Postkolonialism

[Maribeth Seagers]

Postkolonialismon kriitiline poliitilis-intellektuaalne suund, mis uurib kolonialismi ja imperialismi mju kultuuridele minevikus, koloniaalsuhete taastootmist ja muutumist tnapeval, samuti nende kirjeldamist ja avaldumisvorme. Postkolonialistlikest avaldumisvormidest on olulisemad kokolonialism, sotsiaalne ja koloogiline dumping ja biopiraatlus.[1] Tpsemalt on tegu enamasti Euroopa koloniaalvimude ajaloo, kultuuri, kirjanduse kriitilise uurimisega.

Postkolonialism hlmab tervet rida teoreetilisi lhenemisviise, mistttu pole seda vimalik htselt defineerida. Antropoloogiliselt lhenedes niteks vidakse uurida koloniseeritud inimeste kogemusi. Lisaks sellele uuritakse sotsiaalseid ja poliitilisi suhteid, mis plistavad kolonialismi vi neokolonialismi. Seega on kolonialismiuuringud tihedalt seotud lhiajaloo, antropoloogia, politoloogia, filosoofia, sotsioloogia ja inimgeograafiaga. Postkolonialismi uuringute alamdistsipliinid uurivad koloniaalvimu mjusid niteks feministlikust, anarhistlikust vi marksistlikust perspektiivist.[2]

"Kolonialism" on mitmethenduslik miste, thendades nii valitsemisssteemi kui ka selle valitsemisssteemi taga peituvat ideoloogiat vi maailmavaadet. "Postkolonialismi" all aga meldakse enamasti postkolonialismi uuringuid (postcolonial studies), ehk filosoofilist vastust kolonialismile, mitte lihtsalt ssteemi, mis tuli prast kolonialismi (nagu eesliite alusel viks arvata). Niisiis vib postkolonialismist melda kui reaktsioonist kolonialismile samamoodi nagu postmodernism on reaktsioon modernismile (eriti kuna termin "postkolonialism" on loodud termini "postmodernism" eeskujul ning jagab sellega mitmeid filosoofilisi ja teoreetilisi lhtekohti).

Postkolonialismi nimekate esindajate seas on Gayatri Chakravorty Spivak, Homi K. Bhabha, Edward Said, Dipesh Chakrabarty, Amar Acheraiou ja Frantz Fanon. Eestis tegelevad postkolonialismi uuringutega niteks Tiina Kirss ja Piret Peiker.

Med postkolonialism eller postkolonial teori syftas vanligen studier av den europeiska industrialismens och kolonialismens kvarvarande effekter fr olika delar av vrlden. Fokus ligger p kritik av en kunskapssyn som formats av den europeiska kolonialismen efter 1492, som legitimerar ver- och underordningsrelationer som resulterar i frtryck, rasism och diskriminering, och i det postmoderna samhllet terskapas globalt och lokalt.[1] Postkolonialismen betraktas som ett akademisk flt inom samtida kritisk teori och sociologi.[2]

Idhistorikern Ronny Ambjrnsson argumenterar i sin bok st och vst fr att bilden av Europa har vuxit fram genom att utmla Asien som frldrat och USA som alltfr modernt, ytligt och historielst. Mellan dessa poler str Europa som en syntes av det gamla och det nya. Ur ett postkolonialt perspektiv gr det att hvda att vi inte kan frst eller tala om Europa utan att visa p bilder av vad vi anser att Europa inte r.

Postkoloniala akademiker anvnder sig i regel av vetenskaplig kvalitativ metod. De ansluter sig ofta till perspektiv som delas av samhllsteoretisk postmodernism och poststrukturalism. Mnga postkoloniala teoretiker bygger sina analyser p en kritik av marxistisk teori, till exempel avseende vad man anser vara en teleologisk historiesyn inom delar av marxismen.

