Trasig backlight på laptop?
Hedar Palm
(c:a 4 år gammal) av och till börjat att bete sig konstigt. Till en
början släcktes LCD- skärmens backlight och skärmen blev helt svart.
Detta löste sig dock enkelt med en omstart. Detta problem har senare
återkommit oftare och oftare ända tills igår då det inte gick att få
något ljus i skärmen alls. Skärmen fungerar dock fortfarande då man
kan ana konturerna av displayens innehåll. Den fungerar också med
extern skärm så själva grafikkortet är det uppenbarligen inget fel på.
Dessutom har jag upptäckt att backlight flimmrar till lite snabbt precis
vid uppstart ungeför som ett trasigt lysrör för att sedan slockna helt
igen.
Nu till min fråga.
Är det någon som vet hur vanligt det är att just backlight går sönder på
en
bärbar dator? Min första tanke var ju att det givetvis blivit glapp i
kabeln
mellan grafikkort och skärm då man öppnar och stänger laptopen ofta. Men
detta
verkar faktiskt inte vara fallet den här gången då denna laptops kabel
är rund
och ser mycket gedigen och oskadad ut. Dessutom flimmrar ju skärmen
alltid till
vid uppstart.
Funderar alltså nu om ett trasigt backlight kan bete sig på det här
viset och
om så är fallet beställa ett nytt från detta ställe:
http://www.techno-mart.co.uk/acer.html
samt sedan följa instruktionerna nedan för att sätta i ett nytt.
https://www.synapsenow.com/synapse/data/7117/documents/tm610sg.pdf
Finns det någon som har några erfarenheter kring dessa problem, och om
det
det kan vara så att jag är inne på rätt spår?
Finns det andra komponenter som kan orsaka detta beteende?
Mycket tacksam för synpunkter tips och råd.
/HP
Pierre
wrote:
Backlight? Vad är det för fel på "bakgrundsljus"? "flimmrar"? (med
mera) Mina tips är följande:
1. Lär dig svenska.
2. Kontrollera om du har glapp i kontakten som sitter inne i datorn
(laptopen enligt din nomenklatur). Den kontakt som förbinder datorn
med skärmen.
Jag har haft _två_ Acerdatorer inne den senaste månaden med just det
problem du beskriver. Båda hade kontaktproblem. En av kunderna hade
lämnat datorn fem (5) gånger under garantitiden till SIBA utan att de
hade funnit felet. Nu klarar han själv av att fixa datorn om problemet
uppstår.
Visst kan det vara bakgrundsbelysningen som är felaktig, men
kontrollera de mindre kostsamma felen först.
Hedar Palm
> Backlight? Vad är det för fel på "bakgrundsljus"? "flimmrar"? (med
> mera) Mina tips är följande:
> 1. Lär dig svenska.
Du kom med mycket adiafora men faktiskt också lite substans.
Min svenska är alldeles utmärkt oavsett om jag använder mig av den eller
inte.
Hade "bakgrundsljus" i åtanke, men använde den kommersiella termen då
den är mer vanlig. Vad är det för fel på "flimmrar" förresten?
> 2. Kontrollera om du har glapp i kontakten som sitter inne i datorn
> (laptopen enligt din nomenklatur). Den kontakt som förbinder datorn
> med skärmen.
Har givetvis redan undersökt detta vilket kanske inte framgick
tillräckligt tydligt ovan.
Kontakterna sitter till och med mycket hårt fast.
> Jag har haft _två_ Acerdatorer inne den senaste månaden med just det
> problem du beskriver. Båda hade kontaktproblem. En av kunderna hade
> lämnat datorn fem (5) gånger under garantitiden till SIBA utan att de
> hade funnit felet. Nu klarar han själv av att fixa datorn om problemet
> uppstår.
>
> Visst kan det vara bakgrundsbelysningen som är felaktig, men
> kontrollera de mindre kostsamma felen först.
Ett av skälen till att jag aldrig handlar lågprisprodukter på SIBA är
just att de generellt verkar vara totalt illiterata på datorer.
Skall givetvis dubbelkolla dessa kontakter igen (två kontakter till
skärmen i det här fallet.
Grejen är att den lyser till precis i uppstart för att sedan slockna
helt vilket tyder på annat fel.
Har nu forskat vidare i det hela, och det verkar visst vara vanligt att
invertern går sönder i äldre bärbara datorer och den är billigare än
katodstråleröret som ger bakgrundsljus.
Nåväl tack för dina fem öre iaf.
Finns det fler här som haft liknande erfarenheter?
/HP
**/kent
>
>> Backlight? Vad är det för fel på "bakgrundsljus"? "flimmrar"? (med
>> mera) Mina tips är följande:
>> 1. Lär dig svenska.
>
>Du kom med mycket adiafora men faktiskt också lite substans.
>Min svenska är alldeles utmärkt oavsett om jag använder mig av den eller
>inte.
>Hade "bakgrundsljus" i åtanke, men använde den kommersiella termen då
>den är mer vanlig. Vad är det för fel på "flimmrar" förresten?
>
>> 2. Kontrollera om du har glapp i kontakten som sitter inne i datorn
>> (laptopen enligt din nomenklatur). Den kontakt som förbinder datorn
>> med skärmen.
>
>Har givetvis redan undersökt detta vilket kanske inte framgick
>tillräckligt tydligt ovan.
>Kontakterna sitter till och med mycket hårt fast.
Backlight?
Sluta spela fackmannen Allan.
Du nämner massa irrelevant dynga, utan fabrikat på dator, samt ålder.
Eller sitt där med din skit å skäms.
**/kent
Hedar Palm
"**/kent" <ke...@xxx.nu> skrev i meddelandet
news:4245f6d0...@195.67.237.51...
> On Sat, 26 Mar 2005 23:39:56 GMT, "Hedar Palm" <He...@iPalm.invalid>
> wrote:
>
>>
>>> Backlight? Vad är det för fel på "bakgrundsljus"? "flimmrar"? (med
>>> mera) Mina tips är följande:
>>> 1. Lär dig svenska.
>>
>>Du kom med mycket adiafora men faktiskt också lite substans.
>>Min svenska är alldeles utmärkt oavsett om jag använder mig av den
>>eller
>>inte.
>>Hade "bakgrundsljus" i åtanke, men använde den kommersiella termen då
>>den är mer vanlig. Vad är det för fel på "flimmrar" förresten?
>>
>>> 2. Kontrollera om du har glapp i kontakten som sitter inne i datorn
>>> (laptopen enligt din nomenklatur). Den kontakt som förbinder datorn
>>> med skärmen.
>>
>>Har givetvis redan undersökt detta vilket kanske inte framgick
>>tillräckligt tydligt ovan.
>>Kontakterna sitter till och med mycket hårt fast.
>
> Backlight?
Ja backlight eller bakgrundsbelysning osv.
Var det svårt för dig att förstå eller?
> Sluta spela fackmannen Allan.
Seså sluta tramsa nu.
Har du något konkret att komma med eller vill du forstätta leka med
spaden?
> Du nämner massa irrelevant dynga, utan fabrikat på dator, samt ålder.
Läs och förstå första posten istället.
Jag citerar den lite så att det slipper bli för mycket för dig att
förstå.
Message-ID: <s%31e.133330$dP1.4...@newsc.telia.net>
"Jag har de senaste veckorna upplevt att min Laptop Acer Travelmate 611
(c:a 4 år gammal) av och till börjat att bete sig konstigt."
> Eller sitt där med din skit å skäms.
Se ovan!
Nå, du som emellanåt brukar kunna komma med något vettigt har du något
att tillföra i ämnet eller inte?
--
/HP
Henrik Bengtsson
"jesus" <je...@spray.se> skrev i meddelandet
news:85ebc8fd.05032...@posting.google.com...
> Kent Mellqvist
> Mobilnr. 0707-XXXXXX
> JOAB (Ägare av abonnemang)
> LångXXXXXXX C, 4XX XX GÖTEBORG
> Telnr. 031-XXXXXXX
>
> Butik
> RXXXXXXXXXXX 9
> 4XX XX Göteborg
> Telnr. 031-XXXXXX
> kentXjoabdata.com
Ja, och med det vill du säga?
--
Henrik Bengtsson
---
Take the lead, follow or
get the fuck out of the way.
Crister Sporrong
> Kent Mellqvist
> Mobilnr. 0707-215970
> JOAB (Ägare av abonnemang)
> Långströmsg 2 C, 418 70 GÖTEBORG
> Telnr. 031-7649988
>
> Butik
> Räntmästaregat 9
> 416 58 Göteborg
> Telnr. 031-257728
> ke...@joabdata.com
>
> skrev följande meddelande:
>
>> Backlight?
>> Sluta spela fackmannen Allan.
>
>
>
> JOAB Data, vi installerar BARA wares i våra maskiner!!
Och ditt inlägg passerar alla gränser för vad som lämpar sig i news, inkl.
diverse.
--
Reply to: crister (at) forpresident (dot) com
EU-medborgare och V8-partist - "Rör inte min V8".
**/kent
>jesus wrote:
>> Kent Mellqvist
>> Mobilnr. 0707-215970
>> JOAB (Ägare av abonnemang)
>> Långströmsg 2 C, 418 70 GÖTEBORG
>> Telnr. 031-7649988
>>
>> Butik
>> Räntmästaregat 9
>> 416 58 Göteborg
>> Telnr. 031-257728
>> ke...@joabdata.com
>>
>> skrev följande meddelande:
>>
>>> Backlight?
>>> Sluta spela fackmannen Allan.
>>> Du nämner massa irrelevant dynga, utan fabrikat på dator, samt ålder.
>>
>>> Eller sitt där med din skit å skäms.
>>
>> Detta inlägg passar bättre i swnet.diverse
>>
>> JOAB Data, vi installerar BARA wares i våra maskiner!!
>
>Och ditt inlägg passerar alla gränser för vad som lämpar sig i news, inkl.
>diverse.
Jag tror det är Dick.. funderar på en abuse med polisanmälan eller vad som
krävs för att få _veta_ VEM som ligger bakom nicket.
Hur gör man lättast?
ps: sign. jesus har även hängt ut andra.
**/kent
Anders Öquist
följande intressanta saker:
> Jag tror det är Dick.. funderar på en abuse med polisanmälan eller vad som
> krävs för att få _veta_ VEM som ligger bakom nicket.
>
> Hur gör man lättast?
Vänta en vecka och se efter om klientelat ökat?
--
"You actually saying that you need someone dumber than you are", Dr D.
Jacksson
"You may have come to the right place." - Crn J. O´neill
"Thor, with all do respect to your situation we'll need SG-1 here.
-Gen. Hammond
"I could go sir", -Mj Carter
"I don't know Carter you may not be dumb enough", -Crn J. O´neill
Bertil Berg
"Hedar Palm" <He...@iPalm.invalid> skrev i meddelandet
news:s%31e.133330$dP1.4...@newsc.telia.net...
**/kent
>> Backlight?
>
>Ja backlight eller bakgrundsbelysning osv.
>Var det svårt för dig att förstå eller?
>
>> Sluta spela fackmannen Allan.
>
>Seså sluta tramsa nu.
>Har du något konkret att komma med eller vill du forstätta leka med
>spaden?
>
>> Du nämner massa irrelevant dynga, utan fabrikat på dator, samt ålder.
>
>Läs och förstå första posten istället.
>Jag citerar den lite så att det slipper bli för mycket för dig att
>förstå.
>
>Message-ID: <s%31e.133330$dP1.4...@newsc.telia.net>
>"Jag har de senaste veckorna upplevt att min Laptop Acer Travelmate 611
>(c:a 4 år gammal) av och till börjat att bete sig konstigt."
Bra, det där är information som räcker mer än väl.
Det försvann tydligen med ditt övriga brus.
Dom Acer jag haft har det visat sej att skärmen varit kass, alltså
inga komponenter i datorn. Men du har en räddning kvar, chans 50/50.
Ta loss *skärmen* (kan gå ibland när skärmen sitter på plats)
Skruva isär den, bakom skärmen sitter det kontakt-plintar dessa brukar
glappa, kontaktspray samt "jucka" ALLA skarvarnas/kopplingar kontaktytor.
Hör gärna av dej om hur det gick.
**/kent
Hedar Palm
Tack så mycket!
Jag skall testa ditt förslag.
Det är ju faktiskt möjligt att kopplingarna i själva LCD-skärmen lossnat
som du säger. Har ju inte juckat på mer än kopplingarna i själva lådan
tills nu och datorn har ju faktiskt varit med om ganska hårda tag i 4 år
nu.
Funkar inte detta så får jag väl lämna in den till reparation och utbyte
av bakgrundbelysning eller inverter eller vad det nu kan vara.
Om inte annat så kan det ju vara värt felsökningen och sedan själv
beställa komponenter att själv stoppa in.
Tack iaf. jag återkommer givetvis och berättar hur det går/gått.
--
/HP
Hedar Palm
"Bertil Berg" <berti...@telia.com> skrev i meddelandet
news:j2B1e.133426$dP1.4...@newsc.telia.net...
> En del tips kolla länken: http://laptop-inverter-repair.biz
Verkar intressant då det påminner om de problem jag har.
Tack!
--
/HP
Pierre
wrote:
>
>> Backlight? Vad är det för fel på "bakgrundsljus"? "flimmrar"? (med
>> mera) Mina tips är följande:
>> 1. Lär dig svenska.
>
>Du kom med mycket adiafora men faktiskt också lite substans.
>Min svenska är alldeles utmärkt oavsett om jag använder mig av den eller
>inte.
>Hade "bakgrundsljus" i åtanke, men använde den kommersiella termen då
>den är mer vanlig. Vad är det för fel på "flimmrar" förresten?
