FM.7.132 THE NYMPH OF CHURNSTICK.MOUNTAIN 3.AG22

3 views
Skip to first unread message

jivadas

unread,
Aug 22, 2020, 7:50:34 PM8/22/20
to yoga vasishtha

FM.7.100-FM.7.149

https://www.dropbox.com/s/hwa6dokmpsetzwe/FM.7.100-FM.7.149.docx?dl=0

FM7132 THE NYMPH OF CHURNSTICK.MOUNTAIN 3.AG22 .z20

https://www.dropbox.com/s/1dj9dusammv9xx9/fm7132%203.ag22%20The%20Nymph%20of%20Churnstick.Mountain%20.z20.docx?dl=0

 

FM.7.132 THE NYMPH OF CHURNSTICK.MOUNTAIN 3.AG22

 

भस उवाच ।

bhasa uvAca |

मन्दरे मृदु-मन्दार-मन्दिरे मन्दर-अभिधाम्

आलिङ्ग्य_अप्सरसम् सुप्तम् सरित्.तृणम् इव_अनयत् ॥७।१३२।१॥

mandare mRdu-mandAra-mandire mandara-abhidhAm |

AliGgya_apsarasam suptam sarit.tRNam iva_anayat ||7|132|1||

माम् अथ_असौ मया पृष्टा समाश्वास्य जलाकुला

mAm atha_asau mayA pRSTA samAzvAsya jalAkulA |

बाले किम् इदम् इत्य्_उक्तम् तया चपल-नेत्रया ॥७।१३२।२॥

bAle kim idam iti_uktam tayA capala-netrayA ||7|132|2||

mAm. atha. asau. mayA. pRSTa.A

samAzvAsya.jala.Akula.A |

bAla.e kim. idam.

iti. ukta.m tayA. capala.netra.yA

इह चन्द्र.उदयेष्व्_एतांश्_चन्द्र.कान्त.कट.प्रजाः

iha candra.udayeSv_etAMz_candra.kAnta.kaTa.prajA: |

नद्यो माद्यन्ति वनिताः सेष्टा* इव निशा_आगमे ॥७।१३२।३॥

nadya:_mAdyanti vanitA: seSTA* iva nizA_Agame ||7|132|3||

त्वत्.संगमरसावेशवशात् तन्न्_अनु विस्नृतम्

tvat.saMgama.rasAveza-vazAt tann_anu visnRtam |

इत्युक्त्वा माम् उपादाय .उड्डीना विहगी_इव खम् ॥७।१३२।४॥

ityuktvA mAm upAdAya sa.uDDInA vihagI_iva kham ||7|132|4||

भृङ्गम् शृङ्गवतः शृङ्गे गङ्गा-कनक-पङ्कजे

bhRGgam zRGgavata: zRGge gaGgA-kanaka-paGkaje |

अहम् आसम् समाः तप्त तत् क्लिन्नो ऽकर्दमाप्लुते ॥७।१३२।५॥ 

aham Asam samA: tapta tat klinno_akardama.Aplute ||7|132|5|| 

अन्यन् मया जगद् दृष्ट ऋक्ष-चक्र-विवर्जितम्

anyan mayA jagad dRSTa RkSa-cakra-vivarjitam |

गर्भ-गर्भ.स्थ-एक.जाति-स्व.प्रकाश-जनावृतम् ॥७।१३२।६॥

garbha-garbha.stha-eka.jAti-sva.prakAza-janAvRtam ||7|132|6||

दिग्.विभागो दिनानि यत्र

na dig.vibhAgo na dinAni yatra

चैव शास्त्राणि वेद.वादाः

na caiva zAstrANi na veda.vAdA: |

चैव दैत्य.आदि-सुर.आदिभेदो

na caiva daitya.Adi-sura.Adi—bhedo

जगन् मया तादृग् अथ_आत्म-दीप्तम् ॥७।१३२।७॥

jagan mayA tAdRg atha_Atma-dIptam ||7|132|7||

विद्याधार-अमर-विहार-विमान-भूमाव्_

vidyAdhAra-amara-vihAra-vimAna-bhUmAv_

अभ्रम्लिहाचल-नितम्ब-कदम्ब-कच्छे

abhramlihAcala-nitamba-kadamba-kacche |

आसम् समाः सम.रसोऽमरसोम-नामा

Asam samA: sama.raso'marasoma-nAmA

सप्तान्यसप्त .समुद्र.तटे तपस्वी ॥७।१३२।८॥

saptAnyasapta sa.samudra.taTe tapasvI ||7|132|8||

पवन-वहन-संनिवेश-नाना=

pavana-vahana-saMniveza-nAnA=

सुहय-पयोधर-देहकैर् अनेकैः

suhaya-payodhara-dehakair anekai: |

गज-हरिण-मृगेन्द्र-वृक्ष-वल्ली=

gaja-hariNa-mRgendra-vRkSa-vallI=

मृग-नग-पन्नग-पक्षिभिः परीतम् ॥७।१३२।९॥

mRga-naga-pannaga-pakSibhi: parItam ||7|132|9||

गगनम् अवनितः समेत्य वह्नेर्

gaganam avanita: sametya vahner

वर-विभवेन जगत्य्_अनन्त-कोशन्

vara-vibhavena jagaty_ananta-kozan |

क्वचिद् अहम् अभितो दिदृक्षुर् अग्रे

kvacid aham abhito didRkSur agre

सृत* उरग-अशनवद्वलादविद्याम् ॥७।१३२।१०॥

sRta* uraga-azanavadvalAdavidyAm ||7|132|10||

क्वचिद् अहम् जगतः परिनिर्गतः

kvacid aham jagata: parinirgata:

पतित* एक-महार्णव-विस्तृते

patita* eka-mahArNava-vistRte |

नभसि तत्र निवासिन् इमे सितः

nabhasi tatra nivAsin ime sita:

