Laddning NiMH batterier
Gugge
Jag har tänkt att göra egna accar till radiostyrning genom att
seriekoppla 4 NiMH batterier genom lödning(för att i bättre grad
slippa fuktproblem i hållare samt få ner storleken något), jag vill ju
naturligtvis ladda dem sittandes i serie då med!
Ska göra flera accar men har som det ser ut idag 4st 2300mA batterier
som ska laddas med 230-460mA då värmeutvecklingen antagligen blir
högre än normalt då de sitter "ihop" rent fysiskt...
Till frågorna.
totala spänningen ut är 4,8V men vad ska laddningspänningen vara?
med 230mA laddström kan man köra med en timer bara på 12-14timmar?
eller måste temperaturen tas i åtanke trots den låga laddströmmen?
Vad kan man lämpligast använda som källa för laddningen? "tar"
batterierna så mycket ström som den kan få eller hur begränsas
strömmen till 0.1C av batterierna?
tack på förhand!
Torbjörn Ekström
> Hej!
>
> Jag har tänkt att göra egna accar till radiostyrning genom att
> seriekoppla 4 NiMH batterier genom lödning(för att i bättre grad
> slippa fuktproblem i hållare samt få ner storleken något), jag vill ju
> naturligtvis ladda dem sittandes i serie då med!
>
> Ska göra flera accar men har som det ser ut idag 4st 2300mA batterier
> som ska laddas med 230-460mA då värmeutvecklingen antagligen blir
> högre än normalt då de sitter "ihop" rent fysiskt...
>
> Till frågorna.
>
> totala spänningen ut är 4,8V men vad ska laddningspänningen vara?
spänningen kan uppgå till 1.5 - 1.6 volt vid laddning, du tåla
minst 6.5 volt över batteriet och fortfarande bibehållen ström.
>
> med 230mA laddström kan man köra med en timer bara på 12-14timmar?
> eller måste temperaturen tas i åtanke trots den låga laddströmmen?
prova, men jag tror inte att det är problem så länge batteripacket inte
är för välisolerad - så länge den inte blir varmare än pinkjummet
så är det inte några problem - se dock till att välja NiMh som tål
konstant överladdning i obegränsad tid - tidigare NiMh så fanns det
varianter som tålde konstant överladdning och andra som bara tålde
lite överladdning i form av begränsad ah-tal och måste stängas
av innan skador.
>
> Vad kan man lämpligast använda som källa för laddningen? "tar"
> batterierna så mycket ström som den kan få eller hur begränsas
> strömmen till 0.1C av batterierna?
NiCd har traditionellt laddast med strömbegränsning C10 utan
beroende på polspänning.
NiMh laddas idag på ungefär samma sätt.
övervakad laddning är bara intressant när man
snabbladdar på kort tid 3h - 20 min och då är
det ganska komplicerade regler som bestämmer
avslag - mycket beroende på temperaturhöjning
i batteriet när den är > 80% laddat
NiCd sänker polspänningen när den blir varm, NiMh
gör det också, men betydligt svagare, vilket innebär
elektroniken som övervaka måste göras känsligare
för NiMh-batterier
om du inte skall snabbladda så är C10 (10% av kapaciteten)
ett lämplig strömvärde - och det är lämpligt att slå av när
1.4-1.6 ggr av capaciteten är iladdad i batteriet.
- inge katastrof om batteriet inte var helt urladdad
men samtidigt inte sliter på den i onödan med konstantladdning
under lång tid
---
laddning med spänning gör man bara på blybatterier
eller stora NiCd-batterier
/TE
Gugge
Ok! :)
Vidare frågor, om jag har ex en nätadapter som ger ut 6V 500mA hur ska
jag begränsa strömmen ifrån den då? motstånd kan jag tro men hur
beräknas det motståndet?
kan man ex använda den här typen av laddare?
http://www.biltema.se/Archive/Documents/Technical_docs/all/22/22-701.pdf
eller för all del bara en adapter som ger 6V med med justering av
strömmen med motstånd? det ska ju helst ner till 230mA och de flesta
ger runt 500mA....
jag kan ge mig på att det bara är ohm:s lag och jag sitter här och har
blivit senil eller nått... ;)
Goran Larsson
Torbjörn Ekström <to...@algonet.se> wrote:
> laddning med spänning gör man bara på blybatterier
> eller stora NiCd-batterier
Diverse Lithium-batterier laddas också med konstant spänning.
Medan ett lämpligt dimensionerat motstånd mellan 5V och cell laddar
en NiCd-cell utan problem så förstör motsvarande konstruktion en
Vanadiumpentoxide-lithium-cell då den inte slutar ladda vid 3,4
volt utan forstätter upp till 5V.
--
Göran Larsson http://www.mitt-eget.com/
Torbjörn Ekström
Jag skulle helre använda en 8-12 Voltsadapter
och använda gamla arbetshäste LM317 och ett (1) motstånd
bygga en strömgenerator som ger rätt ström oavsett spänningen
in så länge den är ca 3 Volt över polspänningen på batteriet.
man väljer ett motståndsvärde för spänningsfall 1.2 Volt
vid önskad ström - dvs 12 Ohm för 100 mA 6 Ohm för 200 mA
4 Ohm för 300 mA 3 Ohm för 400 mA osv.
enklast genom att parallellkoppla 12 Ohms motstånd - en för varje
100 mA du vill ha ut.