När juldagsmorgon _flimrar_
jag vill till stallet osv.
>
>> 2. Kontrollera om du har glapp i kontakten som sitter inne i datorn
>> (laptopen enligt din nomenklatur). Den kontakt som förbinder datorn
>> med skärmen.
>
>Har givetvis redan undersökt detta vilket kanske inte framgick
>tillräckligt tydligt ovan.
>Kontakterna sitter till och med mycket hårt fast.
Även om de sitter hårt fast kan det vara glappkontakt. Har du lyft av
kontakten och satt dit den igen?
>
>
>> Jag har haft _två_ Acerdatorer inne den senaste månaden med just det
>> problem du beskriver. Båda hade kontaktproblem. En av kunderna hade
>> lämnat datorn fem (5) gånger under garantitiden till SIBA utan att de
>> hade funnit felet. Nu klarar han själv av att fixa datorn om problemet
>> uppstår.
>>
>> Visst kan det vara bakgrundsbelysningen som är felaktig, men
>> kontrollera de mindre kostsamma felen först.
>
>Ett av skälen till att jag aldrig handlar lågprisprodukter på SIBA är
>just att de generellt verkar vara totalt illiterata på datorer.
>Skall givetvis dubbelkolla dessa kontakter igen (två kontakter till
>skärmen i det här fallet.
>Grejen är att den lyser till precis i uppstart för att sedan slockna
>helt vilket tyder på annat fel.
En av de datorer jag pysslat med uppträdde faktiskt på det viset. Dock
skvallrar detta symptom om att det kan vara värre.
Pierre
wrote:
>
>"**/kent" <ke...@xxx.nu> skrev i meddelandet
>news:4246f6fe...@195.67.237.51...
>> On Sun, 27 Mar 2005 00:24:45 GMT, "Hedar Palm" <He...@iPalm.invalid>
>> wrote:
>>
>>
>> Dom Acer jag haft har det visat sej att skärmen varit kass, alltså
>> inga komponenter i datorn. Men du har en räddning kvar, chans 50/50.
>>
>> Ta loss *skärmen* (kan gå ibland när skärmen sitter på plats)
>> Skruva isär den, bakom skärmen sitter det kontakt-plintar dessa brukar
>> glappa, kontaktspray samt "jucka" ALLA skarvarnas/kopplingar
>> kontaktytor.
>>
>> Hör gärna av dej om hur det gick.
>>
>> **/kent
>
>Tack så mycket!
>Jag skall testa ditt förslag.
>Det är ju faktiskt möjligt att kopplingarna i själva LCD-skärmen lossnat
>som du säger. Har ju inte juckat på mer än kopplingarna i själva lådan
>tills nu och datorn har ju faktiskt varit med om ganska hårda tag i 4 år
>nu.
>Funkar inte detta så får jag väl lämna in den till reparation och utbyte
>av bakgrundbelysning eller inverter eller vad det nu kan vara.
Blir nästan billigare att köpa nytt om du inte har en "kompis på
skruven".
Bertil Berg
hög ohmig voltmeter eller ett oscilloskop att mäta med. Mät på utgången på
spänningsomvandlarens utgång. Låt instrumentet vara inkopplad hela tiden och
se vad som händer med spänningen när felet uppstår. Tänk bara på att det är
högspänning du kan få en rejäl karamell.
Bertil
"Hedar Palm" <He...@iPalm.invalid> skrev i meddelandet
**/kent
>Jag har lagat en del skärmar med de problem du beskriver bra om du har en
>hög ohmig voltmeter eller ett oscilloskop att mäta med. Mät på utgången på
>spänningsomvandlarens utgång. Låt instrumentet vara inkopplad hela tiden och
>se vad som händer med spänningen när felet uppstår.
>Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
**/kent
Ken
>> Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
>
> hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
Drivaren till kallkatodslysrören i en skärm är kapabel
till spänningar uppåt tusen volt skall du veta.
Det uppstår när lysröret inte drar någon ström.
Bertil Berg
HIGH VOLTAGE WARNING
Fluorescent Tubes: These operate on HIGH VOLTAGE ac current anything from
100 VAC to over 1,000 VAC! Deepening on Wattage, current can be 1mA (Hi
volts) or 100's of mAs for lower voltage tubes. Power for these is based on
RMS voltage reading, not peak to peak. I suggest finding data on these
rather than hacking.
"Ken" <_x__k...@telia.com> skrev i meddelandet
news:ubtf41pq68cet8oc0...@4ax.com...
Olof Lagerkvist
> Testa med att sätta tungan på katoden du hoppar nog ur stolen !
> HIGH VOLTAGE WARNING
>
> Fluorescent Tubes: These operate on HIGH VOLTAGE ac current anything from
> 100 VAC to over 1,000 VAC! Deepening on Wattage, current can be 1mA (Hi
> volts) or 100's of mAs for lower voltage tubes. Power for these is based on
> RMS voltage reading, not peak to peak. I suggest finding data on these
> rather than hacking.
Där ser man, man lär sig något nytt hela tiden... Jag hade absolut ingen
aning om att det fanns så kraftiga saker i LCD- eller TFT-skärmar,
intressant! Är det något som har med backlight-belysningen att göra,
alltså att det används någon speciell typ av lysrör eller liknande till
detta, för det är väl knappast sådana spänningar i LCD-displayer som
saknar belysning?
--
Olof Lagerkvist sm6xmk
ICQ: 724451 @ssa.se
Web: http://here.is/olof
Ken
wrote:
Det är belysningen det handlar om (backlight), i övrigt
är det lågspänning. Ofta används lysrör (kallkatodsvariant)
för det där och de behöver hög spänning, speciellt vid start
när själva röret inte hunnit dra ström eller när röret är
trasigt och inte drar ström längre.
Torbjörn Ekström
Precis - spänningarna _är_ höga för att kallkatodrören övh. skall
tända sig.
jämför med blixtagregat med spänning ungefär 200 Volt i
resovarkondensatorn (när den är laddad) - men för att få
igång röret för att blixtra så krävs det en tändtransformator
på flera tusen volt.
liknande process är det i kallkatoden, då blockoscillatorn där
är konstruerad att ge 1-2 tusen volt i pulser olastat medans lastat
kanske bara ger mellan 150 - 200 Volt (även detta väldigt för
mycket för 3.3 Volts logik).
Även vanliga lysrör behöver ha duktigt med spänning för att
tända med kalla glödtrådar i ändarna (och precis så
tänder också batteridrivna lysrör och många av dom med
elektronisk ballast) - medans nätanslutna traditionella
använde förvärmning för lägre startspänning då drossel
och glimtändare inte kan ge så höga spikspänningar
för att tända röret.
Med tanke på att backlighten är en relativt stor
effektförbrukare så är det ganska mycket effekt
ut ur trådarna till en kallkatodrör och en varning är
därför befogad.
- och, om kalkatodsladdändarna av någon anledning skulle fara omkring
(läs tappas) och komma i närheten/åt ledarna för logik eller till
LSD-skärmen, påslagen - så är det mer eller mindre adjöss med den
laptopen... dessutom är det ofta högfrekvent växelström och
kan kapacitivt influera sin omgivning med så mycket ström att
det blir skada i högimpediva ledare utan att det beror på överslag
i sig. (tex CMOS-ingångar och TFT-LCD ledarna då dom inte kan
dumpa strömmen någonstans utan att spänningen överskrids skadlig nivå
även om det är aldrig så lite ström som läcker över)
kort sagt - bara för att det är batteridrivet så innebär det inte att
det bara är ofarliga spänningar inne i apparaten - så fort det fins
någon form av gasurladdning i form av belysning eller flouricerande
displayer ala video (eller CRT) så måste man se upp - även utrustning
med EL-lysbakgrund har 200-300 Volt växelström i sig (som tex palm V).
---
en grov tumregel är ungefär 1 mm per tusen volt i överslagsspänning
i luft från spetsar och man behöver inte ens se urladdningen eller
möjligen en svag blåskimer i mörkt rum för att datorn skall bli
grillad chipmässigt - det är så jäkla små geometrier idag att de
tål ingeting längre...
/TE
Torbjörn Ekström
Förr i tiden så krävdes både negativ och positiv spänning till displayen
för att dom skulle fungera - dock rimliga spänningar under 10 volt.
När kontrastinställningen inte fungerar (blank skärm) så kan man nästan
ge sig på att det är den negativa spänningsförsörjningen som inte fungerar.
idag är mycket av detta intergrerat i form av laddningspumpar på själva
displayens kort att man numera inte ser dessa omvandlare som lösa kort
(eller ens vet att dom existerar).
LCD med LED-backlight (förr var grönaktiga och ibland orange ljus)
har inga farliga spänningar, men är rejält effekthungriga - 300 mA
3 Volt för 2x24 tkn-display var ingen ovanlighet - idag driver man en
hel laptopskärm på A4 storlek med bara 2-5 ggr effekten.
dom vita LED-lysdioderna har nog iofs. revolutionerat belysningsfrågan
i mindre utrustningar som handdatorer och nallar.
Skall man jaga riktigt lång drifttid på belysningen så är nog de
lysdiodbaserade en av dom absolut säkraste teknikerna, då
högintensiva kalkatodrör precis som lysrör sakta bränns ut.
10000 h drifttid är inte mycket i dom här sammanhangen
- det är ungefär ett år, hur många år har en gammal TV gått - eller
oscilloskopskärmen i en elektroniklabb ???
själv ser jag hur bakbelysningen hos dyra (motsvarande 2 nya volvo per
styck) signalgeneratorer från känd tillverkare sakta bli svagare
redan efter 1-2 års kontinuerlig drift - medans äldre signalgeneratorer
som bara kostar en halv ny volvo, vars displayer med LED-belysning
tycks aldrig gå sönder eller mattas ens efter 6-7 år...
Däreför ser jag inte positivt på de många moderna instrumenten
med TFT-skärmar - vad göra när belysningen i dom är utbrända och
och leverantören inte vill vidkännas dessa (gäller även HP och R/S))
samt att många av dessa idag har en embedded NT som är enormt
långsam att starta (oanvändbar i fältbruk IMHO) samt knappast
hålls efter i avseende virusfrågan från MS då varje förändring
kan ifrågasättas ur kontroll och kalibrationssynpunkt... - på
mätinstrument som skall garantera pålitlighet alltså!!
/TE
Anders N
<klipp>
> en grov tumregel är ungefär 1 mm per tusen volt i överslagsspänning
> i luft från spetsar och man behöver inte ens se urladdningen eller
Jag hade för mig att det var 1 cm per tusen volt. Kommer ihåg ett test
från skolan med en 7kV trafo där läraren förde trådändarna mot varann
och fick igång en ljusbåge som längst blev cirka 7 cm innan den slocknade.
Ett mycket bra sätt att visa att man skall ha respekt för högspänning.
--
/Anders
Torbjörn Ekström
Det är skillnad mellan spänning för skapa genombrott i luft och när
'lågan' väl är etablerad - när den är väl tänd kan man dra ut bågen
väldigt långt.
se på vanlig svetsning där lågan är runt 1 cm vid 60 volt
spänning ungefär.
---
överslag kan man få i situationer som man inte alltid
tänker på - tex passiva filter med hög-Q resonatorer
- även vid så låga effekter som 2-4 Watt kan man få
överslag i ändarna på resonatorstavarna om väggar och
liknande ligger för nära - och när det väl har flashat
en gång så är filtret i fråga förstört då det finns jonspår
som sänker effekthanteringsförmåga till 1/2 - 1/4 av ursprunglig nivå...
---
skall man isolation med garanterad slocknad etablerad ljusbåge så
blir säkerhetssträckorna påfallande stora vilket din lärare påfallande
tydligt visade...
en 10kV tändtrafo från en gammal oljebrännare ger ganska mycket
effekt för att etablera plasma i överslaget men samtidigt inte
brinner upp eller drar säkringar om man råkar kortsluta - men
som sagt, den ger _livsfarligt_ med spänning och ström och
hanteras med största försiktighet i labbsituationer...
/TE
Hedar Palm
Det är den sekundära lindningen på LCD-invertern som har bränt sönder.
Jag lyckades faktiskt att få igång skärmen igen efter lite "massage" av
invertern.
Och ja man kan få en härligt uppfriskande pärla av den, det härdar utan
att döda s.a.s.
I vilket fall som helst så vandrar det fina gnistrande överslag mellan
trådarna i lindningen när datorn är igång.
Kommer nu att försöka att beställa inverterkretsen som reservdel vilket
verkar gå att göra antingen via Danmark eller via England om jag inte
hittar någon underleverantör i Sverige.
Tack **/Kent för att ha givit mig den kraft, styrka och det
självförtroende som krävdes för att våga plocka isär skärmen för att
hitta felet. Tack också till Pierre som lärt mig att jucka på kopplingar
och att stava till flimra (ej flimmra alltså. Termen backlight står jag
dock fortfarande för). Och tack alla ni övriga som hjälpt mig att uppnå
nya sprakande höjder med kunskaper erfarenheter om starkströmmens
uppfriskande egenskaper i en LCD-skärm.
Återkommer vid tillfälle med resultatet av inverterbytet.
--
/HP
**/kent
>Jag har nu lokaliserat felet på min laptop.
>Det är den sekundära lindningen på LCD-invertern som har bränt sönder.
>Jag lyckades faktiskt att få igång skärmen igen efter lite "massage" av
>invertern.
>Och ja man kan få en härligt uppfriskande pärla av den, det härdar utan
>att döda s.a.s.
>I vilket fall som helst så vandrar det fina gnistrande överslag mellan
>trådarna i lindningen när datorn är igång.