समयम् अन्वभवम् पतनम् तथा ॥७।१३२।११॥

samayam anvabhavam patanam tathA ||7|132|11||

आकाश-कोश-पतन-अनुभव-एक.वृत्तेः

AkAza-koza-patana-anubhava-eka.vRtte:

श्रान्तस्य मे पदम् कार्य्_अथ निद्रयान्तः

zrAntasya me padam a kAry_atha nidrayAnta: |

तादृक्.सुषुप्त-वपुषा_अथमया_उपलब्धम्

tAdRk.suSupta-vapuSA_athamayA_upalabdham

स्वप्न.आत्म-जाग्रति तदात्मनि तत्र विश्वम् ॥७।१३२।१२॥

svapna.Atma-jAgrati tadAtmani tatra vizvam ||7|132|12||

भूयो दिगन्त-भुवनामर-मन्दरादि=

bhUyo diganta-bhuvanAmara-mandarAdi=

संसार-चञ्चल-तया लतया_इव पक्षी

saMsAra-caJcala-tayA latayA_iva pakSI |

=क्षीण-वात.वलया परिचाल्यमानस्

a=kSINa-vAta.valayA paricAlyamAnas

तन्मासु तासु पतितो हि जगद् रुहासु ॥७।१३२।१३॥

tanmAsu tAsu patito hi jagad ruhAsu ||7|132|13||

विषय.आशा दृशो यावत् तावद् यातः क्षणाद् अहम्

viSaya.AzA dRzo yAvat tAvad yAta: kSaNAd aham |

पुनस् तथैव दृश्यम् यातः पुनः पुनः ॥७।१३२।१४॥

punas tathaiva dRzyam yAta: puna: puna: ||7|132|14||

इति दृश्यम् अदृश्यम् गम्यम् _आगम्यम् एव

iti dRzyam adRzyam ca gamyam ca_Agamyam eva ca |

वेगाल् लङ्घ्यतो देशम् मम वर्ष.गणा* गताः ॥७।१३२।१५॥

vegAl laGghyato dezam mama varSa.gaNA* gatA: ||7|132|15||

दृश्य-आख्याया* अविलाया* स्वन्तम् प्राप्तवान् अहम्

dRzya-AkhyAyA* avilAyA* na svantam prAptavAn aham |

मिथ्यैव हृदि रूढायाः पिशाच्या* इव बालकः ॥७।१३२।१६॥

mithyaiva hRdi rUDhAyA: pizAcyA* iva bAlaka: ||7|132|16||

नेदम् नेदम् सद् इत्य् एवविचार-अनुभवे स्थितम्

nedam nedam sad ity evavicAra-anubhave sthitam |

तथापि_इदम् इदम् चेति दुर्.दृष्टिर् निवर्तते ॥७।१३२।१७॥

tathApi_idam idam ceti dur.dRSTir na nivartate ||7|132|17||

प्रतिक्षणम् सुखैर् दुःखैर् देश.कालैः समागमैः

pratikSaNam sukhair du:khair deza.kAlai: samAgamai: |

सरिद्-वारिवदालोला नवमायान्ति यान्ति ॥७।१३२।१८॥

sarid-vArivadAlolA navamAyAnti yAnti ca ||7|132|18||

तालीतमाल-वकुलातुल-तुङ्ग-शृङ्गम्

tAlItamAla-vakulAtula-tuGga-zRGgam

उन्नाद-वात-जवम् एकम् अहम् स्मरामि

unnAda-vAta-javam ekam aham smarAmi |

सूर्य.आदिभिर् विरहितम् प्रकटम् स्वकान्त्या

sUrya.Adibhir virahitam prakaTam svakAntyA

-स्थावरद्रि-तट-जङ्गमम् एव विश्वम् ॥७।१३२।१९॥

sa-sthAvaradri-taTa-jaGgamam eva vizvam ||7|132|19||

yad etad ekAnta-vihAra-hAri

स्वच्छन्दम् एकाम् इतमस्तशङ्कम्

svacchandam ekAmitam astazaGkam

क्वचिन् मया चारु-जगत्सु दृष्टम्

kvacin mayA cAru-jagatsu dRSTam

तुल्या तस्यामर-राज-लक्ष्मीः ॥७।१३२।२०॥

tulyA na tasyAmara-rAja-lakSmI: ||7|132|20|| 

 

om

 

The Scholar.King

as BHAASA THE BRIGHT declared—

 

मन्दरे मृदु-मन्दार-मन्दिरे मन्दर-अभिधाम्

mandare mRdu-mandAra-mandire mandara-abhidhAm |

आलिङ्ग्य_अप्सरसम् सुप्तम् सरित्.तृणम् इव_अनयत् ॥७।१३२।१॥

AliGgya_apsarasam suptam sarit.tRNam iva_anayat ||7|132|1||

.

mandara.Churnstick.e mRdu.mandAra.coral.tree.mandira.e - mandara.Churnstick.abhidhA.m AliGgya.apsaras.am suptam sarit.xx.tRNa.grass/straw.m iva.like/as.if anayat.xx

.

*vlm.p.1. bhAsa (King vipashchitt) continued:—Once I lived as a siddha spiritual adept at the foot of Mandara Mountain under shady branches of mandara trees. I had been sleeping in the sweet embrace of an apsara named Mandara when the current of a river carried us both away like straw down in its course.

*ABComm. ... mandara.parvate mRduni mandAra.kuJja.mandire mandara.abhidhAm apsarasa AliGgya suptam mAm vakSyamANA sarit ... ||

 

माम् अथ_असौ मया पृष्टा समाश्वास्य जलाकुला

mAm atha_asau mayA pRSTA samAzvAsya jalAkulA |

बाले किम् इदम् इत्य्_उक्तम् तया चपल-नेत्रया ॥७।१३२।२॥

bAle kim idam iti_uktam tayA capala-netrayA ||7|132|2||

.

mAm.me atha.next/then asau.this.yonder m./f. mayA.by.me pRSTa.asked/questioned.A samAzvAsya.xx.jala.water.Akula.crowded.A bAla.boy/child:.e kim.!? idam.this.here iti.so/"thus" ukta.said..m tayA.w.that/it.f.. cApala.agitation/fickleness.netra.eye.yA

.

