Sveriges Ekonomiska Historia

[Jamey Saldana]

Sverigehar sedan jrnldern haft en omfattande utrikeshandel som ofta har begrnsat sig till ett ftal viktiga import- och exportvaror. Dessa har oftast kommit frn rvarutillgng i landet, framfr allt jrn och tr.

Den svenska ekonomin bestod till en brjan, under den del av stenldern som brukar kallas jgarstenlder, av en jgar-samlar-ekonomi. En betydande frndring intrffade i och med jordbrukets infrande cirka 4200 r f.Kr., d den avslutande delen av stenldern, eller bondestenldern, brjar.

Under bronsldern (ca 1800-500 f.Kr.) r basen i ekonomin fortfarande jordbruket, men flera exklusiva freml av brons och andra kopparlegeringar frekommer troligen som bytesvaror. Kopparfreml som tillverkats p Cypern omkring 1600 f.Kr. har hittats i bland annat Vstra Gtaland.[1] Exporten handlade till stor del om brnsten.[2][3]

Under jrnldern (ca 500 f.Kr.-1050 e.Kr.) frekommer penninghantering fr frsta gngen i Sverige. De ldsta ptrffade mynten r frn 200-talet och det rr sig d om olika importerade romerska mynt i silver och guld. Dessa importerade mynt brukades dock inte fr penningvrdet i sig, utan anvndes i byteshandel dels som statusfreml och dels fr silver- eller guldvikten. De frsta inhemska svenska mynten tillverkades i Sigtuna av Olof Sktkonung r 995 e.Kr. Frn vikingatiden r tiotusentals importerade silvermynt ptrffade.

I Sverige under folkungatiden p 1250-talet till 1300-talets slut, dominerades handeln av tyska kpmn. I Visby fanns en frbund mellan de tyska stderna som kade handel i Vst- och Nordeuropa. P 1300-talet blev Visby omsprunget av Lbeck som nu blev Hansans ledande stad. Hansan var en mktig handelsorganisation med handelsstder vid stersjn.[4] Allt detta innebr att landet sjlvt var fga utvecklat vad gller handelsvsendet under denna tidpunkt i historien och det skulle drja till stormaktstiden under 1600-talet, innan Sverige blev en riktig handelsnation att rkna med. Detsamma gllde den feodala organisationen som inte var s omfattande i landet.

En viktig produktion blev bergsbruket i Norbergs socken och Stora Kopparbergs socken under medeltiden, dr brts jrn och koppar vilket gav penninghushllningen en skjuts uppt. Detta pverkade i sin tur den lngvga handelns omfattning frn 1300-talet och framt. I Nordeuropa var kontakterna via Hansan de viktigaste fr Sverige och Norden.[5]

I Sverige finns det inga belgg fr att de s kallade skattebnderna eller sjlvgande bnderna skulle haft en bttre ekonomisk stllning under medeltiden. Deras bttre rttsliga status innebar inte alltid lgre beskattningar eller att de var mera vlmende, utan ofta istllet tvrtom. Storgodssystem eller huvudgrdar har funnit i Sverige men minskade i antal och betydelse efter Agrarkrisen p 1350-talet. Den var mer utbredd n man tidigare antagit ven om det ej var i majoritet inom jordbruket i Sverige som i vriga Vsteuropa under denna tiden.[6] Vid perioden runt r 1280 fick frlset skattefrihet i Sverige och rusttjnst hos kungen. Detta innebar att ln upprttades efter feodalistiskt mnster. Feodaladelns strkta stllning innebar samtidigt en frsmring fr allmogen. Samtidigt lyckades landet hlla kvar en stark oberoende bondeklass och de agrara produktionsfrhllandena kom drfr aldrig att helt feodaliseras. Vid medeltidens slut hade denna klass fortfarande cirka hlften av landets odlingsmark kvar i besittning. Lnen delegerades ut av Kungen till adelsmn, men kunde terkallas vilket innebar att ngon rftlig kvasiegendom fr de som innehade lnen aldrig utvecklades i landet.[7]

ver 90 procent av Sveriges befolkning hade p 1500-talet sin huvudsakliga sysselsttning i jordbruket. De svenska bndernas ekonomi byggde p sjlvhushllning, vilket innebar att de flesta varor producerades p grden eller inom byn. Varor som sldes utanfr det egna omrdet var vid denna tiden till exempel jrnet frn Bergslagen, tyger och kldesplagg frn Vstergtland och Hlsingland. De strsta importvarorna var salt fr konservering av livsmedel och klde frmst fr att tillgodose efterfrgan frn de hgre stnden i landet.[8] Bergsbruket omvandlades frn en liten hantering till en betydelsefull industri i slutet p 1500-talet i landet. Det var frmst tv frndringar som mjliggjorde denna frndring. Den frsta var att man brjade kunna framstlla tackjrn i masugnar och inte som tidigare smidesjrn med ojmn kvalitet. Dels s byggdes hammarsmedjor dr man kunde frska (brnna bort en del av kolet) tackjrnet till smidbart stngjrn. Jrnet blev Sveriges viktigaste exportvara under Gustav Vasas regeringstid och framt, frn att ha varit en fjrdedel av exportvrdet steg jrnets andel till tre fjrdelar av det samlade exportvrdet. D hela exportvrdet samtidigt hjdes s innebar det att jrnexportens absoluta vrde frdubblades frn 1550-talet till r 1600 och femdubblades sedan under 1600-talet. Koppar utvanns i allt strre mngder vid Falun. Det absoluta vrdet av utvinningen 20-faldigades i slutet p 1500-talet i jmfrelse med siffrorna under Gustav Vasas tid.