______
| O |
|______|
| |
| ut | LM317
|______|
In| | |adj
____| | |_______________________
| _____ | |
IN+ |-|_____|-| UT |
| +
12 Ohm ------
/100 mA ---- batteri som skall laddas
| -
IN - |
_______________________________|
sätter man dessutom en 1N4001 i serie till +IN blir systemet
idiotsäkert även för felpolning från nätadaptern och
med kylning av LM317 så kan den hantera upp till 40 Volt
plus batteripolspänning i inspänningsväg.
- samma laddare kan användas i cigarettuttaget
på personbil likväl 24 Volt från en lastbil.
Vilken jäkla gammal väggvårta som helst som klarar önskad
ström och minst 3 Volt över högsta laddspänning (ca 6.5 Volt
för fyra celler) - måste förståss vara likström, annars får
man plocka dit en likriktarbrygga innan ovanstående.
det behöver inte glättas med kondensator eller så
- de är bara å åk.
---
konstruktionen ovan är närmast idiotsäker, även
om du skulle koppla batteriet polvänt så händer inget
mer än att det laddar ur batteriet med just den inställda
strömmen.
/TE
Gugge
Förträffligt! helt sanslöst bra faktiskt!
Det här tål att utvecklas till en "multi" laddare när jag är ute på
fältet och kör med kanske! dvs
Den glösacc som används till bilarna för att starta dem är också en
NiMH acc fast den sitter ensam(1,2V), om batterierna inte är känsliga
för polspänningen såvida den inte understiger polspänningen så borde
den kunna laddas med denna konstruktion med rakt av? med en lägre
laddström då? skulle man kanske istället lägga sig på 5volt med en
stabb för denna laddning?
12V blir det rakt egenom då på allt eftersom det är en lätttillgänglig
spänning från både bil och hemma!
Hur kan man kontrollera batterierna laddningsstatus? mäts
polspänningen?
Tackar ödmjukast för hjälpen :)
Jojje
news:c06ba968.04041...@posting.google.com...
Se även Max712/Max713 på
http://www.maxim-ic.com/appnotes.cfm/appnote_number/68/ln/en
Torbjörn Ekström
>>
>>Jag skulle helre använda en 8-12 Voltsadapter
>>och använda gamla arbetshäste LM317 och ett (1) motstånd
>>bygga en strömgenerator som ger rätt ström oavsett spänningen
>>in så länge den är ca 3 Volt över polspänningen på batteriet.
>>
>>man väljer ett motståndsvärde för spänningsfall 1.2 Volt
>>vid önskad ström - dvs 12 Ohm för 100 mA 6 Ohm för 200 mA
>>4 Ohm för 300 mA 3 Ohm för 400 mA osv.
>>
>>enklast genom att parallellkoppla 12 Ohms motstånd - en för varje
>>100 mA du vill ha ut.
>>
>>
>>
>> ______
>> | O |
>> |______|
>> | |
>> | ut | LM317
>> |______|
>> In| | |adj
>>_ ___| | |______________________
>> | _____ | |
>>IN+ |-|_____|-| UT |
>> | +
>> 12 Ohm ------
>> /100 mA ---- batteri som skall laddas
>> | -
>>IN - |
>>________________________________|
ja - konstruktionen ger inställd ström och skiter fullständigt
i om det är 1 cell eller 6 st eller tom. kortslutning/polvändning
på batterianslutningen, så länge polspänningen ligger _minst_ 3 volt
_under_ inkommande spänning så hålls inställd ström - annars så minskar
laddströmmen då regulatorn behöver minst ca 3 volt över sig för att
jobba korrekt.
Det som händer är att LM317 blir varmare vid kortis/polvändning,
medans mycket av energin fastnar i batteriet när du laddar med
många celler. - bara en fördelning av inmatad effekt
(+ vad den polvända batteriet själv bidrar med) - givetvis
så dimensionerar du kylaren till LM317 så att den inte blir
för varm när utgången är kortsluten, eller tom. om du kopplar
in en polvänd batteri - du har då en närmast idiotsäker
och osårbar laddare.
Antal ampere gånger spänningen över LM317
ger hur mycket effekt som måste kylas bort
från regulatorn.
Om du har 0.2 amp laddström, 13.8 Volt batterispänning
från bilen samt felinkopplad fyrcells-NiMh @ 4.8 Volt,
så ger det värmeförlusten (13.8 + 4.8) * 0.2 = 3.72 Watt i värme
från regulatorn.
vid rättvänd batteripack ger: (13.8 - 6.5) * 0.2 = 1.46 Watt i
regulatorn och 6.5*0.2 = 1.3 Watt fastnar i battriet,
effekterna sammantaget ger 2.76 Watt - batteriet har ca 6.5 Volt
när den är fulladdad.
Kortsluten utgång så är det simpla 13.8 * 0.2 = 2.76 Watt
i värme från LM317.
