Globalisering är inte bra
Ken
Ulf Sundin
>
> http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=453383
> Radioaktiva hissknappar från Indien.
Vad menar du att hissknapparna har med globalisering
att göra?
/Ulf Sundin
PS
Jodå, globalisering är jättebra.
DS
Crister Sporrong
>
>http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=453383
>Radioaktiva hissknappar från Indien.
Tack vare globaliseringen är hissknapparna synliga även i mörkret.
--
Reply to: crister (at) minister (dot) com
EU-medborgare och V8-partist;
- Rör inte mina V8-or!
- Den enda goda miljömuppen är en komposterad miljömupp!
- Den enda goda röd-gröna röran är mexikansk salsasås!
Detta inlägg är sekretessbelagt och får ej avlyssnas eller
vidareförmedlas till tredje part.
Detta inlägg omfattas av lagen om upphovsrätt, nu för stunden
och fram till 70 år efter min död.
kjell
För vem?
--
Kjell
Ulf Sundin
> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>> Jodå, globalisering är jättebra.
> För vem?
För dig och mig (dvs konsumenterna), som får billiga varor.
För arbetarna i låglöneländerna som får löneinkomster.
För låglöneländerna som helhet, som får inkomster från exporten
och höjd levnadsstandard.
/Ulf Sundin
kjell
Då tycker du alltså att fattigdomen minskar i världen?
--
Kjell
Sven Svenson
För globen?
- Kjelle
Ja, det är ju bra det ;) Men om ditt resonemang verkligen ska ha någon
mening måste de fattiga tillåtas bli rikare på de redan mycket rikas
bekostnad. Läste nyss:
" - Ökande inkomstskillnader polariserar samhällen, och regioner inom
länderna, och det delar upp världen mellan rika och fattiga. Större
löneskillnader hindrar även människor från att klättra på inkomststegen
från en generation till en annan, vilket gör det svårare för
talangfulla, hårt arbetande individer att få den lön de förtjänar, säger
Angel Gurría, OECD:s generalsekreterare. Länder där klyftan mellan de
rika och fattiga är större har ofta en högre andel fattigdom och mindre
social mobilitet. De nordiska länderna har en högre social mobilitet än
exempelvis Italien, USA och Storbritannien, där klyftorna är större.
Regeringar i OECD har sedan 80-talet höjt skatterna och spenderar nu mer
på olika bidrag. Om det inte hade varit för dessa bidrag hade
inkomstskillnaderna varit betydligt större. "
http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_806887.e24
--
Kjelle
Ulf Sundin
> Det hände Ulf Sundin formulerade :
>> kjell wrote:
>>> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>>
>>>> Jodå, globalisering är jättebra.
>>
>>> För vem?
>>
>> För dig och mig (dvs konsumenterna), som får billiga varor.
>> För arbetarna i låglöneländerna som får löneinkomster.
>> För låglöneländerna som helhet, som får inkomster från exporten
>> och höjd levnadsstandard.
> Då tycker du alltså att fattigdomen minskar i världen?
>
Jäpp.
Har du information om motsatsen?
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
> Ulf Sundin wrote:
>> kjell wrote:
>>> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>>>> Jodå, globalisering är jättebra.
>>> För vem?
>> För dig och mig (dvs konsumenterna), som får billiga varor.
>> För arbetarna i låglöneländerna som får löneinkomster.
>> För låglöneländerna som helhet, som får inkomster från exporten
>> och höjd levnadsstandard.
>
> Ja, det är ju bra det ;) Men om ditt resonemang verkligen ska ha någon
> mening måste de fattiga tillåtas bli rikare på de redan mycket rikas
> bekostnad.
Varför "på de [...] rikas bekostnad"?
> Läste nyss:
>
> " - Ökande inkomstskillnader polariserar samhällen, och regioner inom
> länderna, och det delar upp världen mellan rika och fattiga. Större
> löneskillnader hindrar även människor från att klättra på inkomststegen
> från en generation till en annan, vilket gör det svårare för
> talangfulla, hårt arbetande individer att få den lön de förtjänar, säger
> Angel Gurría, OECD:s generalsekreterare. Länder där klyftan mellan de
> rika och fattiga är större har ofta en högre andel fattigdom och mindre
> social mobilitet. De nordiska länderna har en högre social mobilitet än
> exempelvis Italien, USA och Storbritannien, där klyftorna är större.
Så hur stor är den sociala mobiliteten i Sverige nu då
(t ex i jämförelse med hur det var för 50 eller 100 år sedan)?
