"recept" på en stark elektromagnet
Dean Keaton
järnkärna, men hur vet man att inte tråden smälter?
Hannu Kandelberg
>Hur bygger man en stark elektromagnet? Lindar koppartråd runt en
>järnkärna, men hur vet man att inte tråden smälter?
konternuerlig drift ca 3 A per kvadratmilimeter i koppartråden
och magnetfältet blir i varv * ström
sen kan man ju ha lite åsikter om vilka kärnmaterial och så vidare
är det något speciellt som hägrar?
Torbjörn Ekström
Sedan är det heller inte lönt att linda på mera än vad som
motsvarar lite över kärnans mättning då alla varv utöver
detta är bara för luft sas.
jag rekomenderar Elfas 'blåa sidor' angående induktanser
för lite formler mm. - god som vilken annan formelsamling
som helst
Skall man ha riktigt hög fält på liten yta
så måste man välja magnetmaterial med omsorg,
speciellt där det är koncentrerade öppningar.
I dyrare högtalare så kanske man väljer koboltbaserade
magnetpolskor precis i gapet där lindningen rör sig
- som samlar ihop magnetfält från stor area keramiska
magneter med relativt låg fältstyrka i sig själv.
skilj på den totala flödet (som av någon anledning
brukar skrivas AV - amperevarv) och flöde per mm2
Det är skillnad på mycket (totala mängden) och starkt
(hur mycket flöde per mm2)
skall du tillverka magneter så är det sistnämda
mest intressant då den skall 'rå' på hårda materialet
som skall magnetiseras, liksom högtalare med hög
verkningsgrad
Själv kommer jag ihåg prov i gymnasiet där man
skulle dimmensionera elektromagneter för att lyfta en
viss - ofta ganska stor - vikt med ganska
små strömmar med full matematisk bevisning
att det var möjligt
- gör man sådant längre numera???
/TE
Fredrik Möller
>Själv kommer jag ihåg prov i gymnasiet där man
>skulle dimmensionera elektromagneter för att lyfta en
>viss - ofta ganska stor - vikt med ganska
>små strömmar med full matematisk bevisning
>att det var möjligt
>
>- gör man sådant längre numera???
Var det ett fysikprov?
Jag gjorde inga sådana beräkningar i min gymnasiefysik iaf.
Däremot var det en del värmekapacitetsrelaterade beräkningar. En del
beräkningar inom ellära var det också.
Mvh
Fredrik Möller
Torbjörn Ekström
Jag läste både elektronik och elkraft
på 2-årig teknisk gymnasium (3 år eg.
med 9 månaders praktik)
det var mycket ellära i båda delar,
fast miliampere, millivolt och milliwatt inom elektronik
och kiloampere kilovolt och KW,KVA och KVAr inom
elkraft - man fick lite perspektiv... :-)
---
Att läsa om magnetiska kretsar mm. mm. var en ganska
stor bit inom just elkraft då man avhandlade elmotorer,
transformatorer - körde motorbänkar och räknade
ut kopparförluster, järnförluster, hysteresförluster
i magnetmaterial mm.
jag menar, 'F=BIL' var tämligen svårt att glömma
bort efter ett tag...
---
Faktiskt en ganska bra teknisk utbildning för oss
'medelmåttor' som inte riktigt räckte till för högskola
och ger en typ av folk som industrin faktiskt idag saknar
- fast dom ofta inte längre vet om det och kan
sätta fingret på behovet och tjänsten riktigt...
En drivande och självgående tekniker som kan driva
och genomföra mindre till medelstora projekt _är_
ofta lika med en 2 eller 4-års gymasieingejör med
några års erfarenhet.
Om jag ser runt om kring lite så har många av
oss 2-åringar och 4-åringar med > 10 års erfarenhet
tämligen kvalificerade uppgifter idag - väl i klass
med många civilingejörs uppdrag, men med fokus att det
skall fungera i verkligheten också och inte bara
generera en rapport... [1]
---
Det jag saknade med utbildningen är att det gott kunde
ha mer matte på lite högre nivå - tex. så lärde man
inte ut komplexa tal mer än ytlig och alldeles försent
och heller inte jw-metoden, trots att man jobbade med
det jämt i elläran - fast förpackad som sin, cos, tan
och pythagoras... som verktyg
Vad mycket jobb man skulle ha sparat om man körde
en intensiv mattekurs om detta med komplexa tal, talplan
och vektorer i utbildningens början - men tyvärr så ansågs
det så svårt inom matten att sådant sparades till slutet av
utbildningen, som dessutom bara skummades igenom - om man
nu alls lyckades koppla ihop 'komplexa tal' med fysik
(massa, fjäder, friktion) och elläran som man
har kämpat med i hela 2 år innan... utan snarar
sågs som kuriosa som var bara intressant för dom högre
utbildningarna...
