Nasses Taxi

[Marietta Bleasdale]

Enhstdag fr tta r sedan lste jag Nasses taxi av Sven Nordqvist (1991) tillsammans med en grupp barn i frskolan. Boken handlar om Nasse som kr en skottkrra lastad med olika passagerare upp- och nedfr en backe. Nasse kan inte frst varfr det ibland knns tungt och ibland ltt att kra skottkrran i backen, kan det bero p att ngra r ulliga? undrar Nasse.

Barnen behvde allts bde samtala om och konkret underska kraftfenomenen som Nasse funderar ver i boken fr att frdjupa och vidga sin frstelse av berttelsen i vilken fenomenet kraft r centralt. Det var dr och d, utan att jag visste om det, som jag genomfrde mitt allra frsta underskande boksamtal. Begreppet underskande boksamtal skulle jag dock formulera frst mnga r efter den hr hndelsen (Backman, 2020, s. 21-22).

S hr brjar min personliga ess Med barns perspektiv p innehll i barnbcker och i underskande boksamtal (kapitel 2) i den nya boken Frskollrares egen forskning. Om en enskild hndelse har avgjort att jag nu forskar om vad barn uttrycker att de frstr av barnbckers innehll och hur undervisning kan vidga barns tankar, s brjade allt den dr hstdagen nr vi lste Nasses taxi. Mitt kapitel i boken handlar om hur ett samtal vid en alldeles vanlig lsaktivitet i min frskola blev startpunkten till att jag brjade forska och att jag idag arbetar som lektor vid Center fr Skolutveckling hr i Gteborg. I kapitlet berttar jag om min process som forskarstuderande och ngra av de perspektivskiften jag hittills gjort p min vg mot att bli forskare och hur resultat frn min forskning kan anvndas i frskolans praktik.

Med utgngspunkt i den nya boken Frskollrares egen forskning handlar det hr blogginlgget om varfr frskollrare ska forska, vad en forskarskola r, vad frskollrare frn Gteborg har forskat om inom den nationella forskarskolan i kommunikation och relationer som grundlggande fr barns lrande (FoRFa) och vad de jobbar med idag. Det handlar sledes om mig och mina forskande frskollrarkollegor Agneta Pihl, Kerstin Bot och Kristina Melker.

Varfr frskollrare vill forska r nog hgst individuellt. Fr min del handlade det om en nyfikenhet att vilja veta mer. Det var just nyfikenheten som drev mig till att frdjupa mina tankar i studier. Frst i kvllskurser och frskollrarlyft, sedan i masterprogram och i forskarutbildning. Fr mig har det aldrig handlat om att jag vill gra ngot annat n att arbeta i frskolan, tvrtom tycker jag efter mer n 20 r i frskollraryrket att barn i frskolan r bland det roligaste man kan jobba med och kanske r det just drfr jag r forskande frskollrare nu, jag kunde helt enkelt inte f nog! Nr jag blev antagen till forskarskolan var jag anstlld som frskollrare i Kunglvs kommun och arbetade i frskollrarutbildningen jmsides med att jag hll p att frdigstlla min magisteruppsats i Barn- och Ungdomsvetenskapliga masterprogrammet. Det kan tyckas vara lite slitigt att jobba och studera samtidigt, men mest av allt har det varit roligt och utvecklande, vilket alla vi som gick vidare frn masterprogram till forskarstudier tycks stmma in i.

En forskarskola r en sammanhllen forskarutbildning inom ett mnesomrde. Den nationella forskarskolan i kommunikation och relationer som grundlggande fr barns lrande (FoRFa), var en forskarskola mot licentiatexamen, finansierad av Vetenskapsrdet dr lrostena Gteborgs Universitet (vrdinstitution), Malm Universitet, Hgskolan Kristianstad och Mlardalens hgskola samverkade.

Som forskande frskollrare i forskarskolan FoRFa delade vi doktorander vr tid mellan att arbeta halvtid i den kommun dr vi hade vr anstllning som frskollrare, medan den andra halvtiden gnades t forskarstudier. I forskarskolan deltog vi doktorander med handledare, i terkommande internat dr vra studier diskuterades. Vi hade ocks workshops och lyssnade till frelsningar av erfarna forskare. Drtill har vi presenterat vra forskningsstudier vid internationella konferenser fr att ta del av och bidra till en internationell kunskapsbildning inom Early Childhood Education and Care (ECEC).

Eftersom du som lser detta blogginlgg p Pedagog Gteborg antagligen arbetar i Gteborg, vljer jag ut att beskriva de kapitel i boken som r skrivna av frskollrare som arbetat eller nu arbetar i Gteborg stad. Dessa r Anna Backman (kapitel 2), Agneta Pihl (kapitel 3), Kerstin Bot (kapitel 4) och Kristina Melker (kapitel 5).

Undervisning i frskolan har diskuterats mycket de senaste ren. Diskussionen har dels fokuserat p vad undervisning egentligen innebr i frskola och om undervisning med barn i frskolelder behvs. Idag hrs farhgor frn bde frskolepersonal och frn annat hll om att undervisning kan innebra att omsorg och lek glms bort i frskolans verksamhet. Drfr r det spnnande och intressant att just undervisning i frskolan r centralt i de kapitel jag hr kommer att reflektera ver.

Kapitel 2: Med barns perspektiv p innehll i barnbcker och i underskande boksamtal Mitt kapitel r en personlig ess om hur mina konkreta erfarenheter som frskollrare i barngrupp (se exemplet om Nasses taxi) gjorde att jag brjade fundera ver frgor som jag som forskare ville ska svar p. Jag hoppas att kapitlet kan inspirera dig som r frskollrare till att undervisa med underskande boksamtal, men ocks att du kan f syn p att dina funderingar i din verksamhet kan bli till forskning om du vill.

