् ।
करोत्यवज्ञां सर्वत्र सुसमेत्यापि वस्तुनि ॥३४॥
अप्याकाशसरोजिन्या अप्याकाशमहावने ।
इत्थमेतन्मन इति विस्मयोऽस्य न जायते ॥३५॥
कान्तामध्यगतस्यापि मनोऽस्य मदनेषवः ।
न भेदयन्ति दुर्भेद्यं धारा इव महोपलम् ॥३६॥
आपदामेकमावासमभिवाञ्छसि किं धनम् ।
अनुशिष्येति सर्वस्वमर्थिने संप्रयच्छति ॥३७॥
इयमापदियं संपदित्येवं कल्पनामयः ।
मनसोऽभ्युदितो मोह इति श्लोकान्प्रगायति ॥३८॥
हा हतोऽहमनाथोऽहमित्याक्रन्दपरोऽपि सन् ।
न जनो याति वैराग्यं चित्रमित्येव वक्त्यसौ ॥३९॥
रघुकाननशालेन रामेण रिपुघातिना ।
भृशमित्थं स्थितेनैव वयं खेदमुपागताः ॥४०॥
न विद्मः किं महाबाहो तस्य तादृशचेतसः ।
कुर्मः कमलपत्राक्ष गतिरत्र हि नो भवान् ॥४१॥
राजानमथवा विप्रमुपदेष्टारमग्रतः ।
हसत्यज्ञमिवाव्यग्रः सोऽवधीरयति प्रभो ॥४२॥
यदेवेदमिदं स्फारं जगन्नाम यदुत्थितम् ।
नैतद्वस्तु न चैवाहमिति निर्णीय संस्थितः ॥४३॥
नारौ नात्मनि नो मित्रे न राज्ये न च मातरि ।
न संपदा न विपदा तस्यास्था न विभो बहिः ॥४४॥
निरस्तास्थो निराशोऽसौ निरीहोऽसौ निरास्पदः ।
न मूढो न च मुक्तोऽसौ तेन तप्यामहे भृशम् ॥४५॥
किं धनेन किमम्बाभिः किं राज्येन किमीहया ।
इति निश्चयवानन्तः प्राणत्यागपरः स्थितः ॥४६॥
भोगेऽप्यायुषि राज्येषु मित्रे पितरि मातरि ।
परमुद्वेगमायात चातकोऽवग्रहे यथा ॥४७॥
इति तोके समायातां शाखाप्रसरशालिनीम् ।
आपत्ताम् अलमुद्धर्तुं समुदेतु दयापरः ॥४८॥
तस्य तादृक्स्वभावस्य समग्रविभवान्वितम् ।
संसारजालमाभोगि प्रभो प्रतिविषायते ॥४९॥
ईदृशः स्यान्महासत्वः क इवास्मिन् महीतले ।
प्रकृते व्यवहारे तं यो निवेशयितुं क्षमः ॥५०॥
मनसि मोहमपास्य महामनः
सकलमार्तितमः किल साधुताम् ।
सफलतां नयतीह तमो हर-
न्दिनकरो भुविभास्करतामिव ॥५१॥
इत्यार्षे श्रीवासिष्ठमहारामायणे वाल्मीकिये मोक्षोपाये वैराग्यप्रकरणे
राघवविषादो नाम दशमः सर्गः ॥१।०१०॥
hk.1.010
zrIvasiSTha uvAca |
tathA vasiSThe bruvati rAjA dazarathaH sutam |
saMprahRSTamanA rAmamAjuhAva salakSmaNam ||1||
dazaratha uvAca |
pratihAra mahAbAhuM rAmaM satyaparAkramam |
salakSmaNamavighnena puNyArthaM zIghramAnaya ||2||
zrIvasiSTha uvAca |
iti rAjJA visRSTo'sau gatvAntaHpuramandiram |
muhUrtamAtreNAgatya samuvAca mahIpatim ||3||
deva dordalitAzeSaripo rAmaH svamandire |
vimanAH saMsthito rAtrau SaTpadaH kamale yathA ||4||
AgacchAmi kSaNeneti vakti dhyAyati caikataH |
na kasyacicca nikaTe sthAnumicchati khinnadhIH ||5||
zrIvasiSTha uvAca |
ity uktastena bhUpAlastaM rAmAnucaraM janam |
sarvamAzvasayAmAsa papraccha ca yathAkramam ||6||
kathaM kIdRgvadho rAma iti pRSTo mahIbhRtA |
rAmabhRtyajanaH khinno vAkyamAha mahIpatim ||7||
bhRtya uvAca |
dehayaSTimimAM deva dhArayanta ime vayam |
khinnAH khede parimlAnatanau rAme sute tava ||8||
rAmo rAjIvapatrAkSo yataH prabhRti cAgataH |
saviprastIrthayAtrAyAstataH prabhRti durmanAH ||9||
yatnaprArthanayAsmAkaM nijavyApAramAhnikam |
so'yamAmlAnavadanaH karoti na karoti vA ||10||
snAnadevArcanAdAnabhojanAdiSu durmanAH |
prArthito'pi hi nAtRpteraznAtyazanamIzvaraH ||11||
lolAntaHpuranArIbhiH kRtadolAbhiraGgane |
na ca krIDati lIlAbhirdhArAbhiriva cAtakaH ||12||
mANikyamukulaprotA keyUrakaTakAvaliH |
nAnandayati taM rAjandyauH pAtaviSayaM yathA ||13||
krIDadvadhUvilokeSu vahatkusumavAyuSu |
latAvalayageheSu bhavatyativiSAdavAn ||14||
yaddravyamucitaM svAdupezalaM cittahAri ca |
bASpapUrNekSaNa iva tenaiva parikhidyate ||15||
kimimA duHkhadAyinyaH prasphurantIH purAGganAH |
iti nRttavilAseSu kAminIH parinindati ||16||
bhojanaM zayanaM yAnaM vilAsaM snAnamAsanam |
unmattaceSTita iva nAbhinandatyaninditam ||17||
kiM saMpadA kiM vipadA kiM gehena kim iGgitaiH |
sarvamevAsadityuktvA tuSNImeko'vatiSThate ||18||
nodeti parihAseSu na bhogeSu nimajjati |