Effektförbrukningen från vägvårtan/batteriet är alltid konstant i
detta fallet - så länge det batteripospänningen är så låg att
kretsen laddar med inställd ström.
> med en lägre
> laddström då?
Brukar inte dom batterierna vara jättestora, vill då säkert
ha mer laddström för rimlig laddtid....
> skulle man kanske istället lägga sig på 5volt med en
> stabb för denna laddning?
Spelar ingen roll - värmen från spänningsdiffen mellan
1.5 Volt och inkommande 12 Volt måste ändå brännas av..
Om det görs direkt av LM317 eller i två steg med 7805
före handlar bara om att sprida effekten på större yta,
det är fortfarande samma Watt-tal som skall kylas bort.
---
Möjligen kan du ha en extra omkopplare till några av
12 Ohm-motstånden och på så sätt växla mellan två
laddströmstyrkor - det är enkelt, men håll kablarna
korta mellan motstånden och omkopplaren för att inte
få ev. självsvängning.
>
> 12V blir det rakt egenom då på allt eftersom det är en lätttillgänglig
> spänning från både bil och hemma!
Om du är Watt-timmekänslig - dvs. är begränsad
till ett antal Watttimmar i dina bärbara energikällor
(batteri) så kanske switchade lösningar är bättre för dig
så att inte det mesta av energin går till värme, som det
gör i ovanstående konstruktion.
- men, då blir allt helt plötsligt fasen så mycket
mer komplicerat och känsligare att bygga samt kräver
många komponeter att få till det idiotsäkert.
Hög verkningsgrad och robusthet är närmast ömsesidigt
uteslutande om man inte konstruera väldigt, väldigt väl!!!.
Då pratar vi inte om en kvarts lödarbete någon kväll
som ovastående konstruktion, utan heltidskonstruktion
i dagar och kanske i veckor - vara mycket av tiden går
till att leta rätt på lämpliga kretsar, prova och förkasta.
Ovanstående konstruktion med några extra dioder
enligt text, är _robust_, närmast för militär fältbruk.
>
> Hur kan man kontrollera batterierna laddningsstatus? mäts
> polspänningen?
NiMh är svåra att stausbedömma - känd urladdningsström och
räkna tid är det som gäller - så fungerar dom flesta
'tankmätare' som sitter på tex. laptopbatterier.
Dom flesta har nämligen elektronik i sig med 0.1, tom. 0.01
Ohms strömmotstånd och via specialmicrokontroller för ändamålet
helt enkelt sitter och räknar amperetimmar med olika skalfaktorer
beroende på laddström eller utström med beroenden av aktuell
strömstyrka samt lite koll polspänningen och batteriets temperatur för
att avgöra när den är fulladdad resp helt tom. Ofta är de
i viss mån adapterande/självlärande.
Detta är en hel vetenskap att få till med microkontroller
och AD-omvandlare och är något man roa sig att hacka i
under långa vinternätter om man inte har något bättre att
roa sig med. - det är dödräkning som gäller här!.
---
Enklast för dig är att genom praktiskt utprovning skaffa
erfarenhet hur länge och/eller antal starter/flygningar
det bruka hålla för, och är det på gränsen av önskad tid
-> flera eller större batterier!!!.
---
Med lite komparatorer och reläomkoppling så kan du alltid
polvända batteriet i laddningen så att den laddar ur batteriet
via laddkretsen till lägsta (inställd) polspänning och sedan
växla tillbaka och ladda dom nödvändigt antal timmarna för fullt
batteri. då har du alltid känd status på batteriet
om du knäpper på laddningen kvällen innan dagövningen.
- ja. du förstår säkert hur jag tänker. - kan lösas med
logikkretsar eller en PIC-microkontroller beroende på kunskap,
det sistnämda kan ju införa automatisk avstängning av laddning
efter en viss tid..
Om du bara laddar 100-300 mA och har fet kylfläns så klarar
LM317 effekten - se till att det aldrig blir mer än 40 Volt över
regulatorn bara - den tål inte så mycket mera spänning
än så.
> Tackar ödmjukast för hjälpen :)
Det var så lite så, det här _var_ en gång i tiden närmast
självklar grundkunskap som man införskaffade som nybakad
gymnasieingenjör i början på 80-talet - med 'linear databook'
från National Semiconductor 1982 som bibel - speciellt dess
appnötter inför varje kretstyp då + lite utsläppt rök
från kretsarna man labbade på :-)
(och nu lite svamel ;-) )
Jag tycker det är kul med sådanahär relativt enkla
'analoga' frågor (som här kan lösas med 2-3 komponenter!!)
och hoppas att det kan väcka lite intresse för
analogteknik - specellt sådanahär grejor som är enkla att
svänga ihop och med stor 'lyckas' faktor även för
en som knappt har hållit i en lödpenna innan.
även om man kan lösa väldigt mycket digitalt
('allt' tycker vissa) så är vissa applikationer helt
idiotiska att lösas digitalt men enkla att lösa analogt.