*vlm.p.2 I held up my partner floating on the water and asked her to tell me how could it happen to be so. Then she with her quivering eyes answered me saying,

 

इह चन्द्र.उदयेष्व् एतांश्_चन्द्र.कान्त.कट.प्रजाः

iha candra.udayeSv etAM_candra.kAnta.kaTa.prajA: |

नद्यो माद्यन्ति वनिताः सेष्टा* इव निशा_आगमे ॥७।१३२।३॥

nadya:_mAdyanti vanitA: seSTA* iva nizA_Agame ||7|132|3||

.

iha candra.udaya.s.eSu etAm candra.kAnta.kaTa.prajA: nadya:_mAdyanti vanitA: seSTA* iva nizA_Agame

.

.

*vlm.p.3 "This mountain is sacred to the moon. Full moon causes flash floods to rush out as rapidly as ladies run to meet their consorts at moonrise.  

 

त्वत्.संगमरसावेशवशात् तन्न्_अनु विस्नृतम्

tvat.saMgama.rasAveza-vazAt tann_anu visnRtam |

इत्युक्त्वा माम् उपादाय .उड्डीना विहगी_इव खम् ॥७।१३२।४॥

ityuktvA mAm upAdAya sa.uDDInA vihagI_iva kham ||7|132|4||

.

tvat.saMgama.rasÂveza.vaza.At tann_anu visnRtam ityuktvA mAm upAdAya sa.uDDInA vihagI_iva kham

.

*vlm.p.4 I was enraptured by your company, so I forgot to tell you about this."Saying this, she lifted me up and fled with me into the air, like a female bird flies into the sky with her young.

 

भृङ्गम् शृङ्गवतः शृङ्गे गङ्गा-कनक-पङ्कजे

bhRGgam zRGgavata: zRGge gaGgA-kanaka-paGkaje |

अहम् आसम् समाः तप्त तत् क्लिन्नो ऽकर्दमाप्लुते ॥७।१३२।५॥ 

aham Asam samA: tapta tat klinno_akardama.Aplute ||7|132|5|| 

.

bhRGga.m zRGga.vata: zRGga.e gaGgA.kanaka.paGkaja.

aham.Asam.sama.A: tapta.* tat.klinna.o_a-.kardama.Apluta.e

.

*vlm.p.5 I was taken to the top of that mountain where I remained seven years with my dried and unsoiled body, like a bee remains unsullied on the petal of a lotus flower growing in the bed of the Ganges River.

 

अन्यन् मया जगद् दृष्ट ऋक्ष-चक्र-विवर्जितम्

anyan mayA jagad dRSTa RkSa-cakra-vivarjitam |

गर्भ-गर्भ.स्थ-एक.जाति-स्व.प्रकाश-जनावृतम् ॥७।१३२।६॥

garbha-garbha.stha-eka.jAti-sva.prakAza-janAvRtam ||7|132|6||

.

anyan mayA jagad dRSTa RkSa-cakra-vivarjitam garbha-garbha.stha-eka.jAti-sva.prakAza-janAvRtam

.

*vlm.p.6 Then I saw some other worlds beyond the starry circle which were encircled by another like the coatings of a plantain tree. They were bright by their own light and peopled by luminous bodies.

 

दिग्.विभागो दिनानि यत्र

na dig.vibhAgo na dinAni yatra

चैव शास्त्राणि वेद.वादाः

na caiva zAstrANi na veda.vAdA: |

चैव दैत्य.आदि-सुर.आदिभेदो

na caiva daitya.Adi-sura.Adi—bhedo

जगन् मया तादृग् अथ_आत्म-दीप्तम् ॥७।१३२।७॥

jagan mayA tAdRg atha_Atma-dIptam ||7|132|7||

.

na dig.vibhAgo na dinAni yatra na caiva zAstrANi na veda.vAdA: na caiva daitya.Adi-sura.Adi—bhedo jagan mayA tAdRg atha_Atma-dIptam

.

*vlm.p.7 There were no distinctions or directions or divisions. There were no scriptures or rules of conduct or Vedas for religious guidance. There was no difference between gods and demigods, but the whole was bright with its own light.

 

विद्याधार-अमर-विहार-विमान-भूमाव्_

vidyAdhAra-amara-vihAra-vimAna-bhUmAv_

अभ्रम्लिहाचल-नितम्ब-कदम्ब-कच्छे

abhramlihAcala-nitamba-kadamba-kacche |

आसम् समाः सम.रसोऽमरसोम-नामा

Asam samA: sama.raso'marasoma-nAmA

सप्तान्यसप्त .समुद्र.तटे तपस्वी ॥७।१३२।८॥

saptAnyasapta sa.samudra.taTe tapasvI ||7|132|8||

.

vidyAdhAra-amara-vihAra-vimAna-bhUmAv_abhramlihAcala-nitamba-kadamba-kacche Asam samA: sama.raso'marasoma-nAmA saptAnyasapta sa.samudra.taTe tapasv

.

*vlm.p.8 Next I was born as a vidyAdhara and lived for fourteen years as an ascetic under the name of Amarasoma. I lived in a grove of kadamba trees at the foot of a cloud-capped mountain frequented by aerial cars of the celestials for their pleasure, play and diversion.

