Systembolaget Aktiebolag (vardagligt ven kallat Systemet eller Bolaget) r ett statligt fretag som har lagstadgat monopol i Sverige p detaljhandel med spritdrycker, vin och l som har en alkoholhalt verstigande 3,5 volymprocent. Systembolagets syfte r att bidra till en bttre folkhlsa genom att begrnsa alkoholens skador. Systembolagets uppdrag r att med ensamrtt och med ansvar och god service slja alkoholdrycker samt att informera om alkoholens skadeverkningar. Systembolaget samarbetar med svenska leverantrer och representerar idag (2022) cirka 1200 leverantrer och ver 5000 producenter frn hela vrlden[2].
Systembolaget sljer ven alkoholfria drycker med en alkoholhalt under 0,5 volymprocent. Systembolaget driver en kedja med drygt 440 butiker och cirka 6 000 anstllda. Systembolaget har ocks cirka 500 ombud p mindre orter och i glesbygden.
Efter flera misslyckade frsk till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige, beslt kung Adolf Fredrik 1766 att avskaffa alla begrnsningar.[klla behvs] Detta ledde till att nstan alla hushll producerade sin egen alkohol.[3] Stora mngder potatis och sd brndes drmed till alkohol i stllet fr att anvndas till fda. I brjan av 1800-talet fanns uppskattningsvis 175 000 destillatrer.[4] Under 1830-talet skapades de frsta organisationerna och freningarna fr mttligt drickande i Stockholm.[5] En av de ldsta organisationerna var Svenska Nykterhetssllskapet, som startades 1837.[6]
Under mitten av 1800-talet grundades p privat initiativ av lokala bergsmn och genom statligt beslut Sveriges, och vrldens, frsta alkoholmonopol i Falun'.[7][3] All alkoholfrsljning i staden reglerades och skulle ske utan vinstintressen och ansvarsfullt.[3] r 1860 blev det olagligt att slja alkoholdrycker till personer under 18 r och tillverkningsfrordningen frbjd husbehovsbrnningen.[klla behvs] r 1865 ppnades ven ett statligt reglerat utsknkningsstlle i Gteborg, AB Gteborgssystemet.[7] Enligt reglerna skulle bland annat berusade personer avhysas, det skulle serveras varm mat och kaffe, och inkpt alkohol skulle konsumeras p plats.[7] Liknande statligt reglerade utsknkningsstllen och butiker som de i Falun och Gteborg ppnade ver hela landet. De var framgngsrika, och 1870 beslts att all vinst skulle g till staten.[7]
Under det frsta vrldskriget var alkoholdrycker kraftigt ransonerade.[7] Frn 1914 infrdes motboken, med vars hjlp en enskild persons ranson av rusdrycker reglerades, p flera platser p initiativ av lkaren och politikern Ivan Bratt.[8] Frn 1919 var motboken nationell.[7] r 1917 bildades Aktiebolaget Spritcentralen, som vertog all partihandel av alkohol.[9] Nykterhetsrrelsen vxte sig dock allt starkare i Sverige och 1922 genomfrdes en rdgivande folkomrstning om rusdrycksfrbud. Det blev Sveriges frsta allmnna omrstning.[10] Antalet rstberttigade var 3 302 483 och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 %,[11] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %). Folkomrstningen gav ett mycket jmnt resultat, och ngot ovntat vann frbudsmotstndarna. Antalet personer, som hade rstat mot ett frbud, var 925 097 (51,0 %). Och antalet, som rstat fr ett frbud, uppgick till 889 132 (49,0 %).[12] Antalet ogiltiga eller blanka rster var 6 223.[13] Riksdagen beslt drefter att inte frbjuda vin, sprit och l, men ocks att fortstta en restriktiv alkoholpolitik. Motboken anvndes drfr nda fram till r 1955, d flera stora frndringar i den svenska alkoholpolitiken och organisationen gde rum.
r 1955 slogs de lokala monopolen p frsljning av alkohol (som d hette Systemaktiebolaget)[frklaring behvs] ihop till Systembolaget. Motboken avskaffades i samband med detta och reglerna frenklades och frtydligades. Huvudkraven fr att f handla p Systembolaget var att kunden var minst 21 r gammal, nykter och att misstanke ej fanns om langning. Frsljningen steg med 25 procent under det frsta ret och fyllerifrseelserna frdubblades.[14] Ett par r senare genomfrdes drfr flera tgrder fr att stvja alkoholbruket bland annat genom skattehjningar och legitimationstvng.
