y3033_1.je01-02 THE BATTLEFIELD

14 views
Skip to first unread message

jivadas

unread,
Jun 2, 2014, 11:00:09 AM6/2/14
to yoga-va...@googlegroups.com

 

y3033_1.je01-02 THE BATTLEFIELD

 

fm (trans. only): http://goo.gl/vwejVI

Word (complete with Working Notes): http://goo.gl/G56qHU  

All YVFilesh http://goo.gl/k3hRBX 

Concordant Glossary (CGl1405) http://goo.gl/3Hj9K6

 

 

 

om

 

The Battlefield

 

 

rAMA:

 

भगवन्_युद्धम्_एतत्_मे समासेन मनाक्_वद । श्रुतिः_आह्लाद्यते श्रोतुः_यस्मात्_एताभिः_उक्तिभि: ॥1॥

Lord, tell me all about this war,—

everything, something,—

for such delightful stories please the hearer's ear.

 

vasiSTha said:  

 

अथ तत्र_एव ते देव्यौ संग्रामम् तम्_अवेक्षितुम् । विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥2॥

एतस्मिन्न् अन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत: । तम् उत्सोढुम् अशक्त: सन् मुख-व्यतिकरे रणे ॥3॥

Well, then, so it was:

those ladies,

in order to observe the war,

arose in a conceptual SkyCar.

Those beauties ascended;

and from that point of view they saw

lIlA's lord as he met his foe:

face-to-face in battle,

each strove for the other's overthrow.

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे । जहौ सानौ_इव शिलाम् भटस्य_उरसि मुद्गरम् ॥4॥

As fearsome as a Doomsday wave

a warrior bursts a soldier's breast,

with a club that is stronger than stone.

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे । अथ प्रवृत्त: प्रसभम् प्रलय-अर्णव-रंहसा

सेनयो: शस्त्र-संपात: किरन्-न्_अनल-विद्युत: ॥5॥

And now they turn to violence,

fierce as the ocean on Doomsday:

two armies clashing their weapons,

firing fiery lightning-bolts.

 

तरत्-तरल-धार-अग्र-रेख-अङ्कित-नभस्.तल: । ध्वनत्-"कण.कणा".शब्द-मध्य-लक्षित-"टाम्".कृति: ॥6॥

The weapons fly,

streaking the sky,

uttering sparks,

making a sound of "Tomm! Tomm! Tomm!" as they strike home.

 

धीर-हुंकार-मिश्रोष्म-घर्घरारव-घस्मर: । प्रवृत्त-शरा-धाराग्र-भास्करार्चिर्-वितानक: ॥7॥

The arrows fly with a soft "Hoom",

mixed with gurgles as they strike home.

The glinting arrowheads are like glittering rays of the bright sun.

 

नदत्-कङ्कट-टङ्कार-प्रोड्डीन-कण-पावक:

परस्पराहनि-च्छिन्न-हेति-खण्ड-खगाम्बर: ॥8॥

"Tumm! Tumm!"

The sparks fly as they strike the armor of the enemy,

and splitting spears and clubs create a flock of fragments in the sky.

 

वीर-दोर्द्रुम-संचार-वहद्-वन-नभस्थल: । कोदण्ड-चक्र-क्रेङ्कार-द्रवद्-वैमानिकाङ्गन: ॥9॥

The upraised arms of these heroes are like a walking forest,

and arrows and discuses create a clangor,

striking the skyCars.

 

महा-हलहलारव-भृगी-कृत-घन-ध्वनि: । निर्विकल्प-समाधि-स्थ इवईक-घनता-वशात् ॥10॥

And all that great tohubohu

makes a low buzzing cloud of noise,

like nirvikalpa samAdhi!

 

नाराचासार-धाराग्र-लून-शूर-शिरस्कर: । परस्परांस-संघट्ट-रणत्-कङ्कट-संकट: ॥11॥

Arrows are everywhere.

Arrows pierce the heads of the champions.

The clash of armor on armor clatters and clangs as shoulders meet.

 

"हुम्"कार-हत-हेति-उग्र-संघट्ट-कटु-"टाम्"कृत: । तरत्-धारा-तरङ्ग-अभ्र-दन्तुर-अशेष-दिक्.मुख: ॥12॥

"Whoom! whoom!",

the fiery weapons strike,

"Toom! toom!",

their tackling tactics taunt.

The crashing clash of sword on mail chews at the chest, echoes in air.

 

हेति-संघट्ट-विक्षोभ-मुष्टि-ग्राह्य-झणज्-झण: । चिरम् आस्फोटकास्फोट-लुठच्-चट-चटारव: ॥13॥

Javelins clash alarm, rattling a "jhan-jhan" sound.

And hand-to-hand they fight clattering "cha-ta-ta".

 

प्रवहत्-खड्ग-सीत्कार-ज्वलत्-कण-सण-ध्वनि: । सरच्-छर-भराध्वान्त-शरत्-खर-खरारव: ॥14॥

The broadswords swoosh the air with "Seet" and "Sana" sounds,

and clash and spark.

The bowmen flow like a river in autumn twilight,

and they roar guttural "Khara! Khara!" cries.

 

धगद्-धग्-इति-विच्छिन्न-कन्ठोत्थ-प्राण-लोहित: । छिन्न-बाहु-शिरः-खड्ग-खण्ड-निर्विवर-अम्बर: ॥15॥

"Dhug-a-dhug"

says the life-blood

as it spurts from severed throats,

and arms and heads fill the onlooking sky.

 

कङ्कत-उत्थ-स्फुरत्-वह्नि-सटा-स्पृष्ट-शिरस्-रुह: । रणत्-पतत्-असि-व्रात-मत्त-पीन-झण-झण: ॥16॥

Armor uprising,

shining flame turning their topknots red as monks'

—but monks gone mad—

warring,

falling:

the "jhan-a-jhan" of swiping swords.

 

कुन्त-कुण्ठित-मातङ्ग-तरङ्ग-उत्तुङ्ग-लोहित: । दन्ति-दन्त-विनिष्पेष-तार-चीत्कार-कर्कश: ॥17॥

महा-मुसल-संपात-पिष्ट-कष्ट-उद्धर-स्वर: । तरत्-शूर-शिरः-पद्म-प्रकर-अच्छादित-अम्बर: ॥18॥

Stricken by lances,

row on row of bleeding elephants approach.

And like the sound of grinding teeth,

the "Cheet" of meeting scimitars,

and mighty maces meet,

and grind,

and crush the foe, with a wild sound.

Like lotuses in a pond heads of soldiers float in the clear sky.

 

व्योम-न्यस्त-भूज-अहि-इन्द्र: पूर्ण-धूलि.मय-अम्बु.: । छिन्न-हेति-नर-आरब्ध-केशाकेशि-प्रतिक्रिय: ॥19॥

The vultures circle in that sky, like drifting dust;

and down below,

their weapons broken,

enemies tear each other's hair.

 

नखानखि-निकृत्त-अक्षि-कर्ण-नासोष्ठ-कन्धर: । छिन्नायुध-महामल्ल-हेलोल्लालन-लब्ध-भू: ॥20॥

Nail-to-nail,

they uproot their eyes,

rip their ears,

split their noses,

tear their lips,

bite their necks,

roll about

like mighty wrestlers,

or, in sport,

like lovers playing "Lovers' War".

 

पतत्-समद-मातङ्ग-कम्पित-ऊर्वी-लुठत्-रय: । रणत्-रथ-रय-उत्पन्न-क्षरत्-रक्त-सरित्-पथ: ॥21॥

The earth trembles beneath the feet of flying-fury=elephants.

The jangling chariots leave behind a rising river of red blood.

 

रजो-रचित-नीहार: कचत्-प्रवहद्-आयुध: । एकी-कृत-घन-क्षोभ-सैन्य-सागर-गर्जित: ॥22॥

There is a mist a mist of red.

The shining, flying weapons flow.

A single cloud drifts far above an ocean of soldiers below.

 

मत्त-हास-विलासेन मृत्युना परिवर्जित: । गर्विताद्रीन्द्र-नागेन्द्र-खर्विताम्भोद-गर्जित: ॥23॥

Like the delighted mad laughter of Death,

the mad rutting trumpets of elephants,

dwarfing mountains,

echo like bounding thunderbolts.

 

वृक्ष-श्वभ्र-तटीच्छन्न-चक्र-शक्त्य्-ऋष्टि-मुद्गर: । शरोर्णा-तन्तु-नीरन्ध्र-घृष्टि-योधाद्रि-मेखल: ॥24॥

The trees, the canyons, and the slopes are hidden,

as the discuses, and spears, and javelins, and clubs, and arrows

like a wool blanket

cover the hill they struggle.for.

 

मेघ-विश्रान्त-विच्छिन्न-पताका-पट-चामर: । यन्त्र-पासाण-चक्रौघ-दूर-विद्रुत-खेचर: ॥25॥

There is a cloud of torn banners,

looking like flywhisks made of rags.

The birds

flee from the catapulted stones and fast far-flying discuses.

 

मरण-व्यग्र-कृत्ताङ्ग-योधाक्रन्दातिघर्घर: । कुठाराघात-संघात-विदलन्-मस्तक-वज्र: ॥26॥

Intent on death and cut-off limbs,

with battle-cries,

and gurgling wounds,

unharmed,

they enter close combat,

and many heads are split.

 

दूरोड्डीन-कचत्-खड्ग-खण्ड-तारकिताम्बर: । शक्ति-निर्मुक्त-शक्त्यौघ-विभिन्नेभावृत्तावनि: ॥27॥

The bits of broken broadswords fly upward, and make a starry sky.

The spearsmen send a flood of spears that pierce, even, an elephant.

 

सैन्य-व्याकुल-वेताल-ललनोन्मुक्त-मुद्गर: । गगन-उत्तम्भित-उत्तुङ्ग-शूर-तोमर-तोरण: ॥28॥

The soldiers grow disordered as the Zombie women wield their clubs.

An endless arch of lances seems to offer support to the sky.

 

भुशुण्डी-भग्न-खड्गौघ-खण्डाली-व्योम-कुन्तल: । कुन्त-वेणु-वन-न्यस्त-तापाम्बर-कचच्-छवि: ॥29॥

As maces shatter broadswords,

and the fragments fly,

pattern the sky,

the lancers seem a forest of bamboo, radiant with sun.

 

खड्ग-ऋष्टि-वृष्टि-संपुष्ट-राज-पूजित-सैनिक: । शूल-उत्तम्भित-सत्.शूर-ग्रहण-उद्यमित-अप्सरा: ॥30॥

Broadswords and javelins in showers honor the leaders of the troops.

And, all the while, the Champions are eyed by ogling apsarA-s.

 

गदातुषार-विगलत्-स्फुरिताङ्गद-दिङ्मुख: । प्रास-प्रसभ-संपिष्ट-कष्ट-चेष्टतयोत्कट: ॥31॥

The maces spark like morning frost braceleting the four directions.

The broadspears fly furiously.

 

चक्र-क्रकच-संचारच्-छिन्नाश्व-नर-वारण: । परशु-व्रात-संपात-पतत्-समद-वारण: ॥32॥

The whirling saw-tooth discuses bite horses, men, and elephants.

The flying battle-axes come together.

The elephants run.

 

लकुटोल्लोडनोड्डीन-प्रोड्डामर-चटद्-भट: । यन्त्र-पाषाण-संपात-पिष्ट-केतु-रथ-द्रुम: ॥33॥

The clubs torment; the soldiers flee

the raining death. The catapults

throw mountains of boulders that smash the battle-bannered chariots.

 

करवाल-विलूनाग्र-च्छत्र-पङ्कज-पाण्डुर-: । क्षेपण-क्षोभ-संक्षीण-सैन्य-क्षोभो ऽप्य् अलक्षण-: ॥34॥

Like fallen parasols,

or like lotuses,

the scattered cutlass-severed heads cluster in the mud.

Exhausted,

trembling soldiers swing their slings, as greater trouble comes.

 

कबन्ध-बन्ध-सनेतृ-पात-संपिष्ट-पार्श्वग: । साङ्कुशाङ्कित-संख्य-स्थ-वीर-वारित-वारण: ॥35॥

The headless trunks of officers lie among fallen attendants,

while men on elephants attack heroes standing fast in defense.

 

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समदवारण: । पाशापाशि-विशेष-ज्ञ-वीर-अतिपरिदेवन: ॥36॥

The swarming battle-axes fall together,

and the elephants run mad.

The noosemen,

like clever dicers,

know the score they cast:

the lamentation of heroes.

 

क्षुरिकाकुक्षि-निर्भेद-गलत्-पद्म-पतज्-जन: । त्रिशूल-वलनोन्मत्त-शूर-संकर-नर्तत: ॥37॥

Daggers are sheathed in bellies, and red lotuses emerge: guts, hearts.

The tridents and the discuses circle, in this crazy warrior-dance.

 

धावद्-धानुष्क-संपूर्ण-कुल-कूजित-काकलि: । भिन्दिपाल-सटाटोप-हुंकारारभटी-नट: ॥38॥

The flowing line of archers makes a creaking cacophony of bows.

The short-javelins play at _nRsiMha ManLion,

"hoom"ing as they throw,—

bombastic actors on a stage.

 

वज्र-मुष्टि-विनिष्पष्ट-पिष्ट-सद्भट-संकट: । श्येनवद्-व्योम-पदवी-प्रोत्पतत्-पटु-पट्टिश: ॥39॥

Now they are hemmed-in

by maces, clubs, and hammer-fists, and tridents,

which swoop.down like falcons from above.

 

अङ्कुशाकृष्ट-शूरेश-रथेभ-हय-केतन: । हलाहलि-हतालून-हेलाकुल-कुलाचल: ॥40॥

Elephants and horse-drawn chariots carry the bannered Hero-Lords.

Slain engineers, beheaded, hear mocking catcalls from the mountains.

 

सुतालोत्ताल-कुद्दाल-निखात-वन-भूतल: । धनुर्-द्विगुण-मात्रास्त-लून-लोक-शिलावलि: ॥41॥

Entrenching spades "chug" as they dig,

excavating the woodlands

for the distance of two bow-shots in the devastated, rocky earth.

 

क्रकचोभय-पार्श्वेभच्-छिन्न-मत्त-मतङ्गज: । संग्रमोलूखल-क्षुण्ण-लोक-तण्डुल-मौसली ॥42॥

The elephants on either side cut through the ranks like biting saws.

The people, like grain beaten in a mortar, are caught, crushed by clubs.

 

अस्त्र-भा-शृङ्खला-जाल-बद्ध-सेना-विहङ्गम: । लोलासि-वीर-निस्त्रिंश-नीतवादि-गृहाङ्गण: ॥43॥

These armies are like birds caught in a clinging net of missiles,

while the swinging swords of the command-post

make defense of their courtyard.

 

गणेशो नियमानाग्र्य-श्वापदाराव-निर्भर: । नखाङ्गुष्ठ-खनत्-पुङ्ख-प्रेङ्खारण-रणारवै: ॥44॥

The vanguard,

with a beastly roar,

impassioned,

charges.

Nails and thumbs dig like a vulture's claws.

Arrows make feathered war-dances above.

 

मरिचैर् व्यञ्जनानीव रञ्जयन् सकलारवान् । सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दग्ध-योधेरितायुध:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दधयोधोज्झितायुध: ॥45॥

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-तप्त-अङ्गार-हत-ईक्षण: । सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-विष-वारिद-लज्जन: ॥46॥

As pepper flavoring colors

the sauce, their howls color the air.

Soldiers fallen into the pot of flame.throwing weapons, agni's Fire;

soldiers fallen into the pot,

soldiers casting their weapons from the flame;

showered by fuming hot charcoal,

soldiers fallen into the pot,

into a fiery poison-cloud.

 

नाराच-वर्ष-वर-वारिद-वीर-पूर-मत्ताभ्र-संभ्रम-सनृत्त-कबन्ध-बर्ही

कल्पान्त-काल इव वेग-विवर्तमान-मातङ्ग-शैल-वलितो रण-संभ्रमो ऽभूत् ॥३।३३।४७॥

Meeting a shower of arrows, the heroes rush all about,

dancing like a peahen greeting an early morning shower.

As at Doomsday-time, even the wildly whirling elephants

grow still as mountains. Such is the confusion of battle.

 

 

om

 

 

 

 

 


 

wn3033

 

 

The complete YVFiles in their most recent update can be downloaded at

http://bit.ly/NjbdVI

 

This link will get you the full package, from which you can download any or all files. (Note that the Key does not carry the approx. 144MB download, but provides a "tree" of available Folders. Folders <y1> through <y7> contain Books 1 through 7. File <y0> has Introductory material, the Concordant Glossary (CGl) and other useful material.

Recent updates of cantos can also be found at www.yoga-vasishtha.org (under construction).

 

Your NOTES AND COMMENTS are very welcome at das....@gmail.com .

Please report any transcription errors with a Subject line beginning with the Sarga Number, "y3033". Collaborators are always invited.

 

To find this Canto/sarga in YVFiles go to —> y3 —> y3033. Open Office copies are available in the Open Office subfolder.