 

पवन-वहन-संनिवेश-नाना=

pavana-vahana-saMniveza-nAnA=

सुहय-पयोधर-देहकैर् अनेकैः

suhaya-payodhara-dehakair anekai: |

गज-हरिण-मृगेन्द्र-वृक्ष-वल्ली=

gaja-hariNa-mRgendra-vRkSa-vallI=

मृग-नग-पन्नग-पक्षिभिः परीतम् ॥७।१३२।९॥

mRga-naga-pannaga-pakSibhi: parItam ||7|132|9||

.

pavana-vahana-saMniveza-nAnA=suhaya-payodhara-dehakair anekai: gaja-hariNa-mRgendra-vRkSa-vallI=mRga-naga-pannaga-pakSibhi: parItam

.

*vlm.p.9 Then I was carried with the speed of wind far away to the ethereal regions on high. From there I saw numberless elephants, horses, lions, deer, and woods and forests filled with beasts and birds, all moving along in the form of clouds below.

 

गगनम् अवनितः समेत्य वह्नेर्

gaganam avanita: sametya vahner

वर-विभवेन जगत्य्_अनन्त-कोशन्

vara-vibhavena jagaty_ananta-kozan |

क्वचिद् अहम् अभितो दिदृक्षुर् अग्रे

kvacid aham abhito didRkSur agre

सृत* उरग-अशनवद्वलादविद्याम् ॥७।१३२।१०॥

sRta* uraga-azanavadvalAdavidyAm ||7|132|10||

.

gaganam avanita: sametya vahner vara-vibhavena jagaty_ananta-kozan kvacid aham abhito didRkSur agre sRta* uraga-azanavadvalAdavidyAm

.

*vlm.p.10 In this way, by favor of the god of fire and the passion of my desire to see the extensive range of the delusion of ignorance, I rose from earth to heaven with the force of the garuDa bird of heaven and passed through infinite space spread all around.

 

क्वचिद् अहम् जगतः परिनिर्गतः

kvacid aham jagata: parinirgata:

पतित* एक-महार्णव-विस्तृते

patita* eka-mahArNava-vistRte |

नभसि तत्र निवासिन् इमे सितः

nabhasi tatra nivAsin ime sita:

समयम् अन्वभवम् पतनम् तथा ॥७।१३२।११॥

samayam anvabhavam patanam tathA ||7|132|11||

.

kvacid aham jagata: parinirgata: patita* eka-mahArNava-vistRte nabhasi tatra nivAsin ime sita: samayam anvabhavam patanam tathA

.

*vlm.p.11 Once I felt myself falling away and far from the solar world. It seemed to be an ethereal ocean inhabited by stars, amidst which I was situated as one with the consciousness of my fall and course of time.

 

आकाश-कोश-पतन-अनुभव-एक.वृत्तेः

AkAza-koza-patana-anubhava-eka.vRtte:

श्रान्तस्य मे पदम् कार्य्_अथ निद्रयान्तः

zrAntasya me padam a kAry_atha nidrayAnta: |

तादृक्.सुषुप्त-वपुषा_अथमया_उपलब्धम्

tAdRk.suSupta-vapuSA_athamayA_upalabdham

स्वप्न.आत्म-जाग्रति तदात्मनि तत्र विश्वम् ॥७।१३२।१२॥

svapna.Atma-jAgrati tadAtmani tatra vizvam ||7|132|12||

.

AkAza-koza-patana-anubhava-eka.vRtte: zrAntasya me padam a kAry_atha nidrayAnta: tAdRk.suSupta-vapuSA_athamayA_upalabdham svapna.Atma-jAgrati tadAtmani tatra vizvam

.

*vlm.p.12 With only the consciousness of my fall from the sky, I felt in myself a sense of falling fast asleep from fatigue. Then in that state of my body’s sound sleep, I thought I saw the sensible world in my mind, as if it were in my waking state.

 

भूयो दिगन्त-भुवनामर-मन्दरादि=

bhUyo diganta-bhuvanAmara-mandarAdi=

संसार-चञ्चल-तया लतया_इव पक्षी

saMsAra-caJcala-tayA latayA_iva pakSI |

=क्षीण-वात.वलया परिचाल्यमानस्

a=kSINa-vAta.valayA paricAlyamAnas

तन्मासु तासु पतितो हि जगद् रुहासु ॥७।१३२।१३॥

tanmAsu tAsu patito hi jagad ruhAsu ||7|132|13||

.

bhUyo diganta-bhuvanAmara-mandarAdi=saMsAra-caJcala-tayA latayA_iva pakSI a=kSINa-vAta.valayA paricAlyamAnas tanmAsu tAsu patito hi jagad ruhAsu

.

*vlm.p.13. I saw the same world within the horizon and the same Mandara Mountain of the gods. Meanwhile I had been fluttering in the midst of its abyss, like a bird sitting on a slender twig is shaken and tossed about by blowing wind.

 

विषय.आशा दृशो यावत् तावद् यातः क्षणाद् अहम्

viSaya.AzA dRzo yAvat tAvad yAta: kSaNAd aham |

पुनस् तथैव दृश्यम् यातः पुनः पुनः ॥७।१३२।१४॥

punas tathaiva dRzyam yAta: puna: puna: ||7|132|14||

.

viSaya.AzA dRzo yAvat tAvad yAta: kSaNAd aham punas tathaiva dRzyam yAta: puna: puna:

.

*vlm.p.14 With my eyes I saw to the utmost extent of the sensible world. Again and again I was led to the sight of all that is visible to enjoy only that which can be sensed.

 

इति दृश्यम् अदृश्यम् गम्यम् _आगम्यम् एव

iti dRzyam adRzyam ca gamyam ca_Agamyam eva ca |

वेगाल् लङ्घ्यतो देशम् मम वर्ष.गणा* गताः ॥७।१३२।१५॥

vegAl laGghyato dezam mama varSa.gaNA* gatA: ||7|132|15||

.

iti dRzyam adRzyam ca gamyam ca_Agamyam eva ca vegAl laGghyato dezam mama varSa.gaNA* gatA:

.  