Kapitel 4: Lekande ltt att lra sig lsa och skriva med tv-programmet Livet i Bokstavslandet i frskola och frskoleklass? Kerstin Bot skriver tillsammans med sina handledare Annika Lantz Andersson och Cecilia Wallerstedt om hur ett pedagogiskt tv-program, Livet i Bokstavslandet frn Utbildningsradion, anvnds fr undervisning i ls- skriv- och sprkutveckling (litteracitet) i frskola och frskoleklass. Att ta utgngspunkt i ett tv-program visade sig i studierna kunna ge std och inspiration i utformandet av undervisningen. Det avgrande fr barns lrande i aktiviteterna, var nr barnen genom leken engagerades och gjordes delaktiga. Mot slutet av kapitlet lyfter frfattarna fram vikten av att nrma sig barnens perspektiv i lekfullt utformade aktiviteter, de skriver:

En god frutsttning fr att kunna utforma aktiviteterna med lekfullhet och delaktighet r att som lrare, genom att lyssna in barnen, ha en pedagogisk strategi fr att frst barnens perspektiv. Genom det finns sedan mjligheter att kunna fortstta utveckla aktiviteten och utmana barnens frstelse (s. 76).

Citatet summerar det som jag tycker r det allra viktigaste i frskolans undervisning dvs. att medvetet lyssna in och ta del av barnens perspektiv, det vill sga vad barnen sjlva uttrycker att de frstr. D kan vi ocks utmana deras frstelse, och ge dem mjlighet att frst p ett nytt stt. En lyhrd frskollrare/lrare som responderar p vad barnen sger och gr i undervisning, kan dessutom inte heller lta bli att vara omsorgsfull och lekfull, eftersom barnen ocks kommer att kommunicera sina behov av omsorg och lek. Med ett sdant bemtande av barn finns ingen motsttning mellan varken omsorg, lek eller lrande.

Jag har kollat upp vad Agneta Pihl, Kerstin Bot och Kristina Melker gr nu efter sin licentiatexamen. Agneta Pihl r fortsatt halvtids-doktorand i CUL utbildningsvetenskapliga forskarskola vid Gteborgs universitet. Hon genomfr fler studier till sin avhandling om barns muntliga berttande, jmsides med att hon arbetar som utvecklingsledare p Frskolefrvaltningen i Gteborg stad. Kerstin Bot arbetar heltid som adjunkt p Hgskolan Vst dr hon utbildar blivande frskollrare och lrare. Kristina Melker har likt Kerstin arbetat som adjunkt, men r nu doktorand och anstlld vid avdelningen fr utbildningsvetenskap och sprk p Hgskolan Vst. Sjlv r jag halvtidsanstlld som lektor vid Center fr Skolutveckling i Gteborg stad, de andra halvtiden r jag doktorand i CUL utbildningsvetenskapliga forskarskola vid Gteborgs Universitet.

Forskarskolan i kommunikation och relationer som grundlggande fr barns lrande (FoRFa) r nu avslutad och en ny forskarskola har startat som heter Nationell forskarskola i samtida utmaningar fr barnpedagogisk verksamhet (ReCEC) med nya forskande frskollrare, dr ibland Emelie Stavholm som finansieras av Gteborg stad. CUL forskarskola r ytterligare en utbildningsvetenskaplig forskarskola vid Gteborgs Universitet fr forskande frskollrare och lrare. CUL forskarskola har antagning varje r. Blir du en av de frskollrare som sker forskarskola nsta r?

Nishi-Nippon Railroad Co., Ltd. (Nishitetsu) and Toyota Motor Corporation (Toyota) will begin trials in Fukuoka City from November 1 of the multi-modal mobility service "my route" for smartphones, in collaboration with eight service providers in traffic, shop, and event information.

Mobility in today's cities presents various challenges, such as being unable to search combinations of multiple modes of transport (including bus, rail, subway, taxis, rental cars, and share bicycles), and the lack of an integrated system that allows searching for a shop, event, or similar destination while identifying a route and making transport reservations and payments for such.

my route provides shop and event information while enabling users to search, book, and pay for transport, offering a single mobility-focused application with integrated functions, with the aim of supporting smooth movement in Fukuoka City and further bolstering the city's vibrancy.

For these trials, Toyota will develop and run the app and payment platform, and provide information on Toyota car-rental services. Nishitetsu will provide information on shops and events (such as its Tenjin site), and will launch an app-exclusive digital Fukuoka City One-day Pass.

Through these trials, Nishitetsu and Toyota aim to verify the viability of multi-modal mobility services, understand areas for improvement, and provide most convenient services for residents and tourists.

A my route app-exclusive Fukuoka City One-day Pass offering unlimited rides on municipal buses in Fukuoka City will be sold during the trial period. The One-day Pass can be purchased via the app, and displayed on smartphones to show the driver.

MNA: Though I wrote this story without any philosophical allusion, I understand how you arrive at that conclusion. Perhaps it is because both characters, despite their differences in race and culture, ethnicity, in the end realize that they are both human animals, and, like the rest of their ilk, cruel and loving and needy all at once. At that moment in the taxi, both the Armenian cab driver and his African passenger are the same at their core; they are immigrant, outsiders, in a foreign land, with their eyes on the American dream. By the end of the taxi ride, they appear to have more in common than they would ever expect. They are two human beings with historical baggage which they are struggling with, in search for credence and understanding from another human.

3a8082e126