 

A tool to convert transliterations to DN and other Indic scripts is at

http://learnsanskrit.org/tools/sanscript

 

 

Tagsh

 

 


 

```y3033.001

 

राम उवाच

 

भगवन्युद्धमेतन्मे समासेन मनाग्वद

श्रुतिराह्लाद्यते श्रोतुर्यस्मादेताभिरुक्तिभि: ॥३।३३।१॥

 

भगवन्_युद्धम्_एतत्_मे समासेन मनाक्_वद

श्रुतिः_आह्लाद्यते श्रोतुः_यस्मात्_एताभिः_उक्तिभि: 1

**rAma uvAca |

bhagavan_yuddham_etat_me samAsena manAk_vada |

zrutiH_AhlAdyate zrotuH_yasmAt_etAbhiH_uktibhi: ||3|33|1||

 

rAma uvAca -  rAMA: -  

bhagavan -  Lord -  

vada me etat yuddham -  tell me about this war -  

samAsena manAg -  entirely or a little -  

yasmAd etAbhir uktibhi: -  since by such words -  

zrutir zrotu: AhlAdyate -  the ear of the hearer is delighted -  

 

**vlm.1. Ráma said:—Sir, relate to me in short and promptly, about this warfare, as my ears are delighted with narratives of this kind.

 

**rAma uvAca |

bhagavanyuddhametanme samAsena manAgvada |

zrutirAhlAdyate zroturyasmAdetAbhiruktibhi: ||3|33|1||

 

भगवन्_युद्धम्_एतत्_मे समासेन मनाक्_वद

श्रुतिः_आह्लाद्यते श्रोतुः_यस्मात्_एताभिः_उक्तिभि: ॥1॥

Lord, tell me all about this war,—

everything, something,—

for such delightful stories please the hearer's ear.

 

 

 

 


 

```y3033.002

 

वसिष्ठ उवाच

 

अथ तत्रैव ते देव्यौ संग्रामं तमवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥३।३३।२॥

 

अथ तत्र_एव ते देव्यौ संग्रामम् तम्_अवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे 2

**vasiSTha uvAca |

atha tatra_eva te devyau saMgrAmam tam_avekSitum |

vimAne kalpite kAnte ruddhe ruruhatu: sthire ||3|33|2||

 

vasiSTha uvAca - VASISHTHA: —

atha tatraiva te devyau – Well, then: at that time those two ladies, —

avekSitum tam saMgrAmam_ – to see that battle —

ruddhe kalpite vimAne – arisen in a conceptual SkyCar —

kAnte ruruhatu: sthire – those beauties ascended certainly —

 

**vlm.2. Vasishtha said:—These ladies then, in order to have a better view of the battle below, ascended in their imaginary aerial cars vimánas, to a more retired spot in the higher regions of the sky.

 

**vasiSTha uvAca |

atha tatraiva te devyau saMgrAmaM tamavekSitum |

vimAne kalpite kAnte ruddhe ruruhatu: sthire ||3|33|2||

 

अथ तत्र_एव ते देव्यौ संग्रामम् तम्_अवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥2॥

एतस्मिन्न् अन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तम् उत्सोढुम् अशक्त: सन् मुख-व्यतिकरे रणे ॥3॥

Well, then, so it was:

those ladies,

in order to observe the war,

arose in a conceptual SkyCar.

Those beauties ascended;

and from that point of view they saw

lIlA's lord as he met his foe:

face-to-face in battle,

each strove for the other's overthrow.

 

 


 

```y3033.003

 

एतस्मिन्नन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तमुत्सोढुमशक्त: सन्मुखव्यतिकरे रणे ॥३।३३।३॥

 

एतस्मिन्न् अन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तम् उत्सोढुम् अशक्त: सन् मुख-व्यतिकरे रणे 3

etasminn antare tatra lIleza: pratipakSata: |

tam utsoDhum azakta: san mukha-vyatikare raNe ||3|33|3||

 

एतस्मिन् अन्तरे – At this point =

तत्र – there =

लीला-ईशः – LIlâ's lord =

प्रतिपक्ष-तस् – from opposition =

तम् उत्सोढुम् अशक्तः सन् – being unable to overcome him =

मुख-व्यतिकरे रणे – face-to-face in battle -3-

 

**vlm.3. At this interval, there began a mingled fight of the forces face to face, with a commingled shout of the two armies, as the dashing of the waves against one another in the raging sea.

 

etasminnantare tatra lIleza: pratipakSata: |

tamutsoDhumazakta: sanmukhavyatikare raNe ||3|33|3||

 

अथ तत्र_एव ते देव्यौ संग्रामम् तम्_अवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥2॥

एतस्मिन्न् अन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तम् उत्सोढुम् अशक्त: सन् मुख-व्यतिकरे रणे ॥3॥

Well, then, so it was:

those ladies,

in order to observe the war,

arose in a conceptual SkyCar.

Those beauties ascended;

and from that point of view they saw

lIlA's lord as he met his foe:

face-to-face in battle,

each strove for the other's overthrow.

 


 

```y3033.004

 

प्रलयार्णवकल्लोल इवोत्पत्त्योद्भये भटे

जहौ सानाविव शिलां भटस्योरसि मुद्गरम् ॥३।३३।४॥

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

जहौ सानौ_इव शिलाम् भटस्य_उरसि मुद्गरम् 4

pralaya-arNava-kallole iva-utpattya_udbhaye bhaTe |

jahau sAnau_iva zilAm bhaTasya_urasi mudgaram ||3|33|4||

 

pralaya-arNava-kallola iva – Like the Doomsday-ocean-wave —

utpattya-udbhaye bhaTe – a fearsome-to-meet warrior —

jahau sAnau iva zilAm_ – struck in the forest like a stone ——

bhaTasya urasi mudgaram – on the warrior's breast a mallet/club —

 

**vlm.4. At this instant, _vidUratha the lord of the realm, (formerly _padma—the husband of _lIlA), seeing a daring warrior of the hostile force attack one of his soldiers, struck him impatiently on the breast, with the blow of a ponderous mallet.

 

pralayArNavakallola ivotpattyodbhaye bhaTe |

jahau sAnAviva zilAM bhaTasyorasi mudgaram ||3|33|4||

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

जहौ सानौ_इव शिलाम् भटस्य_उरसि मुद्गरम् ॥4॥

As fearsome as a Doomsday wave

a warrior bursts a soldier's breast,

with a club that is stronger than stone.

 

 

 

 


 

```y3033.005

 

अथ प्रवृत्त: प्रसभं प्रलयार्णवरंहसा

सेनयो: शस्त्रसंपात: किरन्ननलविद्युत: ॥३।३३।५॥

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

अथ प्रवृत्त: प्रसभम् प्रलय-अर्णव-रंहसा

सेनयो: शस्त्र-संपात: किरन्-न्_अनल-विद्युत: 5

atha pravRtta: prasabham pralaya-arNava-raMhasA |

senayo: zastra-saMpAta: kiran-n_anala-vidyuta: ||3|33|5||

 

atha pravRttaH

and now setting-to

prasabham

violently —

pralaya-arNava-raMhasA

w/ Doomsday-ocean-speed -  x -  

senayo: zastra-saMpAtaH

of two armies weapons-encounter

kiran anala-vidyutaH

shooting fire-lightnings —

 

**vlm.5. Then the battle raged with the impetuosity of the rolling waves of the stormy main, and the arms on both sides, flamed with living fire and flash of fiery lightnings.

 

atha pravRtta: prasabhaM pralayArNavaraMhasA |

senayo: zastrasaMpAta: kirannanalavidyuta: ||3|33|5||

 

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

अथ प्रवृत्त: प्रसभम् प्रलय-अर्णव-रंहसा

सेनयो: शस्त्र-संपात: किरन्-न्_अनल-विद्युत: ॥5॥

And now they turn to violence,

fierce as the ocean on Doomsday:

two armies clashing their weapons,

firing fiery lightning-bolts.

 

 

 

 

 

 


 

```y3033.006

 

तरत्तरलधाराग्ररेखाङ्कितनभस्तल:

ध्वनत्कणकणाशब्दमध्यलक्षितटांकृति: ॥३।३३।६॥

 

तरत्-तरल-धार-अग्र-रेख-अङ्कित-नभस्.तल:

ध्वनत्-"कण.कणा".शब्द-मध्य-लक्षित-"टाम्".कृति: 6

tarat-tarala-dhAra-agra-rekha-aGkita-nabhas.tala: |

dhvanat-"kaNa.kaNA".zabda-madhya-lakSita-"TAm".kRti: ||3|33|6||

 

tarat-tarala-dhAra-agra-rekhA-aGkita-nabhastala-: – flying-tremulous-arrowhead-streak-marked-sky —

dhvanat kaNakaNA-zabda-madhya-lakSita-TAMkRti-: – resounding-"kana-kana"-word/sound-amid-marked-"Tomm"-sound —

 

#dhArA.agra – dhAra-agra -n.- the broad-edged head of an arrow.

 

**vlm.6. Now the edges of waving swords (larattarat), glittered in the sky, and cracking and clashing noise (Kanakana), filled the air with a hedious[**hideous] crackling (kadkada).

 

tarattaraladhArA.agrarekhAGkitanabhastala: |

dhvanatkaNakaNAzabdamadhyalakSitaTAMkRti: ||3|33|6||

 

तरत्-तरल-धार-अग्र-रेख-अङ्कित-नभस्.तल:

ध्वनत्-"कण.कणा".शब्द-मध्य-लक्षित-"टाम्".कृति: ॥6॥

The weapons fly,

streaking the sky,

uttering sparks,

making a sound of "Tomm! Tomm! Tomm!" as they strike home.

 

 

 

 

 


 

```y3033.007

 

धीरहुंकारमिश्रोष्मघर्घरारवघस्मर:

प्रवृत्तशराधाराग्रभास्करार्चिर्वितानक: ॥३।३३।७॥

 

धीर-हुंकार-मिश्रोष्म-घर्घरारव-घस्मर:

प्रवृत्त-शरा-धाराग्र-भास्करार्चिर्-वितानक: 7

dhIra-hum.kAra-mizra-uSma-gharghara-Arava-ghasmara: |

pravRtta-zarA-dhArA.agra-bhAskara-arcir-vitAnaka: ||3|33|7||

 

dhIra-hum.kAra-mizra-uSma-gharghara-Arava-ghasmara-: - deep-"Hoom"-making-mixed-hot-gurgle-noise-destroyer/voracious – The arrows fly with a great "Hoom", mixed with gurgles as they strike home —

pravRtta-zarA-dhArA.agra-bhAskara-arcis-vitAnaka-: - engaged-arrow-arrowhead-sun-rays-scattered – The glinting arrowheds are like glittering rays of the bright sun —

 

**vlm.7. Then flew the winged arrows, overshadowing the beams of the sun, and emitting a booming noise (hunkára), which hushed the rattling clamour (gharghara) of summer clouds.

 

dhIrahuMkAramizroSmaghargharAravaghasmara: |

pravRttazarAdhArA.agrabhAskarArcirvitAnaka: ||3|33|7||

 

धीर-हुंकार-मिश्रोष्म-घर्घरारव-घस्मर:

प्रवृत्त-शरा-धाराग्र-भास्करार्चिर्-वितानक: ॥7॥

The arrows fly with a soft "Hoom",

mixed with gurgles as they strike home.

The glinting arrowheads are like glittering rays of the bright sun.

 

 

 

 

 


 

```y3033.008

 

नदत्कङ्कटटङ्कारप्रोड्डीनकणपावक:

परस्पराहनिच्छिन्नहेतिखण्डखगाम्बर: ॥३।३३।८॥

 

नदत्-कङ्कट-टङ्कार-प्रोड्डीन-कण-पावक:

परस्पराहनि-च्छिन्न-हेति-खण्ड-खगाम्बर: 8

nadat-kaGkaTa-TaG.kAra-proDDIna-kaNa-pAvaka: |

paraspara-ahani-cchinna-heti-khaNDa-khaga-ambara: ||3|33|8||

 

nadat-kaGkaTa-TaG.kAra-proDDIna-kaNa-pAvaka-: -  sounding-armor-"Tumm!"-making-upflying-sparks-fire -  

paraspara-Ahani-cchinna-heti-khaNDa-khaga-ambara-: -  mutual-striking-split-javelin-fragment-bird-sky -  

 

**vlm.8. Armours clashed against armours (Kankata), with a clanking noise (tankára), and shot forth the sparks of glistening fire (Kanatkana); and arms, hashing (ch'hina-bhinna) and slashing.

**AS. The whole of this chapter abounds in onomatopoeic alliterations, and is

more a play upon words than display of sense. It is interesting however, for

these jingling words in the language, as also for the names of the warlike

weapons in use among the ancients. (Khanda-khanda) against arms, filled the air with their fragments flying like birds in the air.

 

nadatkaGkaTaTaGkAraproDDInakaNapAvaka: |

parasparAhanicchinnahetikhaNDakhagAmbara: ||3|33|8||

 

नदत्-कङ्कट-टङ्कार-प्रोड्डीन-कण-पावक:

परस्पराहनि-च्छिन्न-हेति-खण्ड-खगाम्बर: ॥8॥

"Tumm! Tumm!"

The sparks fly as they strike the armor of the enemy,

and splitting spears and clubs create a flock of fragments in the sky.

 

 

 

 

 


 

```y3033.009

 

वीरदोर्द्रुमसंचारवहद्वननभस्थल:

कोदण्डचक्रक्रेङ्कारद्रवद्वैमानिकाङ्गन: ॥३।३३।९॥

 

वीर-दोर्द्रुम-संचार-वहद्-वन-नभस्थल:

कोदण्ड-चक्र-क्रेङ्कार-द्रवद्-वैमानिकाङ्गन: 9

vIra-dordruma-saMcAra-vahad-vana-nabhasthala: |

kodaNDa-cakra-kreGkAra-dravad-vaimAnika-aGgana: ||3|33|9||

 

vIra-dordruma-saMcAra-vahad-vana-nabhasthala-: - hero-arm-forest-roving-going-forest-sky —

kodaNDa-cakra-kreG-kAra-dravad-vaimAnika-aGgana-: - bows-discs-"clang"-making-going-skyCar-yard —

 

**vlm.9. The shaking (dodulya) shanks and arms of the army, appeared as a moving forest (dordruma) on the land, and the twangings of their bows (tankára), and rumbling of the disks (krenkára), drove away the birds of the air, and crackled like the rattling drive of wheels (dravat) in heaven.

 

 

vIradordrumasaMcAravahadvananabhasthala: |

kodaNDacakrakreGkAradravadvaimAnikAGgana: ||3|33|9||

 

वीर-दोर्द्रुम-संचार-वहद्-वन-नभस्थल: । कोदण्ड-चक्र-क्रेङ्कार-द्रवद्-वैमानिकाङ्गन: ॥9॥

The upraised arms of these heroes are like a walking forest,

and arrows and discuses create a clangor,

striking the skyCars.

 

 

 


 

```y3033.010

 

महाहलहलारवभृगीकृतघनध्वनि:

निर्विकल्पसमाधिस्थ इवैकघनतावशात् ॥३।३३।१०॥

 

महा-हलहलारव-भृगी-कृत-घन-ध्वनि:

निर्विकल्प-समाधि-स्थ इवईक-घनता-वशात् 10

mahA-hala.hala-Arava-bhRgI-kRta-ghana-dhvani: |

nirvikalpa-samAdhi-stha ivaIka-ghanatA-vazAt ||3|33|10||

 

mahA-hala.hala-Arava-bhRgI-kRta-ghana-dhvani-: - great-tohubohu-roaring-rumbling-made-cloud/thick-sound/noise —

nirvikalpa-samAdhi-stha iva – as in nirvikalpa samAdhi

eka-ghanatA-vazAt – one-humming-force — such samâdhi [as a vision of luminosity] is accompanied by a comparable sonic effect] —

 

**vlm.10. The hissing of their loosened strings (halhala), resembled the (ghunghuna) buzzing of bees, heard in the samadhi yoga (by shutting the ears).

 

mahAhala.hala-AravabhRgIkRtaghanadhvani: |

nirvikalpasamAdhistha ivaikaghanatAvazAt ||3|33|10||

 

महा-हलहलारव-भृगी-कृत-घन-ध्वनि: । निर्विकल्प-समाधि-स्थ इवईक-घनता-वशात् ॥10॥

And all that great tohubohu

makes a low buzzing cloud of noise,

like nirvikalpa samAdhi!

 

 

 


 

````y3033.011

 

नाराचासारधाराग्रलूनशूरशिरस्कर:

परस्परांससंघट्टरणत्कङ्कटसंकट: ॥३।३३।११॥

 

नाराचासार-धाराग्र-लून-शूर-शिरस्कर:

परस्परांस-संघट्ट-रणत्-कङ्कट-संकट: 11

nArAca-AsAra-dhArA.agra-lUna-zUra-ziraskara: |

parasparAMsa-saMghaTTa-raNat-kaGkaTa-saMkaTa: ||3|33|11||

 

nArAca-AsAra-dhArA-agra-lUna-zUra-ziraskara-: -  x -  

arrow-surrounding-arrowhead-pierced/lopped-champions-head-making —

paraspara-aMsa-saMghaTTa-raNat-kaGkaTa-saMkaTa-: -  x -  

mutual-shoulder/corner-clash-crashing-mail/armor-strait/encased —

 

**vlm.11. Iron shafts like sleets of hailstones, pierced the heads of the soldiers, and the (ranat) crashing of armours (sanghatta), broke the arms of the warriors in mail (Kankata sankata).

 

nArAca-AsAradhArA.agralUnazUraziraskara: |

parasparAMsasaMghaTTaraNatkaGkaTasaMkaTa: ||3|33|11||

 

नाराचासार-धाराग्र-लून-शूर-शिरस्कर: । परस्परांस-संघट्ट-रणत्-कङ्कट-संकट: ॥11॥

Arrows are everywhere.

Arrows pierce the heads of the champions.

The clash of armor on armor clatters and clangs as shoulders meet.

 

 

 

 


 