r 1969 snktes ldersgrnsen frn 21 till 20 r p Systembolaget, medan reglerna om nykterhet och langning r de samma sedan 1955. I de fall expediten inte med skerhet kan bedma att kunden r ver 25 r, mste kunden enligt Systembolagets frsljningsregler kunna legitimera sig fr att styrka att den uppntt 20 rs lder.[15]
Kommunerna har fortfarande rtt att hindra etableringen av systembolag, men frre och frre kommuner hller p det, bland annat fr att annan detaljhandel blir lidande om invnarna lockas ka till en annan kommun fr att handla. 2013 fanns det minst en systembolagsbutik i Sveriges samtliga kommuner.[16]
r 1991 brjade Systembolaget infra sjlvbetjningsbutiker.[17] 1 januari 1995 hade cirka 6 procent av butikerna sjlvbetjning, och 2006 var siffran uppe i 61 procent. 2013 hade 418 av 421 butiker (99,3 procent) sjlvbetjning.[16] Sista butiken (med fullt sortiment) i landet att konverteras till sjlvbetjning var systembolaget i Hgdalen i sdra Stockholm, vilket skedde i oktober 2014.[18]
I september 1996 sldes det frsta vinet p bag-in-box p Systembolaget.[19] Tidigare hade Systembolaget vgrat slja viner i denna typ av frpackning, som redan frekom internationellt, men efter klagoml frn importren Spendrups kom EG-domstolen fram till att denna diskriminering av en viss frpackningstyp stred mot frihandelsreglerna inom EU. Ngra r in p 2000-talet stod bag-in-box fr mer n hlften av den slda volymen vin p Systembolaget.
Systembolaget inledde november 2012 frsk med hemleverans p ett ftal orter. Frsket har successivt utkats till att omfatta flera ln. I juni 2018 lmnade regeringen, till lagrdet, in frslaget om hemleverans av alkohol frn Systembolaget i hela Sverige. Det fresls trda i kraft den 1 april 2019.[22]
r 2003 fick en muthrva inom Systembolaget stor medial uppmrksamhet.[24] Uppmrksamhet riktades framfr allt mot de butikschefer som misstnktes fr att ha tagit emot pengar, resor och olika gvor av leverantrer fr att frmja deras varor. I februari 2005 talades 92 personer fr att de mottagit eller gett mutor. Av dem var 77 butikschefer i Systembolaget och de misstnktes fr att ha tagit emot mutor fr sammanlagt 1,2 miljoner.[25] I februari 2008 hade 65 butikschefer inom Systembolaget fllts fr mutbrott.[26]
Infr Folkomrstningen om EU-medlemskap meddelade EU-kommissionen 1993 att Systembolaget skulle f finnas kvar ven om Sverige skulle bli medlemmar i EU. Formerna fr det svenska alkoholmonopolet frndrades delvis fr att bttre harmonisera med EU-lagstiftning. Redan dagen efter Sveriges intrde i EU blev det dock konflikter d den sknska fretagaren Harry Franzn slde vin i sin nrlivsbutik, med hnvisning till att den svenska alkohollagen stod i strid med artiklarna 30 och 37 i EG-frdraget. Mlet togs upp i EG-domstolen som den 27 oktober 1997 fastslog att det inte i EG-frdraget finns hinder mot nationella bestmmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol, men att rtten att importera alkoholdrycker ej kan vara begrnsad p de vis som freskrevs i den svenska lagstiftningen.[27] Detta ledde till att Systembolagets monopol p frsljning till restauranger och Vin & Sprits monopol p alkoholimport upphrde, medan Systembolagets monopol p detaljhandel kvarstod.[9]
Medlemskapet i EU har ven inneburit att grnserna fr infrsel av alkohol ifrn andra EU-lnder hjts markant. Det fanns en vergngsregel, som upphrde sju r efter det att Sverige anslutit EU, om begrnsad mngd vid resa. 5 juni 2007 fastslog ven EG-domstolen att det svenska frbudet mot privatimport av alkohol (via bestllning, inte resa) stred mot EU:s direktiv om fri rrlighet fr varor och EG-rtten.[28][29]
Systembolaget fr inte slja alkohol till personer som r mrkbart berusade, kan misstnkas langa, eller r under 20 r. I de fall expediten inte med skerhet kan bedma att kunden r ver 25 r, mste kunden enligt Systembolagets frsljningsregler kunna legitimera sig fr att styrka att de uppntt 20 rs lder.[15] Under de frsta sex mnaderna 2009 genomfrdes 2973 kontrollkp av personer i ldern 20 till 25 r och i 94 procent av fallen efterfrgades legitimation.[33]
Systembolagets ppettider varierar ngot frn butik till butik, men som lngst fr Systembolaget ha ppet mellan kl. 10.00 och kl. 20.00 p vardagar och mellan kl. 10.00 och kl. 15.00 p lrdagar. Systembolaget fr inte ha ppet p sndagar eller allmnna helgdagar. P helgdagsaftnar fr Systembolaget ha ppet men har likvl stngt vissa helgdagsaftnar, ssom julafton och midsommarafton, medan andra helgdagsaftnar har lrdagstider, ssom nyrsafton, och vissa helgdagsaftnar har vanliga vardagstider, ssom trettondagsafton och valborgsmssoafton. Om en helgdagsafton infaller p en sndag r det dock alltid stngt.
Systembolaget ska enligt uppdraget slja med ansvar, vilket innebr att bolaget r restriktivt i marknadsfringen. Ingen reklam fr dryckerna ska frekomma, inte heller kampanjerbjudanden av typen dr man kper tv flaskor och fr en extra p kpet, eller lockvaror i form av drycker.[34] Dremot kan tillverkare och importrer av alkoholdrycker visa reklam i Sverige med begrnsningar.[35]
d3342ee215