Aina Loombas bok om postkolonial teori har de senaste ren anvnts flitigt i den engelsksprkiga universitetsvrlden, dr den p mnga hll hlsats som den bsta introduktionen i mnet. Med den uttalade ambitionen att presentera postkolonialismens centrala frgestllningar och debatter i ett s klart och anvndarvnligt sprk som mjligt, lotsar Loomba lsaren genom ett forskningsflt som ofta beskrivs som svrtillgngligt och slutet. I tre tematiska detal belyses postkolonialismens historia och uppkomst, konstruktionen och dekonstruktionen av koloniala och postkoloniala identiteter samt dagens utmaningar mot kolonialismens nedrvda strukturer.

I februari 2008 slpptes boken Kolonialism/postkolonialism : en introduktion till ett forskningsflt skriven av Ania Loomba. Det r den 2a upplagan av kursboken. Den r skriven p svenska och bestr av 303 sidor djupgende information om historia och arkeologi. Frlaget bakom boken r Tankekraft Frlag.

Kursen i Postkolonialism ger en introduktion till det pgende samtalet om kolonialism och imperialism. De historiska perspektiven och de postkoloniala teorierna belyses, liksom de samhlleliga aspekterna och de koloniserades frgor om identitet. De postkoloniala teorierna r av betydelse fr frstelsen av kolonialismens historia samt dess arv och praktik, vilket ocks har en avgrande betydelse fr frstelsen av vr samtids globala frgestllningar. De postkoloniala teorierna utgr frn ett underifrnperspektiv och analyserar maktens praktik.Utifrn postkolonial teori ger kursen utrymme fr reflektion kring en variation av teman ssom internationella relationer, nationalism, klimatrttvisa, folkrttsliga frgor, religion, feminism och rasism.Det vergripande mlet med kursen r ge grundlggande kunskap om postkolonialism, samt ge frutsttningar fr analys av olika teman med hjlp av postkolonial teori.

Efter kursmomentet ska studenten:- kunna beskriva och analysera postkolonial teori- kunna redogra fr det historiska, politiska och utvecklingsteoretiska sammanhang i vilket postkolonial teori utvecklats-sjlvstndigt kunna diskutera och belysa relevanta frgestllningar och teman med hjlp av postkolonial teori.

Examination sker genom hemtentamen, obligatoriska seminarier och grupparbeten. Fr att bli godknd p hela kursen krvs godknt p hemtentamen, samt aktiv medverkan vid obligatoriska seminarier och grupparbeten. Fr studenter som inte godknns p kursen ges ny mjlighet att tentera kursen genom hemtentamen. Bedmningen skall enligt hgskolefrordningen vara individuell eller utformas p ett sdant stt att individuell prvning kan ske fr kursen i dess helhet. P kursen som helhet ges betygen Vl godknd, Godknd eller Underknd.Fr den studerande underknt p en hemtentamen kan som alternativ till ny hemtentamen, restuppgift ges i form av att den eller de underknda frgorna kompletteras och bedms p nytt. I dessa fall kan betyg p tentamen bli hgst Godknd. Den som godknts i prov fr inte underg prvning fr hgre betyg.Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras p kursen och dess delmoment upp till tv r efter frsta registreringsdatum. Den studerande fr tentera hgst fem gnger p varje delmoment. Studerande som tv gnger har underknts i prov har rtt att hos Humanistiska fakultetsnmnden begra annan examinator.TillgodorknandeAnskan om tillgodorknande sker i samband med att den studerande antagits till kurs eller program eller under studiernas gng. Anskan grs p en srskild blankett fr tillgodorknande. Se:

Loomba, Ania (2006). Kolonialism/postkolonialism. En introduktion till ett forskningsflt. Tankekraft frlag.Mohanty, Chandra Talpade (2007). Feminism utan grnser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Tankekraft frlag.Artiklar tillkommer.