```y3033.012

 

हुंकारहतहेत्युग्रसंघट्टकटुटांकृतः

तरद्धारातरङ्गाभ्रदन्तुराशेषदिङ्मुखः ॥१२॥

 

"हुम्"कार-हत-हेति-उग्र-संघट्ट-कटु-"टाम्"कृतः

तरत्-धारा-तरङ्ग-अभ्र-दन्तुर-अशेष-दिक्.मुखः ॥१२॥

"hum"kAra-hata-heti-ugra-saMghaTTa-kaTu-"TAm"kRta: |

tarat-dhArA-taraGga-abhra-dantura-azeSa-dik.mukha: ||3|33|12||

 

"हुम्"कार-हत-हेति-उग्र-संघट्ट-कटु-"टाम्"कृतः –  ...

"Whoom"making-struck-fiery-fierce-clash-bitter-"Tumm"-made = 

तरत्-धारा-तरङ्ग-अभ्र-दन्तुर-अशेष-दिक्.मुखः –  pouring-flood-waves-cloud-toothy-every-quarter -12- 

 

**AB. khaDga-dhArA-taraGgair abhair danturANy unnata-dantAni_iva diGmukhAni yatra ||3|33|

**vlm.12. Weapons struck on brazen armours with a howling noise (hunkára), made a clanking sound by the stroke (tánkára), and flying like drifts of rain water (tartara), pierced the face of the air on all sidesh (literally, denticulated-dantura dingmukha).

 

"हुम्"कार-हत-हेति-उग्र-संघट्ट-कटु-"टाम्"कृत: । तरत्-धारा-तरङ्ग-अभ्र-दन्तुर-अशेष-दिक्.मुख: ॥12॥

"Whoom! whoom!",

the fiery weapons strike,

"Toom! toom!",

their tackling tactics taunt.

The crashing clash of sword on mail chews at the chest, echoes in air.

 

 

 


 

y3033.013

 

हेतिसंघट्टविक्षोभमुष्टिग्राह्यझणज्झण:

चिरमास्फोटकास्फोटलुठच्चटचटारव: ॥३।३३।१३॥

 

हेति-संघट्ट-विक्षोभ-मुष्टि-ग्राह्य-झणज्-झण:

चिरम् आस्फोटकास्फोट-लुठच्-चट-चटारव: 13

heti-saMghaTTa-vikSobha-muSTi-grAhya-jhaNaj-jhaNa: |

ciram AsphoTaka-AsphoTa-luThac-caTa-caTArava: ||3|33|13||

 

heti-saMghaTTa-vikSobha-muSTi-grAhya-jhaNaj-jhaNa-: -

javelins-clashing-alarms-hands-claspable-"jhan"ing-"jhan" — tinkling, rattling —

ciram – for long —

AsphoTaka-AsphoTa-luThac-caTa-caTa-Arava-: - clattering-clapping-rolling-"caTa-caTa"-roar —

 

**vlm.13. The striking of steel on one another (sanghatta), made the hands ring with a jingling sound (jhanjhanat); and the continued rapping on the arms, (ásphota), and clapping of hands, (karasphota), raised a pattering and chattering sound (chat chat and pat pat).

 

hetisaMghaTTavikSobhamuSTigrAhyajhaNajjhaNa: |

ciramAsphoTaka-AsphoTaluThaccaTacaTArava: ||3|33|13||

 

हेति-संघट्ट-विक्षोभ-मुष्टि-ग्राह्य-झणज्-झण: । चिरम् आस्फोटकास्फोट-लुठच्-चट-चटारव: ॥13॥

Javelins clash alarm, rattling a "jhan-jhan" sound.

And hand-to-hand they fight clattering "cha-ta-ta".

 

 

 

 

 


 

```y3033.014

 

प्रवहत्खड्गसीत्कारज्वलत्कणसणध्वनि:

सरच्छरभराध्वान्तशरत्खरखरारव: ॥३।३३।१४॥

 

प्रवहत्-खड्ग-सीत्कार-ज्वलत्-कण-सण-ध्वनि:

सरच्-छर-भराध्वान्त-शरत्-खर-खरारव: 14

pravahat-khaDga-sIt.kAra-jvalat-kaNa-saNa-dhvani: |

sarac-chara-bharAdhvAnta-zarat-khara-kharArava: ||3|33|14||

 

pravahat-khaDga-sIt.kAra-jvalat-kaNa-saNa-dhvani-: -  x -  bearing/flowing-broadsword-"Seet"-making-burning-spark-"sana"-sound —

sarat-zara-bhara-AdhvAnta-zarat-khara-khara-Arava-: -  x -  flowing-bowmen-twilight-autumn-"khara-khara"-roar —

 

**vlm.14. The whizzing noise of unsheathing the sword (shitkára), and the hissing of the sparks of fire (sansana); the flinging of arrows in all ways (sadatkára), and the flying of darts, likened the rustling of falling leaves (Kharkhara) in autumn.

 

 

pravahatkhaDgasIt.kArajvalatkaNasaNadhvani: |

saraccharabharAdhvAntazaratkharakharArava: ||3|33|14||

 

प्रवहत्-खड्ग-सीत्कार-ज्वलत्-कण-सण-ध्वनि: । सरच्-छर-भराध्वान्त-शरत्-खर-खरारव: ॥14॥

The broadswords swoosh the air with "Seet" and "Sana" sounds,

and clash and spark.

The bowmen flow like a river in autumn twilight,

and they roar guttural "Khara! Khara!" cries.

 

 

 

 


 

```y3033.015

 

धगद्धगितिविच्छिन्नकन्ठोत्थप्राणलोहित:

छिन्नबाहुशिरःखड्गखण्डनिर्विवराम्बर: ॥३।३३।१५॥

 

धगद्-धग्-इति-विच्छिन्न-कन्ठोत्थ-प्राण-लोहित:

छिन्न-बाहु-शिरः-खड्ग-खण्ड-निर्विवर-अम्बर: 15

dhagad-dhag-iti-vicchinna-kanThottha-prANa-lohita: |

chinna-bAhu-ziraH-khaDga-khaNDa-nirvivara-ambara: ||3|33|15||

 

zgl#onomat. #dhak - an exclamation of wrath _uttarar.4,23.  —> #dhagaddhagiti -ind.- (onomat.) crack! crack! _hpariz.

 

dhagad-dhag-iti-vicchinna-kanTha-uttha-prANa-lohita-: -  "Dhug-a-dhug"-severed/cut-throat-arising-life/breath-red -  

chinna-bAhu-ziraH-khaDga-khaNDa-nirvivara-ambara-: -  cut-arm-head-broadsword-divided-undivided-sky -  

 

**vlm.15. The spouting of life blood (dhakdhak), from the throats separated from the bodies, the mangled limbs and heads, and the broken swords filled the whole space.

 

dhagaddhagitivicchinnakanThotthaprANalohita: |

chinnabAhuziraHkhaDgakhaNDanirvivarAmbara: ||3|33|15||

 

धगद्-धग्-इति-विच्छिन्न-कन्ठोत्थ-प्राण-लोहित: । छिन्न-बाहु-शिरः-खड्ग-खण्ड-निर्विवर-अम्बर: ॥15॥

"Dhug-a-dhug"

says the life-blood

as it spurts from severed throats,

and arms and heads fill the onlooking sky.

 

 

 

 

 


 

````y3033.016

 

कङ्कतोत्थस्फुरद्वह्निसटास्पृष्टशिरोरुह:

रणत्पतदसिव्रातमत्तपीनझणझण: ॥३।३३।१६॥

kaGkata-uttha-sphurat-vahni-saTA-spRSTa-ziras-ruha: |

raNat-patat-asi-vrAta-matta-pIna-jhaNa-jhaNa: ||3|33|16||

 

kaGkata-uttha-sphurad-vahni-saTAspuSTa-ziras-ruha-: - armor-uprising-shining-flame-topknot-touched/tainted-head-growing —

raNat-patad-asi-vrAta-matta-pIna-jhaNa-jhaNa-: - warring-falling-swords-men-mad-swollen/huge-"jhaNa-jhaNa" —

 

saTA

 

**AB. ... saTAbhir jaTA-sadRza-jvAlabhi: spRSTA: … ||3|33|

**vlm.16. The flame of fire flaring (sphurat) from the armours; emblazoned the hairs of the warriors, and the fighting and falling (ranatpatat) of swordsmen, raised a giddy and loud jingling of their weapons (jhanjhana).

 

kaGkatotthasphuradvahnisaTAspRSTaziroruha: |

raNatpatadasivrAtamattapInajhaNajhaNa: ||3|33|16||

 

Armor uprising,

shining flame turning their topknots red as monks'

—but monks gone mad—

warring,

falling:

the "jhan-a-jhan" of swiping swords.

 

 

 


 

```y3033.017

 

कुन्तकुण्ठितमातङ्गतरङ्गोत्तुङ्गलोहित:

दन्तिदन्तविनिष्पेषतारचीत्कारकर्कश: ॥३।३३।१७॥

 

कुन्त-कुण्ठित-मातङ्ग-तरङ्ग-उत्तुङ्ग-लोहित:

दन्ति-दन्त-विनिष्पेष-तार-चीत्कार-कर्कश: ॥३।३३।१७॥

kunta-kuNThita-mAtaGga-taraGga-uttuGga-lohita: |

danti-danta-viniSpeSa-tAra-cItkAra-karkaza: ||3|33|17||

 

kunta-kuNThita-mAtaGga-taraGga-uttuGga-lohita-: -  x -  

lance-weakened-elephant-waves-lofty-red —

danti-danta-viniSpeSa-tAra-cItkAra-karkaza-: -  x -  

tooth-tooth-grinding-shrill-"cheet"making-scimitars —

 

**vlm.17. The lofty elephants pierced by the spears of the Kunta lancers, poured out torrents of red-hot blood; while the tusky tribe was goring whole bodies of them with their shrill cries (chitkára).

 

kuntakuNThitamAtaGgataraGgottuGgalohita: |

dantidantaviniSpeSatAracItkArakarkaza: ||3|33|17||

 

कुन्त-कुण्ठित-मातङ्ग-तरङ्ग-उत्तुङ्ग-लोहित:

दन्ति-दन्त-विनिष्पेष-तार-चीत्कार-कर्कश: ॥३।३३।१७॥

महा-मुसल-संपात-पिष्ट-कष्ट-उद्धर-स्वर:

तरत्-शूर-शिरः-पद्म-प्रकर-अच्छादित-अम्बर: ॥३।३३।१८॥

Stricken by lances,

row on row of bleeding elephants approach.

And like the sound of grinding teeth,

the "Cheet" of meeting scimitars,

and mighty maces meet,

and grind,

and crush the foe, with a wild sound.

Like lotuses in a pond heads of soldiers float in the clear sky.

 

 

 


 

```y3033.018

 

महामुसलसंपातपिष्टकष्टोद्धरस्वर:

तरच्छूरशिरःपद्मप्रकराच्छादिताम्बर: ॥३।३३।१८॥

 

महा-मुसल-संपात-पिष्ट-कष्ट-उद्धर-स्वर:

तरत्-शूर-शिरः-पद्म-प्रकर-अच्छादित-अम्बर: ॥३।३३।१८॥

mahA-musala-saMpAta-piSTa-kaSTa-uddhara-svara: |

tarat-zUra-ziraH-padma-prakara-acchAdita-ambara: ||3|33|18||

 

mahA-musala-saMpAta-piSTa-kaSTa-uddhara-svara-: - great-mace-encounter-crushing/grinding-hardtosubdue/grievous-wild-sound —

tarat-zUra-ziras-padma-prakara-accha-Adita-ambara-: - crossing-hero-head-lotus-wounded-clear-primal-sky —

 

**vlm.18. Others crushed by the ponderous maces of their antagonists, creaked grievously under the blows; while the heads of the slain soldiers, swam in the rivers of blood over the plain.

 

mahAmusalasaMpAtapiSTakaSToddharasvara: |

taracchUraziraHpadmaprakarAcchAditAmbara: ||3|33|18||

 

कुन्त-कुण्ठित-मातङ्ग-तरङ्ग-उत्तुङ्ग-लोहित:

दन्ति-दन्त-विनिष्पेष-तार-चीत्कार-कर्कश: ॥३।३३।१७॥

महा-मुसल-संपात-पिष्ट-कष्ट-उद्धर-स्वर:

तरत्-शूर-शिरः-पद्म-प्रकर-अच्छादित-अम्बर: ॥३।३३।१८॥

Stricken by lances,

row on row of bleeding elephants approach.

And like the sound of grinding teeth,

the "Cheet" of meeting scimitars,

and mighty maces meet,

and grind,

and crush the foe, with a wild sound.

Like lotuses in a pond heads of soldiers float in the clear sky.

 

 

 

 

 

 


 

```y3033.019

 

व्योमन्यस्तभूजाहीन्द्र: पूर्णधूलिमयाम्बुद:

छिन्नहेतिनरारब्धकेशाकेशिप्रतिक्रिय: ॥३।३३।१९॥

 

व्योम-न्यस्त-भूज-अहि-इन्द्र: पूर्ण-धूलि.मय-अम्बु.:

छिन्न-हेति-नर-आरब्ध-केशाकेशि-प्रतिक्रिय: 19

vyoma-nyasta-bhUja-ahi-indra: pUrNa-dhUli.maya-ambu.da: |

chinna-heti-nara-Arabdha-kezAkezi-pratikriya: ||3|33|19||

 

vyoma-nyasta-bhUjAhIndra-: – sky-thrown-arm/curve-serpent-lord [vultures???] —

pUrNa-dhUlimaya-ambuda-: - full-dustful-clouds —

chinna-heti-nara-Arabdha-kezAkezi-pratikriya-: – split-spears-men-meeting-hairToHair-removing —

 

**vlm.19. Here the hungry vultures were pouncing from above, and there the sky was covered by a cloud of dust; and the weaponless combatants, were engaged in Kesákesí fighting, by holding each other down by the hairs.

**AS. Remember, these are all adjectives of the great war - the fighting. I suggest the following: Arms, like great serpents where being shot up in the sky,
it was like a cloud full of dust. With their weapons broken, men were fighting by grabbing at each others hair (a different description of a hand to hand combat).

vyomanyastabhUjAhIndra: pUrNadhUlimayAmbuda: |

chinnahetinarArabdhakezAkezipratikriya: ||3|33|19||

 

व्योम-न्यस्त-भूज-अहि-इन्द्र: पूर्ण-धूलि.मय-अम्बु.: । छिन्न-हेति-नर-आरब्ध-केशाकेशि-प्रतिक्रिय: ॥19॥

The vultures circle in that sky, like drifting dust;

and down below,

their weapons broken,

enemies tear each other's hair.

 

 

 


 

```y3033.020


नखानखिनिकृत्ताक्षिकर्णनासोष्ठकन्धर:

छिन्नायुधमहामल्लहेलोल्लालनलब्धभू: ॥३।३३।२०॥

 

नखानखि-निकृत्त-अक्षि-कर्ण-नासोष्ठ-कन्धर:

छिन्नायुध-महामल्ल-हेलोल्लालन-लब्ध-भू: ॥३।३३।२०॥

nakhAnakhi-nikRtta-akSi-karNa-nAsoSTha-kandhara: |

chinnAyudha-mahAmalla-helollAlana-labdha-bhU: ||3|33|20||

 

zgl#>abo. ? #oSTha -m.- (etym. doubtful ; >uS, Un2.2,4) the lip (generally du.) _RV.&c.; #oSThI –f.- Coccinia Grandis (a common image of lips), http://www.jircas.affrc.go.jp/project/value_addition/Vegetables/images/032C-s.jpg  L. ; (in a compound the <o> of #oSTha forms with a preceding <a-> either #vRiddhi <au>, or #guNa <o> _kAty. on _pAN.6-1.94).  e.g. #nAsoSTha = nAsa-oStha, `y3033.020.)

 

nakhAnakhi-nikRtta-akSi-karNa-nAs-oSTha-kandhara-: -  nailToNail-uprooted/cutOff-eyes-ears-noses-lips-neck -  

chinna-Ayudha-mahAmalla-hela-ullAlana-labdha-bhU-: - shattered-weapons-greatWrestlers-sport/contempt-likeLovers-getting-Earth/ground — The image is of a lover's quarrel, or its imitation when making love. —

 

 

nakhAnakhinikRttAkSikarNanAsoSThakandhara: |

chinnAyudhamahAmallahelollAlanalabdhabhU: ||3|33|20||

 

नखानखि-निकृत्त-अक्षि-कर्ण-नासोष्ठ-कन्धर: छिन्नायुध-महामल्ल-हेलोल्लालन-लब्ध-भू: ॥३।३३।२०॥

Nail-to-nail,

they uproot their eyes,

rip their ears,

split their noses,

tear their lips,

bite their necks,

roll about

like mighty wrestlers,

or, in sport,

like lovers playing "Lovers' War".

 

 

 

 

 


 