Jag skulle nog hävda att den sociala mobiliteten var *högre*
för 50 år sedan. Då var det inte ovanligt att barn till småbrukare
eller bruksarbetare skaffade sig en utbildning, flyttade till staden
och gjorde långvägarkarriär. Det fanns nämligen en hel massa att
vinna, både ekonomiskt och socialt, på att göra en sådan karriär.
Nu verkar många vara rätt nöjda med att hanka sig fram på
aktivitetsbidrag (även om man vill att bidragsnivåerna ska vara högre).
Att länder med storra skillnader i inkomst mellan rika och fattiga
har större andel fattigdom följer ju direkt av fattigdomsdefinitionen.
Den säger ju att om man har en inkomst underskrider en viss procent
av medelinkomsten, så är man fattig. En fattig amerikan kan således
vara "rikare" än en icke-fattig svensk.
/Ulf Sundin
HR
>
> Att länder med storra skillnader i inkomst mellan rika och fattiga
> har större andel fattigdom följer ju direkt av fattigdomsdefinitionen.
> Den säger ju att om man har en inkomst underskrider en viss procent
> av medelinkomsten, så är man fattig. En fattig amerikan kan således
> vara "rikare" än en icke-fattig svensk.
Men så har denna amerikan högre levnadsomkostnader än svensken.
Det skulle ju sitta fint att få bidraget eller vad det är från amerika
och leva och bo i sverige.
Hakvinius
"Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
news:d390g4pjmrq7b8ei6...@4ax.com...
>
> http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=453383
> Radioaktiva hissknappar från Indien.
>
Jag tror inte ens det finns något svenskt företag som tillverkar
hissknappar. Hur vill du då att man ska få hissen att gå? Tungan mot
ledningarna?
- Kjelle
> - Kjelle wrote:
>> Ulf Sundin wrote:
>>> kjell wrote:
>>>> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>>>>> Jodå, globalisering är jättebra.
>>>> För vem?
>>> För dig och mig (dvs konsumenterna), som får billiga varor.
>>> För arbetarna i låglöneländerna som får löneinkomster.
>>> För låglöneländerna som helhet, som får inkomster från exporten
>>> och höjd levnadsstandard.
>>
>> Ja, det är ju bra det ;) Men om ditt resonemang verkligen ska ha
>> någon mening måste de fattiga tillåtas bli rikare på de redan mycket
>> rikas bekostnad.
>
> Varför "på de [...] rikas bekostnad"?
Svaret fanns i citatet: "Ökande inkomstskillnader polariserar samhällen"
Förresten, läste nyss detta:
116 SVT Text Torsdag 23 okt 2008
23 oktober
En av tre vill bo inhägnat
En av tre svenskar vill ha ett boende
med portkod, lås eller till och med
inhägnat. Det framgår i en studie som
presenteras i dag om svenskars önske-
mål om sitt boende, skriver Svenska
Dagbladet.
5.000 personer har svarat i studien
och 33 proc av de tillfrågade säger
att de vill bo extra säkert, t.ex. i
ett inhägnat område med portkod eller
lås, sk Gated communities.
Göran Cars professor i samhälls-
planering vid KTH säger att trygghet
och säkerhet är det som människor
värdesätter högst i sitt boende."
Unndrar just vilka som är de egentliga trygghetsnarkomanerna... och
vilka som tvingas hålla tillgodo med det de kan få. Hur som helst Assa
Abloy tjänar kulor på det här.
--
Kjelle
Ken
wrote:
> > http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=453383
> > Radioaktiva hissknappar från Indien.
>
>
> Jag tror inte ens det finns något svenskt företag som tillverkar
> hissknappar. Hur vill du då att man ska få hissen att gå? Tungan mot
> ledningarna?
Bättre kontroll av vad dom där underleverantörerna pysslar med,
eller ännu hellre börja tillverka dom själva här hemma.
Hakvinius
"Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
news:gtj1g49mru0qkmrso...@4ax.com...
Nu är ju inte en hissknapp hela världen, men om vi hade tillverkat allt
(byggmaterial) här hemma är det inte säkert att vi hade haft råd att bo...
Här fungerade kontrollen uppenbarligen eftersom knapparna aldrig kom till
användning.
kjell
>
> "Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
> news:gtj1g49mru0qkmrso...@4ax.com...
>> On Thu, 23 Oct 2008 19:59:18 +0200, "Hakvinius" <hakv...@hotmail.com>
>> wrote:
>>
>>> > http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=220&a=453383
>>> > Radioaktiva hissknappar från Indien.