>Kommer nu att försöka att beställa inverterkretsen som reservdel vilket
>verkar gå att göra antingen via Danmark eller via England om jag inte
>hittar någon underleverantör i Sverige.
>
>Tack **/Kent för att ha givit mig den kraft, styrka och det
>självförtroende som krävdes för att våga plocka isär skärmen för att
>hitta felet.
HAHAHAHA.. VASSEGO. Hoppas resten av resan blir lyckad.
>Tack också till Pierre som lärt mig att jucka på kopplingar
Jaja, Pierre, är en djävla bra pojk...
**/kent
ps: Glöm inte tacka ibm.pc.sys. - tillsammans är vi bögigt starka.
Pierre
wrote:
>Jag har nu lokaliserat felet på min laptop.
>Det är den sekundära lindningen på LCD-invertern som har bränt sönder.
>Jag lyckades faktiskt att få igång skärmen igen efter lite "massage" av
>invertern.
>Och ja man kan få en härligt uppfriskande pärla av den, det härdar utan
>att döda s.a.s.
>I vilket fall som helst så vandrar det fina gnistrande överslag mellan
>trådarna i lindningen när datorn är igång.
>Kommer nu att försöka att beställa inverterkretsen som reservdel vilket
>verkar gå att göra antingen via Danmark eller via England om jag inte
>hittar någon underleverantör i Sverige.
>
>Tack **/Kent för att ha givit mig den kraft, styrka och det
>självförtroende som krävdes för att våga plocka isär skärmen för att
>hitta felet. Tack också till Pierre som lärt mig att jucka på kopplingar
Juckar du på sådana riskerar du att åka dit för koppleri.
Dataspider
Jobbar inte du och dit företag med detta ?
Dataspider
wrote:
>Jag har nu lokaliserat felet på min laptop.
Prova med HF-spray/lack som jag nämnt tidigare i Usenet.
Ken
> >>Jag har lagat en del skärmar med de problem du beskriver bra om du har en
> >>hög ohmig voltmeter eller ett oscilloskop att mäta med. Mät på utgången på
> >>spänningsomvandlarens utgång. Låt instrumentet vara inkopplad hela tiden och
> >>se vad som händer med spänningen när felet uppstår.
> >
> >
> >
> >>Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
> >
> >hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
> >
> >**/kent
>
> Jobbar inte du och dit företag med detta ?
Troligen, men det är inte alla som hajjar vad dom pysslar med.
**/kent
Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
-- dvs. I*U = P
En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
**/kent
Fredrik Möller
>Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
>-- dvs. I*U = P
>
>En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
Visst, men inte är det speciellt skönt att få smaka på en sådan stöt
även om den inte är direkt dödlig.
Mvh
Fredrik Möller
Anders
följande intressanta saker:
Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
upp av...
> En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
Fast det kan sticka till litegrann, eller mycket.
>
> **/kent
**/kent
>>>>>Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
>>>>
>>>>hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
>>>>
>>>>**/kent
>>>
>>>Jobbar inte du och dit företag med detta ?
>>
>> Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
>> Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
>> -- dvs. I*U = P
>
>Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
>och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
>upp av...
>
>> En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
>
>Fast det kan sticka till litegrann, eller mycket.
Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
**/kent
>>
>> **/kent
Crister Sporrong
Det är bara att stjäla fjärrkontrollen av dem, då är de helt ställda :-)
--
Reply to: crister (at) forpresident (dot) com
EU-medborgare och V8-partist - "Rör inte min V8".
Ken
wrote:
> > Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
> > Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
> > -- dvs. I*U = P
>
> Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
> och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
> upp av...
Jo man faktiskt dö av det, men det beror som vanligt på
omständigheterna. Har man lite dåligt hjärta kan det gå illa.
Ken
> Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
> Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
> ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
Det speciella med oss är att vi har alla dessa speciella kunskaper
och ja, folk numera har inte ingående kunskaper längre, de byter
bara enheter och gissar. Jag började min karriär i början av
70-talet som just TV-reparatör. Kunskaperna sitter ända ner på
komponentnivå och konstruktionsnivå.
Anders
intressanta saker:
> On Wed, 30 Mar 2005 16:38:53 GMT, ke...@xxx.nu (**/kent) wrote:
>
>> Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
>> Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
>> ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
>
> Det speciella med oss är att vi har alla dessa speciella kunskaper
> och ja, folk numera har inte ingående kunskaper längre, de byter
> bara enheter och gissar.
När man ser att en simpel strömbrytare kan kosta en fjärdedel av
nypriset på en tv så inser man att reparatörsmarknaden är liten.
Men byta enheter och gissa är väl inget nytt, bara nya moment.
> Jag började min karriär i början av
> 70-talet som just TV-reparatör. Kunskaperna sitter ända ner på
> komponentnivå och konstruktionsnivå.
Gick utbildning litegrann inom det. Men det fanns då aldrig något jobb
för att få kunskap och praktik. Alternativet att snurra med en
elmejsel på Ericsson trodde jag inte skulle vara givande i det
området, så jag gav upp.
Däremot, om inte fukten tagit dom, så har jag kvar 1½ oscilloscop,
plus lite mer, i källaren, och en trasig TV.
Men näh, jag nöjer mig med att konstatera att det kan kittla och
stickas lite.
Anders
följande intressanta saker:
> On Wed, 30 Mar 2005 18:04:04 +0200, Anders <det...@val.skitsamma> wrote:
Uh, jag kan knappt ohms lag längre. I=U/R eller nåt.
Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
I dont now...
>
> ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
mmm
>
> **/kent
>
>>>
>>> **/kent
Anders
"Anders" <det...@val.skitsamma> skrev i meddelandet
news:akjx30642fx7$.8s0775s6c8v7.dlg@40tude.net...
Nä, det är bra kraft i det hela - vem skall vi testa på?
Henry
En golbög!
--
Henry
H iz in da houze
Henry
Det förekommer miljoner volt, några Ampere - några millisekunder.
100 meter är närmaste jag sett.
Henry
Hur många volt har en LCD-skärm - inte många tror jag.
Snarare dör man om man får vätskan i sig.
Ken
wrote:
> När man ser att en simpel strömbrytare kan kosta en fjärdedel av
> nypriset på en tv så inser man att reparatörsmarknaden är liten.
> Men byta enheter och gissa är väl inget nytt, bara nya moment.
Idag är det ekonomiskt omöjligt att reparera på komponentnivå.
> Gick utbildning litegrann inom det. Men det fanns då aldrig något
> jobb för att få kunskap och praktik. Alternativet att snurra med
> en elmejsel på Ericsson trodde jag inte skulle vara givande i det
> området, så jag gav upp.
>
> Däremot, om inte fukten tagit dom, så har jag kvar 1½ oscilloscop,
> plus lite mer, i källaren, och en trasig TV.
>
> Men näh, jag nöjer mig med att konstatera att det kan kittla och
> stickas lite.
Det är kul när man kan hur elektroniken fungerar och själv kan
konstruera och bygga sin utrustning. Sådant gillar jag skarpt.
Ken
> Hur många volt har en LCD-skärm - inte många tror jag.
> Snarare dör man om man får vätskan i sig.
Vi har just diskuterat det här, har du missat det?
Tusentals volt är svaret.
Henry
Ursäkta mig då, jag var inte tillräckligt påläst.
Jag "dök in" i tråden.
Janne
Janne
Olof Lagerkvist
> On Wed, 30 Mar 2005 16:38:53 GMT, **/kent velade upplysa oss om
> följande intressanta saker:
>
>
>>On Wed, 30 Mar 2005 18:04:04 +0200, Anders <det...@val.skitsamma> wrote:
>>
>>
>>>>>>>Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
>>>>>>
>>>>>>hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
>>>>>>
>>>>>>**/kent
>>>>>
>>>>>Jobbar inte du och dit företag med detta ?
>>>>
>>>>Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
>>>>Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
>>>>-- dvs. I*U = P
>>>
>>>Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
>>>och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
>>>upp av...
>>>
>>>
>>>>En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
>>>
>>>Fast det kan sticka till litegrann, eller mycket.
>>
>>Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
>>Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
>
>
> Uh, jag kan knappt ohms lag längre. I=U/R eller nåt.
Nu pratade inte kent om Ohms lag (I=U/R) utan om att effekten (P) är
produkten spänning (U) gånger ström (I).
> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>
> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
Ja, vad fick du 1300 ohm från? Dessutom låter 50 000 V lite väl mycket,
Torbjörn nämnde 1-2 tusen volt, vi kan säga 2 000 V. Vänd nu på formeln
och ta med det du vet och räkna ut det du inte vet, det går bättre. Säg
nu att vi ska räkna ut resistansen R:
R = U/I
Vi vet inte strömmen (I) men kent sa ju att P = U*I, så I = P/U och
effekten (P) kan vi säkert anta är max 10 W eller nåt, i så fall är I =
10 W / 2 000 V = 5 mA.
Ok, Ohms lag R = U/I ger då alltså att resistansen är 2 000 V / 5 mA =
400 kiloohm.
Om jag nu inte räknade fel någonstans i röran...
Sen är det lite värre i verkligheten eftersom det här säkert handlar om
korta effektpulser m m och då är det lite jobbigare att räkna ut, men
det tar vi nästa lektion...
> I dont now...
>
>
>>ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
>
>
> mmm
Yep, å så är det alla vi akademiker också...
--
Olof Lagerkvist sm6xmk
ICQ: 724451 @ssa.se
Web: http://here.is/olof
**/kent
Där blir det karamell som heter duga. Från backlight till flaschlight?
Ken kan säkert förklara vad som händer med hjärnsubstansen?
**/kent
**/kent
Din inkompetenta arbetslösa TV-handlare, volten är inte farlig sa vi.
Fler frågor?
**/kent
Anders
om följande intressanta saker:
> Anders wrote:
>> On Wed, 30 Mar 2005 16:38:53 GMT, **/kent velade upplysa oss om
>> följande intressanta saker:
>>
>>
>>>On Wed, 30 Mar 2005 18:04:04 +0200, Anders <det...@val.skitsamma> wrote:
>>>
>>>
>>>>>>>>Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
>>>>>>>
>>>>>>>hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
>>>>>>>
>>>>>>>**/kent
>>>>>>
>>>>>>Jobbar inte du och dit företag med detta ?
>>>>>
>>>>>Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
>>>>>Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
>>>>>-- dvs. I*U = P
>>>>
>>>>Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
>>>>och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
>>>>upp av...
>>>>
>>>>
>>>>>En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
>>>>
>>>>Fast det kan sticka till litegrann, eller mycket.
>>>
>>>Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
>>>Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
>>
>>
>> Uh, jag kan knappt ohms lag längre. I=U/R eller nåt.
>
> Nu pratade inte kent om Ohms lag (I=U/R) utan om att effekten (P) är
> produkten spänning (U) gånger ström (I).
Tänkte på att jag kommer knappt ihåg ohm lag, än mindre nå tjafs om
att beräkna effekten.
>
>> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>>
>> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
>
> Ja, vad fick du 1300 ohm från?
Kroppens motstånd. Om jag inte helt missminner mig. Men 38.5ohm
kittlar kanske inte så mycket. Vet inte hur lång tid men så lite som
1/10A är väl dödligt. Så det föll på en gång av sin egen orimlighet,
har svårt att tänka mig att man skulle komma upp i 38.5 A.
(Det skulle ju bli 1.9MW, 50 000v*38.5A)
> Dessutom låter 50 000 V lite väl mycket,
Kents exempeltändspole. Kanske inte så relevant för skärmlagningen.
> Torbjörn nämnde 1-2 tusen volt, vi kan säga 2 000 V. Vänd nu på formeln
> och ta med det du vet och räkna ut det du inte vet, det går bättre. Säg
> nu att vi ska räkna ut resistansen R:
> R = U/I
> Vi vet inte strömmen (I) men kent sa ju att P = U*I, så I = P/U och
> effekten (P) kan vi säkert anta är max 10 W eller nåt, i så fall är I =
> 10 W / 2 000 V = 5 mA.
> Ok, Ohms lag R = U/I ger då alltså att resistansen är 2 000 V / 5 mA =
> 400 kiloohm.
Ja, man ser ju att det saknades lite.
> Om jag nu inte räknade fel någonstans i röran...
> Sen är det lite värre i verkligheten eftersom det här säkert handlar om
> korta effektpulser m m och då är det lite jobbigare att räkna ut, men
> det tar vi nästa lektion...
Det är intressant sådant här, får jag tummen ur röven så kanske jag
tar och försöker lära mig på nytt.
>
>> I dont now...
>>
>>
>>>ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
>>
>>
>> mmm
>
> Yep, å så är det alla vi akademiker också...
jaja, de också
**/kent
>> Uh, jag kan knappt ohms lag längre. I=U/R eller nåt.
>
>Nu pratade inte kent om Ohms lag (I=U/R) utan om att effekten (P) är
>produkten spänning (U) gånger ström (I).
>
>> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>>
>> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
>
>Ja, vad fick du 1300 ohm från? Dessutom låter 50 000 V lite väl mycket,
>Torbjörn nämnde 1-2 tusen volt, vi kan säga 2 000 V. Vänd nu på formeln
>och ta med det du vet och räkna ut det du inte vet, det går bättre. Säg
>nu att vi ska räkna ut resistansen R:
>R = U/I
>Vi vet inte strömmen (I) men kent sa ju att P = U*I, så I = P/U och
>effekten (P) kan vi säkert anta är max 10 W eller nåt, i så fall är I =
>10 W / 2 000 V = 5 mA.
>Ok, Ohms lag R = U/I ger då alltså att resistansen är 2 000 V / 5 mA =
>400 kiloohm.
