Förmånsbeskattning av bredband
Magnus Eriksson
anledning av att det numera betraktas som en tjänsteförmån.
Stämmer det verkligen? Får ni som läser detta bredband av
arbetsgivaren?
Om många arbetsgivare resonerar som min borde väl efterfrågan kraftigt
minska och abonnemangsavgifterna därmed sjunka, eller?
Borde inte arbetsgivaren kunna skriva ett intyg om att jag verkligen
behöver bredband i tjänsten? Någon som har lyckats få igenom ett
sådant intyg? (Jag har ett arbetsrum på jobbet, men jag handleder
studenter på distanskurser, och behöver kunna ge snabb respons även på
kvällar och helger. Jag behöver bredband för att bedriva egna studier.
Jag fjärrstyr och övervakar datorsimuleringar från min dator i hemmet
alla möjliga tider på dygnet.)
Vad händer om arbetsgivaren betalar t.ex. 50% eller 2/3 av
bredbandsabonnemanget? Skulle skattemyndigheten se mer välvilligt på
att den delen av abonnemangsavgiften inte ska förmånsbeskattas?
Brev från chefen: "Ett antal forskare och lärare med stort behov av
datakommunikation har bredbandsanslutningar i hemmet som betalas av
institutionen. Från årsskiftet är reglerna ändrade så att detta nu är
att betrakta som skattepliktig förmån. Det innebär att förmånstagaren
ska betala skatt på förmånsvärdet och högskolan ska betala
arbetsgivaravgift. Högskolans ledningsgrupp har därför beslutat att
inga bredbandsanslutningar i fortsättingen betalas av högskolan."
Jag mejlade skatteverket, och fick följande svar - som jag inte vet
hur jag ska tolka:
"Fråga: Är det en skattepliktig förmån om arbetsgivare bekostar en
Internetanslutning i bostaden för anställd?
Ja, enligt huvudregeln är det en skattepliktig förmån eftersom en
sådan anslutning ses som en privat levnadskostnad.Detta gäller även i
de fall den anställde har en skattefri lånedator i bostaden. En
Internetanslutning med fast månadspris kan dock under vissa
förutsättningar anses som ett skattefritt arbetsredskap.
Förutsättningarna är då att:
- tillgången till Internet behövs för att den anställde ska kunna
utföra sina arbetsuppgifter, t.ex. om den anställde saknar arbetsrum
hos arbetsgivaren eller av annan anledning måste utföra sitt arbete i
bostaden vissa dagar,
- den förmån som den anställde kan utnyttja för privat bruk är av
mindre värde (några hundra kronor/månad godtas normalt), samt att
förmånen av privat användning inte kan särskiljas från tjänstebehovet
(en fast månadskostnad som inte kan delas upp).
Skatterättsnämnden har behandlat frågan i ett förhandsbesked
2003-06-30.
När det gäller skattefria arbetsredskap ska arbetgivaren alltid göra
en individuell bedömning för varje anställd som villkoren ovan är
uppfyllda. Det förutsätter även att det är arbetsgivaren som står för
abonnemanget och att betalning går direkt till leverantören. Om
arbetsgivaren däremot bekostar en uppkoppling som debiteras efter
utnyttjad tid ska en fördelning av kostnaden göras mellan vad som
belöper på tjänsteanvändning respektive privat användning.
Arbetsgivaren kan då bekosta den anställdes merkostnader för
tjänsteanvändningen. Om arbetsgivaren även betalar den del som avser
privat användning ska den anställde beskattas för denna förmån med
motsvarande belopp."
/Magnus E