```y3033.021

 

पतत्समदमातङ्गकम्पितोर्वीलुठद्रय:

रणद्रथरयोत्पन्नक्षरद्रक्तसरित्पथ: ॥३।३३।२१॥

patat-samada-mAtaGga-kampita-UrvI-luThat-raya: |

raNat-ratha-raya-utpanna-kSarat-rakta-sarit-patha: ||3|33|21||

 

patat- samada-mAtaGga-kampita-UrvI-luThad-raya-: -  ...

falling-furious-elephant-trembling-Earth-rolling-stream -  

raNad-ratha-raya-utpanna-kSarad-rakta-sarit-patha-: -  jangling-chariots-speed-rising-streaming-blood-river-course -  

 

**DC - falling down maddened elephants make the earth tremble, like

falling streams of water; rattling chariots ........????......... (move about?) rising flowing rivers of blood. **AS. The earth was shaking due to intoxicated elephants and hence the warriors were stumbling in their courses(luThat-raya) and falling (patat). The compound is rather convoluted. everything after patat is a description of the warriors, but there is no explicit word for a warrior; it is simply deduced. There is no mention of the elephants falling, though. There were rivers of blood flowing from the tracks of chariots (ratha-raya-utpanna) roaring about (raNat).

patatsamadamAtaGgakampitorvIluThadraya: |

raNadratharayotpannakSaradraktasaritpatha: ||3|33|21||

 

The earth trembles beneath the feet of flying-fury=elephants.

The jangling chariots leave behind a rising river of red blood.

-21-

 

 

 

 


 

```y3033.022

 

रजोरचितनीहार: कचत्प्रवहदायुध:

एकीकृतघनक्षोभसैन्यसागरगर्जित: ॥३।३३।२२॥

 

रजो-रचित-नीहार: कचत्-प्रवहद्-आयुध:

एकी-कृत-घन-क्षोभ-सैन्य-सागर-गर्जित: 22

rajo-racita-nIhAra: kacat-pravahad-Ayudha: |

ekI-kRta-ghana-kSobha-sainya-sAgara-garjita: ||3|33|22||

 

rajas-racita-nIhAra-H

red-made-mist —

kacat-pravahad-Ayudha-H

shining-flying-weapons —

ekI-kRta-ghana-kSobha-sainya-sAgara-garjita-: -  x -  

one-made – cloud = trembling - soldier-ocean - crying/roaring —

 

**DC - Dust was raised as cloud, bearing water; roar of the ocean of soldiers made cloud tremble.

**AS. The warriors are compared to an ocean: with mist formed by dust, with roaring waves formed by flying weapons, making its roar by simultaneous shouts of the armies (ekIkRtaghanakSobhasainya).

 

rajoracitanIhAra: kacatpravahadAyudha: |

ekIkRtaghanakSobhasainyasAgaragarjita: ||3|33|22||

 

रजो-रचित-नीहार: कचत्-प्रवहद्-आयुध:

एकी-कृत-घन-क्षोभ-सैन्य-सागर-गर्जित: ॥22॥

There is a mist a mist of red.

The shining, flying weapons flow.

A single cloud drifts far above an ocean of soldiers below.

 

 

 

 

 


 

```y3033.023

 

मत्तहासविलासेन मृत्युना परिवर्जित:

गर्विताद्रीन्द्रनागेन्द्रखर्विताम्भोदगर्जित: ॥३।३३।२३॥

 

मत्त-हास-विलासेन मृत्युना परिवर्जित:

गर्विताद्रीन्द्र-नागेन्द्र-खर्विताम्भोद-गर्जित: 23

matta-hAsa-vilAsena mRtyunA parivarjita: |

garvitAdrIndra-nAgendra-kharvita-ambhoda-garjita: ||3|33|23||

 

matta-hAsa-vilAsena -  x -  

w/ mad-laughter-delighting —

mRtyunA -  x -  

w/ death -  x -  

parivarjita-: -  x -  

deprived —

garvitAdrIndra-nAgendra-kharvita-ambhoda-garjita-: -  x -  haughty-mountain-lord-elephant-best-dwarfing-clouds-roaring — the prize elephants dwarf the mountains, rut-roaring like thunderclouds —

 

**DC - paricarvita: – chewed - Proud Himalayas were as if chewed by madly laughting enjoying death, roar of great elephants was dwarfing roar of clouds. **AB. Here is the meaning. Being chewed up by wildly laughing Death, drowning out the roars of clouds (kharvita-ambhoda-garjitaH) by the great haughty elephants (by their own roars).

 

mattahAsavilAsena mRtyunA parivarjita: |

garvitAdrIndranAgendrakharvita-ambhodagarjita: ||3|33|23||

 

मत्त-हास-विलासेन मृत्युना परिवर्जित: । गर्विताद्रीन्द्र-नागेन्द्र-खर्विताम्भोद-गर्जित: ॥23॥

Like the delighted mad laughter of Death,

the mad rutting trumpets of elephants,

dwarfing mountains,

echo like bounding thunderbolts.

 

 

 

 


 

```y3033.024

 

वृक्षश्वभ्रतटीच्छन्नचक्रशक्त्यृष्टिमुद्गर:

शरोर्णातन्तन्तुनीरन्ध्रघृष्टियोधाद्रिमेखल: ॥३।३३।२४॥

vRkSa-zvabhra-taTIcchanna-cakra-zakty-RSTi-mudgara: |

zarorNA-tantu-nIrandhra-ghRSTi-yodhAdri-mekhala: ||3|33|24||

 

vRkSa-zvabhra-taTIc-channa-cakra-zakty-RSTi-mudgara-: - trees-chasms-slopes-covered/hidden-chakras-spears-javelins-clubs —

zara-UrNA-tantu-nIrandhra-ghRSTi-yodha-adri-mekhala-: – arrow-wool/blanket-thread-close-grinding/competing-battle-mountain-girdle —

 

**AB. vRkSa-zvabhrAdy-AzrayeNa praharatAm_ vadhAya kSiptAs tatra cchannAz-cakrAdayo yatra | zaralakSaNorNatantubhir nIrandhra-ghRSTayo nirantarAnusyUtA nAnA-varNA yodha-lakSaNA adri-mekhalA: parvata-nitambA yatra ||3|33|

 

vRkSazvabhrataTIcchannacakrazaktyRSTimudgara: |

zarorNAtantantunIrandhraghRSTiyodhAdrimekhala: ||3|33|24||

 

The trees, the canyons, and the slopes are hidden,

as the discuses, and spears, and javelins, and clubs, and arrows

like a wool blanket

cover the hill they struggle.for.

 

 

 

 

 


 

```y3033.025

 

मेघविश्रान्तविच्छिन्नपताकापटचामर:

यन्त्रपासाणचक्रौघदूरविद्रुतखेचर: ॥३।३३।२५॥

 

मेघ-विश्रान्त-विच्छिन्न-पताका-पट-चामर:

यन्त्र-पासाण-चक्रौघ-दूर-विद्रुत-खेचर: 25

megha-vizrAnta-vicchinna-patAkA-paTa-cAmara: |

yantra-pAsANa-cakra-ogha-dUra-vidruta-khecara: ||3|33|25||

 

megha-vizrAnta-vicchinna-patAkA-paTa-cAmara-: - cloud-resting-torn-banners-cloth-whisks —

yantra-pAsANa-cakra-ogha-dUra-vidruta-khecara-: - machine-stone-discus-flood-far-fleeing-skyrovers/birds —

 

meghavizrAntavicchinnapatAkApaTacAmara: |

yantrapAsANacakra-oghadUravidrutakhecara: ||3|33|25||

 

मेघ-विश्रान्त-विच्छिन्न-पताका-पट-चामर: । यन्त्र-पासाण-चक्रौघ-दूर-विद्रुत-खेचर: ॥25॥

There is a cloud of torn banners,

looking like flywhisks made of rags.

The birds

flee from the catapulted stones and fast far-flying discuses.

 

 

 

 


 

```y3033.026

 

मरणव्यग्रकृत्ताङ्गयोधाक्रन्दातिघर्घर:

कुठाराघातसंघातविदलन्मस्तकव्रज: ॥३।३३।२६॥

maraNa-vyagra-kRtta-aGga-yodha-Akranda-atig.harghara: |

kuThAra-aghAta-saMghAta-vidalan-mastaka-vraja: ||3|33|26||

 

maraNa-vyagra-kRtta-aGga-yodha-Akranda-atigharghara-: -

dying-alarmed/intent - cutOff/surrounded - body/limbs - battle-crying - hyperGurgling —

kuThAra-aghAta-saMghAta-vidalan-mastaka-vraja: - battleAxe-unharmed-close/combat-splitting-head-many —

 

**DC - cries of dying wounded (cut off limbs) in battle were loud “ghara-ghara”,

axes and tridents were striking in combat, tearing off heads. **AS.First, there is a serious typo. mastakavraja: -> mastakavrajaH. Here is my meaning: There were gurgling sounds by warriors with hacked limbs with pain of impending death. There were many heads (mastaka-vrajaH) breaking up by the impact of striking axes. the word vraja has this other meaning of a group, a collection etc.

maraNavyagrakRttAGgayodhAkrandAtigharghara: |

kuThArAghAtasaMghAtavidalanmastakavraja: ||3|33|26||

 

मरण-व्यग्र-कृत्ताङ्ग-योधाक्रन्दातिघर्घर: । कुठाराघात-संघात-विदलन्-मस्तक-वज्र: ॥26॥

Intent on death and cut-off limbs,

with battle-cries,

and gurgling wounds,

unharmed,

they enter close combat,

and many heads are split.

 

 

 

 


 

````y3033.027

 

दूरोड्डीनकचत्खड्गखण्डतारकिताम्बर:

शक्तिनिर्मुक्तशक्त्यौघविभिन्नेभावृत्तावनि: ॥३।३३।२७॥

 

दूरोड्डीन-कचत्-खड्ग-खण्ड-तारकिताम्बर:

शक्ति-निर्मुक्त-शक्त्यौघ-विभिन्नेभावृत्तावनि: 27

dUra-uDDIna-kacat-khaDga-khaNDa-tArakita-ambara: |

zakti-nirmukta-zaktyaugha-vibhinnebhAvRttAvani: ||3|33|27||

 

dUra-uDDIna-kacat-khaDga-khaNDa-tArakita-ambara-: - far-upflying-shining-broadsword-bits-starry-sky —

zakti-nirmukta-zakty-augha-vibhinna-ibhAvRtta-avani-: - spears-released-spear-flood-pierced-elephant-surrounded-earth —

 

dUra-uDDInakacatkhaDgakhaNDatArakita-ambara: |

zaktinirmuktazaktyaughavibhinnebhAvRttAvani: ||3|33|27||

 

दूरोड्डीन-कचत्-खड्ग-खण्ड-तारकिताम्बर: । शक्ति-निर्मुक्त-शक्त्यौघ-विभिन्नेभावृत्तावनि: ॥27॥

The bits of broken broadswords fly upward, and make a starry sky.

The spearsmen send a flood of spears that pierce, even, an elephant.

 

 

 

 

 


 

```y3033.028

 

सैन्यव्याकुलवेतालललनोन्मुक्तमुद्गर:

गगनोत्तम्भितोत्तुङ्गशूरतोमरतोरण: ॥३।३३।२८॥

 

सैन्य-व्याकुल-वेताल-ललनोन्मुक्त-मुद्गर:

गगन-उत्तम्भित-उत्तुङ्ग-शूर-तोमर-तोरण: 28

sainya-vyAkula-vetAla-lalanonmukta-mudgara: |

gagana-uttambhita-uttuGga-zUra-tomara-toraNa: ||3|33|28||

 

sainya-vyAkula-vetAla-lalana-unmukta-mudgara-: -  soldiers-engaged/disordered-Zombies-wanton-thrown-clubs -  

gagana-uttambhita-uttuGga-zUra-tomara-toraNa-: -  sky-upheld-lofty-hero-sharpLance-portal/arch -  

 

**DC - vetalas were laughtingly throwing clubs into preoccupied soldiers? sky was upheld hig: by arch of hero’s lances. **AS. JD is closer, but it is the Vetala women who are upset (vyAkula) and throwing clubs because they are bothered by the armies (who probably don't let them feast in peace(:-)) toraNa is a garland hung on the door for adornment. It is saying that the upheld lances appeared like a "toraNa" for the sky. toraNa is a garland hung on the door for adornment. It is saying that the upheld lances appeared like a "toraNa" for the sky.

 

sainyavyAkulavetAlalalanonmuktamudgara: |

gaganottambhitottuGgazUratomaratoraNa: ||3|33|28||

 

सैन्य-व्याकुल-वेताल-ललनोन्मुक्त-मुद्गर: । गगन-उत्तम्भित-उत्तुङ्ग-शूर-तोमर-तोरण: ॥28॥

The soldiers grow disordered as the Zombie women wield their clubs.

An endless arch of lances seems to offer support to the sky.

 

 

 

 

 


 

```y3033.029

 

भुशुण्डीभग्नखड्गौघखण्डालीव्योमकुन्तल:

कुन्तवेणुवनन्यस्ततापाम्बरकचच्छवि: ॥३।३३।२९॥

 

भुशुण्डी-भग्न-खड्गौघ-खण्डाली-व्योम-कुन्तल:

कुन्त-वेणु-वन-न्यस्त-तापाम्बर-कचच्-छवि: 29

bhuzuNDI-bhagna-khaDga-ogha-khaNDAlI-vyoma-kuntala: |

kunta-veNu-vana-nyasta-tApAmbara-kacac-chavi: ||3|33|29||

 

bhuzuNDI-bhagna-khaDga-ogha-khaNDa-alI-vyoma-kuntala-: -  mace-shattered-broadsword-sea-fragments-flying-sky-hairlike -  

kunta-veNu-vana-nyasta-tApa-ambara-kacat-chavi-: -  lance-bamboo-forest-scattered-hot-sky-shining-radiant/skin -  

 

**AB. khaDga-khaNDAlir eva vyomna: kuntalA: kezA yatra | kunta-samUha-lakSaNe veNuvane ... ||3|33|

 

bhuzuNDIbhagnakhaDga-oghakhaNDAlIvyomakuntala: |

kuntaveNuvananyastatApAmbarakacacchavi: ||3|33|29||

 

भुशुण्डी-भग्न-खड्गौघ-खण्डाली-व्योम-कुन्तल: । कुन्त-वेणु-वन-न्यस्त-तापाम्बर-कचच्-छवि: ॥29॥

As maces shatter broadswords,

and the fragments fly,

pattern the sky,

the lancers seem a forest of bamboo, radiant with sun.

 

 

 

 


 

```y3033.030

 

खड्गर्ष्टिवृष्टिसंपुष्टराजपूजितसैनिक:

शूलोत्तम्भितसच्छूरग्रहणोद्यमिताप्सरा: ॥३।३३।३०॥

khaDga-RSTi-vRSTi-saMpuSTa-rAja-pUjita-sainika: |

zUla-uttambhita-sat.zUra-grahaNa-udyamita-apsarA: ||3|33|30||

 

khaDga-RSTi-vRSTi-saMpuSTa-rAja-pUjita-sainika: - broadsword-javelin-shower-preeminent-king-honored-troops —

zUla-uttambhita-sat.zUra-grahaNa-udyamita-apsarA: - pikes-upheld-Champions-grasping-excited-Apsarâ —

 

**DC - army, honored by rajas, was a flood full of swords and spears, heroes, raised on pikes were grasped by excited apsaras.

**AS. You are much closer to the meaning. The warriors were honored by the kings pleased with the offering of the showers of swords and lances. The second line does not mean "grasped", but getting ready to be grasped. Thus the apsaras were getting ready to grab them - hence JD's "eyed by ogling..." grahaNa-udyamita means gotten ready (udyamita) to grab (grahaNAya) .

 

khaDgarSTivRSTisaMpuSTarAjapUjitasainika: |

zUlottambhitasacchUragrahaNodyamitApsarA: ||3|33|30||

 

Broadswords and javelins in showers honor the leaders of the troops.

And, all the while, the Champions are eyed by ogling apsarA-s.

 

 

 


 