>Om jag nu inte räknade fel någonstans i röran...
>Sen är det lite värre i verkligheten eftersom det här säkert handlar om
>korta effektpulser m m och då är det lite jobbigare att räkna ut, men
>det tar vi nästa lektion...
>
>> I dont now...
>>
>>
>>>ett utdöende släkte.. som genast flikar in sina pekpinnar.
>>
>>
>> mmm
>
>Yep, å så är det alla vi akademiker också...
Nå Dataspider, du som skrek förut, säg nåt nu din obildade nolla?
Jag har jobbat med bärbart i många år, och än har det inte ens kittlat
i kroppen.
**/kent
Fredrik Östman
>
> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>
> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
Det saknas antingen den inre resistansen i prylarna eller tidsaspekten.
Vilket det är eller om det är en kombination av båda vet säkert någon annan
(Torbjörn?).
Mvh
Fredrik Östman
**/kent
OJJ Ken massa volt blir det.. vad kan du mer?
Kan du inte berätta om dem gången du tog bussen till hjärnhandlaren
för att köpa skruv till din dator-tysta-låda?
**/kent
**/kent
HAHAHAHAHHA.. en liten conding som laddas ut.. mer än så är det
inte - din viktigpetter.
**/kent
Jana
Blev Herr Östman för högerextremistisk även för Österrike eller vad har
hänt?
--
A noise annoys an oyster
**/kent
>Tänkte på att jag kommer knappt ihåg ohm lag, än mindre nå tjafs om
>att beräkna effekten.
>
>>
>>> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>>>
>>> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
>>
>> Ja, vad fick du 1300 ohm från?
>
>Kroppens motstånd. Om jag inte helt missminner mig. Men 38.5ohm
>kittlar kanske inte så mycket. Vet inte hur lång tid men så lite som
>1/10A är väl dödligt. Så det föll på en gång av sin egen orimlighet,
>har svårt att tänka mig att man skulle komma upp i 38.5 A.
>
>(Det skulle ju bli 1.9MW, 50 000v*38.5A)
>
>> Dessutom låter 50 000 V lite väl mycket,
>
>Kents exempeltändspole. Kanske inte så relevant för skärmlagningen.
Duktiga skitviktiga Bertil Berg kom in och påpeka "karameller".
Jag sa att det handla om en laptop!
Dessa går oftast på 16v samt 2-3A, om en "konding" skulle ladda
upp sej och skicka iväg 100000000 volt, så är det skit samma.
Jag har ALDRIG fått "kittel" i fingrarna ens. Jag blev ifrågasatt
huruvida jag jobbar med laptops - jag är tydligen, bevisligen den
enda härinne.
**/kent
Torbjörn Ekström
> Anders wrote:
>
>> On Wed, 30 Mar 2005 16:38:53 GMT, **/kent velade upplysa oss om
>> följande intressanta saker:
>>
>>
>>> On Wed, 30 Mar 2005 18:04:04 +0200, Anders <det...@val.skitsamma>
>>> wrote:
>>>
>>>
>>>>>>>> Tänk bara på att det är högspänning du kan få en rejäl karamell.
>>>>>>>
>>>>>>>
>>>>>>> hahaha.. Okej, men vi pratar LCD och laptop nu....
>>>>>>>
>>>>>>> **/kent
>>>>>>
>>>>>>
>>>>>> Jobbar inte du och dit företag med detta ?
>>>>>
>>>>>
>>>>> Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
>>>>> Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget -- dvs. I*U = P
>>>>
>>>>
>>>> Ken förstod inte att du egentligen menade med,"Okej, men vi pratar LCD
>>>> och laptop nu....", att det är inget man direkt avlider och brinner
>>>> upp av...
>>>>
>>>>
>>>>> En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
>>>>
knappast, 10-20 kV kan jag gå med på - men inte 50 kV i ett
biltändsystem. jag har då aldrig sett 5 cm överslag i fri luft
i en bil, medan 1.5 - 2 cm överslag i luft är högst rimlig
(återigen tumregeln 1000 Volt/mm, skall man vara riktigt noga
så ligger det på runt 870 Volt/mm (om jag mins rätt) i
kontrollerad standardatmosfär och klot av en viss diameter
- detta går att googla och hitta mycket torra rapporter
med formler för spänningtålighet kontra luttryck etc.
- gärna i samband med olika Tesla coil-projekt... ;-))
>>>>
>>>> Fast det kan sticka till litegrann, eller mycket.
>>>
>>>
>>> Tack Anders, då kanske både Ken och Dataspider förstod I*U = P
>>> Tv-reperatörer är ett speciellt folk.. lite märkvärdiga å så.. u now.
>>
>>
>>
>> Uh, jag kan knappt ohms lag längre. I=U/R eller nåt.
>
>
> Nu pratade inte kent om Ohms lag (I=U/R) utan om att effekten (P) är
> produkten spänning (U) gånger ström (I).
>
>> Isåfall blir 50 000v/1300ohm=38.5A
>> Det saknas nått relevant i min uträkning där va?
>
>
> Ja, vad fick du 1300 ohm från? Dessutom låter 50 000 V lite väl mycket,
> Torbjörn nämnde 1-2 tusen volt, vi kan säga 2 000 V. Vänd nu på formeln
> och ta med det du vet och räkna ut det du inte vet, det går bättre. Säg
> nu att vi ska räkna ut resistansen R:
> R = U/I
> Vi vet inte strömmen (I) men kent sa ju att P = U*I, så I = P/U och
> effekten (P) kan vi säkert anta är max 10 W eller nåt, i så fall är I =
> 10 W / 2 000 V = 5 mA.
> Ok, Ohms lag R = U/I ger då alltså att resistansen är 2 000 V / 5 mA =
> 400 kiloohm.
> Om jag nu inte räknade fel någonstans i röran...
Dom 1-2 tusen volten var tändspänning, det är helt andra regler när
röret väl brinner och kanske är nere på 200 Volt (lysrör brukar ligga
på runt 100 - 150 Volt när dom är tända) och då har 5 mA raskt
omvandlats till 50 mA för 10 Watt
- 50 Volt anses ju som livsfarlig spänning (dvs kan ge över 20 mA genom
kroppen och därmed 2500 Ohm i resistans) och med ovanstående så är
vi uppe i 200 mA för 10 Watt effektillgång vid 50 Volt.
kroppens hud har ju i högsta grad en olinjär egenskap kopplad till
passerande ström (och frigörande av ledande joner) vilket innebär att
kroppen och framförallt huden fungerar mer eller mindre som en 100-150
Volts avalachediod med ganska hög inre resistans då strömmen
genom kroppen ökar mycket mera än motsvarande spänningsökning.
i princip är det nästan omöjligt att få 2000 Volt spänningfall över
kroppen om man inte har en riktigt stor strömkälla bakom sig.
Det är därför dom idioterna som klättrar på järnvägsvagnarna
och kommer åt 16 kV kontaktledningarna brinner till
oräddbar status på väldigt kort tid om de fastnar (antal sekunder)
då växelriktarstationen inte kan skilja på om sagda 465 Ampere
i ström beror på en malmbanelok som drar på eller en strax fd.
klottrare i ljusan låga....
7.5 MW (malmbanelok på full gas) värmer en 75kg kropp 85700 grader
per timme eller från 37 grader till 100 grader per 2.7 sekunder...
- elektriska stolen är ytterst långsam i jämförelse...
riktigt så illa är det inte i en laptop, men om omvandlaren är
kapabel att ge 3-7 Watt till bakgrundsbelysningen vid ca 200 Volt
brinnspänning så är den inte ofarlig då tex. 50 Volt och 20 mA som
klassas som gräns för livsfarlig spänning, ger effekten 1 Watt.
om omvandlaren är farlig eller inte bestäms också av omvandlarens
lastkaraktär med tex strömstyrning (dvs spänningen kan variera
beroende av last utan att strömmern ändrar sig) eller effektstyrning
då det sistnämda klart är obehagligare då den till varje pris vill
levera bestämd effekt och höjer spänningen till den gör det...
--------
såg lite tveksamheter om formler...
U = I * R (Ohms lag, regel för relation mellan ström, spänning och
resistans)
en 'klassisk minnesregel' är Ohm's triangel:
U U
1 = ------- ofta bara utritad som -------
I * R I * R
där minnesregeln 'U' (spänningen) alltid är i toppen i pyramiden
och resten är under bråkstrecket - sedan är de sedvanlig
matematisk omöblering till aktuell tillämpning som gäller.
likadant gäller effektlagen
P P
1 = -------, också ofta bara utritad som -------
U * I U * I
och kallas effektriangeln där 'P' (effekten) alltid är
i toppen av pyramiden och resten är under bråkstrecket.
på så sätt kan man lära in vilken ordning som gäller
med resonemanget att i Ohms lag så är spänningen
viktigast och därmed överst och effektlagen är effekten
viktigast och därmed överst.
Får man in detta in i skallen så är det sedan aldrig
någon tvekan i vilken ordning U, I, R resp P skall
vara i formlerna.
som överkurs så kan man sätta ihop båda ovanstående
till nya formel där man tex. kan se hur många volt
som krävs för en viss effekt över en viss resistans etc.
(tex vilken spänning som krävs för 50 Watt i en 8 Ohms högtalare)
det jag brukar komma ihåg utan att 'räkna' är:
U^2 = P * R
samt
P
I^2 = ---
R
med något flummig regel att spänning är gånger och ström är kvot
och resten är omstuvning för aktuell tillämpning
Lär man sig de 4 ovanstående + sedvanlig matematisk omstuvning
så slipper man nöta in de 12 formler för alla varianter man
kan göra med ovanstående formler.
---
ytterliagre en formel som kan vara bra att kunna, är spänningsdelarformel.
Ui
o--|
|
|-|
| | R1
|_|
| Uu Ui * R2
+-------o Uu = ---------
| R1 + R2
|-|
| | R2
|_|
|
|
o--+-------o
givetvis kan du använda dom klassiska Ohms lag för att först räkna ut
strömmen för både R1 och R2 i serie och därefter räkna baklänges
vilken spänning R2 får vid sagda strömmen - ovanstående formeln
gör i stort sett så allt på en gång och är bekväm.
> Sen är det lite värre i verkligheten eftersom det här säkert handlar om
> korta effektpulser m m och då är det lite jobbigare att räkna ut, men
> det tar vi nästa lektion...
Läste i en bok om just elskador för lääänge sedan om just
hudens egenskaper vid olika spänningar och strömmar
och med ganska bra och högsta grad olinjära modeller beskrivna...
- modeller som man förmodligen skulle kunna skriva
Spicemodeller för simulering - sökte dock lite på google,
men hamnade mest på sidor med visad bar hud och
efterfrågan om kreditkortsnummer alternativt om maträtter...
varför modell nu då - jo just för att titta på vad som händer
vid pulser och var effekten fastnar någonstans...
(just simulering av den här typen är mycket komponentbesparande,
tex. hade jag en situation med en linjesteg som skulle klara ringsignal
110 Volt fast luren var avlyft - som man tydligen har i danmark,
och kom snabbt fram till att det behövdes något större termisk
magasin än vad en ytmonterad liten trissa i linjeballasten kunde
erbjuda - samt att lysdioderna i slingan höll för strömpulserna vid
ringning efter lite möblerande mellan likriktarbryggor etc. för att
sprida ut effekten på så mycket kisel som möjligt...)
/TE
Henry
> Henrik Bengtsson skrev:
>> "jesus" <je...@spray.se> skrev i meddelandet
>
>> Ja, och med det vill du säga?
>
> Att han postar via ett öppet relä.
Så han behöver inte befinna sig hos Kunta Kinte?
Fredrik Östman
>> Vilket det är eller om det är en kombination av båda vet säkert någon
>> annan
>> (Torbjörn?).
>>
>> Mvh
>> Fredrik Östman
>
> Blev Herr Östman för högerextremistisk även för Österrike eller vad har
> hänt?
Jag är inte ensam om mitt namn, jag vet.
Mvh
Fredrik N Östman, Sverige.
Anders N
Varken Henry eller Ken diskuterade farligheten, bara antalet volt. Henry
genom att fråga och Ken genom att svara.
> Fler frågor?
Behöver du läsglasögon, (inkompe)Kent??
--
/Anders
Gl...@canit.se
+Fredrik Möller <frm...@student.bth.se> wrote
>>Hög spänning och "rejäl karamell" hör inte ihop.
>>Det finns ingen större (A) Ampere/Ström i sammanhanget
>>-- dvs. I*U = P
>>
>>En vanligt tändspole lev 50.000 volt lätt, men ofarligt.
>Visst, men inte är det speciellt skönt att få smaka på en sådan stöt
>även om den inte är direkt dödlig.
Det beror ju på, nej man eldar inte upp kroppen med den (á la det klassiska
exemplet när man grillar korv genom att köra nätspänning genom den), men det
är lätt att störa ut hjärtat osv ändå..
Och skönt är dte verkligen inte, det vet nog alla som fått sej en kyss av
en tändspole eller högspänningen i en TV.
**/kent
Vi pratar inte högspänning i TV - där är det farligt.
**/kent
Ken
> Vi pratar inte högspänning i TV - där är det farligt.
Inte speciellt värre än en platt LCD-bildskärm.
Strömmen är så låg i en TV (spänningen hög).
**/kent
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.. Ken, alltid tvärtemot alla andra.
Av med kåpan, in med näven.
**/kent
Ken
>>> Vi pratar inte högspänning i TV - där är det farligt.
>>
>> Inte speciellt värre än en platt LCD-bildskärm.
>> Strömmen är så låg i en TV (spänningen hög).