*vlm.p.*vlm.p.15 Thus I passed a long series of years, seeing visible and invisible objects and passing through passable and impassable paths.

 

दृश्य-आख्याया* अविलाया* स्वन्तम् प्राप्तवान् अहम्

dRzya-AkhyAyA* avilAyA* na svantam prAptavAn aham |

मिथ्यैव हृदि रूढायाः पिशाच्या* इव बालकः ॥७।१३२।१६॥

mithyaiva hRdi rUDhAyA: pizAcyA* iva bAlaka: ||7|132|16||

.

dRzya-AkhyAyA* avilAyA* na svantam prAptavAn aham mithyaiva hRdi rUDhAyA: pizAcyA* iva bAlaka:

.

*vlm.p.16 Nowhere could I find any limit to this ignorance. I found only phenomena. It is a fallacy that has taken the possession of our minds, just as the apparition of a demon takes a deep root in the heart of a child.

 

नेदम् नेदम् सद् इत्य् एवविचार-अनुभवे स्थितम्

nedam nedam sad ity evavicAra-anubhave sthitam |

तथापि_इदम् इदम् चेति दुर्.दृष्टिर् निवर्तते ॥७।१३२।१७॥

tathApi_idam idam ceti dur.dRSTir na nivartate ||7|132|17||

.

nedam nedam sad ity evavicAra-anubhave sthitam tathApi_idam idam ceti dur.dRSTir na nivartate

.

*vlm.p.17 These and those phenomena are not realities. This is the firm conviction of all in their right reasoning. Yet the false sight of this and that as a reality is never removed from anybody.

 

प्रतिक्षणम् सुखैर् दुःखैर् देश.कालैः समागमैः

pratikSaNam sukhair du:khair deza.kAlai: samAgamai: |

सरिद्-वारिवदालोला नवमायान्ति यान्ति ॥७।१३२।१८॥

sarid-vArivadAlolA navamAyAnti yAnti ca ||7|132|18||

.

pratikSaNam sukhair du:khair deza.kAlai: samAgamai: sarid-vArivadAlolA navamAyAnti yAnti ca

.

*vlm.p.18 We find our pleasures and pains occurring to us every moment with the changes of time and place. Their course is as constant as the currents of rivers ceaselessly succeeding one another.

 

तालीतमाल-वकुलातुल-तुङ्ग-शृङ्गम्

tAlItamAla-vakulAtula-tuGga-zRGgam

उन्नाद-वात-जवम् एकम् अहम् स्मरामि

unnAda-vAta-javam ekam aham smarAmi |

सूर्य.आदिभिर् विरहितम् प्रकटम् स्वकान्त्या

sUrya.Adibhir virahitam prakaTam svakAntyA

-स्थावरद्रि-तट-जङ्गमम् एव विश्वम् ॥७।१३२।१९॥

sa-sthAvaradri-taTa-jaGgamam eva vizvam ||7|132|19||

.

tAlItamAla-vakulAtula-tuGga-zRGgam unnAda-vAta-javam ekam aham smarAmi sUrya.Adibhir virahitam prakaTam svakAntyA sa-sthAvaradri-taTa-jaGgamam eva vizvam

.

*vlm.p.19 I remember having seen a world with all kinds of moving and unmoving beings. In the middle I saw a green mountain top rustling with the breeze and shining of itself without the light of the luminaries.

 

yad etad ekAnta-vihAra-hAri

स्वच्छन्दम् एकाम् इतमस्तशङ्कम्

svacchandam ekAmitam astazaGkam

क्वचिन् मया चारु-जगत्सु दृष्टम्

kvacin mayA cAru-jagatsu dRSTam

तुल्या तस्यामर-राज-लक्ष्मीः ॥७।१३२।२०॥

tulyA na tasyAmara-rAja-lakSmI: ||7|132|20||

.

yat etat ekAnta.vihAra.hAri svacchandam.ekAmitam asta-zaGkam kvacit.mayA.cAru.jagat.su dRSTa.m tulya.A na.tasya.amara.rAja.lakSmI.:

.

*vlm.p.20 This mountain peak is delightful to solitary recluses. It is quite free, alone and unlimited, beyond all fear of change or decay. In this bright world, I have never seen a glory comparable to this divine brightness.

 

om

++

 

FM.7.133

FM7133 ANOTHER WONDER 3.AG23 .z30

https://www.dropbox.com/s/u4kzk2phg9c2pvm/fm7133%203.ag23%20Another%20Wonder%20.z30.docx?dl=0

Jiva Das

unread,
Jul 15, 2021, 10:13:25 AM7/15/21
to yoga vasishtha

om

 

FM7132

 

THE NYMPH OF CHURNSTICK.MOUNTAIN

 

The Scholar.King

as BHÂSA THE BRIGHT declared—

 

मन्दरे मृदु.मन्दार.मन्दिरे मन्दर.अभिधाम्

mandare mRdu.mandAra.mandire mandara.abhidhAm |

आलिङ्ग्य_अप्सरसम् सुप्तम् सरित्.तृणम् इव_अनयत् ॥७।१३२।१॥

AliGgya_apsarasam suptam sarit.tRNam iva_anayat ||7|132|1||

.

mandara.Churnstick.e mRdu.mandAra.coral.tree.mandira.e . mandara.Churnstick.abhidhA.m AliGgya.apsaras.am suptam sarit.xx.tRNa.grass/straw.m iva.like/as.if anayat

.

*vlm.p.1. bhAsa (King vipashchitt) continued:—Once I lived as a siddha spiritual adept at the foot of Mandara Mountain under shady branches of mandara trees. I had been sleeping in the sweet embrace of an apsara named Mandara when the current of a river carried us both away like straw down in its course.