```y3033.031

 

गदातुषारविगलत्स्फुरिताङ्गददिङ्मुख:

प्रासप्रसभसंपिष्टकष्टचेष्टतयोत्कट: ॥३।३३।३१॥

 

गदातुषार-विगलत्-स्फुरिताङ्गद-दिङ्मुख:

प्रास-प्रसभ-संपिष्ट-कष्ट-चेष्टतयोत्कट: 31

gadA.tuSAra-vigalat-sphurita-aGgada-diG.mukha: |

prAsa-prasabha-saMpiSTa-kaSTa-ceSTatayA_utkaTa: ||3|33|31||

 

gadA-tuSAra-vigalat-sphurita-aGgada-diG.mukha-: -  mace-frost-falling-flashing/convulsing-bracelet-Directions -  

prAsa-prasabha-saMpiSTa-kaSTa-ceSTatayA utkaTa-: -  w/ broadSpear-violent-crushed-trouble-activity furious -  

 

**DC - ??? all directions appeared like bracelet of melting snow and maces ????

??? intoxication by violent spears, crushing foes ????? **AS. This is indeed somewhat convoluted(:-)) Here is the meaning: There were (warriors) with trembling armlet regions (sphurita-aGgadadiz - probably due to the force of the hit) whose faces were falling down (like lotuses) in a snowstorm of maces.
There was intense squirming due to pain (kaSTaceSTatayA utkaTaH) from forceful pounding (prasabhasaMpiSTa) by missiles (prAsa).

gadA.tuSAravigalatsphurita-aGgadadiG.mukha: |

prAsaprasabhasaMpiSTakaSTaceSTatayA_utkaTa: ||3|33|31||

 

गदातुषार-विगलत्-स्फुरिताङ्गद-दिङ्मुख: । प्रास-प्रसभ-संपिष्ट-कष्ट-चेष्टतयोत्कट: ॥31॥

The maces spark like morning frost braceleting the four directions.

The broadspears fly furiously.

 

 

 

 


 

```y3033.032

 

चक्रक्रकचसंचारच्छिन्नाश्वनरवारण:

परशुव्रातसंपातपतत्समदवारण: ॥३।३३।३२॥

 

चक्र-क्रकच-संचारच्-छिन्नाश्व-नर-वारण:

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समद-वारण: 32

cakra-krakaca-saMcArac-chinna-azva-nara-vAraNa: |

parazu-vrAta-saMpAta-patat-samada-vAraNa: ||3|33|32||

 

cakra-krakaca-saMcArac-chinna-azva-nara-vAraNa-: -  x -  

discus-sawtooth-whirling-cut-horses-men-elephants —

parazu-vrAta-saMpAta-patat-samada-vAraNa-: -  x -  

battleAze-troop/swarm-together-flying-crazed-elephants —

 

cakrakrakacasaMcAracchinna-azvanaravAraNa: |

parazuvrAtasaMpAtapatatsamadavAraNa: ||3|33|32||

 

चक्र-क्रकच-संचारच्-छिन्नाश्व-नर-वारण: । परशु-व्रात-संपात-पतत्-समद-वारण: ॥32॥

The whirling saw-tooth discuses bite horses, men, and elephants.

The flying battle-axes come together.

The elephants run.

 

 

 

 

 


 

```y3033.033

 

लकुटोल्लोडनोड्डीनप्रोड्डामरचटद्भट:

यन्त्रपाषाणसंपातपिष्टकेतुरथद्रुम: ॥३।३३।३३॥

 

लकुटोल्लोडनोड्डीन-प्रोड्डामर-चटद्-भट:

यन्त्र-पाषाण-संपात-पिष्ट-केतु-रथ-द्रुम: 33

lakuTa-ulloDana-uDDIna-proDDAmara-caTad-bhaTa: |

yantra-pASANa-saMpAta-piSTa-ketu-ratha-druma: ||3|33|33||

 

lakuTa-ulloDana-uDDIna-proDDAmara-caTad-bhaTa-: -  ...

clubs – vexing – upFlying = officers-shielding - soldiers -  

yantra-pASANa-saMpAta-piSTa-ketu-ratha-druma-: -  machine/catapult-stones – falling - grinding- banners-chariot - mountain — mountains of catapulted stones smash the chariot banners -  

 

**vlm.33. Shielding themselves from the blows of big clubs, the great warriors were running off. The stones shot out of the cannons destroyed the trees, flags and chariots.

**DC - clubs rise and fall, death flying around soldiers; flying catapulted stones break flags, chariots and mountains. **AS. The warriors (bhaTa) were hiding from fierce fighting (proDDAmaracaTat) fleeing from beating by clubs (lakuTolloDDIna). The second line is OK, except druma should be trees not mountains.

 

lakuTolloDanoDDInaproDDAmaracaTadbhaTa: |

yantrapASANasaMpAtapiSTaketurathadruma: ||3|33|33||

 

लकुटोल्लोडनोड्डीन-प्रोड्डामर-चटद्-भट: । यन्त्र-पाषाण-संपात-पिष्ट-केतु-रथ-द्रुम: ॥33॥

The clubs torment; the soldiers flee

the raining death. The catapults

throw mountains of boulders that smash the battle-bannered chariots.

 

 

 

 


 

```y3033.034

 

करवालविलूनाग्रच्छत्रपङ्कजपाण्डुर:

क्षेपणक्षोभसंक्षीणसैन्यक्षोभोऽप्यलक्षण: ॥३।३३।३४॥

karavAla-vilUnAgra-cchatra-paGkaja-pANDura-: |

kSepaNa-kSobha-saMkSINa-sainya-kSobho_apy alakSaNa-: ||3|33|34||

 

karavAla-vilUna-agra-cchatra-paGkaja-pANDura-: -  cutlass-severed-upper-parasol/head-mudborn/lotus-yellowWhite/bright -  

kSepaNa-kSobha-saMkSINa-sainya-kSobha-: -  x -  lettingFly/sling-jolting/agitated-saMkSINa-sainya-kSobha-: — exhausted-soldiers-trembling —

api alakSaNa-: -  very inauspicious. -  

 

**DC - sword-severed heads are like pale lotuses, casting away emotions and weakness, trembling soldiers are not seen. **AS. Here is how it should go:
The first line says it (the battleground) turned white due to the heads which were like tops of lotuses severed by the swords. Due to the missiles exploding (saMkSepakSobha) even (api) the fighting among the soldiers (sainya-kSobha) became indistinct (alakSaNaH).

 

karavAlavilUnAgracchatrapaGkajapANDura: |

kSepaNakSobhasaMkSINasainyakSobho'pyalakSaNa: ||3|33|34||

 

Like fallen parasols,

or like lotuses,

the scattered cutlass-severed heads cluster in the mud.

Exhausted,

trembling soldiers swing their slings, as greater trouble comes.

 

 

 

 

 


 

```y3033.035

 

कबन्धबन्धसनेतृपातसंपिष्टपार्श्वग:

साङ्कुशाङ्कितसंख्यस्थवीरवारितवारण: ॥३।३३।३५॥

 

कबन्ध-बन्ध-सनेतृ-पात-संपिष्ट-पार्श्वग:

साङ्कुशाङ्कित-संख्य-स्थ-वीर-वारित-वारण: 35

kabandha-bandha-sanetR-pAta-saMpiSTa-pArzvaga: |

sa.aGkuza-aGkita-saMkhya-stha-vIra-vArita-vAraNa: ||3|33|35||

 

kabandha-bandha-sanetR-pAta-saMpiSTa-pArzvaga-: - headlessTrunk-joining-officer-stroke/fall-broken/shattered-attendants —

sAGkuza-aGkita-saMkhya-stha-vIra-vArita-vAraNa-: – with-elephantMen-numbered-battle-standing-hero-restrained-defense/elephants —

 

**AB. ... bandhair AzleSa-bandhanai: sanetRRNAm_ … ||3|33|

 

kabandhabandhasanetRpAtasaMpiSTapArzvaga: |

sa.aGkuza-aGkitasaMkhyasthavIravAritavAraNa: ||3|33|35||

 

कबन्ध-बन्ध-सनेतृ-पात-संपिष्ट-पार्श्वग: । साङ्कुशाङ्कित-संख्य-स्थ-वीर-वारित-वारण: ॥35॥

The headless trunks of officers lie among fallen attendants,

while men on elephants attack heroes standing fast in defense.

 

 

 

 

 


 

```y3033.036

 

परशुव्रातसंपातपतत्समदवारण:

पाशापाशिविशेषज्ञवीरअतिपरिदेवन: ॥३।३३।३६॥

 

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समदवारण:

पाशापाशि-विशेष-ज्ञ-वीर-अतिपरिदेवन: 36

parazu-vrAta-saMpAta-patat-sa.mada-vAraNa: |

pAzApAzi-vizeSa-jJa-vIra-atiparidevana: ||3|33|36||

 

parazu-vrAta-saMpAta-patat-sa.mada-vAraNa-: -  battleAxe-swarm-fallingTogether-swarming-mad-resisting/elephant -  

pAzApAzi-vizeSa-jJa-vIra-ati-paridevana-: -  noosemen/dicemen-result-knowing-hero-hyper-lamentation -  

 

**AB. vIrANAm_ atizayitam_ parito devanam_ prANa-dyUtam_ yatra ||3|33|

 

parazuvrAtasaMpAtapatatsamadavAraNa: |

pAzApAzivizeSajJavIraatiparidevana: ||3|33|36||

 

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समदवारण: । पाशापाशि-विशेष-ज्ञ-वीर-अतिपरिदेवन: ॥36॥

The swarming battle-axes fall together,

and the elephants run mad.

The noosemen,

like clever dicers,

know the score they cast:

the lamentation of heroes.

 

 

 

 


 

```y3033.037

 

क्षुरिकाकुक्षिनिर्भेदगलत्पद्मपतज्जन:

त्रिशूलवलनोन्मत्तशूरसंकरनर्तत: ॥३।३३।३७॥

 

क्षुरिकाकुक्षि-निर्भेद-गलत्-पद्म-पतज्-जन:

त्रिशूल-वलनोन्मत्त-शूर-संकर-नर्तत: 37

kSurikAkukSi-nirbheda-galat-padma-pataj-jana: |

trizUla-valana-unmatta-zUra-saMkara-nartata: ||3|33|37||

 

kSurikAkukSi-nirbheda-galat-padma-pataj-jana-: – daggers-belly/sheath-splitting-pouring-lotus-falling-person —

trizUla-valana-unmatta-zUra-saMkara-nartata-: - trident-circling-madly-hero-confusion-dancing —

 

kSurikAkukSinirbhedagalatpadmapatajjana: |

trizUlavalanonmattazUrasaMkaranartata: ||3|33|37||

 

क्षुरिकाकुक्षि-निर्भेद-गलत्-पद्म-पतज्-जन: । त्रिशूल-वलनोन्मत्त-शूर-संकर-नर्तत: ॥37॥

Daggers are sheathed in bellies, and red lotuses emerge: guts, hearts.

The tridents and the discuses circle, in this crazy warrior-dance.

 

 

 

 

 


 

````y3033.038

 

धावद्धानुष्कसंपूर्णकुलकूजितकाकलि:

भिन्दिपालसटाटोपहुंकारारभटीनट: ॥३।३३।३८॥

dhAvad-dhAnuSka-saMpUrNa-kula-kUjita-kAkali: |

bhindipAla-saTATopa-hum.kAra-ArabhaTI-naTa: ||3|33|38||

 

dhAvad-dhAnuSka-saMpUrNa-kula-kUjita-kAkali-: - flowing-archers-overflowing-crowd-creaking/humming-low —

bhindipAla-saTATopa-hum.kAra-ArabhaTI-naTa-: - shortJavelin-ManLion???-"hoom"making-noise/bombast-actor —

 

 > ... saTATopa: kesarADambara ArabhaTI sAham.kAra-nAda: tAbhyAm_ nRsimha-veSa-NaTA iva bhaTA yatra ||3|33| *var. saMpUrNakRtakUjika < Comm —

 

dhAvaddhAnuSkasaMpUrNakulakUjitakAkali: |

bhindipAlasaTATopahuMkArArabhaTInaTa: ||3|33|38||

 

The flowing line of archers makes a creaking cacophony of bows.

The short-javelins play at _nRsiMha ManLion,

"hoom"ing as they throw,—

bombastic actors on a stage.

 

 

 

 


 

```y3033.039

 

वज्रमुष्टिविनिष्पष्टपिष्टसद्भटसंकट:

श्येनवद्व्योमपदवीप्रोत्पतत्पटुपट्टिश: ॥३।३३।३९॥

 

वज्र-मुष्टि-विनिष्पष्ट-पिष्ट-सद्भट-संकट:

श्येनवद्-व्योम-पदवी-प्रोत्पतत्-पटु-पट्टिश: 39

vajra-muSTi-viniSpaSTa-piSTa-sadbhaTa-saMkaTa: |

zyenavad-vyoma-padavI-protpatat-paTu-paTTiza: ||3|33|39||

 

vajra-muSTi-viniSpaSTa-piSTa-sadbhaTa-saMkaTa-: -  mace-fist-diffusing???-crushed/ground-warriors-straitened -  

zyenavad-vyoma-padavI-protpatat-paTu-paTTiza-: -  falconlike-sky-leader-flying-clever-trident/spear — skilfully-thrown trident-spears fly like falcons through the air -  

 

vajramuSTiviniSpaSTapiSTasadbhaTasaMkaTa: |

zyenavadvyomapadavIprotpatatpaTupaTTiza: ||3|33|39||

 

वज्र-मुष्टि-विनिष्पष्ट-पिष्ट-सद्भट-संकट: । श्येनवद्-व्योम-पदवी-प्रोत्पतत्-पटु-पट्टिश: ॥39॥

Now they are hemmed-in

by maces, clubs, and hammer-fists, and tridents,

which swoop.down like falcons from above.

 

 

 

 


 

```y3033.040

 

अङ्कुशाकृष्टशूरेशरथेभहयकेतन:

हलाहलिहतालूनहेलाकुलकुलाचल: ॥३।३३।४०॥

 

अङ्कुशाकृष्ट-शूरेश-रथेभ-हय-केतन:

हलाहलि-हतालून-हेलाकुल-कुलाचल: 40

aGkuza-AkRSTa-zUreza-ratha-ibha-haya-ketana: |

halAhali-hata-AlUna-helA-Akula-kulAcala: ||3|33|40||

 

aGkuza-AkRSTa-zUreza-ratha-ibha-haya-ketana: ‑ hook-drawn-heroLord-chariot-elephant-horse-banner —

halAhali-hata-AlUna-helA-Akula-kula-acala: ‑ halAhali-slain-cutOff-contempt/sport-Akula-kula-mountain —

 

**AB. zUrAdi-dvandva-garbho bahuvrIhi: | ketanAni patAkA: | hala-praharaNam_ yuddham_ halAhali tatra hatAlUnAnAm_ helAvahelanam_ tatrAkulA: kulAcalavadunnatA: zatru-kule 'calA niSkampA vA zurA yatra ||3|33|

**AS. The AB commentary has an interesting comment on the first line:
"zUrAdi-dvandvagarbho bahuvrIhIH" (zUra etc. give a dvandva as the base (lit. womb) of a bahuvrIhi! The meaning is: There were elephants driven by hooks, horses with the warriors and chariots with flags. kulAcala can mean a clan a stable family, perhaps the army of one side here. So the meaning could be:
The whole army (kulAcala) was disturbed by (Akula) of the disrespect (helA) suffered by the slain (hata-AlUna - lit. killed and chopped) in the skirmish fought with ploughs (halAhali). hala or plough was used as a weapon, perhaps it was something like a hoe used for hitting as well as poking.

 

aGkuza-AkRSTazUrezaratha-ibhahayaketana: |

halAhalihata-AlUnahelA-AkulakulAcala: ||3|33|40||

 

अङ्कुशाकृष्ट-शूरेश-रथेभ-हय-केतन: । हलाहलि-हतालून-हेलाकुल-कुलाचल: ॥40॥

Elephants and horse-drawn chariots carry the bannered Hero-Lords.

Slain engineers, beheaded, hear mocking catcalls from the mountains.

 

 

 

 

 


 

```y3033.041

 

सुतालोत्तालकुद्दालनिखातवनभूतल:

धनुर्द्विगुणमात्रास्तलूनलोकशिलावलि: ॥३।३३।४१॥

 

सुतालोत्ताल-कुद्दाल-निखात-वन-भूतल:

धनुर्-द्विगुण-मात्रास्त-लून-लोक-शिलावलि: 41

sutAla-uttAla-kuddAla-nikhAta-vana-bhUtala: |

dhanur-dviguNa.mAtra-asta-lUna-loka-zilAvali: ||3|33|41||

 

sutAla-uttAla-kuddAla-nikhAta-vana-bhUtala-: – hellish???/chugging-formidable-spades-dug/excavated-woods-earth — VLM translates as 3 sorts of sharp weapon that undermine the forest. The dictionaries call a _kuddAla a spade, and often words defined as "spade" are also weapons. But the words <sutAla> and <uttAla> are not defined as weapons. Moreover, they are not found in Singh's comprehensive Ancient Indian Warfare. ¶ The only dictionary reference to <sutAla> is as a musical tempo. I take it as a reference to the Sutala Underworld, or else perhaps the monotonous chugging of spades as the troops dig entrenchments. —

dhanus-dviguNa-mAtra-asta-lUna-loka-zila-avali-: - bow-twofold-measure-setting/dying-severed-world-rocks-earth —

 

**DC - on earth, trees of the forest are dug off as if by a great spade; multitude of rocks and dead and wounded peoplec cover ground on the distance of 2 bow-ranges. **AS. This is probably describing how the battle ground was prepared.
Tall men (sutAla - lit. tall like the tAla tree) have cleared wooded areas (vanabhUtala) with raised spades. The people (lokazivAvali lit. people and temples - or all ordinary dwelings) have been driven out (astAlUna) for a measure of twice the bow (dhanurdviguNamAtrA - this means twice the distance of the range of a bow, thus, probably to keep the people away and safe from the fight).