>
> HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.. Ken, alltid tvärtemot alla andra.
> Av med kåpan, in med näven.
Ja tvärt emot de okunniga. Det erkännes gladeligen.
Tänker nämligen aldrig inordna mig bland de okunninga.
Alf Friman
Momentant kan urladdningsströmmen bli rätt hög från ett bildrör pga
den kraftiga kapacitiva effekten som inte finns i en LCD. Jämför även
drivstegens fysiska storlek, det indikerar var det finns mest energi
att hämta.
Vad gäller drivsteg till laptopens lcd är det inte dess förmåga till
kV-spänningar som är farligast enligt min åsikt. Drivsteget kan
leverera upp till 100 mA vid typ 100 Volt vilket under fel
omständigheter kan vara mer än obehagligt. Oftast är konstruktionen på
denna spänning fullflytande relativt laptopen i övrigt så det är inte
helt enkelt att skapa en impedansoptimerad strömslinga genom kroppen,
kräver en erfaren tekniker och mycket handsvett.
Fast på något sätt ska erfarenhet införskaffas...
Ang. tändsystem till bil så uppstår överslag i tändstiften när
spänningen byggts upp till ca 10-12 kV vid ca 0.7 mm tändstiftgap.
Kräver lite högre spänning än när överslag sker i fri luft då luften i
motorn är komprimmerad ca 10 ggr vid tändögonblicket. Vid överslaget
sjunker spänningen till ett rippel under 100 Volt och strömmen uppgår
till max 2 mA under ca 1 millisekund. Detta gäller enklaste typen av
tändsystem typ brytare och spole. För att maxströmmen ska uppnås krävs
att luften joniserats. Ett finger i tändpluggen har högre impedans och
därmed blir maxströmmen lägre men något mer långvarig.
Tyristorsystem där man även blandar in en stor kondensator har som
till en regel kortare varaktighet typ 100 uSek på överslaget men kan
designas för multipla tändskurar. Pga den korta varaktigheten blir
energiinnehållet lägre.
Själva högspänningsdelen har således låg energi och kräver många
timmar med fingret i tändpluggen för att grilleffekten ska märkas.
Försteget som laddar kondensatorn i tyristorvarianten kan däremot
vara elakt med typ 200 volt och 10-tals mA samt den energi som redan
finns lagrad i kondensatorn. Detta steg är som till en regel
oåtkomligt ingjutet men isolationsfel kan alltid uppstå, så
varningstexterna som finns på tändmodulerna är inte helt obefogade.
Ett enkelt sätt att jämföra energiinnehåll från högspända överslag är
att placera ett tidningspapper i gnistans väg. Från ett biltändsystem
kan man då skönja en brun prick. Ett överslag från en bildskärm kan
slå ett litet hål i pappret. Tänddelen i en oljebrännare kan med lite
envishet sätta eld på pappret.
All högspänning ska hanteras varsamt, även om det inte finns någon
muskelkrampande/grillande energi bakom urladdningsstöten så kan den
vara farlig genom sin chockverkan som i sin tur kan fresta ett svagt
hjärta. Arbetar man på en stege, ställverk eller bär på en tv
samtidigt som man får stöten så kan även överraskningseffekten bli
förödande.
/Alf
Torbjörn Ekström
> On Fri, 01 Apr 2005 20:17:16 GMT, Ken <_x__k...@telia.com> wrote:
>
>
>>On Fri, 01 Apr 2005 19:59:59 GMT, ke...@xxx.nu (**/kent) wrote:
>>
>>
>>>Vi pratar inte högspänning i TV - där är det farligt.
>>
>>Inte speciellt värre än en platt LCD-bildskärm.
>>Strömmen är så låg i en TV (spänningen hög).
>
>
>
> Momentant kan urladdningsströmmen bli rätt hög från ett bildrör pga
> den kraftiga kapacitiva effekten som inte finns i en LCD. Jämför även
> drivstegens fysiska storlek, det indikerar var det finns mest energi
> att hämta.
> Vad gäller drivsteg till laptopens lcd är det inte dess förmåga till
> kV-spänningar som är farligast enligt min åsikt. Drivsteget kan
> leverera upp till 100 mA vid typ 100 Volt vilket under fel
> omständigheter kan vara mer än obehagligt. Oftast är konstruktionen på
> denna spänning fullflytande relativt laptopen i övrigt så det är inte
> helt enkelt att skapa en impedansoptimerad strömslinga genom kroppen,
> kräver en erfaren tekniker och mycket handsvett.
> Fast på något sätt ska erfarenhet införskaffas...
och görs förr eller senare om man håller på mycket med grejorna...
>
> Ang. tändsystem till bil så uppstår överslag i tändstiften när
> spänningen byggts upp till ca 10-12 kV vid ca 0.7 mm tändstiftgap.
> Kräver lite högre spänning än när överslag sker i fri luft då luften i
> motorn är komprimmerad ca 10 ggr vid tändögonblicket.
lite mer än så då luften värms upp under kompressionsslaget och därmed
högre tryck.
- situationen under start av bensinmotor (speciellt när det är kallt) är
lite olyckligt då trycket i cylindrarna är nära max (pga låg varvtal och
låg vakum i insugningröret) i en situation när batteriet har som lägst
spänning efter tunga kompressionsslaget och därmed dåligt med ström i
tändspolarna och lite energi till gnistan - detta kombinerat med en
lager imma på alltihop en kall men fuktig morron...
(tyvärr är resistansen väldigt stor gentemot induktansen i tändspolen
att strömmen följer spänningen på batteriet väldigt slaviskt.)
Det är därför man laborerar med förkopplingsmotstånd etc.
som förbikopplas under start men är inkopplad under drift
i många fall (för att inte överhetta spolen under drift)
- tex min bil har ca 5 volt över spolen vid normal drift
Mycket av det här slipper man i elektroniska tändsystem
då kondingarna redan är laddade när spänningen är som lägst
och gnistan skall iväg.
---
jag har övat på detta nu de tre sista dagarna på min bil med i
genomsnitt två tomkörda batterier per morron och duktigt het
startmotor och väldigt uppvärmd skribent med högvis av uttalade
invektiv då det vill bara tända regelbundet på en cylinder och
ibland två och inte mer (jag har bytt allt utom tändspolen, som
är helgens åtgärd, och börja nu få slut på ideer - det fungera
jättebra annars med motorn igång nästan innan man fått in nyckeln
i tändlåset under dagen och kvällen - men inte mornar när
man har bråttom till jobbet, jag vet fan i mig inte var det
slår över någonstans i morronfukten, då tändspolen i sig gav
1.5 cm gnistor mot jord rätt väg när jag provade - gahhhhhhh!!!)
> Vid överslaget
> sjunker spänningen till ett rippel under 100 Volt och strömmen uppgår
> till max 2 mA under ca 1 millisekund. Detta gäller enklaste typen av
> tändsystem typ brytare och spole. För att maxströmmen ska uppnås krävs
> att luften joniserats. Ett finger i tändpluggen har högre impedans och
> därmed blir maxströmmen lägre men något mer långvarig.
hmm, maxströmen har väl tämligen konstant startvärde och fallande
vare sig vid hög eller låg spänning - och bestäms väl av
omsättningen mellan primär och sekundär i tändspolen
- i form av At - dvs amperevarv = ampere * varv, där få varv
primärsidan) ger mycket ström och många varv (sekundärsidan) ger lite
ström då At är konstant.
Dvs om primärsidan har 10 varv och 1 ampere strax innan brytning
så ger inte sekundären ut mer än 10 mA vid 1000 varv efter brytning
ens om det är kortsluten (är det supraledande så fortsätter strömmen
i all evighet med bibehållen At produkt).
Vad jag vet så är det strömminskninskningstakten
till noll som ändrar sig kraftigt
om urladdningsspänningen är hög eller låg över
lasten - medans startströmmen precis vid brytningen är
detsamma oavsett nödvändig genombrottspänning.
Hmm...
t
- ---
tau
enligt i = I * e
L
där tau = ------ där R är totala resistansen i slingan
R och L är induktansen på den lindning man mäter på
Vilket ger att vid låg impedans så är urladdningen under lång tid
med låg spänning medans vid hög impedans så är spänningen hög
med urladdning under kort tid då det i båda fallen är samma
energimängd som skall ut ur spolen.
dvs. om tändspolen inte ger ut mer än 2 mA vid kortsluten sekundär
precis efter brytning, så kommer den heller aldrig ge mera oavsett
lastsituation. Därför är det också ofarligt att kortsluta en tändspoles
sekundärsidan medans en tyristor/kondensatorsystem med tändtransformator
inte alls säkert gillar detta.
Kondig däremot, ger däremot väldigt mycket ström vid låg resistans och
lite ström hög resistans och i kondesatorssystem i mina ögon farligare
då den ger hög pulsström vid låg impedans (kropp) i jämförelse med en
tändspolesystem som har konstant ström oavsett spänning och impedans
i inledningen av urladdningen.
---
Man kan säga att induktans och kondensator är diementralt motsatta i
egenskaper med sina extremer dvs. konding är en spänningsgenerator (och
ger oändlig med ström vid kortis) medans induktans är en strömgenerator
men konstant bestämd ström oavsett spänning (och ger oändligt med
spänning vid avbrott) om man tittar i korta tidsögonblick.
Matematiskt så hanteras de också just som 'i' för induktans och '-i' för
konding i beräkningarna (och därför vill man gärna ha miniräknare som
hanterar komplexa tal när man håller på mycket med ellära och
elektronik/RF)
> Tyristorsystem där man även blandar in en stor kondensator har som
> till en regel kortare varaktighet typ 100 uSek på överslaget men kan
> designas för multipla tändskurar. Pga den korta varaktigheten blir
> energiinnehållet lägre.
> Själva högspänningsdelen har således låg energi och kräver många
> timmar med fingret i tändpluggen för att grilleffekten ska märkas.
> Försteget som laddar kondensatorn i tyristorvarianten kan däremot
> vara elakt med typ 200 volt och 10-tals mA samt den energi som redan
> finns lagrad i kondensatorn. Detta steg är som till en regel
> oåtkomligt ingjutet men isolationsfel kan alltid uppstå, så
> varningstexterna som finns på tändmodulerna är inte helt obefogade.
>
> Ett enkelt sätt att jämföra energiinnehåll från högspända överslag är
> att placera ett tidningspapper i gnistans väg. Från ett biltändsystem
> kan man då skönja en brun prick. Ett överslag från en bildskärm kan
> slå ett litet hål i pappret. Tänddelen i en oljebrännare kan med lite
> envishet sätta eld på pappret.
hmm, dom gamla med 10 kV tändtrafo i 200-500 VA-klassen så behövde
man inte ens envisas - där är det faktiskt en riktig båge som lätt
tänder eld på det mesta...
annars är det en bra sammafattning helt med min egen erfarenhet, även om
jag är kanske en smula petig med detaljer ang. tändspolar...
>
> All högspänning ska hanteras varsamt, även om det inte finns någon
> muskelkrampande/grillande energi bakom urladdningsstöten så kan den
> vara farlig genom sin chockverkan som i sin tur kan fresta ett svagt
> hjärta. Arbetar man på en stege, ställverk eller bär på en tv
> samtidigt som man får stöten så kan även överraskningseffekten bli
> förödande.
Det det har blivit många mer eller mindre allvarliga fallolyckor
av den orsaken. 230 - 400 Volt stöt brukar man komma ihåg efter
händelsen, ibland väldigt tydligt...
medans 2 kV (från elkraft och större kraftelektronik) och uppåt
så bli man omedebart medvetslös och väldigt få har något
minne av händelsen och vad som hände strax runt om och
efter händelsen (om de hade tur)
det är inte utan orsak som man jobbar minst två i sådanahär
anläggningar, och gäller även när man rotar i TV:n på köksbordet
och provkör, med partnern instruerad hur de skall göra om man
'fastnar' även om det planeringsmässigt aldrig skall hända något...
- jo jag vet att det fuskas, speciellt inom icke proffesionella
reparationer, men det handlar faktiskt om ens eget liv...
/TE
Morgan
> Det speciella med oss är att vi har alla dessa speciella kunskaper
> och ja, folk numera har inte ingående kunskaper längre, de byter
> bara enheter och gissar.
Men hallå , du borde väl veta bättre.
Hur många gånger byter man hela chassit?
Svar 0.
Jag tror inte att det har förändrats speciellt mycket sen du jobbade som
tekniker.
Förutom att det har blivit svårare.
/Morgan
Beng
$d5.1...@newsb.telia.net:
Dom bytte HELA chassit på min nyss..på garantin...
//Beng
Torbjörn Ekström
tror Ken tänker på att man inte längre går ned än till byta moduler och
inte gå in i själva modulen och reparerar där som man gjorde förr.
därmed är det också skillnad på kunskapsnivå då man inte längre behöva
veta exakt hur inkromet i modulerna fungerar i detalj utan bara
likt legobitar provar tills det fungerar genom att byta moduler
och kravet på den som gör jobbet är ganska mycket lägre.
/TE
Alf Friman
wrote:
>> Fast på något sätt ska erfarenhet införskaffas...
>
>och görs förr eller senare om man håller på mycket med grejorna...
Erfarenhet är tuff att införskaffa ibland, men är långt mer värdefull
än teori eller tjänsteår.
>
>
>>
>> Ang. tändsystem till bil så uppstår överslag i tändstiften när
>> spänningen byggts upp till ca 10-12 kV vid ca 0.7 mm tändstiftgap.
>> Kräver lite högre spänning än när överslag sker i fri luft då luften i
>> motorn är komprimmerad ca 10 ggr vid tändögonblicket.