Tex en kompressor/limiter för tal och ljud som kan byggar
ihop med en handfull komponenter för hyffsad prestanda
- är _inte_ lätt att simulera rent digitalt om man skall
ha samma typ av attack-respons som den analoga exemplaret
- samt behöver DSP, minne, AD/DA omvandlare och nivåanpassning
i den högre skolan och massor av ström.
Tex. Peltors hörlurar med mick kan man nästan prata med
varandra samtidigt som man skjuter automateld med KSP58
(kulspruta för er som inte vet) och lösplugg (jag har själv provat)
- och ni som har gjort lumpen eller sett en övning i stadsbebyggelse
vet att dom smäller - högt!!! Trädammexplosionerna framför
pipmynningen från träpluggen i lösskotten är inte att leka med
- 5-50 sådana skott som skytt utan hörselskydd så får man
ansöka hos gud att återfödas med nya hela öron... - helst illa kvickt
då man har så svårt att sova pga. tinnitusen från hörselskadorna...
Att bygga en sådan limiter med den dynamiken och responsen
som krävs samt skall fungera 200 timmar på ett
par R03-batterier, digitalt - ja du...
---
Tyvärr verkar ren analogelektronik vara en utdöende kunskap
idag och mer och mer specialicerat bland 'oss' numera
lite äldre analognördar - dit jag själv numera
räknar mig. (är inte bäst på detta på något sätt,
det fins _mycket_ skickligare konstruktörer än
jag inom gebitet.) - jag har hyffsad koll på OP-ampar
och linjedelar inom telefoni, men är helt värdelös om
man pratar FET/MOS-trissor mm. eller diskret uppbyggda
HiFi-slutsteg/förstärkare där man likt radioamatörer kan
prata tårögt timmar om en viss (sedan länge utgången)
trissas förtjänster... ;-)
Jag vet inte om jag misstar mig, men även
microcontroller-kodsnickrandet verkar vara
generationsfråga eller kanske händelseberoende
som piratkort till kabel-TV då många tog sig tid
och började knåda microkontroller (PIC) för att få
igång kabelkanalerna - och i förlängningen skaffade sig
ett yrke - liksom ett intryck jag har...
---
Det är konstigt egentligen att det inte är mer 'liv' om
analogtekniken - den analoga biten växer närmast kvadratiskt
med den digitala utvecklingen då strömförsörjning och
gränssnitten (bild, ljud och sensorer) mot människan och även
mot mycket av teknisk utrustning lik förbaskat fortfarande
är _väldigt_ analogt. Det mesta (för att inte säga allt)
inom informationsöverföring är fortfarande analogt - även om
det tolkas digitalt till en början, tills datatakterna är så
höga att bieffekterna av digitala tolkandet algoritm ger
så mycket artefakter och osäkerhet att datat förvanskas,
att data måste börja moduleras och tolkas analogt om man
skall öka takten ytterligare.
---
/TE
Jojje
news:%AGfc.56257$mU6.2...@newsb.telia.net...
> Om du är Watt-timmekänslig - dvs. är begränsad
> till ett antal Watttimmar i dina bärbara energikällor
> (batteri) så kanske switchade lösningar är bättre för dig
> så att inte det mesta av energin går till värme, som det
> gör i ovanstående konstruktion.
>
> - men, då blir allt helt plötsligt fasen så mycket
> mer komplicerat och känsligare att bygga samt kräver
> många komponeter att få till det idiotsäkert.
> Hög verkningsgrad och robusthet är närmast ömsesidigt
> uteslutande om man inte konstruera väldigt, väldigt väl!!!.
>
> Då pratar vi inte om en kvarts lödarbete någon kväll
> som ovastående konstruktion, utan heltidskonstruktion
> i dagar och kanske i veckor - vara mycket av tiden går
> till att leta rätt på lämpliga kretsar, prova och förkasta.
>
> Ovanstående konstruktion med några extra dioder
> enligt text, är _robust_, närmast för militär fältbruk.
>
Hej, jag har förstått att du inte gillar digitalt och switchat
särskilt mycket, men jag frågar ändå. Vet du hur man kan
få ut högre spänning från en switchad PC-nätdel ?
Jag vet att man måste lasta 5 volten och då får man ut lite
mera än 12 volt, men kan man få ut uppåt 18, kanske helt
upp till 24 volt på ett någesånär lätt sätt ?
Varför jag frågar är för att jag gör kontrollerkort till CNC
och tycker att en kraft från en PC vore helt supert, du har
kraften, kylningen och boxen till en billig penning, men det
skulle vara bra med lite högre spänning än dom 12 volten.
Jag har designat kretkort för industrin i många år, men jag
är nog i samma årsklass som du, så jag vet inte så mycket
om "det nya", men jag försöker att lära så gott det går ;-)
Tack så mycket för det du skriver här, jag sparar på allt.
/// Jojje
Torbjörn Ekström
> "Torbjörn Ekström" <to...@algonet.se> wrote in message
> news:%AGfc.56257$mU6.2...@newsb.telia.net...
