Hermeneutik Gadamer
Carmela Stadtler
I sit hovedværk, Wahrheit und Methode (1960, da. Sandhed og metode, 2004), fremlægger Gadamer sit udkast til en filosofisk hermeneutik, dvs. forståelseslære. Hans opgør med den traditionelle opfattelse af hermeneutikken, som han fandt for snæver og metodefikseret, er inspireret af teorien om den menneskelige forståelse i Heideggers tidlige forfatterskab.
Det hela blir en prövning av grundtankarna i Gadamers hermeneutik med Warnke som sympatisk men inte okritisk vägvisare genom problemkomplexen. Warnke konfronterar Gadamers hermeneutik med E D Hirschs teori om objektiv texttolkning. I ett annat kapitel konfronteras samma hermeneutik med Richard Rortys postfilosofiska relativism. Men utförligast och intressantast blir diskussionen när den handlar om den kritik Gadamer utsatts för från den kritiska teorin, framför allt genom Jürgen Habermas. Ett karakteristiskt inslag hos Gadamer är den viktiga roll han tilldelar "fördomen" vid all tolkning. Vi kan tolka en text, ett konstverk, ett skeende bara utifrån förutfattade meningar, hävdar Gadamer. Vid tolkningen sätts alla våra referensramar och hela den tradition som format oss på spel. Vi tolkar det nya utifrån våra gamla erfarenheter, vi "förstår" det med utgångspunkt från förutsättningar som tillhör vår egen tid eller kulturmiljö. ... Naturligtvis förnekar Gadamer inte att vissa tolkningar kan vara bättre och riktigare än andra. Men han förnekar att det finns något sådant som en absolut förutsättningslös tolkning. Vår tolkning är alltid bestämd av vår egen position, vår egen synvinkel. Men det för Gadamer lika väsentliga är att vi i mötet med det främmande - ett filosofiskt tänkande från en svunnen epok, ett konstverk från en exotisk kultur - ständigt sätter våra egna fördomar på spel, underminerar dem eller tvingar dem att leva farligt. Vi förblir inte desamma efter ett äkta möte med det främmande, men vi måste s a s vara något i oss själva för att alls kunna möta och tolka det främmande. Den som har intresse för den moderna debatten om humanvetenskapernas teori och metod bör inte försumma att läsa Georgia Warnkes bok. Svante Nordin, Svenska Dagbladet
Med filosofferne Friedrich Schleiermacher, Wilhelm Dilthey, Martin Heidegger, Paul Ricœur og Hans-Georg Gadamer udvides hermeneutikkens interessefeltet i det 20. århundrede fra fortolkning af tekster til at se menneskets forhold til verden som grundlæggende fortolkende. Gadamer beskriver opgøret med den klassiske hermeneutik som en bevægelse fra at forstå forståelse som et metodisk begreb til i stedet at anerkende det som det menneskelige livs oprindelige væremåde (Gadamer, 2004).
Inden for hermeneutikken ses mennesket som et selvfortolkende og meningsskabende subjekt, der stræber efter at forstå. Med Ricoeur kan vi forstå, hvordan mennesket må forholde sig fortolkende til den historiske og kulturelle verden for at nærme sig en forståelse. Ricoeur påpeger, at det er gennem fortolkningen af fortællinger, tekster, tegn mv., at vi kan nå til en forståelse af os selv, af andre eller af et givent fænomen.
Den hermeneutiske cirkel skal illustrere, at vi ikke begynder på bar bund, når vi skal forstå et nyt fænomen. Vi bruger den viden, vi allerede har, altså vores forforståelse om fænomenet, til at fortolke med og til at kunne opnå ny forståelse. Denne forståelse bidrager til en ny forforståelse, som præger nye fortolkninger og der kan blive til ny forståelse, som igen bliver en ny forforståelse etc. I princippet er det en uafsluttelig proces. Inden for hermeneutikken vil du typisk anvende kvalitative metoder som fx interview, tekstindsamlinger og deltagerobservationer som videnskabelige metoder, når du skal fortolke og forstå.
Sebagai sebuah karya seni, teks lagu merupakan media penggambaran fenomena, suasana, dan keadaan yang di dalamnya terdapat makna yang tersirat. Hagia merupakan salah satu lagu dari kelompok musik Barasuara yang cukup populer dengan jumlah pendengar enam puluh ribu dan itu hanya dalam layanan pemutar lagu Soundcloud saja, serta mampu memberi gambaran akan fenomena agama saat ini. Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui bagaimana mengungungkap makna yang terdapat dalam teks lagu Hagia karya Barasuara melalui empat kajian yang dikemukakan oleh Gadamer. Dalam penelitian ini juga membahas bagaimana mengungkap makna yang tersirat dalam sebuah teks lagu diluar makna yang diingankan oleh sang pencipta lagu.Metode yang digunakan dalam analisis teks lagu Hagia adalah metode hermeneutik untuk menafsirkan makna yang terdapat di dalam teks. Hasil penafsiran disajikan dalam bentuk empat kajian teori fusi horizon yang bagaimana dikemukakan oleh Gadamer, yaitu: Historikalitas teks, dialogisasi teks, linguistikalitas teks dan makna kebenaran. Hasil penafsiran ini menunjukan bahwa, teks lagu Hagia memberikan gambaran tentang hidup beragama dimana fenomena masyarakat menganggap agama dialah yang paling benar, sehinga menimbulkan konflik yang berlatarbelakang agama. Sikap fanatisme terhadap agama serta merta menimbukan kebanggaan berlebih atas simbol-simbol keagamaan. Bagaimana seseorang bersikap dalam melihat agama lain adalah sebuah sikap yang harus coba dipahami, dan teks lagu Hagia memunculkan sikap pluralisme dan toleransi.
df19127ead