>>>
>>>
>>> Jag tror inte ens det finns något svenskt företag som tillverkar
>>> hissknappar. Hur vill du då att man ska få hissen att gå? Tungan mot
>>> ledningarna?
>>
>> Bättre kontroll av vad dom där underleverantörerna pysslar med,
>> eller ännu hellre börja tillverka dom själva här hemma.
>>
>
> Nu är ju inte en hissknapp hela världen,
Det lät inte så på dig tidigare.
--
Kjell
Hakvinius
"kjell" <pet...@yuyuy.se> skrev i meddelandet
news:gdqkkq$fu5$1...@ubuntu1.ipbo.se...
Många bäckar små....
Ulf Sundin
>Ulf Sundin skrev:
>>
>> Att länder med storra skillnader i inkomst mellan rika och fattiga
>> har större andel fattigdom följer ju direkt av fattigdomsdefinitionen.
>> Den säger ju att om man har en inkomst underskrider en viss procent
>> av medelinkomsten, så är man fattig. En fattig amerikan kan således
>> vara "rikare" än en icke-fattig svensk.
>
>Men så har denna amerikan högre levnadsomkostnader än svensken.
Nä. Det mesta är faktiskt billigare där än här.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
wrote:
>Ulf Sundin wrote:
>> - Kjelle wrote:
>>> Ja, det är ju bra det ;) Men om ditt resonemang verkligen ska ha
>>> någon mening måste de fattiga tillåtas bli rikare på de redan mycket
>>> rikas bekostnad.
>>
>> Varför "på de [...] rikas bekostnad"?
>
>Svaret fanns i citatet: "Ökande inkomstskillnader polariserar samhällen"
Men "polariseringen" kan förvisso minska utan att inkomstökningen
för de fattiga sker på de rikas bekostnad.
>Förresten, läste nyss detta:
> En av tre vill bo inhägnat
>
> En av tre svenskar vill ha ett boende
> med portkod, lås eller till och med
> inhägnat. Det framgår i en studie som
> presenteras i dag om svenskars önske-
> mål om sitt boende, skriver Svenska
> Dagbladet.
>
> 5.000 personer har svarat i studien
> och 33 proc av de tillfrågade säger
> att de vill bo extra säkert, t.ex. i
> ett inhägnat område med portkod eller
> lås, sk Gated communities.
>
> Göran Cars professor i samhälls-
> planering vid KTH säger att trygghet
> och säkerhet är det som människor
> värdesätter högst i sitt boende."
>Unndrar just vilka som är de egentliga trygghetsnarkomanerna...
Och när man granskar svaren lite mer (läste en kommentar i SvD
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1935527.svd )
så visar det sig att det är de relativt unga ensamstående som främst
vill ha denna extra trygghet. Sanna Rayman gissar att detta kan bero
på att denna grupp i nuläget ofta bor i våra mer otrygga områden.
Är det vardagsmat med lägenhetsinbrott, inbrott i källarförråden,
stölder och vandalisering av parkerade bilar, och liknande,
så kanske man önskar sig lite mer säkerhet.
>och vilka som tvingas hålla tillgodo med det de kan få.
De som redan bor i de trygga villaförorterna verkar ju
inte behöva mer säkerhet...
/Ulf Sundin
- Kjelle
> On Thu, 23 Oct 2008 20:45:21 +0200, "- Kjelle" <-kje...@sverige.nu>
> wrote:
>
>> Ulf Sundin wrote:
>>> - Kjelle wrote:
>
>>>> Ja, det är ju bra det ;) Men om ditt resonemang verkligen ska ha
>>>> någon mening måste de fattiga tillåtas bli rikare på de redan
>>>> mycket rikas bekostnad.
>>>
>>> Varför "på de [...] rikas bekostnad"?
>>
>> Svaret fanns i citatet: "Ökande inkomstskillnader polariserar
>> samhällen"
>
> Men "polariseringen" kan förvisso minska utan att inkomstökningen
> för de fattiga sker på de rikas bekostnad.
>
--
Kjelle
- Kjelle
> - Kjelle wrote:
>> Ulf Sundin wrote:
>>> kjell wrote:
>> Länder där klyftan mellan de rika och fattiga är större har ofta en
>> högre andel fattigdom och mindre social mobilitet. De nordiska
>> länderna har en högre social mobilitet än exempelvis Italien, USA och
>> Storbritannien, där klyftorna är större.