Kort sagt så kände jag mig nära på lurad när insikten
kom, och förrädiskt då lärolitteraturen på den här
gymnasiala nivån inte ens försökte närma sig mot mer
avancerad matte, utan snarare undvek det avsiktligt...
- jag blir fortfarande arg när jag tänker på detta...
---
tex. kan någon här gissa varför impedanser inom
ellära/elektronik har beteckningen 'Z' och inte 'R'
för resistans???
---
Det var som min högskoleutbildade bror sade för länge
sedan (innan han tragiskt omkom i en älgolycka)
"- du sitter med dom riktigt knepiga uppgifter som _jag_
är utbildad att lösa!! - men jag ser aldrig röken av
dessa utan håller på med mer triviala trista ting
och sitter av en massa möten..."
- jag fick _mycket_ hjälp av min bror...
---
[1]
Tex. civingenjörslödningar är ökända för sin glappa natur
och för oss som har lärt oss löda ordentligt någongång
så är det lika svårt för oss att upprepa bravaderna i
glapphet som att en skicklig musiker spelar trovärdigt
falskt och nybörjamässigt - hur vi än försöker avsiktligt
slarva, så har våra lödningar 10-potenser bättre MTBF än
en standard civ.ing.lödning ;-) - så nu fick jag _det_ sagt
också :-) :-))
---
OK detta blev em smula mer text än jag hade tänkt mig,
- kanske beroende på mina 12-timmar arbetsdagar just nu
och behöver ventilera lite.
hoppas att ni har överseende...
/TE
John
"Torbjörn Ekström" <to...@algonet.se> skrev i meddelandet
news:irnCc.96754$dP1.3...@newsc.telia.net...
Klipp
klipp
klipp
>
> /TE
>
>
Och var blev "receptet" av?
Ha det John
Leif Jenemyr
news:irnCc.96754$dP1.3...@newsc.telia.net...
Jag läser alltid dina inlägg, maken till erfarenhet och klurighet finns ej
!!
Mvh Leif Jenemyr
Torbjörn Ekström
Inget - däremot pekar på att det fins bestämda regler som
styr hur mycket magnetfält man vill ha om läser lite fysik/ellära.
(och jag tänker inte lägga ned jobbet och leta rätt på detta)
Sedan beror det på vad har man för magnetmaterial att
jobba med, tillgång till fräsar-svarvar mm.
Samt vad är det skall användas till i form och storlek
samt dragförmåga - för det stod det nämligen inte i
första inlägget.
---
Antingen skräddarsyr man sin magnet till vad
nu man skall ha det till, eller så köper man
någoting passande färdigt.
Lyftmagnet kan man ex exprimentera fram med en
EI magnet från en kasserad 'fyrkantig' trafo.
Dragmagneter har jag för mig fins färdiga
i tex. Elfa.
/TE
Anders
> "Torbjörn Ekström" <to...@algonet.se> wrote in message
> news:irnCc.96754$dP1.3...@newsc.telia.net...
<klipp>
>>OK detta blev em smula mer text än jag hade tänkt mig,
>>- kanske beroende på mina 12-timmar arbetsdagar just nu
>>och behöver ventilera lite.
>>
>>
>>hoppas att ni har överseende...
>>
>>/TE
>
> Jag läser alltid dina inlägg, maken till erfarenhet och klurighet finns ej
> !!
Läser också TE's inlägg som jag finner mycket informativa.
--
/Anders
Micke
"Anders" <tds0...@yahoo.se> skrev i meddelandet
news:VLCCc.96831$dP1.3...@newsc.telia.net...
Ja han kan nog allt.
/Micke
Hasse
Klipp--
> ---
>
> tex. kan någon här gissa varför impedanser inom
> ellära/elektronik har beteckningen 'Z' och inte 'R'
> för resistans???
>
> ---
Antar att du syftar på:
Z som en vektor i det komplexa talplanet [Im] (y-axel).
Och R som ett tal på det reella planet [Re] (x-axeln)
>
> [1]
>
> Tex. civingenjörslödningar är ökända för sin glappa natur
> och för oss som har lärt oss löda ordentligt någongång
> så är det lika svårt för oss att upprepa bravaderna i
> glapphet som att en skicklig musiker spelar trovärdigt
> falskt och nybörjamässigt - hur vi än försöker avsiktligt
> slarva, så har våra lödningar 10-potenser bättre MTBF än
> en standard civ.ing.lödning ;-) - så nu fick jag _det_ sagt
> också :-) :-))
>
>
> ---
>
>
Jag brukar lära praktikanter o.dyl (inkl. civ.ing) att löda den hårda vägen.