Sverige var under denna tiden ett starkt specialiserat rvaruexporterande land.[9] Under 1500-talet utvecklades en mer organiserad frvaltning av riket, genom kad naturahushllning och genom att organisera kronans handel. Inkomsterna till staten fr frsljning av olika varor steg under den hr perioden.[10]

Sverige frde alltmer en merkantilistisk politik frn 1500-talet, och utvecklingen frstrktes under 1600-talet.[11] Frvaltningen i landet fick fastare former under rikets kansler Axel Oxenstierna. Centrala mbetsverk i huvudstaden och lnsstyrelser under landshvdingar tillsattes. Uppgifterna var bland annat fr landshvdingarna att p det lokala planet kontrollera skatteuppbrden med hjlp av sina fogdar.[12].

Den ekonomiska expansionen under Stormaktstidens 1600-tal innebar att man frskte utvidga handeln mot steuropa och Centraleuropa. Det misslyckades dock d den ryska och polska exporten tog andra vgar n via Sverige, dremot lyckades man med att slja koppar och jrn i allt strre utstrckning p vrldsmarknaden. En frdubbling av jrnexporten uppnddes under 1600-talets tre frsta decennier och tredubblades drefter fram till r 1700. Bland annat var en faktor viktig i detta sammanhanget och det var den allt bttre kvaliteten p det svenska jrnet. Nu kunde man smida jrn med strre hrdhet, det s kallade vallonjrnet tillverkades nu och i Mellansverige uppkom flera jrnbruk. Sveriges finanser var anstrngda under de mnga krigen, men nd kunde den svenska utrikeshandeln med jrn och trvaror fortstta att vxa nda fram till de tv sista ren av Karl XII:s regeringstid, till r 1716.[13]

Grunden fr den ekonomiska expansionen i Sverige, liksom i vriga Europa lg i den jordbruksrevolution som tog fart under 1700-talet. Den kade produktionen per person gav en kad arbetsfrdelning, kad marknadsproduktion och en kad kapitalbildning (sparandet kade till nya investeringar).

Tillvxten av produktionsfaktorerna arbete, land (genom nyodlingar bland annat) och kapital lg bakom jordbrukets frbttringar frn 1750-talet i Sverige. I brjan av 1740-talet frdes den ekonomiska politiken av ett parti som kallades "Hattarna". Sverige hade d en expansiv ekonomisk politik (merkantilismen) och staten gav stora bidrag (subventioner) till industrin fr att exporten till andra lnder skulle bli stor.

Levnadsstandarden i Sverige under 1700-talet har bland annat mtts utifrn reallner (nominell ln dividerat med ett levnadskostnadsindex), gllande framfrallt fr en begrnsad kategori lntagare, oftast de lgst betalda. Ett annat stt att mta levnadsstandardens frndringar har utgtt ifrn variationer i bruttonationalprodukten per individ (BNP/capita). Mellan 1735 och 1800-talets brjan skedde en snkning i reallnerna fr jordbrukarna, mellan 1800 och 1820 kade reallnerna fr att sjunka igen fram till 1840-talet. Drefter skedde en kning i reallnerna fram till 1900-talets brjan.[15] I brjan av 1800-talet hade den fortsatta befolkningskningen gjort att mnga mnniskor saknade frsrjning. Det r mjligt att Sverige d hade det strsta antalet undernrda och egendomslsa ngonsin i historien att ta hand om.[16]

Handeln och industrin stod i frgrunden fr statens intressen under 1700-talet. De merkantilistiska iderna stod p sin hjdpunkt och det infrdes bland annat det s kallade produktplakatet, efter engelskt mnster: navigationsakten. Detta kom r 1724 och innebar att man frskte gynna svensk handel och sjfart genom att frbjuda fartyg att infra andra varor n de som kom frn det egna landet. Handelskompanier bildades ocks, bland annat det Ostindiska kompaniet r 1731. Vid mitten p 1700-talet kom manufakturerna ocks till Sverige i strre skala. Det var genom statliga ln flera av dessa kom till och de underkastades statlig reglering till stor del.

Jrnproduktionen blev nu allt mer betydande fr den svenska industrin och frn 1700-talets brjan fram till rhundradets mitt uppgick den genomsnittliga exporten av 45 000 ton per r. Detta var tv tredjedelar av den totala exporten frn Sverige.[17]

Under 1800-talets brjan intrffade en befolkningskning i Sverige. Staten satsade betydande summor p infrastrukturen under denna period och flera finansiella institutioner, som banker, bildades.[18] Den kraftiga folkkningen hade i Sverige p 1830-talet givit upphov till en stark tillvxt av jordbrukets underklasser men den kade produktiviteten (produktionsmngd per person) inom jordbruket under brjan av 1800-talet gjorde att bde folkmngden och levnadsstandarden kunde ka samtidigt, vilket inte skett tidigare i historien. Tidigare hade kad folkmngd alltid lett till mer fattigdom fr folket. Produktiviteten kunde nu hlla jmna steg med den kade efterfrgan som folkkningen gav upphov till, vilket frhindrade priskningar. Dessutom kade industrins arbetstillfllen s mycket att antalet arbetslsa inte steg, vilket annars skulle ha snkt lnerna fr arbetarna.

Nu visade sig Malthus teori inte stmma och folkmngd och levnadsstandard kade parallellt. Anledningen till detta brukar antas vara den kade produktiviteten inom jordbruket, vilken kunde hlla jmna steg med den kade efterfrgan som folkkningen gav upphov till. Detta frhindrade priskningar, samt att industrins arbetstillfllen kade s mycket att ingen stor reservarm av arbetslsa skapades vilket skulle ha pressat ner lnerna.[19]

3a8082e126