*ABComm. ... mandara.parvate mRduni mandAra.kuJja.mandire mandara.abhidhAm apsarasa AliGgya suptam mAm vakSyamANA sarit ... ||

 

माम् अथ_असौ मया पृष्टा समाश्वास्य जलाकुला

mAm atha_asau mayA pRSTA samAzvAsya jalAkulA |

बाले किम् इदम् इत्य्_उक्तम् तया चपल.नेत्रया ॥७।१३२।२॥

bAle kim idam iti_uktam tayA capala.netrayA ||7|132|2||

.

mAm.me atha.next/then asau.this.yonder m./f. mayA.by.me pRSTa.asked/questioned.A samAzvAsya.xx.jala.water.Akula.crowded.A bAla.boy/child:.e kim.!? idam.this.here iti.so/"thus" ukta.said..m tayA.w.that/it.f.. cApala.agitation/fickleness.netra.eye.yA

.

*vlm.p.2 I held up my partner floating on the water and asked her to tell me how could it happen to be so. Then she with her quivering eyes answered me saying,

 

इह चन्द्र.उदयेष्व् एतांश्_चन्द्र.कान्त.कट.प्रजाः

iha candra.udayeSv etAM_candra.kAnta.kaTa.prajA: |

नद्यो माद्यन्ति वनिताः सेष्टा* इव निशा_आगमे ॥७।१३२।३॥

nadya:_mAdyanti vanitA: seSTA* iva nizA_Agame ||7|132|3||

.

iha candra.udaya.s.eSu etAm candra.kAnta.kaTa.prajA: nadya:_mAdyanti vanitA: seSTA* iva nizA_Agame

.

.

*vlm.p.3 "This mountain is sacred to the moon. Full moon causes flash floods to rush out as rapidly as ladies run to meet their consorts at moonrise.  

 

त्वत्.संगमरसावेशवशात् तन्न्_अनु विस्नृतम्

tvat.saMgama.rasAveza.vazAt tann_anu visnRtam |

इत्युक्त्वा माम् उपादाय .उड्डीना विहगी_इव खम् ॥७।१३२।४॥

ityuktvA mAm upAdAya sa.uDDInA vihagI_iva kham ||7|132|4||

.

tvat.saMgama.rasa.â veza.vaza.At tann_anu visnRtam ityuktvA mAm upAdAya sa.uDDInA vihagI_iva kham

.

*vlm.p.4 I was enraptured by your company, so I forgot to tell you about this."Saying this, she lifted me up and fled with me into the air, like a female bird flies into the sky with her young.

 

भृङ्गम् शृङ्गवतः शृङ्गे गङ्गा.कनक.पङ्कजे

bhRGgam zRGgavata: zRGge gaGgA.kanaka.paGkaje |

अहम् आसम् समाः तप्त तत् क्लिन्नो ऽकर्दमाप्लुते ॥७।१३२।५॥

aham Asam samA: tapta tat klinno_akardama.Aplute ||7|132|5||

.

bhRGga.m zRGga.vata: zRGga.e gaGgA.kanaka.paGkaja.

aham.Asam.sama.A: tapta.* tat.klinna.o_a..kardama.Apluta.e

.

*vlm.p.5 I was taken to the top of that mountain where I remained seven years with my dried and unsoiled body, like a bee remains unsullied on the petal of a lotus flower growing in the bed of the Ganges River.

 

अन्यन् मया जगद् दृष्ट ऋक्ष.चक्र.विवर्जितम्

anyan mayA jagad dRSTa RkSa.cakra.vivarjitam |

गर्भ.गर्भ.स्थ.एक.जाति.स्व.प्रकाश.जनावृतम् ॥७।१३२।६॥

garbha.garbha.stha.eka.jAti.sva.prakAza.janAvRtam ||7|132|6||

.

anyan mayA jagad dRSTa RkSa.cakra.vivarjitam = garbha.garbha.stha.eka.jAti.sva.prakAza.janAvRtam

.

*vlm.p.6 Then I saw some other worlds beyond the starry circle which were encircled by another like the coatings of a plantain tree. They were bright by their own light and peopled by luminous bodies.

 

दिग्.विभागो दिनानि यत्र

na dig.vibhAgo na dinAni yatra

चैव शास्त्राणि वेद.वादाः

na caiva zAstrANi na veda.vAdA: |

चैव दैत्य.आदि.सुर.आदिभेदो

na caiva daitya.Adi.sura.Adi—bhedo

जगन् मया तादृग् अथ_आत्म.दीप्तम् ॥७।१३२।७॥

jagan mayA tAdRg atha_Atma.dIptam ||7|132|7||

.

na dig.vibhAgo na dinAni yatra na caiva zAstrANi na veda.vAdA: na caiva = daitya.Adi.sura.Adi—bhedo jagan mayA tAdRg atha_Atma.dIptam

.

*vlm.p.7 There were no distinctions or directions or divisions. There were no scriptures or rules of conduct or Vedas for religious guidance. There was no difference between gods and demigods, but the whole was bright with its own light.

 

विद्याधार.अमर.विहार.विमान.भूमाव्_

vidyAdhAra.amara.vihAra.vimAna.bhUmAv_

अभ्रम्लिहाचल.नितम्ब.कदम्ब.कच्छे

abhramlihAcala.nitamba.kadamba.kacche |

आसम् समाः सम.रसोऽमरसोम.नामा

Asam samA: sama.raso'marasoma.nAmA

सप्तान्यसप्त .समुद्र.तटे तपस्वी ॥७।१३२।८॥

saptAnyasapta sa.samudra.taTe tapasvI ||7|132|8||

.

vidyAdhAra.amara.vihAra.vimAna.bhUmAv_abhramlihAcala.nitamba.kadamba.kacche Asam samA: sama.raso'marasoma.nAmA saptAnyasapta sa.samudra.taTe tapasv

.