Är inte nöjd förens dem kan släplöda en qfp120 med den störta raka spetsen,
utan att det blir slöjor mellan lödningarna och givetvis utan hjälp av extra
fluss.Har man lyckats att släpa en qft med grova don så är det tillochmed
svårt att misslyckas avsiktligt senare.
Det är annat än att öva med kopparnät och liknande.
Men jag är djupt imponerad av folk som kan löda kabel _riktigt och rätt_.
Torbjörn Ekström
> "Torbjörn Ekström" <to...@algonet.se> wrote in message
> news:irnCc.96754$dP1.3...@newsc.telia.net...
>
> Klipp--
>
>>---
>>
>>tex. kan någon här gissa varför impedanser inom
>>ellära/elektronik har beteckningen 'Z' och inte 'R'
>>för resistans???
>>
>>---
>
> Antar att du syftar på:
> Z som en vektor i det komplexa talplanet [Im] (y-axel).
> Och R som ett tal på det reella planet [Re] (x-axeln)
>
jo, just precis - men det var aldrig någon som kunde förklara det
ordentligt i dom kurserna _jag_ gick, utan det var model korvstpppning
-> 'det är så!'
pedagogoik i högklass...
Det var ett antal mynt som trillade ner senare i liven när
jag såg kopplingen...
>>[1]
>>
>>Tex. civingenjörslödningar är ökända för sin glappa natur
>>och för oss som har lärt oss löda ordentligt någongång
>>så är det lika svårt för oss att upprepa bravaderna i
>>glapphet som att en skicklig musiker spelar trovärdigt
>>falskt och nybörjamässigt - hur vi än försöker avsiktligt
>>slarva, så har våra lödningar 10-potenser bättre MTBF än
>>en standard civ.ing.lödning ;-) - så nu fick jag _det_ sagt
>>också :-) :-))
>>
>>
>>---
>>
>>
>
> Jag brukar lära praktikanter o.dyl (inkl. civ.ing) att löda den hårda vägen.
> Är inte nöjd förens dem kan släplöda en qfp120 med den störta raka spetsen,
> utan att det blir slöjor mellan lödningarna och givetvis utan hjälp av extra
> fluss.Har man lyckats att släpa en qft med grova don så är det tillochmed
> svårt att misslyckas avsiktligt senare.
hmm, utan rätt fluss så är sådana arbeten svåra att göra bra, då
samspelet mellan flussen och tennets ytspänning och vätning mot
benen mm. är viktigt att det fungerar ihop om man just inte skall
få slöjor och överlödningar.
- så, om man inte får tillsätta extra fluss i ovanstående övningar,
vad är det då för befintliga flusskällor som man förväntas nyttja
i din utbildning???
det är inte lätt att löda komponenter och kretskort som har varit
för länge i lager och inte vill väta längre med flussen som fins
i den valda lödpastan/tennet...
---
Dock måste jag erkänna att jag själv skulle behöva rejäl
uppfräschningskurs på just lödning, det var måmga år sedan sist
och den här typen av kunskap är färskvara...
> Det är annat än att öva med kopparnät och liknande.
> Men jag är djupt imponerad av folk som kan löda kabel _riktigt och rätt_.
På den punkten håller jag med - speciellt om man skall göra sådant
ute i fält och med kablar av okänd beteende
(tex om isoleringen smälter, krymper, byter färg,
oxiderade kardeler osv.) och man har bara 1 försök på
sig för att någon nöt innan har dragit det så tight
att man inte kan klippa upp och dra fram ny frisk kabel...
och ibland bara med gaslödpenna i pannlampas sken...
/TE
Hasse
Enbart det fluss som finns i pastan/tennet (relativt svagt smd-tenn).
Meningen är att få en känsla för lödvinkel och anläggningsyta.
Samt var och hur värmen skall tillföras.
Kanske inte det bästa sättet att lära sig på, men när folk inte kan läsa sig
till hur man får till en bra lödning och inte heller kan koppla ihop teorin
med handen så får man öva och öva.
Min terori går ut på att klarar man saker under svåra förhållanden så kan
det bara bli lättare med bättre förutsättningar.
De flesta som har provat utan fluss några gånger har faktiskt klarat att få
till riktigt snygga lödningar på första försöket med fluss/agressivare tenn.
Och i de fallen har det vart stora framsteg.
Det till skillnad från många som har lödat en halvdag med fluss och ändå
inte får till det.
Då dem helt saknar känslan för sambandet temperatur/vätning
Käslan för tennets egenskaper får man oftast redan vid första fräset.
>
> det är inte lätt att löda komponenter och kretskort som har varit
> för länge i lager och inte vill väta längre med flussen som fins
> i den valda lödpastan/tennet...
>
Det är här tomtetenn kommer in!
Den gamla hedeliga röda tennrullen med fluss aggresivt som syra.;)