>
>lite mer än så då luften värms upp under kompressionsslaget och därmed
>högre tryck.
>
Intressant, har aldrig funderat över temperaturhöjningen relativt
konduktiviteten.
>---
>
>jag har övat på detta nu de tre sista dagarna på min bil med i
>genomsnitt två tomkörda batterier per morron och duktigt het
>startmotor och väldigt uppvärmd skribent med högvis av uttalade
>invektiv då det vill bara tända regelbundet på en cylinder och
>ibland två och inte mer (jag har bytt allt utom tändspolen, som
>är helgens åtgärd, och börja nu få slut på ideer - det fungera
>jättebra annars med motorn igång nästan innan man fått in nyckeln
>i tändlåset under dagen och kvällen - men inte mornar när
>man har bråttom till jobbet, jag vet fan i mig inte var det
>slår över någonstans i morronfukten, då tändspolen i sig gav
>1.5 cm gnistor mot jord rätt väg när jag provade - gahhhhhhh!!!)
Har alltid ett löst tändstift med mig i verktygslådan som man kan låta
ligga på motorblocket samtidigt som man ser ev gnista från
startnyckelposition. Antar att du så småningom hittar något litet
kolspår men jag har drabbats av liknade fel, svårstartad bara på
morgonen vilket visade sej vara en läcka som släppte in luft till
bensinpumpen över natten och pumpen pumpade luft dåligt.
Satsar en tia på fördelaren..
>
>
>> Vid överslaget
>> sjunker spänningen till ett rippel under 100 Volt och strömmen uppgår
>> till max 2 mA under ca 1 millisekund. Detta gäller enklaste typen av
>> tändsystem typ brytare och spole. För att maxströmmen ska uppnås krävs
>> att luften joniserats. Ett finger i tändpluggen har högre impedans och
>> därmed blir maxströmmen lägre men något mer långvarig.
>
>hmm, maxströmen har väl tämligen konstant startvärde och fallande
>vare sig vid hög eller låg spänning - och bestäms väl av
>omsättningen mellan primär och sekundär i tändspolen
>- i form av At - dvs amperevarv = ampere * varv, där få varv
>primärsidan) ger mycket ström och många varv (sekundärsidan) ger lite
>ström då At är konstant.
>
Det sitter en liten konding på ca 1 uF över brytaren som begränsar
dI/dt högst väsentligt.
>Dvs om primärsidan har 10 varv och 1 ampere strax innan brytning
>så ger inte sekundären ut mer än 10 mA vid 1000 varv efter brytning
>ens om det är kortsluten (är det supraledande så fortsätter strömmen
>i all evighet med bibehållen At produkt).
>
Omsättningen är normalt 1:100, primärströmmen ca 10 A vilket skulle
indikera 100 mA vilket skulle märkas rätt ordentligt men 12 Volt*100
är bara 1,2 kV vilket inte räcker till överslag på stiftet. Det är här
kondingen kommer in i svängningskretsen. Den är alltså inte enbart
till för att skydda brytarna mot sönderbränning utan ska i lagom mängd
balansera induktansen samt se till att engergin överförs via
tändstiftet som ett långvarigt och energirikt gnistförlopp i stället
för att ödla energin som överslag över brytarna. Det är denna
kopplingen som gör att man istället för en enskild strömurladdning ser
en unipolär självsvängning vars frekvens ligger på någon eller några
kHz. Seriemotståndet till tändspolen fungerar som absorbent för detta
förlopp vilket annars skulle fortsätta så länge brytaren står öppen
och kunna orsaka sporadiska eftertändningar.
>Vad jag vet så är det strömminskninskningstakten
>till noll som ändrar sig kraftigt
>om urladdningsspänningen är hög eller låg över
>lasten - medans startströmmen precis vid brytningen är
>detsamma oavsett nödvändig genombrottspänning.
Precis efter brytning är sekundärströmmen i stort sett 0 då spolen på
primären fortfarande hålls magnetiserad via kondingen i stället för
över brytaren. Det tar fortfarande några uSek innan något dramatiskt
händer.
>annars är det en bra sammafattning helt med min egen erfarenhet, även om
>jag är kanske en smula petig med detaljer ang. tändspolar...
>
Kettering tog patent på denna uppfinning i början på 1900-talet och
var en mindre revolution vad gällde att åstadkomma tidsexakt tändning
jämfört med andra samtida magnetinduktionssystem.
Har själv konstruerat ett lågspänningssystem, som visserligen tänder
mha högspänning men kan utan vidare producera ampere istället för mA
under tändförloppet. Nackdelen med mitt system är att det inte är
unipolärt. Det tog ett tag innan jag begrep hur allvarlig denna
nackdel var. Bara jag löser det blir jag miljonär..
>>
>> All högspänning ska hanteras varsamt, även om det inte finns någon
>> muskelkrampande/grillande energi bakom urladdningsstöten så kan den
>> vara farlig genom sin chockverkan som i sin tur kan fresta ett svagt
>> hjärta. Arbetar man på en stege, ställverk eller bär på en tv
>> samtidigt som man får stöten så kan även överraskningseffekten bli
>> förödande.
>
>Det det har blivit många mer eller mindre allvarliga fallolyckor
>av den orsaken. 230 - 400 Volt stöt brukar man komma ihåg efter
>händelsen, ibland väldigt tydligt...
>
Även antennmastarbete där någon glömt stänga av alla sändare kan
definitivt ge en överraskande kick.. i synnerhet om man sitter grensle
på en fuktig bom medans man försöker vrida loss en kärv koaxkontakt.
Sånt kommer man ihåg!
>
>medans 2 kV (från elkraft och större kraftelektronik) och uppåt
>så bli man omedebart medvetslös och väldigt få har något
>minne av händelsen och vad som hände strax runt om och
>efter händelsen (om de hade tur)
>
>det är inte utan orsak som man jobbar minst två i sådanahär
>anläggningar, och gäller även när man rotar i TV:n på köksbordet
>och provkör, med partnern instruerad hur de skall göra om man
>'fastnar' även om det planeringsmässigt aldrig skall hända något...
>
>- jo jag vet att det fuskas, speciellt inom icke proffesionella
>reparationer, men det handlar faktiskt om ens eget liv...
>
>
>
>/TE
Antar att det är någon med elektrisk erfarenhet som myntat uttrycket:
Ta livet med en klack "spark".
/Alf
Morgan
> tror Ken tänker på att man inte längre går ned än till byta moduler och
> inte gå in i själva modulen och reparerar där som man gjorde förr.
>
> därmed är det också skillnad på kunskapsnivå då man inte längre behöva
> veta exakt hur inkromet i modulerna fungerar i detalj utan bara
> likt legobitar provar tills det fungerar genom att byta moduler
> och kravet på den som gör jobbet är ganska mycket lägre.
>
> /TE
>
Det finns inte några moduler i apparaterna.
Allt är byggt på "Main Board" , förutom den komplexa enheten "Feature Box"
som återfinns i
de lite mera avancerade chassierna.
Förr fanns det chassi som var uppbyggda enl. modulprincipen , men då är vi
tillbaka på
70 o tidigt 80-tal.
Tänker då främst på Philips K9 , K11 och K12 , Luxor B2 och diverse
Grundig-chassis , varav de
sistnämda även hade lysdioder på modulerna , som skulle indikera
funktions-status.
Och , att byta ett helt chassi får nog ses som en sista utväg p.g.a.
den höga kostnaden tillsammans med otillgängligheten.
Dock ska jag hålla med om att man ibland byter processorer o andra stora
IC:s på chans.
Men visst sker felsökningen på komponentnivå.
/Morgan
Morgan
>
> tror Ken tänker på att man inte längre går ned än till byta moduler och
> inte gå in i själva modulen och reparerar där som man gjorde förr.
>
> därmed är det också skillnad på kunskapsnivå då man inte längre behöva
> veta exakt hur inkromet i modulerna fungerar i detalj utan bara
> likt legobitar provar tills det fungerar genom att byta moduler
> och kravet på den som gör jobbet är ganska mycket lägre.
>
> /TE
Kanske tänkte han på elektriker och den elektronik de stöter på.
Själv blir jag ofta ombedd att "kolla" stora styrkort åt dom , ifrån
allehanda apparatur.
20 ingångar , och dubbelt så många ut.
Det är ju självfallet jättesvårt (förutom halvledare o resistorer).
En ockulär-besiktning brukar inte heller ge särskilt mycket , då lödningar o
banor
brukar vara av god kvalité.
Priserna de brukar ange för ett nytt kort är inte peanuts precis.
Jag ska även försvara honom när det gäller kunskapen.
De gånger man vänder sig till tillverkarens egna tekniker så är de mycket
kunniga , inte
enbart på deras egna produkter , utan även elektronik rent generellt.
/Morgan
Torbjörn Ekström
> On Sat, 02 Apr 2005 12:06:33 GMT, Torbjörn Ekström <to...@algonet.se>
> wrote:
>
>
>
>>>Fast på något sätt ska erfarenhet införskaffas...
>>
>>och görs förr eller senare om man håller på mycket med grejorna...
>
>
> Erfarenhet är tuff att införskaffa ibland, men är långt mer värdefull
> än teori eller tjänsteår.
>
>
>>
>>>Ang. tändsystem till bil så uppstår överslag i tändstiften när
>>>spänningen byggts upp till ca 10-12 kV vid ca 0.7 mm tändstiftgap.
>>>Kräver lite högre spänning än när överslag sker i fri luft då luften i
>>>motorn är komprimmerad ca 10 ggr vid tändögonblicket.
>>
>>lite mer än så då luften värms upp under kompressionsslaget och därmed
>>högre tryck.
>>
>
>
> Intressant, har aldrig funderat över temperaturhöjningen relativt
> konduktiviteten.
hmm, konduktivitetens påverkan vet jag inte något om, kommentaren ovan
avsåg att snabb kompression där gasen inte får tid att kyla sig ger
betydligt högre tryck än dom 10 ggr som en 10:1 kompression ger.
högre tryck på luft ger ju högre spänningshållfastighet innan överslag,
men jag vet inte hur värmen påverkar det hela.
det är ju temperarturhöjningen vid kompresssion (även efter tändning,
men innan all bränsle har brunnit ut i cylindern) som bestämmer
när bensin börja knacka.
(det är först vid 'knack' som bensinblandningen exploderar, detonation
och explosionsmotorn är egentligen en felaktig utryck för bensinmotor)
medans värmen är livsviktigt för att diselns tändförlopp skall
påbörjas - och i kall motor ofta använder glödstift för att
få igång det hela vid start.
>
>
>
>>---
>>
>>jag har övat på detta nu de tre sista dagarna på min bil med i
>>genomsnitt två tomkörda batterier per morron och duktigt het
>>startmotor och väldigt uppvärmd skribent med högvis av uttalade
>>invektiv då det vill bara tända regelbundet på en cylinder och
>>ibland två och inte mer (jag har bytt allt utom tändspolen, som
>>är helgens åtgärd, och börja nu få slut på ideer - det fungera
>>jättebra annars med motorn igång nästan innan man fått in nyckeln
>>i tändlåset under dagen och kvällen - men inte mornar när
>>man har bråttom till jobbet, jag vet fan i mig inte var det
>>slår över någonstans i morronfukten, då tändspolen i sig gav
>>1.5 cm gnistor mot jord rätt väg när jag provade - gahhhhhhh!!!)
>
>
> Har alltid ett löst tändstift med mig i verktygslådan som man kan låta
> ligga på motorblocket samtidigt som man ser ev gnista från
> startnyckelposition. Antar att du så småningom hittar något litet
> kolspår men jag har drabbats av liknade fel, svårstartad bara på
> morgonen vilket visade sej vara en läcka som släppte in luft till
> bensinpumpen över natten och pumpen pumpade luft dåligt.
> Satsar en tia på fördelaren..
>
jodå - stiftet fungerar på motorblocket - med sidelektroden utvikt
helt på provstiftet och det slår över mellan mitten och valfri
ställer runt om innerkanten på stiftet - om det är kolspår någonstans i
fördelarlocket så är det en förbaskat högohmig sådan...
det mesta är nytt i högspänningsväg och kan meddela att en ny spole
inte påverkade situationen ett jäkla dugg.
däremot börja jag misstänka att choke-funktionen inte fungerar
längre av någon anledning och helt enkelt försöker starta på
för mager blandning - så fort dom enstaka puffarna har värmt
grenröret några grader och förgasaren suger något varmare luft
så verkar det som att den 'hjälper sig själv' och till sist går igång.
idag var det lite varmare på morronen och då gick den igång ganska
lätt - men fick klar känsla av 'mager blandning' i karaktären.
det som stör mig var att stiften var 'våta' när jag tog ur dom för
kontroll och överslagsprov och lik förbannat inte ville tända. Att full
gas inte verkar förändrar situationen (dvs försöka torka ut
en sur motor) gör att det nu luktar förgarasproblem
(tyvärr kan jag inte kolla på avgasaröret när jag startar
för att se avgaserna - men en sak är klar är att jag inte
har sett någon svart avgasmoln driva förbi bakom mig
när det tänder så vitt jag vet - luktar förgasarproblem eller
justeringsbehov då det fungerar vid minusgrader...
tilläggas är att vid hård bromsning och uppsläpp några gånger
så missar motorn några slag på tomgång när det kommer extra
luft från bromsservot, - hmm. borde inte bränsleluftblandningen
vara något rikare och tåla en sådan blygsam tillägsluft tro...