 

sutAla-uttAlakuddAlanikhAtavanabhUtala: |

dhanurdviguNamAtrAstalUnalokazilAvali: ||3|33|41||

 

सुतालोत्ताल-कुद्दाल-निखात-वन-भूतल: । धनुर्-द्विगुण-मात्रास्त-लून-लोक-शिलावलि: ॥41॥

Entrenching spades "chug" as they dig,

excavating the woodlands

for the distance of two bow-shots in the devastated, rocky earth.

 

 

 

 

 

 

````y3033.042

 

क्रकचोभयपार्श्वेभच्छिन्नमत्तमतङ्गज:

संग्रमोलूखलक्षुण्णलोकतण्डुलमौसली ॥३।३३।४२॥

krakaca-ubhaya-pArzva-ibha-c-chinna-matta-mataGgaja: |

saMgrama-ulUkhala-kSuNNa-loka-taNDula-mausalI ||3|33|42||

 

krakaca-ubhaya-pArzva-ibhac-chinna-matta-mataGgaja-: -  saw-both-sides-elephants-cut-mad-elephants -  

saMgrama-ulUkhala-kSuNNa-loka-taNDula-mausalI -  conflict-mortar/grinder-pounded-people-grain-w/clubs -  

 

 

krakaca-ubhayapArzva-ibhacchinnamattamataGgaja: |

saMgrama-ulUkhalakSuNNalokataNDulamausalI ||3|33|42||

 

The elephants on either side cut through the ranks like biting saws.

The people, like grain beaten in a mortar, are caught, crushed by clubs.

 

 

 

 


 

```y3033.043

 

अस्त्रभाशृङ्खलाजालबद्धसेनाविहङ्गम:

लोलासिवीरनिस्त्रिंशनीतवादिगृहाङ्गण: ॥३।३३।४३॥

 

अस्त्र-भा-शृङ्खला-जाल-बद्ध-सेना-विहङ्गम:

लोलासि-वीर-निस्त्रिंश-नीतवादि-गृहाङ्गण: 43

astra-bhA-zRGkhalA-jAla-baddha-senA-vihaGgama: |

lola-asi-vIra-nistriMza-nItavAdi-gRha-aGgaNa: ||3|33|43||

 

astra-bhA-zRGkhalA-jAla-baddha-senA-vihaGgama-: -  missile-bright-fetter-net-bound-army-birds -  

lola-asi-vIra-nistriMza-nItavAdi-gRha-aGgaNa-: -  swinging-sword-hero-shortSword-commander-house-yard -  

 

**DC - as birds caught in net, army is under the net of bright missiles; in the house-yard merciless commander fights with hero’s swinging sword. **AS. Here is what I see. The army like a bird is bound in the chain of shiny astras. It is carried to the opponents' yards (vAdigRha-aGgaNa - lit. imprisoned) by merciless sword wielding brave soldiers (vIra).

 

astrabhAzRGkhalAjAlabaddhasenAvihaGgama: |

lola-asivIranistriMzanItavAdigRha-aGgaNa: ||3|33|43||

 

अस्त्र-भा-शृङ्खला-जाल-बद्ध-सेना-विहङ्गम: । लोलासि-वीर-निस्त्रिंश-नीतवादि-गृहाङ्गण: ॥43॥

These armies are like birds caught in a clinging net of missiles,

while the swinging swords of the command-post

make defense of their courtyard.

 

 

 

 

 


 

```y3033.044

 

गणेशो नियमानाग्र्यश्वापदारावनिर्भर:

नखाङ्गुष्ठखनत्पुङ्खप्रेङ्खारणरणारवै: ॥३।३३।४४॥

 

गणेशो नियमानाग्र्य-श्वापदाराव-निर्भर:

नखाङ्गुष्ठ-खनत्-पुङ्ख-प्रेङ्खारण-रणारवै: 44

gaNezo niyamAna-agrya-zvApada-ArAva-nirbhara: |

nakha-aGguSTha-khanat-puGkha-preGkhA-raNa.raNa-Aravai: ||3|33|44||

 

gaNeza: niyamana-agrya-zvApada-ArAva-nirbhara-: - gaNeza: subduing-foremost - savage/beastly-roar - violent/passionate —

nakha-aGguSTha-khanat-puGkha-preGkhA-raNa-raNa-Arava-i: - nails-thumbs-digging-arroe/feathers-dancing-battle-roar —

 

gaNezo niyamAna-agryazvApada-ArAvanirbhara: |

nakha-aGguSThakhanatpuGkhapreGkhAraNaraNAravai: ||3|33|44||

 

गणेशो नियमानाग्र्य-श्वापदाराव-निर्भर: । नखाङ्गुष्ठ-खनत्-पुङ्ख-प्रेङ्खारण-रणारवै: ॥44॥

The vanguard,

with a beastly roar,

impassioned,

charges.

Nails and thumbs dig like a vulture's claws.

Arrows make feathered war-dances above.

 

 

 

 


 

```y3033.045

 

मरिचैर्व्यञ्जनानीव रञ्जयन्सकलारवान्

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भाग्निदग्धयोधेरितायुध:

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भाग्निदधयोधोज्झितायुध: ॥३।३३।४५॥

 

मरिचैर् व्यञ्जनानीव रञ्जयन् सकलारवान्

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दग्ध-योधेरितायुध:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दधयोधोज्झितायुध: 45

maricair vyaJjanAni_iva raJjayan sakala-AravAn |

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dagdha-yodheritAyudha: |

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dadhayodha-ujjhita-Ayudha: ||3|33|45||

 

maricair vyaJjanAni iva -  as w/ peppery flavoring/condiments -  

raJjayan sakala-AravAn -  reddening/coloring all the howling -  

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dagdha-yodha-Irita-Ayudha-: -  soldiers-fallen/thrownInto-pot-Agni-fiery-battle-uttered-weapons -  

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dadhayodha-ujjhita-Ayudha-: -  soldiers- fallen/thrownInto-pot-Agni –holding/retaining-battle-forsaken-weapons -  

 

**AB. ... ||3|33| *var. gni-mRta-yodho jitAyudhaH, mRtayAdheritAyudha: ||3|33|

**DC - as pepper flavoring, yelling soldiers were thrown into agni’s pot - burnt by battle’s discharged weapons, or holding battle’s discharged weapons. **AS.
I think kumbha-agni is a kind of weapon dropped on the soldiers. It can be like a bomb - VLM_ declares it a petrol bomb! The sounds of weapons falling on the soldiers burning with thrown fire bombs became more colorful by sounds of weapons thrown by the soldiers burning with thrown fire bombs; like condiments become more colorful by addition of pepper. Thus both sides were bombed and yet were firing and receiving weapons. I would not translate marIci as chilies like VLM, but as peppers. The book was produced before chilies were discovered(:-))

 

maricairvyaJjanAni_iva raJjayansakala-AravAn |

sainyanikSiptakumbha-agnidagdhayodheritAyudha: |

sainyanikSiptakumbha-agnidadhayodha-ujjhita-Ayudha: ||3|33|45||

 

मरिचैर् व्यञ्जनानीव रञ्जयन् सकलारवान् । सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दग्ध-योधेरितायुध:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दधयोधोज्झितायुध: ॥45॥

As pepper flavoring colors

the sauce, their howls color the air.

Soldiers fallen into the pot of flame.throwing weapons, agni's Fire;

soldiers fallen into the pot,...

 

 

 


 

````y3033.046

 

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भस्थतप्ताङ्गारहतेक्षण:

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भस्थविषवारिदलज्जन: ॥३।३३।४६॥

sainya-nikSipta-kumbha.stha-tapta-aGgAra-hata-IkSaNa: |

sainya-nikSipta-kumbha.stha-viSa-vArida-lajjana: ||3|33|46||

 

sainya-nikSipta-kumbhastha-tapta-aGga-Arahata-IkSaNa-: - soldiers-abandoned-firepot-situate-burning-charcoal-stricken-look/view —

sainya-nikSipta-kumbha.stha-viSa-vArida-lajjana-: - soldiers-abandoned-firepot-situate -poison-cloud-shaming???

 

**DC - soldiers thrown into the pot, of horrible look burnt like charcoals; soldiers thrown into the pot, fried in the poison cloud (of battle?) **AS.
Again, the soldiers were not thrown into pots, but pots full of fire - bombs were thrown on them. In the first line, their eyes were burnt by the fire. In the second line, they suffered from poison in the pot - perhaps something like mustard gas???

 

sainyanikSiptakumbhasthataptAGgArahatekSaNa: |

sainyanikSiptakumbhasthaviSavAridalajjana: ||3|33|46||

 

मरिचैर् व्यञ्जनानीव रञ्जयन् सकलारवान् । सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दग्ध-योधेरितायुध:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दधयोधोज्झितायुध: ॥45॥

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-तप्त-अङ्गार-हत-ईक्षण: । सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-विष-वारिद-लज्जन: ॥46॥

As pepper flavoring colors

the sauce, their howls color the air.

Soldiers fallen into the pot of flame.throwing weapons, agni's Fire;

soldiers fallen into the pot,

soldiers casting their weapons from the flame;

showered by fuming hot charcoal,

soldiers fallen into the pot,

into a fiery poison-cloud.

 

 

 

 

 


 

```y3033.047

 

नाराचवर्षवरवारिदवीरपूर-

 मत्ताभ्रसंभ्रमसनृत्तकबन्धबर्ही

कल्पान्तकाल इव वेगविवर्तमान-

 मातङ्गशैलवलितो रणसंभ्रमोऽभूत् ॥३।३३।४७॥

नाराच-वर्ष-वर-वारिद-वीर-पूर-

मत्ताभ्र-संभ्रम-सनृत्त-कबन्ध-बर्ही

कल्पान्त-काल इव वेग-विवर्तमान-

मातङ्ग-शैल-वलितो रण-संभ्रमो ऽभूत् ॥३।३३।४७॥

nArAca-varSa-vara-vArida-vIra-pUra-

 matta-abhra-saMbhrama-sanRtta-kabandha-barhI |

kalpAnta-kAla iva vega-vivartamAna-

 mAtaGga-zaila-valito raNa-saMbhramo_abhUt ||3|33|47||

 

nArAca-varSa-vara-vArida-vIra-pUra-matta-abhra-saMbhrama-sanRtta-kabandha-barhI - arrow-rain-chosen/royal-cloud-hero-filling-mad-cloud-wandering-dancing-dawn/duskCloud-peahen — [The fanciful VLm_ takes the matta-abhra to be poison gas.] —

kalpAnta-kAla iva – as Doomsday-time —

vega-vivartamAna-mAtaGga-zaila-valito - wild-whirling-elephants-stony-turned —

raNa-saMbhrama-: - battle-confusion —

abhUt – it was. —

 

**DC - as peacocks dance at the view of morning clouds mistaken for

shower clouds, so heroes getting agitated by best of clouds showering

arrows. Confusion of battle was such as confusion at the end of ages,

there elephants are mistaken for stones. **AS. Dead bodies were dancing like peacocks intoxicated by the perception clouds created by the hordes of soldiers releasing showers of nArAca arrows like a rain shower. The battle was surrounded by stones big like elephants swirling about as if in the storm at the end of the world.

 

nArAcavarSavaravAridavIrapUra-

 matta-abhrasaMbhramasanRttakabandhabarhI |

kalpAntakAla iva vegavivartamAna-

 mAtaGgazailavalito raNasaMbhramo'bhUt ||3|33|47||

 

 

नाराच-वर्ष-वर-वारिद-वीर-पूर-मत्ताभ्र-संभ्रम-सनृत्त-कबन्ध-बर्ही

कल्पान्त-काल इव वेग-विवर्तमान-मातङ्ग-शैल-वलितो रण-संभ्रमो ऽभूत् ॥३।३३।४७॥

Meeting a shower of arrows, the heroes rush all about,

dancing like a peahen greeting an early morning shower.

As at Doomsday-time, even the wildly whirling elephants

grow still as mountains. Such is the confusion of battle.

 

 

 

om

 


 

wn3033

 

The complete YVFiles in their most recent update can be downloaded at

http://bit.ly/NjbdVI

 

This link will get you the full package, from which you can download any or all files. (Note that the Key does not carry the approx. 144MB download, but provides a "tree" of available Folders. Folders <y1> through <y7> contain Books 1 through 7. File <y0> has Introductory material, the Concordant Glossary (CGl) and other useful material.

Recent updates of cantos can also be found at www.yoga-vasishtha.org (under construction).

 

Your NOTES AND COMMENTS are very welcome at das....@gmail.com .

Please report any transcription errors with a Subject line beginning with the Sarga Number, "3xxx". Collaborators are always invited.

 

You received this message from the Google Groups "yoga vasishtha" group.
To post to this group, send email to

 

yoga-va...@googlegroups.com

 

To unsubscribe from this group, send email to yoga-vasishth...@googlegroups.com.

 

To find this Canto/sarga in YVFiles go to —> y3 —> y2xxx. Open Office copies are available in the Open Office subfolder.

 

A tool to convert #devanAgarI transliterations to देवनागरी or several other Indic scripts is at http://learnsanskrit.org/tools/sanscript

 

Tagsh #citta; Affection; Mind; Intellect; Affective mind; "I"-dentity;

 

om

 

hk3033

 