"Me pole mitte kunagi ja mitte kusagil olnud kolonisaatorid. Meie koost on les ehitatud vrdiguslikkuse alusel vi soovist aidata ja toetada. Need riigid, kes pavad meiega praegu vistelda, nemad just nimelt viisid lbi tiesti teistsugust poliitikat," nii tles Peterburis tnavu 14. septembril Aafrika riigipeadega kohtudes Vladimir Putin. Ukraina president Volodmr Zelenski aga kirjutas 21. aprillil 2023. aastal alla seaduse dekoloniseerimisest. Nagu nha, on presidentidel kolonisatsioonist tiesti erinev ettekujutus. Milles siis asi?

Kik peaks siin nagu kolonisatsiooniga selge olema. Ilmselt oligi see selge ka tsaaririigi ajal, niteks ks suuremaid vene ajaloolasi Vassili Kljutševski on kirjutanud, et Vene riigi ajalugu on koloniseeriva maa ajalugu. Eriti Nukogude riigi algperioodil, mil suhtuti lima kriitilisusega tsaarivimu, nidati Venemaad kui rahvaste vanglat ja vgivallal phinenud riiki.

Nd aga vib taas Vene-Ukraina sja taustal nha, kuidas sna "kolonialism" kasutab Venemaa ajakirjandus lneriikidest rkides, Venemaa enda puhul sellest vaikitakse, s.t tegelikkuses pole riik oma imperiaalsest minevikust distantseerunud. Taas nagu klma sja ajal ptakse vastanduda lnele, rkida Venemaa erilisest tsiviliseeritud kolonisatsioonist.

Venemaa ajaloolased on taas kasutusele vtnud sellised juba Nukogude ajast prit terminid nagu hendamine (prisojedinenije), vabatahtlik liitumine (dobrovolnoje prisojedinenije) ja samuti rahvaste kaitsmine palju julmemate riikide eest. Sellega kaasnevad lood Venemaa ja vene kultuuri erilisest tsiviliseerivast rollist, mis allutatavatele rahvastele tunduvat eriliselt meelitavana, millest tulenevalt toimuski nende arengu edendamine, aga mis sisult thendab assimileerimist.

Seega praeguse Vene riigivimu ideoloogia seisukohast ei saadavatki Venemaa ajalugu lbi kolonialismi paradigma ksitleda. Selle kohaselt on kolonialism seotud ainult lnemaailma riikide kujunemisega ja Venemaal pole sellega mingit pistmist.

Tegelikkus on aga teistsugune, vaatamata Venemaa koloniaalsele eriprale oli Vene riigi poliitika alistatud territooriumide ja rahvaste suhtes sama jhker, kui mitte jhkram, nagu lneriikidel. Kuidas niteks on lood XX ja XXI sajandi kolonialismi ja postkolonialismi ilmingutega phjala plisrahvaste ja udmurtide nitel?

Seega oleks vinud arvata, et noor riik, kes rgib Nukogude vimu kehtestamisest peale rahvuste vrdsusest ja sellest, et Venemaa oli tsaariajal rahvaste vangla, hakkab revideerima tekkinud lekohut. Paraku aga neme, kuidas Nukogude vim rakendas kiki kolonialismile omaseid vtteid ja kuidas phjaaladel kivitus massiline kolonisatsioon. Niteks 1926. aastal oli phjas 650 000 venelast, 1937. aastal aga juba 1,4 miljonit.2 Siinkohal rhutan, et suurim phjala plisrahvas olid neenetsid, keda 1939. aasta rahvaloendusel loendati 24 000.

Nukogude vim ja seda kehtestanud ametnikud vtsid le juba tsaarivimu ajast kehtinud arvamuse, mille kohaselt peeti phjaalade elanikke rmiselt vhearenenuks. "Narkomnatsi kohaliku rahvuskomitee ametnikud pidasid neid rahvusliku teadvuseta, rahvuslike nudmisteta, haritlasteta ning kultuurita inimesteks, kes ei moodustanudki rahvust, sest nende nimetused, keeled ja eksistents ldse olid tihti kahtlased."3

3a8082e126