na ca tiSThati kAryeSu maunamevAvalambate ||19||
vilolAlakavallaryo helAvalitalocanAH |
nAnandayanti taM nAryo mRgyo vanataruM yathA ||20||
ekAnteSu diganteSu tIreSu vipineSu ca |
ratimAyAtyaraNyeSu vikrIta iva jantuSu ||21||
vastrapAnAzanAdAnaparAGmukhatayA tayA |
parivrADdharmiNaM bhUpa so'nuyAti tapasvinam ||22||
eka eva vasandeze janazUnye janezvara |
na hasatyekayA buddhyA na gAyati na roditi ||23||
baddhapadmAsanaH zUnyamanA vAmakarasthale |
kapolatalamAdhAya kevalaM paritiSThati ||24||
nAbhimAnamupAdatte na ca vAJchati rAjatAm |
nodeti nAstamAyAti sukhaduHkhAnuvRttiSu ||10.25||
nabhimanamupadatte na ca vajchati rajatam |
nodeti nastamayati sukhaduhkhanuvrttisu ||10.25||
nabhimanamupadatte na ca vajchati rajatam |
nodeti nastamayati sukhaduhkhanuvrttisu ||10.25||
na vidmaH kimasau yAti kiM karoti kimIhate |
kiM dhyAyati kimAyAti kathaM kimanudhAvati ||26||
pratyahaM kRzatAmeti pratyahaM yAti pANDutAm |
virAgaM pratyahaM yAti zaradanta iva drumaH ||27||
anuyAtau tathaivaitau rAjaJchatrugnalakSmaNau |
tAdRzAveva tasyaiva pratibimbAviva sthitau ||28||
bhRtyai rAjabhirambAbhiH saMpRSTo'pi punaH punaH |
uktvA na kiMcideveti tuSNImAste nirIhitaH ||29||
ApAtamAtrahRdyeSu mA bhogeSu manaH kRthAH |
iti pArzvagataM bhavyamanuzAsti suhRjjanam ||30||
nAnAvibhavaramyAsu strISu goSThIgatAsu ca |
purasthitamivAsneho nAzamevAnupazyati ||31||
nItamAyuranAyAsapadaprAptivivarjitaiH |
ceSTitairiti kAkalyA bhUyobhUyaH pragAyati ||32||
samrADbhaveti pArzvasthaM vadantamanujIvinam |
pralapantamivonmattaM hasatyanyamanA muniH ||33||
na proktamAkarNayati IkSate na purogatam |
karotyavajJAM sarvatra susametyApi vastuni ||34||
apyAkAzasarojinyA apyAkAzamahAvane |
itthametanmana iti vismayo'sya na jAyate ||35||
kAntAmadhyagatasyApi mano'sya madaneSavaH |
na bhedayanti durbhedyaM dhArA iva mahopalam ||36||
ApadAmekamAvAsamabhivAJchasi kiM dhanam |
anuziSyeti sarvasvamarthine saMprayacchati ||37||
iyamApadiyaM saMpadityevaM kalpanAmayaH |
manaso'bhyudito moha iti zlokAnpragAyati ||38||
hA hato'hamanAtho'hamityAkrandaparo'pi san |
na jano yAti vairAgyaM citramityeva vaktyasau ||39||
raghukAnanazAlena rAmeNa ripughAtinA |
bhRzamitthaM sthitenaiva vayaM khedamupAgatAH ||40||
na vidmaH kiM mahAbAho tasya tAdRzacetasaH |
kurmaH kamalapatrAkSa gatiratra hi no bhavAn ||41||
rAjAnamathavA vipramupadeSTAramagrataH |
hasatyajJamivAvyagraH so'vadhIrayati prabho ||42||
yadevedamidaM sphAraM jagannAma yadutthitam |
naitadvastu na caivAhamiti nirNIya saMsthitaH ||43||
nArau nAtmani no mitre na rAjye na ca mAtari |
na saMpadA na vipadA tasyAsthA na vibho bahiH ||44||
nirastAstho nirAzo'sau nirIho'sau nirAspadaH |
na mUDho na ca mukto'sau tena tapyAmahe bhRzam ||45||
kiM dhanena kimambAbhiH kiM rAjyena kimIhayA |
iti nizcayavAnantaH prANatyAgaparaH sthitaH ||46||
bhoge'pyAyuSi rAjyeSu mitre pitari mAtari |
paramudvegamAyAta cAtako'vagrahe yathA ||47||
iti toke samAyAtAM zAkhAprasarazAlinIm |
ApattAm alamuddhartuM samudetu dayAparaH ||48||
tasya tAdRksvabhAvasya samagravibhavAnvitam |
saMsArajAlamAbhogi prabho prativiSAyate ||49||
IdRzaH syAnmahAsatvaH ka ivAsmin mahItale |
prakRte vyavahAre taM yo nivezayituM kSamaH ||50||
manasi mohamapAsya mahAmanaH
sakalamArtitamaH kila sAdhutAm |
saphalatAM nayatIha tamo hara-
ndinakaro bhuvibhAskaratAmiva ||51||
ity ArSe zrI-vAsiSTha-mahA-rAmAyaNe vAlmIkiye mokSôpAye vairAgya-
prakaraNe rAghava-viSAdo nAma dazamaH sargaH ||1|010||