*vlm.p.8 Next I was born as a vidyAdhara and lived for fourteen years as an ascetic under the name of Amarasoma. I lived in a grove of kadamba trees at the foot of a cloud.capped mountain frequented by aerial cars of the celestials for their pleasure, play and diversion.

 

पवन.वहन.संनिवेश.नाना=

pavana.vahana.saMniveza.nAnA=

सुहय.पयोधर.देहकैर् अनेकैः

suhaya.payodhara.dehakair anekai: |

गज.हरिण.मृगेन्द्र.वृक्ष.वल्ली=

gaja.hariNa.mRgendra.vRkSa.vallI=

मृग.नग.पन्नग.पक्षिभिः परीतम् ॥७।१३२।९॥

mRga.naga.pannaga.pakSibhi: parItam ||7|132|9||

.

pavana.vahana.saMniveza.nAnA=suhaya.payodhara.dehakair anekai: gaja.hariNa.mRgendra.vRkSa.vallI=mRga.naga.pannaga.pakSibhi: parItam

.

*vlm.p.9 Then I was carried with the speed of wind far away to the ethereal regions on high. From there I saw numberless elephants, horses, lions, deer, and woods and forests filled with beasts and birds, all moving along in the form of clouds below.

 

गगनम् अवनितः समेत्य वह्नेर्

gaganam avanita: sametya vahner

वर.विभवेन जगत्य्_अनन्त.कोशन्

vara.vibhavena jagaty_ananta.kozan |

क्वचिद् अहम् अभितो दिदृक्षुर् अग्रे

kvacid aham abhito didRkSur agre

सृत* उरग.अशनवद्वलादविद्याम् ॥७।१३२।१०॥

sRta* uraga.azanavadvalAdavidyAm ||7|132|10||

.

gaganam avanita: sametya vahner vara.vibhavena jagaty_ananta.kozan kvacid aham abhito didRkSur agre sRta* uraga.azanavadvalAdavidyAm

.

*vlm.p.10 In this way, by favor of the god of fire and the passion of my desire to see the extensive range of the delusion of ignorance, I rose from earth to heaven with the force of the garuDa bird of heaven and passed through infinite space spread all around.

 

क्वचिद् अहम् जगतः परिनिर्गतः

kvacid aham jagata: parinirgata:

पतित* एक.महार्णव.विस्तृते

patita* eka.mahArNava.vistRte |

नभसि तत्र निवासिन् इमे सितः

nabhasi tatra nivAsin ime sita:

समयम् अन्वभवम् पतनम् तथा ॥७।१३२।११॥

samayam anvabhavam patanam tathA ||7|132|11||

.

kvacid aham jagata: parinirgata: patita* eka.mahArNava.vistRte nabhasi tatra nivAsin ime sita: samayam anvabhavam patanam tathA

.

*vlm.p.11 Once I felt myself falling away and far from the solar world. It seemed to be an ethereal ocean inhabited by stars, amidst which I was situated as one with the consciousness of my fall and course of time.

 

आकाश.कोश.पतन.अनुभव.एक.वृत्तेः

AkAza.koza.patana.anubhava.eka.vRtte:

श्रान्तस्य मे पदम् कार्य्_अथ निद्रयान्तः

zrAntasya me padam a kAry_atha nidrayAnta: |

तादृक्.सुषुप्त.वपुषा_अथमया_उपलब्धम्

tAdRk.suSupta.vapuSA_athamayA_upalabdham

स्वप्न.आत्म.जाग्रति तदात्मनि तत्र विश्वम् ॥७।१३२।१२॥

svapna.Atma.jAgrati tadAtmani tatra vizvam ||7|132|12||

.

AkAza.koza.patana.anubhava.eka.vRtte: zrAntasya me padam a kAry_atha nidrayAnta: tAdRk.suSupta.vapuSA_athamayA_upalabdham svapna.Atma.jAgrati tadAtmani tatra vizvam

.

*vlm.p.12 With only the consciousness of my fall from the sky, I felt in myself a sense of falling fast asleep from fatigue. Then in that state of my body’s sound sleep, I thought I saw the sensible world in my mind, as if it were in my waking state.

 

भूयो दिगन्त.भुवनामर.मन्दरादि=

bhUyo diganta.bhuvanAmara.mandarAdi=

संसार.चञ्चल.तया लतया_इव पक्षी

saMsAra.caJcala.tayA latayA_iva pakSI |

=क्षीण.वात.वलया परिचाल्यमानस्

a=kSINa.vAta.valayA paricAlyamAnas

तन्मासु तासु पतितो हि जगद् रुहासु ॥७।१३२।१३॥

tanmAsu tAsu patito hi jagad ruhAsu ||7|132|13||

.

bhUyo diganta.bhuvanAmara.mandarAdi=saMsAra.caJcala.tayA latayA_iva pakSI a=kSINa.vAta.valayA paricAlyamAnas tanmAsu tAsu patito hi jagad ruhAsu

.

*vlm.p.13. I saw the same world within the horizon and the same Mandara Mountain of the gods. Meanwhile I had been fluttering in the midst of its abyss, like a bird sitting on a slender twig is shaken and tossed about by blowing wind.

 

विषय.आशा दृशो यावत् तावद् यातः क्षणाद् अहम्

viSaya.AzA dRzo yAvat tAvad yAta: kSaNAd aham |

पुनस् तथैव दृश्यम् यातः पुनः पुनः ॥७।१३२।१४॥

punas tathaiva dRzyam yAta: puna: puna: ||7|132|14||

.

viSaya.AzA dRzo yAvat tAvad yAta: kSaNAd aham punas tathaiva dRzyam yAta: puna: puna:

.

*vlm.p.14 With my eyes I saw to the utmost extent of the sensible world. Again and again I was led to the sight of all that is visible to enjoy only that which can be sensed.