>
>
>>
>>>Vid överslaget
>>>sjunker spänningen till ett rippel under 100 Volt och strömmen uppgår
>>>till max 2 mA under ca 1 millisekund. Detta gäller enklaste typen av
>>>tändsystem typ brytare och spole. För att maxströmmen ska uppnås krävs
>>>att luften joniserats. Ett finger i tändpluggen har högre impedans och
>>>därmed blir maxströmmen lägre men något mer långvarig.
>>
>>hmm, maxströmen har väl tämligen konstant startvärde och fallande
>>vare sig vid hög eller låg spänning - och bestäms väl av
>>omsättningen mellan primär och sekundär i tändspolen
>>- i form av At - dvs amperevarv = ampere * varv, där få varv
>>primärsidan) ger mycket ström och många varv (sekundärsidan) ger lite
>>ström då At är konstant.
>>
>
>
> Det sitter en liten konding på ca 1 uF över brytaren som begränsar
> dI/dt högst väsentligt.
givetvis - brytaren måste isär ordentligt innan spänningen går upp
i flera hundra volt - annars blir det en gnista mellan brytarna som
tömmer spolen på energi.
om motorn börja hacka och missa i tändningen vid hårdare gas
och det i övrigt verkar OK med inställning och brytaravstånd, så bör man
byta tändkondensator (vilket förövrigt alltid skall bytas i samband med
nya brytarspetsar.
>
>
>>Dvs om primärsidan har 10 varv och 1 ampere strax innan brytning
>>så ger inte sekundären ut mer än 10 mA vid 1000 varv efter brytning
>>ens om det är kortsluten (är det supraledande så fortsätter strömmen
>>i all evighet med bibehållen At produkt).
>>
>
>
> Omsättningen är normalt 1:100, primärströmmen ca 10 A vilket skulle
> indikera 100 mA vilket skulle märkas rätt ordentligt men 12 Volt*100
> är bara 1,2 kV vilket inte räcker till överslag på stiftet. Det är här
> kondingen kommer in i svängningskretsen. Den är alltså inte enbart
> till för att skydda brytarna mot sönderbränning utan ska i lagom mängd
> balansera induktansen samt se till att engergin överförs via
> tändstiftet som ett långvarigt och energirikt gnistförlopp i stället
> för att ödla energin som överslag över brytarna. Det är denna
> kopplingen som gör att man istället för en enskild strömurladdning ser
> en unipolär självsvängning vars frekvens ligger på någon eller några
> kHz. Seriemotståndet till tändspolen fungerar som absorbent för detta
> förlopp vilket annars skulle fortsätta så länge brytaren står öppen
> och kunna orsaka sporadiska eftertändningar.
och radiostörningar...
jag ser att vi tänker lika här.
>
>
>>Vad jag vet så är det strömminskninskningstakten
>>till noll som ändrar sig kraftigt
>>om urladdningsspänningen är hög eller låg över
>>lasten - medans startströmmen precis vid brytningen är
>>detsamma oavsett nödvändig genombrottspänning.
>
>
> Precis efter brytning är sekundärströmmen i stort sett 0 då spolen på
> primären fortfarande hålls magnetiserad via kondingen i stället för
> över brytaren. Det tar fortfarande några uSek innan något dramatiskt
> händer.
givetvis - den totala 'Ar' är konstant medans strömmen byter
plats från primären till sekundären då kondingen motspänner
allt hårdare med tiden och vill stoppa strömmen på primären
och till sist är potentialen så hög att strömmen hittar
en ny väg genom sekundärlindningen istället.
>
>
>>annars är det en bra sammafattning helt med min egen erfarenhet, även om
>>jag är kanske en smula petig med detaljer ang. tändspolar...
>>
>
>
> Kettering tog patent på denna uppfinning i början på 1900-talet och
> var en mindre revolution vad gällde att åstadkomma tidsexakt tändning
> jämfört med andra samtida magnetinduktionssystem.
jo.. man hade i många led inte klart för sig hur detta
hängde ihop övh. eller att det fortfarande ingick i den
akademiska världen där man då som nu inte sätter teori till
praktisk implemetation som första mål eller att det
skall vara lättillgängligt för gemene man.
Jag gissar att i så mycket som annat så har man upptäckt
effekten först och i efterhand börja kunna beskriva
varför och hur.
> Har själv konstruerat ett lågspänningssystem, som visserligen tänder
> mha högspänning men kan utan vidare producera ampere istället för mA
> under tändförloppet. Nackdelen med mitt system är att det inte är
> unipolärt. Det tog ett tag innan jag begrep hur allvarlig denna
> nackdel var. Bara jag löser det blir jag miljonär..
>
Intressant, du menar att pendlingen (växelströmmen) i gnistgapet
är väsentligt för att starta förbränningen i motorn ???
- och att i kondensatorsystem så simulerar man det
med gnistskurar för samma effekt?
>
>
>>>All högspänning ska hanteras varsamt, även om det inte finns någon
>>>muskelkrampande/grillande energi bakom urladdningsstöten så kan den
>>>vara farlig genom sin chockverkan som i sin tur kan fresta ett svagt
>>>hjärta. Arbetar man på en stege, ställverk eller bär på en tv
>>>samtidigt som man får stöten så kan även överraskningseffekten bli
>>>förödande.
>>
>>Det det har blivit många mer eller mindre allvarliga fallolyckor
>>av den orsaken. 230 - 400 Volt stöt brukar man komma ihåg efter
>>händelsen, ibland väldigt tydligt...
>>
>
>
> Även antennmastarbete där någon glömt stänga av alla sändare kan
> definitivt ge en överraskande kick.. i synnerhet om man sitter grensle
> på en fuktig bom medans man försöker vrida loss en kärv koaxkontakt.
> Sånt kommer man ihåg!
brr... jordströmmar... - speciellt när dessa slingor bryts upp
och det blir en jäkla massa volt som knuffar på....
sitter det en hög avstörningsskydd på ojordad utrustning
så kan det bli runt 110 Volt i koaxen när man tar bort systemets
'jord' via antenn när man lossar på koaxkontakten.
Det har hänt mer än en gång att det blixtrar i koaxkontakterna när man
skall ansluta dessa till jordad radioutrustning, då jord för antenn ner
mot backen inte är samma sak som återledar och skyddsjorden
i elsystemet
broar som i gamla stan i stockholm är kul, då det går en helsikes
massa jordström i lättare erbjudna vägar när de av misstag erbjuds
- och som bekant så brukar ytterskärmen på en grov koax inte vara
särskilt tjock...
>
/TE
Ken
wrote:
> medans värmen är livsviktigt för att diselns tändförlopp skall
> påbörjas - och i kall motor ofta använder glödstift för att
> få igång det hela vid start.
Inte på våra bussar. Där startar diselmotorn direkt trots att motorn
kan vara 15 minusgrader. Någon glödtändningsanordning finns inte.
Det är en 9,6 liters 6-cylindrig volvomotor som är så pigg.
Jag förvånas varje gång.
Torbjörn Ekström
Det är lite olika på olika diselkonstruktioner
förkammardisel (ofta i äldre personbilar för mjukare gång)
kräver glöd för att komma igång, medans direktinsprutade
dieslar brukar gå igång utan hjälp även när det
är svinkallt - dock inte utan mycket dieselrök
i många fall...
traktorer var ytterst sällan försedda/har fungerande
glöd när jag tänker rätt på saken...
/TE
Alf Friman
wrote:
>det som stör mig var att stiften var 'våta' när jag tog ur dom för
>kontroll och överslagsprov och lik förbannat inte ville tända. Att full
För mager blandning kan göra stiften sura, speciellt i
startögonblicket. Om blandningen är mager blir den mer svårtänd och
det bränsle som inte avsätts i cylindern åker ut i utblåset. Dåligt
starmotorvarv kan också leda till mager blandning om förgasaren kräver
ett visst undertryck för att mata fram tillräckligt med bensin. Även
läckande slangar från vevhusventilation mm till insugningsröret leder
till mager blandning. Vid lågt motorvarv är det ofta lite för låg fart
på gaserna i insugningsrör och förbränningsrum så bränslet och luften
blandas inte till en tillräckligt homogen gas vilket också ökar risken
för missad tändning.
Blöta stift leder tändströmmen andra vägar än över gnistgapet och
blötan ökar.. Frustrerande nog finns gnistan där när man skruvar ut
stiften och tittar. Stora rena isolatorer (på insidan av stiftet) kan
minska problemet. Likaså kan man minska gnistgapet till 0.2-0.3 mm för
att undvika nersurade stift. Litet gnistgap försämrar gnistenergin i
synnerhet på höga varvtal men minskar risken för sura stift eller och
ökar chansen till gnista om det finns överslag på annat håll. För
litet gnistgap ger försämrad förbränning så det är inget som jag
rekommenderar men i bland får man vara tacksam att det tänder
överhuvudtaget.
Jag hade en gång en bil med några kortslutna battericeller och övriga
celler i stort obefintliga. Efter en natt fanns inte mycket kräm i
batteriet. Då bilen redan förbrukat sin andel av min ekonomi var ett
nytt batteri utesluten lösning.
Bilen startades varje morgon genom att tre tändstift skruvades ur så
startmotorn skulle få upp varvet. Det fjärde stiftet hade gnistgapet
ordentligt hopknackat så även låg batterispänning skulle tända.
När motorn startade efter det enda tillgängliga startförsöket kördes
den varm på en cylinder under mycket oväsen i 5 minuter. Då hann även
batteriet få lite nytt liv. Sedan stoppades motorn och de tre stiften
skruvades dit och bilen kunde sedan startas på nytt. Om möjlighet gavs
parkerade jag bilen i nerförsbacke på kvällen, då kunde man sova 10
minuter extra om mornarna.
>
>> Har själv konstruerat ett lågspänningssystem, som visserligen tänder
>> mha högspänning men kan utan vidare producera ampere istället för mA
>> under tändförloppet. Nackdelen med mitt system är att det inte är
>> unipolärt. Det tog ett tag innan jag begrep hur allvarlig denna
>> nackdel var. Bara jag löser det blir jag miljonär..
>>
>
>Intressant, du menar att pendlingen (växelströmmen) i gnistgapet
>är väsentligt för att starta förbränningen i motorn ???
>
>- och att i kondensatorsystem så simulerar man det
>med gnistskurar för samma effekt?
>
Överslag av likströmskaraktär orsakar snabb materialvandring vilket
sliter på tändstift och brytare. Väl avvägd tändkondensator och
brytaren har nära oändligt liv. Genom att se på brytaren vilken av
kontakhalvorna som bygger resp urholkas på material kan man avgöra om
större eller mindre kondensator behövs. I mitt tändsystem är brytare,
förtändning och fördelare ersatta med lite elektronik men det uppstår
ett annat problem då jag sas kontinuerligt överlagrar en högspänd
likspänning över tändstiftgapet vilket fungerar som med de
elektrostatiska luftfiltren och därför binder sot och slagg kring den
ena tändstiftelektroden.
Efter några mils körning så är stiftet antingen bortfrätt pga av
gnistströmmen eller fullständigt kortslutet och igenkorkat av sot.
Bränsleblandningen och förbränningen i övrigt är väl kontrollerat så
sot och slaggbildningen är inte relaterat till sur eller högtänd
motor.
Jag har elektronik som samtidigt kan hantera 20 kV och lågspänd ström
på några ampere. I princip fungerar det som elsvets där tändningen
initieras med en kontrollerad jonisering av gnistgapet. Elektronik
behövs även för att på ett kontrollerat sätt släcka gnistan i rätt
ögonblick, vilket konstigt nog inte är det enklaste. Det är knepigt
nog att få elektroniken att funka för likspänning, men växelspänning,
vilket kräver andra elektroniklösningar för "brytaren", fungerar
sämre.
Här måste även fasläget för spänningen kunna synkas med ett varierande
tändläge alternativ oscillera med en frekvens över 20-30 kHz. Jag har
en hink med uppbrända transistorer och dioder efter diverse försök. De
komponenter som inte strömmen eller backemkn tar död på avlivas när
högspänningen finner nya vägar.
Jag har tom varit inne på tanken att använda ett halvmeterlångt
radiorör som switch, men helst ska allt rymmas i en mindre box och
kosta en femma att producera och uppfylla gällande EMC-krav. Med
radiorör och 20 kV/30kHz finns risken att man stör ut diverse
tidsnormaler och ubåtskommunikation.
>>
>> Även antennmastarbete där någon glömt stänga av alla sändare kan
>> definitivt ge en överraskande kick.. i synnerhet om man sitter grensle
>> på en fuktig bom medans man försöker vrida loss en kärv koaxkontakt.
>> Sånt kommer man ihåg!
>
>brr... jordströmmar... - speciellt när dessa slingor bryts upp
>och det blir en jäkla massa volt som knuffar på....
>
>sitter det en hög avstörningsskydd på ojordad utrustning
>så kan det bli runt 110 Volt i koaxen när man tar bort systemets
>'jord' via antenn när man lossar på koaxkontakten.
>
Vid 50 Hz jordströmmar känner man vibrationerna, radioströmmar ger en
mer stickande och brännande värmekänsla.
>broar som i gamla stan i stockholm är kul, då det går en helsikes
>massa jordström i lättare erbjudna vägar när de av misstag erbjuds
>- och som bekant så brukar ytterskärmen på en grov koax inte vara
>särskilt tjock...
Jordströmmar säjs även kunna vara allvarligt hot mot armeringsjärn i
betongbroar. Vet att man tittar på sådant vad gäller eldistrubution
via likströmskablar på havsbotten och där returströmmen går i jorden.
När jag gör utomhusarbeten brukar det av någon anledning alltid vara
blåsigt kallt och blött. Då är fastoxiderade koaxkontakter fumliga och
hala att hantera och efter att sluntit några gånger så fingertopparna
blöder och i övrigt genomsura kläder så erbjuder kroppen antagligen
inte särskilt högt strömmotstånd när jag väl får loss kontakten.