>
>>Om du är Watt-timmekänslig - dvs. är begränsad
>>till ett antal Watttimmar i dina bärbara energikällor
>>(batteri) så kanske switchade lösningar är bättre för dig
>>så att inte det mesta av energin går till värme, som det
>>gör i ovanstående konstruktion.
>>
>>- men, då blir allt helt plötsligt fasen så mycket
>>mer komplicerat och känsligare att bygga samt kräver
>>många komponeter att få till det idiotsäkert.
>>Hög verkningsgrad och robusthet är närmast ömsesidigt
>>uteslutande om man inte konstruera väldigt, väldigt väl!!!.
>>
>>Då pratar vi inte om en kvarts lödarbete någon kväll
>>som ovastående konstruktion, utan heltidskonstruktion
>>i dagar och kanske i veckor - vara mycket av tiden går
>>till att leta rätt på lämpliga kretsar, prova och förkasta.
>>
>>Ovanstående konstruktion med några extra dioder
>>enligt text, är _robust_, närmast för militär fältbruk.
>>
>>/TE
>
>
>
> Hej, jag har förstått att du inte gillar digitalt och switchat
> särskilt mycket, men jag frågar ändå. Vet du hur man kan
> få ut högre spänning från en switchad PC-nätdel ?
Gillar och gillar, det jag inte gillar är när man använder switchat till
analoga prytlar utan att har tänkt efter med specialarragemang för att
rensa upp strömmen ur störningssynpunkt, vilket dessvärre händer
väldigt ofta. Man kan inte tänka digitalt med 5% accepterat rippel på
massa olika frekvenser i analoga världen och tro att det fungerar
bra ändå.
Min åsikter ang. ämnet få ses som yrkesskada efter att ha städat
ett antal sådana konstruktioner från folk med fina civ.titlar
och betydligt mer betalt än jag och därmed borde ha vetat bättre...
Det är som med allting: rätt sak till rätt problem.
> Jag vet att man måste lasta 5 volten och då får man ut lite
> mera än 12 volt, men kan man få ut uppåt 18, kanske helt
> upp till 24 volt på ett någesånär lätt sätt ?
Nu har jag inte dissikerat en sådan direkt, men vad jag gissar
så ligger 12 Volten som slavlindning med drygt dubbelt så
många varv som 5-volts lindningen i trafon - vilket innebär att
5-voltens spänningsåterkoppling till switcharen måste ändras
till 10 Volt om du skall få ut 24 Volt från 12-volt lindningen
Antingen sitter det en spänningsdelare till någon OP-amp (som senare
matar en optobrygga mot högspänningssidan (220-volt sidan!!)
och switchkranen där.
eller kanske så enkelt som en Zenerdiod till en optokopplare
Man får sitta och rita av alla ledare och kopplingar i en öppnad
strömförsörjning för att rita en schema med komponentvärden
- det räcker oftast med lågspänningssidan bara och när man har
den klart för sig och förstår hur regleringen fungerar så 'ser' man
oftast var man kan byta/justera den motstånd eller Zenerdiod som
bestämmer spänningen för att höja utspänning.
Givetvis måste man gå igenom resten så att dioder (som är ofta av
schotty-modell och bara tål låg backspänning) och kondensatorer i
kraftdelarna (lågspänningssidan) så att dom tål dom nya spänningarna
- vilket inte alls är säker då 5-volt sidan kanske bara har 6.3 Volt
kondingar osv.
OBS!!!! om man missar så att åtekopplingen inte fungerar
så kan utspänningen bli jäkligt höga då switcharen på andra
sidan spänningsbariären stånkar ut maxeffekt i tron att
spänningen är för låg på lågspänningssidan!!! - det är då
man kan bränna hela anläggningar!!!
I många fall så fins det också en 'cowbar' - en tyristor som
kortsluter utgångarna om spänningen blir för hög och aggregatet
går in in självskyddande 'hick'-mode (allmänt hört som svag
'tick, tick, tick' inte helt obekant vid trasig TV och kanske
tom. med svagt blinknde/fladdrande indikeringsdiod)
- även den måste justeras när man höjer spänningen så att den
inte löses ut.
---
som du märker så är det förmodligen ganska mycket jobb att riva i
aggregatet för att få upp spänningen, samt att all ansvar
och certifieringarna från nätaggregattillverkaren upphör
(vad dom nu är värda) och det hela ligger på dig om det händer
något med personskada som följd.
>
> Varför jag frågar är för att jag gör kontrollerkort till CNC
> och tycker att en kraft från en PC vore helt supert, du har
> kraften, kylningen och boxen till en billig penning, men det
> skulle vara bra med lite högre spänning än dom 12 volten.
om du bara skall höja någon enstaka volt från 12 -> 15 Volt
så kan man nog lösa det med något komponentbyte i aggregatet,
men skall man dubbla spänningen så är det nog dessvärre ganska
mycket som måste bytas ut för att tåla den nya spänningen då
man inte stoppar in bättre prylar än vad som är absolut är
nödvändigt i dom här lågprisaggregaten.