 

इति दृश्यम् अदृश्यम् गम्यम् _आगम्यम् एव

iti dRzyam adRzyam ca gamyam ca_Agamyam eva ca |

वेगाल् लङ्घ्यतो देशम् मम वर्ष.गणा* गताः ॥७।१३२।१५॥

vegAl laGghyato dezam mama varSa.gaNA* gatA: ||7|132|15||

.

iti dRzyam adRzyam ca gamyam ca_Agamyam eva ca vegAl laGghyato dezam mama varSa.gaNA* gatA:

.  

*vlm.p.*vlm.p.15 Thus I passed a long series of years, seeing visible and invisible objects and passing through passable and impassable paths.

 

दृश्य.आख्याया* अविलाया* स्वन्तम् प्राप्तवान् अहम्

dRzya.AkhyAyA* avilAyA* na svantam prAptavAn aham |

मिथ्यैव हृदि रूढायाः पिशाच्या* इव बालकः ॥७।१३२।१६॥

mithyaiva hRdi rUDhAyA: pizAcyA* iva bAlaka: ||7|132|16||

.

dRzya.AkhyAyA* avilAyA* na svantam prAptavAn aham mithyaiva hRdi rUDhAyA: pizAcyA* iva bAlaka:

.

*vlm.p.16 Nowhere could I find any limit to this ignorance. I found only phenomena. It is a fallacy that has taken the possession of our minds, just as the apparition of a demon takes a deep root in the heart of a child.

 

नेदम् नेदम् सद् इत्य् एवविचार.अनुभवे स्थितम्

nedam nedam sad ity evavicAra.anubhave sthitam |

तथापि_इदम् इदम् चेति दुर्.दृष्टिर् निवर्तते ॥७।१३२।१७॥

tathApi_idam idam ceti dur.dRSTir na nivartate ||7|132|17||

.

nedam nedam sad ity evavicAra.anubhave sthitam tathApi_idam idam ceti dur.dRSTir na nivartate

.

*vlm.p.17 These and those phenomena are not realities. This is the firm conviction of all in their right reasoning. Yet the false sight of this and that as a reality is never removed from anybody.

 

प्रतिक्षणम् सुखैर् दुःखैर् देश.कालैः समागमैः

pratikSaNam sukhair du:khair deza.kAlai: samAgamai: |

सरिद्.वारिवदालोला नवमायान्ति यान्ति ॥७।१३२।१८॥

sarid.vArivadAlolA navamAyAnti yAnti ca ||7|132|18||

.

pratikSaNam sukhair du:khair deza.kAlai: samAgamai: sarid.vArivadAlolA navamAyAnti yAnti ca

.

*vlm.p.18 We find our pleasures and pains occurring to us every moment with the changes of time and place. Their course is as constant as the currents of rivers ceaselessly succeeding one another.

 

तालीतमाल.वकुलातुल.तुङ्ग.शृङ्गम्

tAlItamAla.vakulAtula.tuGga.zRGgam

उन्नाद.वात.जवम् एकम् अहम् स्मरामि

unnAda.vAta.javam ekam aham smarAmi |

सूर्य.आदिभिर् विरहितम् प्रकटम् स्वकान्त्या

sUrya.Adibhir virahitam prakaTam svakAntyA

.स्थावरद्रि.तट.जङ्गमम् एव विश्वम् ॥७।१३२।१९॥

sa.sthAvaradri.taTa.jaGgamam eva vizvam ||7|132|19||

.

tAlItamAla.vakulAtula.tuGga.zRGgam unnAda.vAta.javam ekam aham smarAmi sUrya.Adibhir virahitam prakaTam svakAntyA sa.sthAvaradri.taTa.jaGgamam eva vizvam

.

*vlm.p.19 I remember having seen a world with all kinds of moving and unmoving beings. In the middle I saw a green mountain top rustling with the breeze and shining of itself without the light of the luminaries.

 

yad etad ekAnta.vihAra.hAri

स्वच्छन्दम् एकाम् इतमस्तशङ्कम्

svacchandam ekAmitam astazaGkam

क्वचिन् मया चारु.जगत्सु दृष्टम्

kvacin mayA cAru.jagatsu dRSTam

तुल्या तस्यामर.राज.लक्ष्मीः ॥७।१३२।२०॥

tulyA na tasyAmara.rAja.lakSmI: ||7|132|20||

.

yat etat ekAnta.vihAra.hAri svacchandam.ekAmitam asta.zaGkam kvacit.mayA.cAru.jagat.su dRSTa.m tulya.A na.tasya.amara.rAja.lakSmI.:

.

*vlm.p.20 This mountain peak is delightful to solitary recluses. It is quite free, alone and unlimited, beyond all fear of change or decay. In this bright world, I have never seen a glory comparable to this divine brightness.

 

FM7133

 

DN7132 THE NYMPH OF CHURNSTICK.MOUNTAIN 3.AG22

santoSaH paramo lAbhaH satsaGgaH paramA gatiH |
vicAraH paramaM jJAnaM zamo hi paramaM sukham ||

सन्तोषः परमो लाभः सत्सङ्गः परमा गतिः।
विचारः परमं ज्ञानं शमो हि परमं सुखम्॥
Contentment is the highest gain, Good Company the highest course,
Enquiry the highest wisdom, and Peace the highest enjoyment.
                             -- Yoga Vasishtha 


The complete YVFiles of this masterpiece can be found at



--
You received this message because you are subscribed to the Google Groups "yoga vasishtha" group.
To unsubscribe from this group and stop receiving emails from it, send an email to yoga-vasishth...@googlegroups.com.
To view this discussion on the web visit https://groups.google.com/d/msgid/yoga-vasishtha/365fbbae-5e6b-4392-94cb-64d305fadca7o%40googlegroups.com.
Reply all
Reply to author
Forward
0 new messages