>
> Så hur stor är den sociala mobiliteten i Sverige nu då
Min kompetens inom sociologi och social mobilitet är väldigt begränsad,
för att inte skriva obefintlig. Hittade nått på nätet ;)
"Ju mindre samband man kan finna mellan socialt ursprung och social
position, desto större social öppenhet existerar i samhället.
Förklaringar till den sociala mobiliteten kan delas upp i två delar, som
inte behöver utesluta varandra: Exogena faktorer - främst samhällets
möjlighetsstruktur, men även rådande värderingar. Endogena faktorer -
exempelvis personlig intelligens, framåtanda och ambition. Social
mobilitet innebär förändringar på många plan; en person som rör sig i
den sociala hierarkin kommer att byta ut sina vänner, bli medlem i nya
föreningar och klubbar, flytta till ny adress, kanske byta politisk
åsikt."
> (t ex i jämförelse med hur det var för 50 eller 100 år sedan)?
> Jag skulle nog hävda att den sociala mobiliteten var *högre*
> för 50 år sedan.
Har du några källor? Ifs behövs det nog inga, jag antar att alla inser
att du rätt i just det påståendet, antar jag. Vi har ju också vår
version av den amerikanska drömmen: den tilltalar många människor som
tror att genom hårt arbete kan man kämpa sig upp i karriärstegen. Eller
med Ebba Gröns ord "slicka uppåt - sparka neråt".
Kan detta fenomen, minskad social mobilitet i Sverige, bero på att
behovet för närvarande är någorlunda täckt men så snart jätteproppen
Orvar behagar gå i pension kan den sociala mobiliteten åter bli något
högre?
Ungdomsarbetslöseheten förfärande hög.
"Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg
ungdoms- arbetslöshet till att ha en av de högsta nivåerna för ungdomar
i åldern 15 och 24 år. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog
hårt på hela arbetsmarknaden, men ungdomsgruppen drabbades extra hårt
med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror. Efter 1997 började
ungdomsarbetslösheten i Sverige minska men har sedan ökat de senaste
åren."
För statistik m m kolla:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet/
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/moderater-frvillar-om.html
Nima Sanandaji skrev en intressant ledare i SvD 2005
"Låginkomsttagare ser möjligheterna i USA"
och den ledde till rabalder då. Se:
http://kornet.nu/blindhona/arkiv/001515.html
> Då var det inte ovanligt att barn till småbrukare eller bruksarbetare
> skaffade sig en utbildning, flyttade till staden och gjorde
> långvägarkarriär. Det fanns nämligen en hel massa att vinna, både
> ekonomiskt och socialt, på att göra en sådan karriär.
Det var säkert en omvälvande tid när hästarna försvann och traktorerna
kom och ogräset spreds för vinden med hjälp av de nya skördetröskorna.
Den tid då DDT fanns på var mans leende läppar...
För några överblivna "lantisar"som flytt till stan gick det bra och de
trivdes med livet - för några kan det ha blivit tvärtom? Hur det kom
sig? Ödet? Brist på social kompetens? fel man på fel plats vid fel
tidpunkt? Det finns nog studier son kan ge svar på de frågorna men jag
hittar inga just nu.
> Nu verkar många vara rätt nöjda med att hanka sig fram på
> aktivitetsbidrag (även om man vill att bidragsnivåerna ska vara
> högre).
Jaja, samma gamla Ulf.
"Om man lämnar teoriernas elfenbenstorn och de politiska slagordens
förvrängningar och ser verkligheten som den är så vet alla med insikter
i arbetslivet att det finns en grupp människor som betraktas som mer
eller mindre icke-anställningsbara. Det kan vara människor med svag
hälsa, psykiska problem eller en lång historia av drogmissbruk. Ibland,
ja till och med rätt ofta, finns alla dessa egenskaper i en och samma
person. Det finns till och med en inofficiell och ytterst förklenande
term på den gruppen som används av folk som arbetar med
arbetsmarknadsfrågor, en som jag inte skriver ned eftersom det är fel
att göra den mer spridd än den är."
http://www.skd.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080913/OPINION/511028191/1061/OPINION
I Göteborg med omnejd lär det startas upp många nya salladsbarer inom
snar framtid, vad ska de stackarna annars ta sig till när
Torslandaverken läggs ner och tillverkningen av Volvo sker enbart i
Kina?
> Att länder med storra skillnader i inkomst mellan rika och fattiga
> har större andel fattigdom följer ju direkt av fattigdomsdefinitionen.
> Den säger ju att om man har en inkomst underskrider en viss procent
> av medelinkomsten, så är man fattig. En fattig amerikan kan således
> vara "rikare" än en icke-fattig svensk.