Om lågspänningsjordarna är skilda från chassit så kan man alltid
prova att seriekoppa 2 stycken 12-voltare för tex 24 Volt
(givetvist måste 5 Volten vara lastad med 5-10% av
aggregatkapacitet (provas ut) på var och en)
En annan variant är användningen av kraften som den är och
använda 'simple-switcher' eller liknade för att höja spänningen
på just den grejen som behöver det.
>
> Jag har designat kretkort för industrin i många år, men jag
> är nog i samma årsklass som du, så jag vet inte så mycket
> om "det nya", men jag försöker att lära så gott det går ;-)
Om du har lekt med TTL-kretsar eller CMOS och kanske
microkontroller någongång under din utbildning/arbete så är
det egentligen inte så mycket 'nytt' utan bara oehört
förfinat och använt storskaligt i antal utan enskild studie av
varje logisk individ.
Däremot iom att man bygger ganska stora och komplicerade
system av ovanstående (macroceller) i tex fpga.
(programerbara logikkretsar) så blir det väldigt
abstrakt med 'komponenter' - ungefär som funkioner
i ett program där den som avänder den inte har en
aning om vad som dinglar under den.
Vår generation (gissar att du är 60-talist eller ung 70-talist)
fick lära oss grunderna som bygger komponenterna, men inte
så mycket om hur man bygger applikationer av de abstrakta
komponenterna senare - medans dagen nyutbildade har
de 'abstrakta' komponeterna som lägsta nivå och uppåt
- hårddraget sagt.
Tex. VHDL som är det 'digital IC-snickarspråket' nu mera,
är rätt och slätt ett programerarspråk där programerare sitter
och hackar i, och då och då kommer en IC-krets ut i andra ändan
- och den 'analoga biten' stöter man bara på när det inte
fungerar trots att enligt programkod borde fungera, eller gasat
så mycket i fart att använd geometri inte längre kan hantera det
pga. fysikaliska effekter distorderar den idiella logiska
informationen.
---
Att som jag kanske utrycker smula ogillande om digitalknuttarna
beror inte så mycket på själva tekniken - utan snarare hur den
världen hanterar buggar och fel eller accepterar de klantigaste
av möjliga 'analoga' konstruktioner där de själva konstruerar
pga. ren okunskap eller bara plankning av annans jobb utan
att fundera om det var så bra för uppkommen problemställning.
Konstruktioner som slösar på resurser som tex. bandbredd för
överföring av en viss informationsmängd och som med små medel
eller snarande utförande skulle kunnar göra säkrare och
effektivare till samma kostnad. USB och IDE-bussen är ett
typexempel, på hur det blir när man gör fel. Båda
skulle kunna köra flera gånger längre kabel eller
10 ggr högre fart på IDE-bussen om man tänkte efter
lite före.
I analoga världen så ger dåliga utsläppta konstruktioner
som inte fungerar som tänkt eller massa oönskade bieffekter
- snart yrkesförbud, medans en programerare rycker på axlarna
och tycket att man skall acceptera 'featuren' tills nästa
'releease' - kanske...
Det är liksom OK att göra buntar med misstag om och om igen
när det gäller programering, medans en analogtekniker eller snarare
VD:n på företaget han jobbar på kan i teorin hamna i fängelse
om han inte har klarar i övrigt perfekt funktion, EMC-föreskrifterna
med sin produkt.
/TE
Jojje
Tack än en gång för ett utomordentligt svar ;-)
> som du märker så är det förmodligen ganska mycket jobb att riva i
> aggregatet för att få upp spänningen, samt att all ansvar
> och certifieringarna från nätaggregattillverkaren upphör
> (vad dom nu är värda) och det hela ligger på dig om det händer
> något med personskada som följd.
Som du skriver, så är det nog inte värt allt arbete.
> Om lågspänningsjordarna är skilda från chassit så kan man alltid
> prova att seriekoppa 2 stycken 12-voltare för tex 24 Volt
> (givetvist måste 5 Volten vara lastad med 5-10% av
> aggregatkapacitet (provas ut) på var och en)
Det borde väl funka, får ta och prova. Dom är ju inte så dyra så om
det funkar så är det billigare med två än att bygga om ett befintligt.
Kom åxå på att en kompis jobbar med kraftaggregat och jag hjälpe
honom med en layout till en spänningsfördubblare som han skulle
använda till en speedbåt. Dom körde bara 15 sec. men det viktiga
var att komma upp i så hög hastighet som möjligt och dom hade
bara ett visst antal accar som fick användas. Fusk eller inte ... ;-)
Ringde just till honom nu och jag skulle få några nätanslutna 19V ut
och även från 12 till 19V. Då kanske det löser sig, ev. får jag prova
att seriekoppla två PC-aggregat. Dom till båten blir mycket dyrare
iaf, dom var submini, på ca 300W och blir nog overkill för mig.
> Vår generation (gissar att du är 60-talist eller ung 70-talist)
Jag tog nog lite fel, jag är från tidigt 50-tal ;-)
> fick lära oss grunderna som bygger komponenterna, men inte
> så mycket om hur man bygger applikationer av de abstrakta
> komponenterna senare - medans dagen nyutbildade har
> de 'abstrakta' komponeterna som lägsta nivå och uppåt
> - hårddraget sagt.