Fast om det funnes tillräckligt med kräm i kontakten så skulle kanske
mina kläder bli varma och torra igen?
/Alf
Torbjörn Ekström
hmmm, låter som studentekonomi där man byter likvida utgifter
mot hårt arbete... :-)
som jag nämde tidigare så börja jag misstänka shoke-fel eller tjuvluft
då det nu är några grader varmare faktiskt går igång utan allt för
mycket svärande - och det utan att röra gaspedalen och kicka in
chocken (när det fungerade)
problemet med förgasare runt 80-talet bilar är att dom inte är
som förgasare i Tanus 20M 1965 (V6) som jag hade som ungdomsbil,
idag är det ett helt jävla tarmpaket av slangar, rör,
vakumdosor etc. som kan krånga eller läcka luft i någon
sprucken slang.
det är inte helt lätt att rota i skiten eller gissa sig till
vilka slang som bestämmer för lyckad morgonstart eller inte...
nå, skall lämna över till någon som är road av detta även
i vuxen mogen ålder.
låter som att du har satsat en hel del tid och energi på projektet.
>
>>>Även antennmastarbete där någon glömt stänga av alla sändare kan
>>>definitivt ge en överraskande kick.. i synnerhet om man sitter grensle
>>>på en fuktig bom medans man försöker vrida loss en kärv koaxkontakt.
>>>Sånt kommer man ihåg!
>>
>>brr... jordströmmar... - speciellt när dessa slingor bryts upp
>>och det blir en jäkla massa volt som knuffar på....
>>
>>sitter det en hög avstörningsskydd på ojordad utrustning
>>så kan det bli runt 110 Volt i koaxen när man tar bort systemets
>>'jord' via antenn när man lossar på koaxkontakten.
>>
>
>
> Vid 50 Hz jordströmmar känner man vibrationerna, radioströmmar ger en
> mer stickande och brännande värmekänsla.
jo det känner man när man råkar sätter ner fingret
på en microstrip-hybrid eller wilkinson där det går
lite effekt...
om en apparat är ansluten till elnätet (behöver inte ens vara påslagen)
så kan man ganska lätt känna detta genom att med lätt hand stryka över
kåpan etc. och känna 50 Hz darret i friktionen - tar man fysiskt bort
nätanslutningen så brukar det bli helt annan känsla i friktionen.
>
>
>>broar som i gamla stan i stockholm är kul, då det går en helsikes
>>massa jordström i lättare erbjudna vägar när de av misstag erbjuds
>>- och som bekant så brukar ytterskärmen på en grov koax inte vara
>>särskilt tjock...
>
>
> Jordströmmar säjs även kunna vara allvarligt hot mot armeringsjärn i
> betongbroar. Vet att man tittar på sådant vad gäller eldistrubution
> via likströmskablar på havsbotten och där returströmmen går i jorden.
>
det är en realitet, det är inte kul när folieskärmar bränns av inne
RF-kontakterna - det blir så konstiga och långsökta fel
om man inte känner till risken och att det kan bli sådana fel övh...
> När jag gör utomhusarbeten brukar det av någon anledning alltid vara
> blåsigt kallt och blött. Då är fastoxiderade koaxkontakter fumliga och
> hala att hantera och efter att sluntit några gånger så fingertopparna
> blöder och i övrigt genomsura kläder så erbjuder kroppen antagligen
> inte särskilt högt strömmotstånd när jag väl får loss kontakten.
konstigt, det är också min erfarenhet att det är dåligt väder när man
måste ge sig på sådant - att hålla på med flera års välsatta
roxtectätningar i minusgrader för att få in en 7/8" - 1-1/4" koaxkabel
i en kur kallar jag närmast Guds staff för någon okänd framtida
försyndelse...... - det hjälper en smula med god ordförråd
från 'runda Ordboken' då att svära kontinuerligt med inlevelse
och utan att upprepa sig på ett tag är, en stor konst.
och när det gäller koaxkontakter utomhus eller tuffa miljöer
- använd vulktejp oavsett vad kontakttillverkaren lovar
i hållbarhet.
en 10 år gammal kontakt är som ny om man använder vulktejp, men samma
kontakt nära nog faller i bitar utan tejp (och framförallt är
kabelskärmen borta) - i allafall på skatteskrapans tak i stockholm
- fan vet vad som regnar där, men vattenhalten i den fallande
svavelsyran verkar vara ganska låg...
> Fast om det funnes tillräckligt med kräm i kontakten så skulle kanske
> mina kläder bli varma och torra igen?
Eller som en äldre mastklättrare i numera teracoms regi sa på en mässa,
'att det är så jävla kallt där uppe att man passar på att ställa sig
i närheten av TV-sändarantennerna i masten och få lite värme i kroppen'
det var innan man stängde av eller reducerade antenneffekterna
inför mastarbeten. det var där jag också lärde mig skillnaden på dB.
- dvs dBm och dBW - då det sistnämda är gängse inom broadcastbranchen...
/TE
Alf Friman
wrote:
>> batteriet få lite nytt liv. Sedan stoppades motorn och de tre stiften
>> skruvades dit och bilen kunde sedan startas på nytt. Om möjlighet gavs
>> parkerade jag bilen i nerförsbacke på kvällen, då kunde man sova 10
>> minuter extra om mornarna.
>>
>
>hmmm, låter som studentekonomi där man byter likvida utgifter
>mot hårt arbete... :-)
Eller snål smålänning.
>
>nå, skall lämna över till någon som är road av detta även
>i vuxen mogen ålder.
Som snål småläning rekommenderar jag att du åker till skroten och
hämtar en gammal hederlig Solex från en Taunus. Du får manuell choke
och det är betydligt funktionellare och driftsäkrare än elektroniska
diton i dagens bilar.
>> radiorör som switch, men helst ska allt rymmas i en mindre box och
>> kosta en femma att producera och uppfylla gällande EMC-krav. Med
>> radiorör och 20 kV/30kHz finns risken att man stör ut diverse
>> tidsnormaler och ubåtskommunikation.
>>
>>
>
>låter som att du har satsat en hel del tid och energi på projektet.
Sysslade för länge sedan mycket med kombinationen motor+elektronik som
hobby + som lite vid sidan om jobb. Tävlade med mina motorer i rally
och sånt. Värsta tändsystemet, helelektronisk instrumentering och
seriell databuss för bilens övriga elsystem i en Volvo 140. Det var på
mitten av 70-talet så det var inte vanligt med elektronik
överhuvudtaget i rallybilar på den tiden.
Bilprojeketen tog nog mesta fritiden, energin och alla pengarna i 10
års tid.
>
>det var innan man stängde av eller reducerade antenneffekterna
>inför mastarbeten. det var där jag också lärde mig skillnaden på dB.
>
>- dvs dBm och dBW - då det sistnämda är gängse inom broadcastbranchen...
>
Det är många sorter och förkortningar att hålla reda på.
I dag blev jag förfrågad om jag kan något om en förkortning som heter
BNC. Jo jag svarade att det visste jag mycket väl. Kunden (oteknisk
inköpare) frågar då vad den förkortningen står för. Jag visste inte!!
(Vet nu och skulle nog ha kunnat gissa rätt nära).
Det märktes på den i andra änden på tråden att han fortsättningsvis
tvivlade på om jag verkligen var sakkunnig.
/Alf
Torbjörn Ekström
hmmm, ärligt sagt så vet jag heller inte vad BNC står, har dock för mig
att ha sett 'baby N-connector' någonstanns men vet inte om det är den
korrekta fullnamnet - hur eller hur så är den urursel ur radiomässig
synpukt iom att den är mer än lovlig glapp. usch, bort, bort....
Det vet alla som har kört BNC-kontakter i nätverksanalysatorer någon gång.
APC-kontakter är något helt annat !!!, även om N-kontakter och
SMA-kontakter får duga.
> Det märktes på den i andra änden på tråden att han fortsättningsvis
> tvivlade på om jag verkligen var sakkunnig.
>
vet han exakta innebörden av 'GLX' etc. på en modellbeteckning
av en bil, det är ju på den nivån frågan är ställd...
varför heter SMA-kontakter SMA-kontakter,
varför kallas N-kontakter för N-kontakter
vad är historien bakom 7/16-kontakten etc.
trots att man använder dom i det dagliga livet
så är det få tekniker som kan förklara beteckningarna
bakom dessa förkortningar - det är helt enkelt bara ett
namn på en viss kontaktyp.
/TE
Steve Dahlqvist
>
>
På http://ece-www.colorado.edu/~kuester/Coax/connchart.htm står en del
om koaxialkontakter. För dom som inte redan vet :-)
Steve
Alf Friman
wrote:
>
>hmmm, ärligt sagt så vet jag heller inte vad BNC står, har dock för mig
>att ha sett 'baby N-connector' någonstanns men vet inte om det är den
>korrekta fullnamnet - hur eller hur så är den urursel ur radiomässig
Bayonet Navy Connector
Baby Neill-Concelman
Bayonet Normalized Connector
är några av förslagen på nätet. Tror man kan stryka "baby" eftersom
TNC, som rimligen borde vara nära släkting, kan tydas som Threaded
Normalized Connector enligt
http://www.esdjournal.com/search/acronym.htm
vilket inte låter orimligt. Det är möjligt att Neill-Concelman är
korrekt men det kommer jag aldrig att kunna memorera.
>synpukt iom att den är mer än lovlig glapp. usch, bort, bort....
>
Min favorit är banankontakt, oftast glappfri, billig, pålitlig och
nästan bortglömd, och i dag nästan utrotningshotat, undrar hur den
fått sitt namn, efter dess kontaktkropp som ofta är lite svullen på
mitten?
Ok, det är väl inte 1:a valet när GHz ska transporteras.
>Det vet alla som har kört BNC-kontakter i nätverksanalysatorer någon gång.
Extra kul blir det då det finns en 75 ohms variant med tjockare
mittstift. Har man använt en sådan kontakt i en 50 ohms BNC-hona på
typ "det dyra instrumentet" riskerar man därefter dåligt kontakttryck
med vanliga 50 ohms kontakter. Mycket mysko VSWR som är allt annat än
ståendes stilla.
>
>APC-kontakter är något helt annat !!!,
Säkert bra men det övergår mitt förstånd hur de egentligen fungerar.
Först skruvar man lite och det blir kontakt, men fortsätter man skruva
trillar hela skiten isär. De kostar skjortan och kommer
engångsmonterade på en kabel som inte tål att krökas två ggr.
Lite för bökiga när man labbar, i mitt tycke, men nödvändiga för att
få kontakt med HP/Agilent-apparater.
Det första många gör är att skruva på en omvandlare till N-kontakt pga
av dess bökighet och då tappar man lite av iden med
lågförlustkontakten.
> även om N-kontakter och
>SMA-kontakter får duga.
SMA förstår jag däremot, och kan förkortningen :)
>
>> Det märktes på den i andra änden på tråden att han fortsättningsvis
>> tvivlade på om jag verkligen var sakkunnig.
> >
>
>vet han exakta innebörden av 'GLX' etc. på en modellbeteckning
>av en bil, det är ju på den nivån frågan är ställd...
>
Jo, men de som har råd att köpa dessa bilar för dess modellbeteckning
köper att det är status på bakluckan, inte något de ämnar nyttja eller
begripa.
Å andra sidan förstår jag frågeställaren. Om jag ringt till
bilexperten för att få info om GLX-modellen hade nog en av mina första
frågor varit vad GLX står för, och han hade antagligen kunnat svara.
>varför heter SMA-kontakter SMA-kontakter,
>varför kallas N-kontakter för N-kontakter
>vad är historien bakom 7/16-kontakten etc.
>
Synd att vi inte har bättre koll, det är liksom teknikerns kulturarv,
i många andra yrkesgrupper vårdar man sina förkortningar och har
betydligt bättre koll på dess uttydning (bilvärlden t.ex.). Tror att
det beror på den höga omsättningen av teknikutveckling. I dag
MMCX-kontakt, i morgon omodernt onödigt vetande.
/Alf
Hedar Palm
"Hedar Palm" <He...@iPalm.invalid> skrev i meddelandet
news:tDX1e.20728$d5.1...@newsb.telia.net...
> Jag har nu lokaliserat felet på min laptop.
> Det är den sekundära lindningen på LCD-invertern som har bränt sönder.
> Jag lyckades faktiskt att få igång skärmen igen efter lite "massage"
> av invertern.
> Och ja man kan få en härligt uppfriskande pärla av den, det härdar
> utan att döda s.a.s.
> I vilket fall som helst så vandrar det fina gnistrande överslag mellan
> trådarna i lindningen när datorn är igång.
> Kommer nu att försöka att beställa inverterkretsen som reservdel
> vilket verkar gå att göra antingen via Danmark eller via England om
> jag inte hittar någon underleverantör i Sverige.
>
Har nu fått hem och installerat min nya LCD-inverter.
Hjälpen fanns faktikst närmare än jag från början trodde.
Beställde helt enkelt delen direkt från ACER-support i Sverige (de hade
mycket trevlig och snabb service per e-post).
Allt som allt drygt 755 kr inkl. frakt.
Installationen av komponenten tog 5 minuter och nu är skärmen som ny
igen.
Värt att notera är att den nya komponenten var av ett annat fabrikat än
den gamla (de kanske helt enkelt hade problem med det gamla fabrikatet)
och såg helt klart mer gedigen ut.
--
/HP
Dataspider
wrote:
Kul att det löste sig. 755:- låter som en rimlig kostnad, bara jobbet
att instalera om allt ....