**rAma uvAca |

bhagavanyuddhametanme samAsena manAgvada |

zrutirAhlAdyate zroturyasmAdetAbhiruktibhi: ||3|33|1||

**vasiSTha uvAca |

atha tatraiva te devyau saMgrAmaM tamavekSitum |

vimAne kalpite kAnte ruddhe ruruhatu: sthire ||3|33|2||

etasminnantare tatra lIleza: pratipakSata: |

tamutsoDhumazakta: sanmukhavyatikare raNe ||3|33|3||

pralayArNavakallola ivotpattyodbhaye bhaTe |

jahau sAnAviva zilAM bhaTasyorasi mudgaram ||3|33|4||

atha pravRtta: prasabhaM pralayArNavaraMhasA |

senayo: zastrasaMpAta: kirannanalavidyuta: ||3|33|5||

tarattaraladhArA.agrarekhAGkitanabhastala: |

dhvanatkaNakaNAzabdamadhyalakSitaTAMkRti: ||3|33|6||

dhIrahuMkAramizroSmaghargharAravaghasmara: |

pravRttazarAdhArA.agrabhAskarArcirvitAnaka: ||3|33|7||

nadatkaGkaTaTaGkAraproDDInakaNapAvaka: |

parasparAhanicchinnahetikhaNDakhagAmbara: ||3|33|8||

vIradordrumasaMcAravahadvananabhasthala: |

kodaNDacakrakreGkAradravadvaimAnikAGgana: ||3|33|9||

mahAhala.hala-AravabhRgIkRtaghanadhvani: |

nirvikalpasamAdhistha ivaikaghanatAvazAt ||3|33|10||

nArAca-AsAradhArA.agralUnazUraziraskara: |

parasparAMsasaMghaTTaraNatkaGkaTasaMkaTa: ||3|33|11||

हुंकारहतहेत्युग्रसंघट्टकटुटांकृतः

तरद्धारातरङ्गाभ्रदन्तुराशेषदिङ्मुखः ॥१२॥

hetisaMghaTTavikSobhamuSTigrAhyajhaNajjhaNa: |

ciramAsphoTaka-AsphoTaluThaccaTacaTArava: ||3|33|13||

pravahatkhaDgasIt.kArajvalatkaNasaNadhvani: |

saraccharabharAdhvAntazaratkharakharArava: ||3|33|14||

dhagaddhagitivicchinnakanThotthaprANalohita: |

chinnabAhuziraHkhaDgakhaNDanirvivarAmbara: ||3|33|15||

kaGkatotthasphuradvahnisaTAspRSTaziroruha: |

raNatpatadasivrAtamattapInajhaNajhaNa: ||3|33|16||

kuntakuNThitamAtaGgataraGgottuGgalohita: |

dantidantaviniSpeSatAracItkArakarkaza: ||3|33|17||

mahAmusalasaMpAtapiSTakaSToddharasvara: |

taracchUraziraHpadmaprakarAcchAditAmbara: ||3|33|18||

vyomanyastabhUjAhIndra: pUrNadhUlimayAmbuda: |

chinnahetinarArabdhakezAkezipratikriya: ||3|33|19||

nakhAnakhinikRttAkSikarNanAsoSThakandhara: |

chinnAyudhamahAmallahelollAlanalabdhabhU: ||3|33|20||

patatsamadamAtaGgakampitorvIluThadraya: |

raNadratharayotpannakSaradraktasaritpatha: ||3|33|21||

rajoracitanIhAra: kacatpravahadAyudha: |

ekIkRtaghanakSobhasainyasAgaragarjita: ||3|33|22||

mattahAsavilAsena mRtyunA parivarjita: |

garvitAdrIndranAgendrakharvita-ambhodagarjita: ||3|33|23||

vRkSazvabhrataTIcchannacakrazaktyRSTimudgara: |

zarorNAtantantunIrandhraghRSTiyodhAdrimekhala: ||3|33|24||

meghavizrAntavicchinnapatAkApaTacAmara: |

yantrapAsANacakra-oghadUravidrutakhecara: ||3|33|25||

maraNavyagrakRttAGgayodhAkrandAtigharghara: |

kuThArAghAtasaMghAtavidalanmastakavraja: ||3|33|26||

maraNavyagrakRttAGgayodhAkrandAtigharghara: |

kuThArAghAtasaMghAtavidalanmastakavraja: ||3|33|26||

dUra-uDDInakacatkhaDgakhaNDatArakita-ambara: |

zaktinirmuktazaktyaughavibhinnebhAvRttAvani: ||3|33|27||

sainyavyAkulavetAlalalanonmuktamudgara: |

gaganottambhitottuGgazUratomaratoraNa: ||3|33|28||

sainyavyAkulavetAlalalanonmuktamudgara: |

gaganottambhitottuGgazUratomaratoraNa: ||3|33|28||

bhuzuNDIbhagnakhaDga-oghakhaNDAlIvyomakuntala: |

kuntaveNuvananyastatApAmbarakacacchavi: ||3|33|29||

bhuzuNDIbhagnakhaDga-oghakhaNDAlIvyomakuntala: |

kuntaveNuvananyastatApAmbarakacacchavi: ||3|33|29||

khaDgarSTivRSTisaMpuSTarAjapUjitasainika: |

zUlottambhitasacchUragrahaNodyamitApsarA: ||3|33|30||

gadA.tuSAravigalatsphurita-aGgadadiG.mukha: |

prAsaprasabhasaMpiSTakaSTaceSTatayA_utkaTa: ||3|33|31||

cakrakrakacasaMcAracchinna-azvanaravAraNa: |

parazuvrAtasaMpAtapatatsamadavAraNa: ||3|33|32||

lakuTolloDanoDDInaproDDAmaracaTadbhaTa: |

yantrapASANasaMpAtapiSTaketurathadruma: ||3|33|33||

karavAlavilUnAgracchatrapaGkajapANDura: |

kSepaNakSobhasaMkSINasainyakSobho'pyalakSaNa: ||3|33|34||

kabandhabandhasanetRpAtasaMpiSTapArzvaga: |

sa.aGkuza-aGkitasaMkhyasthavIravAritavAraNa: ||3|33|35||

parazuvrAtasaMpAtapatatsamadavAraNa: |

pAzApAzivizeSajJavIraatiparidevana: ||3|33|36||

kSurikAkukSinirbhedagalatpadmapatajjana: |

trizUlavalanonmattazUrasaMkaranartata: ||3|33|37||

dhAvaddhAnuSkasaMpUrNakulakUjitakAkali: |

bhindipAlasaTATopahuMkArArabhaTInaTa: ||3|33|38||

vajramuSTiviniSpaSTapiSTasadbhaTasaMkaTa: |

zyenavadvyomapadavIprotpatatpaTupaTTiza: ||3|33|39||

aGkuza-AkRSTazUrezaratha-ibhahayaketana: |

halAhalihata-AlUnahelA-AkulakulAcala: ||3|33|40||

sutAla-uttAlakuddAlanikhAtavanabhUtala: |

dhanurdviguNamAtrAstalUnalokazilAvali: ||3|33|41||

krakaca-ubhayapArzva-ibhacchinnamattamataGgaja: |

saMgrama-ulUkhalakSuNNalokataNDulamausalI ||3|33|42||

astrabhAzRGkhalAjAlabaddhasenAvihaGgama: |

lola-asivIranistriMzanItavAdigRha-aGgaNa: ||3|33|43||

gaNezo niyamAna-agryazvApada-ArAvanirbhara: |

nakha-aGguSThakhanatpuGkhapreGkhAraNaraNAravai: ||3|33|44||

maricairvyaJjanAni_iva raJjayansakala-AravAn |

sainyanikSiptakumbha-agnidagdhayodheritAyudha: |

sainyanikSiptakumbha-agnidadhayodha-ujjhita-Ayudha: ||3|33|45||

sainyanikSiptakumbhasthataptAGgArahatekSaNa: |

sainyanikSiptakumbhasthaviSavAridalajjana: ||3|33|46||

nArAcavarSavaravAridavIrapUra-

 matta-abhrasaMbhramasanRttakabandhabarhI |

kalpAntakAla iva vegavivartamAna-

 mAtaGgazailavalito raNasaMbhramo'bhUt ||3|33|47||

 

**राम उवाच

भगवन्युद्धमेतन्मे समासेन मनाग्वद

श्रुतिराह्लाद्यते श्रोतुर्यस्मादेताभिरुक्तिभि: ॥३।३३।१॥

**वसिष्ठ उवाच

अथ तत्रैव ते देव्यौ संग्रामं तमवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥३।३३।२॥

एतस्मिन्नन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तमुत्सोढुमशक्त: सन्मुखव्यतिकरे रणे ॥३।३३।३॥

प्रलयार्णवकल्लोल इवोत्पत्त्योद्भये भटे

जहौ सानाविव शिलां भटस्योरसि मुद्गरम् ॥३।३३।४॥

अथ प्रवृत्त: प्रसभं प्रलयार्णवरंहसा

सेनयो: शस्त्रसंपात: किरन्ननलविद्युत: ॥३।३३।५॥

तरत्तरलधाराग्ररेखाङ्कितनभस्तल:

ध्वनत्कणकणाशब्दमध्यलक्षितटांकृति: ॥३।३३।६॥

धीरहुंकारमिश्रोष्मघर्घरारवघस्मर:

प्रवृत्तशराधाराग्रभास्करार्चिर्वितानक: ॥३।३३।७॥

नदत्कङ्कटटङ्कारप्रोड्डीनकणपावक:

परस्पराहनिच्छिन्नहेतिखण्डखगाम्बर: ॥३।३३।८॥

वीरदोर्द्रुमसंचारवहद्वननभस्थल:

कोदण्डचक्रक्रेङ्कारद्रवद्वैमानिकाङ्गन: ॥३।३३।९॥

महाहलहलारवभृगीकृतघनध्वनि:

निर्विकल्पसमाधिस्थ इवैकघनतावशात् ॥३।३३।१०॥

नाराचासारधाराग्रलूनशूरशिरस्कर:

परस्परांससंघट्टरणत्कङ्कटसंकट: ॥३।३३।११॥

हुंकारहतहेत्युग्रसंघट्टकटुटांकृतः

तरद्धारातरङ्गाभ्रदन्तुराशेषदिङ्मुखः ॥१२॥

हेतिसंघट्टविक्षोभमुष्टिग्राह्यझणज्झण:

चिरमास्फोटकास्फोटलुठच्चटचटारव: ॥३।३३।१३॥

प्रवहत्खड्गसीत्कारज्वलत्कणसणध्वनि:

सरच्छरभराध्वान्तशरत्खरखरारव: ॥३।३३।१४॥

धगद्धगितिविच्छिन्नकन्ठोत्थप्राणलोहित:

छिन्नबाहुशिरःखड्गखण्डनिर्विवराम्बर: ॥३।३३।१५॥

कङ्कतोत्थस्फुरद्वह्निसटास्पृष्टशिरोरुह:

रणत्पतदसिव्रातमत्तपीनझणझण: ॥३।३३।१६॥

कुन्तकुण्ठितमातङ्गतरङ्गोत्तुङ्गलोहित:

दन्तिदन्तविनिष्पेषतारचीत्कारकर्कश: ॥३।३३।१७॥

महामुसलसंपातपिष्टकष्टोद्धरस्वर:

तरच्छूरशिरःपद्मप्रकराच्छादिताम्बर: ॥३।३३।१८॥

व्योमन्यस्तभूजाहीन्द्र: पूर्णधूलिमयाम्बुद:

छिन्नहेतिनरारब्धकेशाकेशिप्रतिक्रिय: ॥३।३३।१९॥

नखानखिनिकृत्ताक्षिकर्णनासोष्ठकन्धर:

छिन्नायुधमहामल्लहेलोल्लालनलब्धभू: ॥३।३३।२०॥

पतत्समदमातङ्गकम्पितोर्वीलुठद्रय:

रणद्रथरयोत्पन्नक्षरद्रक्तसरित्पथ: ॥३।३३।२१॥

रजोरचितनीहार: कचत्प्रवहदायुध:

एकीकृतघनक्षोभसैन्यसागरगर्जित: ॥३।३३।२२॥

मत्तहासविलासेन मृत्युना परिवर्जित:

गर्विताद्रीन्द्रनागेन्द्रखर्विताम्भोदगर्जित: ॥३।३३।२३॥

वृक्षश्वभ्रतटीच्छन्नचक्रशक्त्यृष्टिमुद्गर:

शरोर्णातन्तन्तुनीरन्ध्रघृष्टियोधाद्रिमेखल: ॥३।३३।२४॥

मेघविश्रान्तविच्छिन्नपताकापटचामर:

यन्त्रपासाणचक्रौघदूरविद्रुतखेचर: ॥३।३३।२५॥

मरणव्यग्रकृत्ताङ्गयोधाक्रन्दातिघर्घर:

कुठाराघातसंघातविदलन्मस्तकवज्र: ॥३।३३।२६॥

मरणव्यग्रकृत्ताङ्गयोधाक्रन्दातिघर्घर:

कुठाराघातसंघातविदलन्मस्तकवज्र: ॥३।३३।२६॥

दूरोड्डीनकचत्खड्गखण्डतारकिताम्बर:

शक्तिनिर्मुक्तशक्त्यौघविभिन्नेभावृत्तावनि: ॥३।३३।२७॥

सैन्यव्याकुलवेतालललनोन्मुक्तमुद्गर:

गगनोत्तम्भितोत्तुङ्गशूरतोमरतोरण: ॥३।३३।२८॥

सैन्यव्याकुलवेतालललनोन्मुक्तमुद्गर:

गगनोत्तम्भितोत्तुङ्गशूरतोमरतोरण: ॥३।३३।२८॥

भुशुण्डीभग्नखड्गौघखण्डालीव्योमकुन्तल:

कुन्तवेणुवनन्यस्ततापाम्बरकचच्छवि: ॥३।३३।२९॥

भुशुण्डीभग्नखड्गौघखण्डालीव्योमकुन्तल:

कुन्तवेणुवनन्यस्ततापाम्बरकचच्छवि: ॥३।३३।२९॥

खड्गर्ष्टिवृष्टिसंपुष्टराजपूजितसैनिक:

शूलोत्तम्भितसच्छूरग्रहणोद्यमिताप्सरा: ॥३।३३।३०॥

गदातुषारविगलत्स्फुरिताङ्गददिङ्मुख:

प्रासप्रसभसंपिष्टकष्टचेष्टतयोत्कट: ॥३।३३।३१॥

चक्रक्रकचसंचारच्छिन्नाश्वनरवारण:

परशुव्रातसंपातपतत्समदवारण: ॥३।३३।३२॥

लकुटोल्लोडनोड्डीनप्रोड्डामरचटद्भट:

यन्त्रपाषाणसंपातपिष्टकेतुरथद्रुम: ॥३।३३।३३॥

करवालविलूनाग्रच्छत्रपङ्कजपाण्डुर:

क्षेपणक्षोभसंक्षीणसैन्यक्षोभोऽप्यलक्षण: ॥३।३३।३४॥

कबन्धबन्धसनेतृपातसंपिष्टपार्श्वग:

साङ्कुशाङ्कितसंख्यस्थवीरवारितवारण: ॥३।३३।३५॥

परशुव्रातसंपातपतत्समदवारण:

पाशापाशिविशेषज्ञवीरअतिपरिदेवन: ॥३।३३।३६॥

क्षुरिकाकुक्षिनिर्भेदगलत्पद्मपतज्जन:

त्रिशूलवलनोन्मत्तशूरसंकरनर्तत: ॥३।३३।३७॥

धावद्धानुष्कसंपूर्णकुलकूजितकाकलि:

भिन्दिपालसटाटोपहुंकारारभटीनट: ॥३।३३।३८॥

वज्रमुष्टिविनिष्पष्टपिष्टसद्भटसंकट:

श्येनवद्व्योमपदवीप्रोत्पतत्पटुपट्टिश: ॥३।३३।३९॥

अङ्कुशाकृष्टशूरेशरथेभहयकेतन:

हलाहलिहतालूनहेलाकुलकुलाचल: ॥३।३३।४०॥

सुतालोत्तालकुद्दालनिखातवनभूतल:

धनुर्द्विगुणमात्रास्तलूनलोकशिलावलि: ॥३।३३।४१॥

क्रकचोभयपार्श्वेभच्छिन्नमत्तमतङ्गज:

संग्रमोलूखलक्षुण्णलोकतण्डुलमौसली ॥३।३३।४२॥

अस्त्रभाशृङ्खलाजालबद्धसेनाविहङ्गम:

लोलासिवीरनिस्त्रिंशनीतवादिगृहाङ्गण: ॥३।३३।४३॥

गणेशो नियमानाग्र्यश्वापदारावनिर्भर:

नखाङ्गुष्ठखनत्पुङ्खप्रेङ्खारणरणारवै: ॥३।३३।४४॥

मरिचैर्व्यञ्जनानीव रञ्जयन्सकलारवान्

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भाग्निदग्धयोधेरितायुध:

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भाग्निदधयोधोज्झितायुध: ॥३।३३।४५॥

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भस्थतप्ताङ्गारहतेक्षण:

सैन्यनिक्षिप्तकुम्भस्थविषवारिदलज्जन: ॥३।३३।४६॥

नाराचवर्षवरवारिदवीरपूर-

 मत्ताभ्रसंभ्रमसनृत्तकबन्धबर्ही

कल्पान्तकाल इव वेगविवर्तमान-

 मातङ्गशैलवलितो रणसंभ्रमोऽभूत् ॥३।३३।४७॥

 

''

 

**राम उवाच

भगवन्_युद्धम्_एतत्_मे समासेन मनाक्_वद

श्रुतिः_आह्लाद्यते श्रोतुः_यस्मात्_एताभिः_उक्तिभि: ॥३।३३।१॥

**वसिष्ठ उवाच

अथ तत्र_एव ते देव्यौ संग्रामम् तम्_अवेक्षितुम्

विमाने कल्पिते कान्ते रुद्धे रुरुहतु: स्थिरे ॥३।३३।२॥

एतस्मिन्न् अन्तरे तत्र लीलेश: प्रतिपक्षत:

तम् उत्सोढुम् अशक्त: सन् मुख-व्यतिकरे रणे ॥३।३३।३॥

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

जहौ सानौ_इव शिलाम् भटस्य_उरसि मुद्गरम् ॥३।३३।४॥

प्रलय-अर्णव-कल्लोले इव-उत्पत्त्य_उद्भये भटे

अथ प्रवृत्त: प्रसभम् प्रलय-अर्णव-रंहसा

सेनयो: शस्त्र-संपात: किरन्-न्_अनल-विद्युत: ॥३।३३।५॥

तरत्-तरल-धार-अग्र-रेख-अङ्कित-नभस्.तल:

ध्वनत्-"कण.कणा".शब्द-मध्य-लक्षित-"टाम्".कृति: ॥३।३३।६॥

धीर-हुंकार-मिश्रोष्म-घर्घरारव-घस्मर:

प्रवृत्त-शरा-धाराग्र-भास्करार्चिर्-वितानक: ॥३।३३।७॥

नदत्-कङ्कट-टङ्कार-प्रोड्डीन-कण-पावक:

परस्पराहनि-च्छिन्न-हेति-खण्ड-खगाम्बर: ॥३।३३।८॥

वीर-दोर्द्रुम-संचार-वहद्-वन-नभस्थल:

कोदण्ड-चक्र-क्रेङ्कार-द्रवद्-वैमानिकाङ्गन: ॥३।३३।९॥

महा-हलहलारव-भृगी-कृत-घन-ध्वनि:

निर्विकल्प-समाधि-स्थ इवईक-घनता-वशात् ॥३।३३।१०॥

नाराचासार-धाराग्र-लून-शूर-शिरस्कर:

परस्परांस-संघट्ट-रणत्-कङ्कट-संकट: ॥३।३३।११॥

"हुम्"कार-हत-हेति-उग्र-संघट्ट-कटु-"टाम्"कृत:

तरत्-धारा-तरङ्ग-अभ्र-दन्तुर-अशेष-दिक्.मुख: ॥३।३३।१२॥

हेति-संघट्ट-विक्षोभ-मुष्टि-ग्राह्य-झणज्-झण:

चिरम् आस्फोटकास्फोट-लुठच्-चट-चटारव: ॥३।३३।१३॥

प्रवहत्-खड्ग-सीत्कार-ज्वलत्-कण-सण-ध्वनि:

सरच्-छर-भराध्वान्त-शरत्-खर-खरारव: ॥३।३३।१४॥

धगद्-धग्-इति-विच्छिन्न-कन्ठोत्थ-प्राण-लोहित:

छिन्न-बाहु-शिरः-खड्ग-खण्ड-निर्विवर-अम्बर: ॥३।३३।१५॥

कङ्कत-उत्थ-स्फुरत्-वह्नि-सटा-स्पृष्ट-शिरस्-रुह:

रणत्-पतत्-असि-व्रात-मत्त-पीन-झण-झण: ॥३।३३।१६॥

कुन्त-कुण्ठित-मातङ्ग-तरङ्ग-उत्तुङ्ग-लोहित:

दन्ति-दन्त-विनिष्पेष-तार-चीत्कार-कर्कश: ॥३।३३।१७॥

महा-मुसल-संपात-पिष्ट-कष्ट-उद्धर-स्वर:

तरत्-शूर-शिरः-पद्म-प्रकर-अच्छादित-अम्बर: ॥३।३३।१८॥

व्योम-न्यस्त-भूज-अहि-इन्द्र: पूर्ण-धूलि.मय-अम्बु.:

छिन्न-हेति-नर-आरब्ध-केशाकेशि-प्रतिक्रिय: ॥३।३३।१९॥

नखानखि-निकृत्त-अक्षि-कर्ण-नासोष्ठ-कन्धर:

छिन्नायुध-महामल्ल-हेलोल्लालन-लब्ध-भू: ॥३।३३।२०॥

पतत्-समद-मातङ्ग-कम्पित-ऊर्वी-लुठत्-रय:

रणत्-रथ-रय-उत्पन्न-क्षरत्-रक्त-सरित्-पथ: ॥३।३३।२१॥

रजो-रचित-नीहार: कचत्-प्रवहद्-आयुध:

एकी-कृत-घन-क्षोभ-सैन्य-सागर-गर्जित: ॥३।३३।२२॥

मत्त-हास-विलासेन मृत्युना परिवर्जित:

गर्विताद्रीन्द्र-नागेन्द्र-खर्विताम्भोद-गर्जित: ॥३।३३।२३॥

वृक्ष-श्वभ्र-तटीच्छन्न-चक्र-शक्त्य्-ऋष्टि-मुद्गर:

शरोर्णा-तन्तु-नीरन्ध्र-घृष्टि-योधाद्रि-मेखल: ॥३।३३।२४॥

मेघ-विश्रान्त-विच्छिन्न-पताका-पट-चामर:

यन्त्र-पासाण-चक्रौघ-दूर-विद्रुत-खेचर: ॥३।३३।२५॥

मरण-व्यग्र-कृत्ताङ्ग-योधाक्रन्दातिघर्घर:

कुठाराघात-संघात-विदलन्-मस्तक-वज्र: ॥३।३३।२६॥

दूरोड्डीन-कचत्-खड्ग-खण्ड-तारकिताम्बर:

शक्ति-निर्मुक्त-शक्त्यौघ-विभिन्नेभावृत्तावनि: ॥३।३३।२७॥

सैन्य-व्याकुल-वेताल-ललनोन्मुक्त-मुद्गर:

गगन-उत्तम्भित-उत्तुङ्ग-शूर-तोमर-तोरण: ॥३।३३।२८॥

भुशुण्डी-भग्न-खड्गौघ-खण्डाली-व्योम-कुन्तल:

कुन्त-वेणु-वन-न्यस्त-तापाम्बर-कचच्-छवि: ॥३।३३।२९॥

खड्ग-ऋष्टि-वृष्टि-संपुष्ट-राज-पूजित-सैनिक:

शूल-उत्तम्भित-सत्.शूर-ग्रहण-उद्यमित-अप्सरा: ॥३।३३।३०॥

गदातुषार-विगलत्-स्फुरिताङ्गद-दिङ्मुख:

प्रास-प्रसभ-संपिष्ट-कष्ट-चेष्टतयोत्कट: ॥३।३३।३१॥

चक्र-क्रकच-संचारच्-छिन्नाश्व-नर-वारण:

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समद-वारण: ॥३।३३।३२॥

लकुटोल्लोडनोड्डीन-प्रोड्डामर-चटद्-भट:

यन्त्र-पाषाण-संपात-पिष्ट-केतु-रथ-द्रुम: ॥३।३३।३३॥

करवाल-विलूनाग्र-च्छत्र-पङ्कज-पाण्डुर-:

क्षेपण-क्षोभ-संक्षीण-सैन्य-क्षोभो ऽप्य् अलक्षण-: ॥३।३३।३४॥

कबन्ध-बन्ध-सनेतृ-पात-संपिष्ट-पार्श्वग:

साङ्कुशाङ्कित-संख्य-स्थ-वीर-वारित-वारण: ॥३।३३।३५॥

परशु-व्रात-संपात-पतत्-समदवारण:

पाशापाशि-विशेष-ज्ञ-वीर-अतिपरिदेवन: ॥३।३३।३६॥

क्षुरिकाकुक्षि-निर्भेद-गलत्-पद्म-पतज्-जन:

त्रिशूल-वलनोन्मत्त-शूर-संकर-नर्तत: ॥३।३३।३७॥

धावद्-धानुष्क-संपूर्ण-कुल-कूजित-काकलि:

भिन्दिपाल-सटाटोप-हुंकारारभटी-नट: ॥३।३३।३८॥

वज्र-मुष्टि-विनिष्पष्ट-पिष्ट-सद्भट-संकट:

श्येनवद्-व्योम-पदवी-प्रोत्पतत्-पटु-पट्टिश: ॥३।३३।३९॥

अङ्कुशाकृष्ट-शूरेश-रथेभ-हय-केतन:

हलाहलि-हतालून-हेलाकुल-कुलाचल: ॥३।३३।४०॥

सुतालोत्ताल-कुद्दाल-निखात-वन-भूतल:

धनुर्-द्विगुण-मात्रास्त-लून-लोक-शिलावलि: ॥३।३३।४१॥

क्रकचोभय-पार्श्वेभच्-छिन्न-मत्त-मतङ्गज:

संग्रमोलूखल-क्षुण्ण-लोक-तण्डुल-मौसली ॥३।३३।४२॥

अस्त्र-भा-शृङ्खला-जाल-बद्ध-सेना-विहङ्गम:

लोलासि-वीर-निस्त्रिंश-नीतवादि-गृहाङ्गण: ॥३।३३।४३॥

गणेशो नियमानाग्र्य-श्वापदाराव-निर्भर:

नखाङ्गुष्ठ-खनत्-पुङ्ख-प्रेङ्खारण-रणारवै: ॥३।३३।४४॥

मरिचैर् व्यञ्जनानीव रञ्जयन् सकलारवान्

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दग्ध-योधेरितायुध:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भाग्नि-दधयोधोज्झितायुध: ॥३।३३।४५॥

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-तप्त-अङ्गार-हत-ईक्षण:

सैन्य-निक्षिप्त-कुम्भ-स्थ-विष-वारिद-लज्जन: ॥३।३३।४६॥

नाराच-वर्ष-वर-वारिद-वीर-पूर-

 मत्ताभ्र-संभ्रम-सनृत्त-कबन्ध-बर्ही

कल्पान्त-काल इव वेग-विवर्तमान-

 मातङ्ग-शैल-वलितो रण-संभ्रमो ऽभूत् ॥३।३३।४७॥

 

 

**rAma uvAca |

bhagavan_yuddham_etat_me samAsena manAk_vada |

zrutiH_AhlAdyate zrotuH_yasmAt_etAbhiH_uktibhi: ||3|33|1||

**vasiSTha uvAca |

atha tatra_eva te devyau saMgrAmam tam_avekSitum |

vimAne kalpite kAnte ruddhe ruruhatu: sthire ||3|33|2||

etasminn antare tatra lIleza: pratipakSata: |

tam utsoDhum azakta: san mukha-vyatikare raNe ||3|33|3||

pralaya-arNava-kallole iva-utpattya_udbhaye bhaTe |

atha pravRtta: prasabham pralaya-arNava-raMhasA |

senayo: zastra-saMpAta: kiran-n_anala-vidyuta: ||3|33|5||

tarat-tarala-dhAra-agra-rekha-aGkita-nabhas.tala: |

dhvanat-"kaNa.kaNA".zabda-madhya-lakSita-"TAm".kRti: ||3|33|6||

dhIra-hum.kAra-mizra-uSma-gharghara-Arava-ghasmara: |

pravRtta-zarA-dhArA.agra-bhAskara-arcir-vitAnaka: ||3|33|7||

nadat-kaGkaTa-TaG.kAra-proDDIna-kaNa-pAvaka: |

paraspara-ahani-cchinna-heti-khaNDa-khaga-ambara: ||3|33|8||

vIra-dordruma-saMcAra-vahad-vana-nabhasthala: |

kodaNDa-cakra-kreGkAra-dravad-vaimAnika-aGgana: ||3|33|9||

mahA-hala.hala-Arava-bhRgI-kRta-ghana-dhvani: |

nirvikalpa-samAdhi-stha ivaIka-ghanatA-vazAt ||3|33|10||

nArAca-AsAra-dhArA.agra-lUna-zUra-ziraskara: |

parasparAMsa-saMghaTTa-raNat-kaGkaTa-saMkaTa: ||3|33|11||

"hum"kAra-hata-heti-ugra-saMghaTTa-kaTu-"TAm"kRta: |

tarat-dhArA-taraGga-abhra-dantura-azeSa-dik.mukha: ||3|33|12||

heti-saMghaTTa-vikSobha-muSTi-grAhya-jhaNaj-jhaNa: |

ciram AsphoTaka-AsphoTa-luThac-caTa-caTArava: ||3|33|13||

pravahat-khaDga-sIt.kAra-jvalat-kaNa-saNa-dhvani: |

sarac-chara-bharAdhvAnta-zarat-khara-kharArava: ||3|33|14||

dhagad-dhag-iti-vicchinna-kanThottha-prANa-lohita: |

chinna-bAhu-ziraH-khaDga-khaNDa-nirvivara-ambara: ||3|33|15||

kaGkata-uttha-sphurat-vahni-saTA-spRSTa-ziras-ruha: |

raNat-patat-asi-vrAta-matta-pIna-jhaNa-jhaNa: ||3|33|16||

kunta-kuNThita-mAtaGga-taraGga-uttuGga-lohita: |

danti-danta-viniSpeSa-tAra-cItkAra-karkaza: ||3|33|17||

mahA-musala-saMpAta-piSTa-kaSTa-uddhara-svara: |

tarat-zUra-ziraH-padma-prakara-acchAdita-ambara: ||3|33|18||

vyoma-nyasta-bhUja-ahi-indra: pUrNa-dhUli.maya-ambu.da: |

chinna-heti-nara-Arabdha-kezAkezi-pratikriya: ||3|33|19||

nakhAnakhi-nikRtta-akSi-karNa-nAsoSTha-kandhara: |

chinnAyudha-mahAmalla-helollAlana-labdha-bhU: ||3|33|20||

patat-samada-mAtaGga-kampita-UrvI-luThat-raya: |

raNat-ratha-raya-utpanna-kSarat-rakta-sarit-patha: ||3|33|21||

rajo-racita-nIhAra: kacat-pravahad-Ayudha: |

ekI-kRta-ghana-kSobha-sainya-sAgara-garjita: ||3|33|22||

matta-hAsa-vilAsena mRtyunA parivarjita: |

garvitAdrIndra-nAgendra-kharvita-ambhoda-garjita: ||3|33|23||

vRkSa-zvabhra-taTIcchanna-cakra-zakty-RSTi-mudgara: |

zarorNA-tantu-nIrandhra-ghRSTi-yodhAdri-mekhala: ||3|33|24||

megha-vizrAnta-vicchinna-patAkA-paTa-cAmara: |

yantra-pAsANa-cakra-ogha-dUra-vidruta-khecara: ||3|33|25||

maraNa-vyagra-kRtta-aGga-yodha-Akranda-atig.harghara: |

kuThAra-aghAta-saMghAta-vidalan-mastaka-vajra: ||3|33|26||

dUra-uDDIna-kacat-khaDga-khaNDa-tArakita-ambara: |

zakti-nirmukta-zaktyaugha-vibhinnebhAvRttAvani: ||3|33|27||

sainya-vyAkula-vetAla-lalanonmukta-mudgara: |

gagana-uttambhita-uttuGga-zUra-tomara-toraNa: ||3|33|28||

bhuzuNDI-bhagna-khaDga-ogha-khaNDAlI-vyoma-kuntala: |

kunta-veNu-vana-nyasta-tApAmbara-kacac-chavi: ||3|33|29||

khaDga-RSTi-vRSTi-saMpuSTa-rAja-pUjita-sainika: |

zUla-uttambhita-sat.zUra-grahaNa-udyamita-apsarA: ||3|33|30||

gadA.tuSAra-vigalat-sphurita-aGgada-diG.mukha: |

prAsa-prasabha-saMpiSTa-kaSTa-ceSTatayA_utkaTa: ||3|33|31||

cakra-krakaca-saMcArac-chinna-azva-nara-vAraNa: |

parazu-vrAta-saMpAta-patat-samada-vAraNa: ||3|33|32||

lakuTa-ulloDana-uDDIna-proDDAmara-caTad-bhaTa: |

yantra-pASANa-saMpAta-piSTa-ketu-ratha-druma: ||3|33|33||

karavAla-vilUnAgra-cchatra-paGkaja-pANDura-: |

kSepaNa-kSobha-saMkSINa-sainya-kSobho_apy alakSaNa-: ||3|33|34||

kabandha-bandha-sanetR-pAta-saMpiSTa-pArzvaga: |

sa.aGkuza-aGkita-saMkhya-stha-vIra-vArita-vAraNa: ||3|33|35||

parazu-vrAta-saMpAta-patat-sa.mada-vAraNa: |

pAzApAzi-vizeSa-jJa-vIra-atiparidevana: ||3|33|36||

kSurikAkukSi-nirbheda-galat-padma-pataj-jana: |

trizUla-valana-unmatta-zUra-saMkara-nartata: ||3|33|37||

dhAvad-dhAnuSka-saMpUrNa-kula-kUjita-kAkali: |

bhindipAla-saTATopa-hum.kAra-ArabhaTI-naTa: ||3|33|38||

vajra-muSTi-viniSpaSTa-piSTa-sadbhaTa-saMkaTa: |

zyenavad-vyoma-padavI-protpatat-paTu-paTTiza: ||3|33|39||

aGkuza-AkRSTa-zUreza-ratha-ibha-haya-ketana: |

halAhali-hata-AlUna-helA-Akula-kulAcala: ||3|33|40||

sutAla-uttAla-kuddAla-nikhAta-vana-bhUtala: |

dhanur-dviguNa.mAtra-asta-lUna-loka-zilAvali: ||3|33|41||

krakaca-ubhaya-pArzva-ibhac-chinna-matta-mataGgaja: |

saMgrama-ulUkhala-kSuNNa-loka-taNDula-mausalI ||3|33|42||

astra-bhA-zRGkhalA-jAla-baddha-senA-vihaGgama: |

lola-asi-vIra-nistriMza-nItavAdi-gRha-aGgaNa: ||3|33|43||

gaNezo niyamAna-agrya-zvApada-ArAva-nirbhara: |

nakha-aGguSTha-khanat-puGkha-preGkhA-raNa.raNa-Aravai: ||3|33|44||

maricair vyaJjanAni_iva raJjayan sakala-AravAn |

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dagdha-yodheritAyudha: |

sainya-nikSipta-kumbha-agni-dadhayodha-ujjhita-Ayudha: ||3|33|45||

sainya-nikSipta-kumbha.stha-tapta-aGgAra-hata-IkSaNa: |

sainya-nikSipta-kumbha.stha-viSa-vArida-lajjana: ||3|33|46||

nArAca-varSa-vara-vArida-vIra-pUra-

 matta-abhra-saMbhrama-sanRtta-kabandha-barhI |

kalpAnta-kAla iva vega-vivartamAna-

 mAtaGga-zaila-valito raNa-saMbhramo_abhUt ||3|33|47||

 

 

om

 

 

 

 


 

y3033_1.je01-02 THE BATTLEFIELD

 

v.14::je2::1100h. -mn- 68p/8Kwd/130K// -2p/+0Kwd/+19KB •• +22/+11°C var - +0/-1 F1/F1/R1/R1/UØ/F1/F1/F2/R1/U0/U0/F1/U0-bar.305 //

 

v.14::je1::1300h. -sn- 70p/8Kwd/111K// +5p/+1Kwd/+34KB •• +22/+11°C var - +0/+1 F1/F1/R1/R1/UØ/F1/F1/F2/R1/U0/U0/F1-bar.305 // v.14::je31::1000h. -sn- 65p/7Kwd/77K// -21p/+?Kwd/-80KB •• +22/+11°C var - +0/+1 F1/F1/R1/R1/UØ/F1/F1/F2/R1/U0/U0/F1-bar.305 //

v.13::JN-02::1500h. -sn- 86p – 155K = +2p – +7K = +27/+19 = +4/+7 =

JN-1::1300h. -fr- 84p – 148K = -8p – +1K = +30/+20 = +8/+8 = 

v.12::0602-st- 92 pp. – 147 KB = 20p/-3K = v.120601-fr- 72 pp. – 150 KB = 1p/-1K = v.120531-th- 71 pp. – 151 KB = 31p/ =

v.10::0410 40 pp. = 2p/ = revision begun,— v.08::1120 38 pp. =32p/ = posted to YVG — v.081113 18 pp. — begin ff —

v.07::0502 6 pp. —

 

 

y3033_1.je01-02 THE BATTLEFIELD.docx
fm3033_1.je01-02 THE BATTLEFIELD.docx
Reply all
Reply to author
Forward
0 new messages