>
> Tex. VHDL som är det 'digital IC-snickarspråket' nu mera,
> är rätt och slätt ett programerarspråk där programerare sitter
> och hackar i, och då och då kommer en IC-krets ut i andra ändan
> - och den 'analoga biten' stöter man bara på när det inte
> fungerar trots att enligt programkod borde fungera, eller gasat
> så mycket i fart att använd geometri inte längre kan hantera det
> pga. fysikaliska effekter distorderar den idiella logiska
> informationen.
Helt rätt, men jag började programera på den tiden då lagringsplatsen
var relativt dyr och man fick tänka flera gånger förän man var nöjd
med utformningen och farten på programmet.
> Det är liksom OK att göra buntar med misstag om och om igen
> när det gäller programering, medans en analogtekniker eller snarare
> VD:n på företaget han jobbar på kan i teorin hamna i fängelse
> om han inte har klarar i övrigt perfekt funktion, EMC-föreskrifterna
> med sin produkt.
Kommer ihåg när WordPerfect skickade ut sin första version för
Windows, det var ca 6,000 kända buggs i den programvaran.
Då var det bara kapitalet som styrde, först ut ... men sen blev det
åxå först i graven ;-))
>
> /TE
>
Kul att få "prata" med någon, man börjar använda sin egen hjärna åxå ;-)
Tack än en gång.
/// Jojje
Torbjörn Ekström
> "Torbjörn Ekström" <to...@algonet.se> wrote in message
> news:PHagc.90009$dP1.2...@newsc.telia.net...
>
> Tack än en gång för ett utomordentligt svar ;-)
>
>
>>som du märker så är det förmodligen ganska mycket jobb att riva i
>>aggregatet för att få upp spänningen, samt att all ansvar
>>och certifieringarna från nätaggregattillverkaren upphör
>>(vad dom nu är värda) och det hela ligger på dig om det händer
>>något med personskada som följd.
>
>
> Som du skriver, så är det nog inte värt allt arbete.
>
>
>>Om lågspänningsjordarna är skilda från chassit så kan man alltid
>>prova att seriekoppa 2 stycken 12-voltare för tex 24 Volt
>>(givetvist måste 5 Volten vara lastad med 5-10% av
>>aggregatkapacitet (provas ut) på var och en)
>
>
> Det borde väl funka, får ta och prova. Dom är ju inte så dyra så om
> det funkar så är det billigare med två än att bygga om ett befintligt.
Det som gör att jag är lite 'dröjande' är att jag vet inte hur
lågspänningsjorden är kopplad och med vilka koppel den är
kopplad till chassijorden i lådan - om det är en ellytare på 6.3 Volt
så blir det lite ledsam om man seriekopplar då chassie-jorden
alltid är lika via nätanslutningen...
kolla med ohmmeter först, därefter en labbagregat på låg ström
och höja spänningen mellan chassijord och lågspänningsjord och
se om det händer något - kolla med ovänd polaritetena för
att se om det fins polära komponenter som kondingar eller dioder.
kolla med minst 20 Volt att inget händer.
om allt går bra så kan du därefter seriekoppla ihop enheterna
och slå på strömen utan risk för utsläppt rök :-)
>
> Kom åxå på att en kompis jobbar med kraftaggregat och jag hjälpe
> honom med en layout till en spänningsfördubblare som han skulle
> använda till en speedbåt. Dom körde bara 15 sec. men det viktiga
> var att komma upp i så hög hastighet som möjligt och dom hade
> bara ett visst antal accar som fick användas. Fusk eller inte ... ;-)
Inte alls, så länge det fins _mer_ än halva batteripolspänningen
kvar under belastnigen, så fins det mer effekt per tidsenhet
kvar att hämta ur batteriet.
När energin motsvarnde värmeutvecklingen inne i batteriet
är exakt lika mycket som energimängden som tas ut till motorn
så har man nått batteripackens maximala effektleveranskapacitet
- dvs. när lastens resistans är exakt lika stor som batteriets
inre resistans. - mer effekt än så går inte att få ut ur batteriet
hur man än gör.
Kallas visst för effektanpassning... och är mycket viktig
begrepp inom transmissionsteorin - och det är väl exakt vad
ovanstående handlar om, va :-) :-) :-)
>
> Ringde just till honom nu och jag skulle få några nätanslutna 19V ut
> och även från 12 till 19V. Då kanske det löser sig, ev. får jag prova
> att seriekoppla två PC-aggregat. Dom till båten blir mycket dyrare
> iaf, dom var submini, på ca 300W och blir nog overkill för mig.
>
>
>>Vår generation (gissar att du är 60-talist eller ung 70-talist)
>
>
> Jag tog nog lite fel, jag är från tidigt 50-tal ;-)
>
Oj - det är nästa dags för en lite
presentation här i mötet så att vi aktiva
vet var vi har varandra på ett ungefär :-)
och jag börjar väl, så får vi se hur många
som hänger på:
---
Själv är jag en 1964 och med 2-årig
teknisk gymnasium inom el-tele som utbildning
Jag har jobbat med elektronik sedan 1985
och har väl gjort 'allt' där, väldigt mycket
praktisk elektronikarbete inklusive cad och
konstruktion - och iom. att man jobbar med
väldigt mycket med felsökning i utrustning
och tydligen har känsla för det så hamnar
man väldigt lätt på spåret 'system',
eftersom man uppenbarlige får igång skrotet
när alla andra har gett upp - och det är på
'systemprojekt' som jag jobbar på idag
- allt ifrån första planering, länkbudgetar
osv.till sista handen vid driftsättning
hos kund och balansera upp systemet för
bästa funktion - det är bra att kunna lite
av allt där mellan också.
Iom byte av arbetsgivare för antal år sedan
så fick jag förmånen att lära mig en hel del om
radioteknik i dom högre frekvenserna - dvs.
över 3.4 kHz som man annars sällan kommer
över inom telefoni (inte riktigt sant - det fins
ju switchstörningar också ;-)).
Och lärde mig massor av metoder som hade varit
_väldigt_ nyttiga att veta om och arbetsbesparande
i mitt tidigare arbete, men inte går att
läsa sig till i den sedvanliga elektronikläroböckerna
tyvärr, då det är olika betraktelsesett på samma
problematik. Med samtidigt hade jag stor nytta
'telefonivärldens' erfarenheter från tidigare
jobb som RF-snubbar inte alltid hade så bra koll,
om dess uppkomst och hur man letar
- som switchstörningar.... ;-)
---
Ok, smula långt presentation och jag förvänta mig
inte att ni som hänger på här skriver lika
mycket - skriv bara så mycket som ni känner för
i presentationen.
>
>>
>>Tex. VHDL som är det 'digital IC-snickarspråket' nu mera,
>>är rätt och slätt ett programerarspråk där programerare sitter
>>och hackar i, och då och då kommer en IC-krets ut i andra ändan
>>- och den 'analoga biten' stöter man bara på när det inte
>>fungerar trots att enligt programkod borde fungera, eller gasat
>>så mycket i fart att använd geometri inte längre kan hantera det
>>pga. fysikaliska effekter distorderar den idiella logiska
>>informationen.
>
>
> Helt rätt, men jag började programera på den tiden då lagringsplatsen
> var relativt dyr och man fick tänka flera gånger förän man var nöjd
> med utformningen och farten på programmet.
jodu - jag vet vad du menar, handasseblering, 6800-processor
med 'hela' 256 byter RAM, minne som kostade säkert flera
kronor per byte och det var ändå billigt gentemot kärnminnena...
Man använde 2504-eprom (1 kbyte) som behövde hela
tre olika spänningar för att ploppa ut en adresserad
byte ordentligt - en av spänningarna var -5 volt, en annan
+12 Volt (som var 25 Volt under programeringen) förutom
den vanliga 5 Volten.
>
>
>>Det är liksom OK att göra buntar med misstag om och om igen
>>när det gäller programering, medans en analogtekniker eller snarare
>>VD:n på företaget han jobbar på kan i teorin hamna i fängelse
>>om han inte har klarar i övrigt perfekt funktion, EMC-föreskrifterna
>>med sin produkt.
>
>
> Kommer ihåg när WordPerfect skickade ut sin första version för
> Windows, det var ca 6,000 kända buggs i den programvaran.
> Då var det bara kapitalet som styrde, först ut ... men sen blev det
> åxå först i graven ;-))
Och jag kommer ihåg när Racal Redac kom ut med den första
versionen av Cadstar för windows och licensmässigt
cancellerade den nöjaktigt fungerade Dos-versionen
efter ett tag för att tvinga på övergången, det gick
nämligen segt, minst sagt...
- det var då jag slutade att Cadda då winversionen
var så buggigt och gränssnittsmässigt så felaktigt
gjord att den i mina ögon var helt oanvändbar (dom hade kört
efter MFC-mallen utan avsteg) - dom tycke att jag skulle
skriva buggrapporter medan jag undrade om inte jag istället
skulle rapportera om de få sakerna som faktiskt fungerade
nöjaktigt, som tex. exit-knappen i menyn uppe till
vänster... - då tycket dom att jag var negativ...
Och jag var helt allvarlig - då detta var inte ett dugg
roligt, ungefär som att få högerhanden avhuggen och istället
får en illasittande protes där önskad rörelse med tummen
resulterar att långfingret rör på sig. jag kände mig verkligen
amputerad.
Vad dom gjorde var att dom tog bort mittenknappen på musen
med ursäkten att det inte ingick i MFC-standarden - helt
jäkla oförlåtligt misstag då stor del av arbetets snabbhet
i DOS-versionen byggde på den jäkla knappen och satt
inpräglat i ryggmärgen sedan flera år tillbaka - det gick
inte att jobba!!! (programmakarna menade att man skulle
använda menyerna istället - OK, men jag skall bli klar idag
och inte om två veckor samt sjukskriven för musarm som det bli
om man använder menyerna som dom vill) - jag slutade...
och har inte gjort ett kretskort sedan dess trots att jag har
knappt 100-tal kort bakom mig under de 3-4 åren jag caddade,
- så kan det gå...
/TE