Faktum kvarstår, inkomstklyftorna ökar inom OECD. Bäste Herr Sundin
kan jag få ge ett lästips?
Intergenerational Mobility in Europe and North America
A Report Supported by the Sutton Trust
Jo Blanden, Paul Gregg and Stephen Machin1
http://www.suttontrust.com/reports/IntergenerationalMobility.pdf
Nej, jag har inte läst rapporten, bara ögnat igenom den snabbt.
--
Kjelle
kjell
> Så hur stor är den sociala mobiliteten i Sverige nu då
> (t ex i jämförelse med hur det var för 50 eller 100 år sedan)?
> Jag skulle nog hävda att den sociala mobiliteten var *högre*
> för 50 år sedan.
Är nyfiken på hur du kommer fram till detta. Var finns det belägg för
detta?
> /Ulf Sundin
--
Kjell
Ulf Sundin
wrote:
Om man antar att inkomstfördelningen i ett samhälle inte är ett
nollsummespel, så är det inget konstigt att *alla* får högre
inkomster, eller att många får högre inkomster och några har
oförändrade inkomster.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
I detta fall räcker det med att betrakta omgivningen.
/Ulf Sundin
Arne
Och hur menar du att polariseringen minskar när en del (redan "rika" får
högre inkomster medan andra ("fattiga") får oförändrade, eller i bästa
fall mindre ökning av sina inkomster än de redan "rika"?
kjell
Alltså hade du inget som helst belägg mer än din betraktelse.
Hur tror du då min betraktelse ser ut?
--
Kjell
Ulf Sundin
wrote:
>Ulf Sundin wrote:
Inte "kjell", verkar det som.
>Vi har ju också vår
>version av den amerikanska drömmen: den tilltalar många människor som
>tror att genom hårt arbete kan man kämpa sig upp i karriärstegen. Eller
>med Ebba Gröns ord "slicka uppåt - sparka neråt".
Men om man betraktar vad som hände för 50-100 år sedan, så
var det ju uppenbart så att det *fanns* goda chanser att göra
karriär om man bara var villig att satsa lite grand. Och det hade
inte nåt med någon amerikansk dröm att göra.
Det fanns en framväxande industri som behövde såväl arbetare
som utbildade tekniker/ingenjörer och försäljare och administratörer.
Om man då verkade ha lite fallenhet för studier, så var utsikterna
att röra sig uppåt på samhällsstegen tämligen goda. Om man jämförde
med hur utsikterna var att bita sig fast som småbrukare, lantarbetare,
eller bruksarbetare så var nog inte valet så svårt.
Och den sortens långvägarkarriär hade inte ett smack med
Ebba Gröns fantasier att göra. Karriär som baseras på den av dem
beskrivna taktiken finner man främst i sektorer där inga alternativa
karriärer finns, t ex inom kyrkan, universiteten och vissa statliga
förvaltningar. I näringslivet kan man ju alltid göra karriär genom att
byta företag (även om långvägarna förvisso ofta var väldigt trogna,
och karriären ganska långsam).
>Kan detta fenomen, minskad social mobilitet i Sverige, bero på att
>behovet för närvarande är någorlunda täckt men så snart jätteproppen
>Orvar behagar gå i pension kan den sociala mobiliteten åter bli något
>högre?
Nej jag tror inte det (varken det ena eller andra).
F.ö. har ju den s.k. jätteproppen i viss utsträckning redan gått
i pension.
Min poäng är att genom att inkomstskillnaderna minskat kraftigt,
och att det i många fall inte längre är möjligt att räkna hem en
högskoleutbildning ekonomiskt, så är många obenägna att
satsa på utbildning (och karriär). Några undantag finns: man kan
faktiskt märka av att flickor numera är mer inriktade på utbildning
och karriär, och i vissa invandrargrupper verkar det också
finnas motivation för att satsa på utbildning.
>Ungdomsarbetslöseheten förfärande hög.
Jo.
Dels kan man säkert skylla på det starka arbetsrättsliga
skydd som fastanställda (äldre) har, och också på de höga
ingångslönerna för unga.
Men naturligtvis finns det fler orsaker.
>> Nu verkar många vara rätt nöjda med att hanka sig fram på
>> aktivitetsbidrag (även om man vill att bidragsnivåerna ska vara
>> högre).
>
>Jaja, samma gamla Ulf.
>
>"Om man lämnar teoriernas elfenbenstorn och de politiska slagordens
>förvrängningar och ser verkligheten som den är så vet alla med insikter
>i arbetslivet att det finns en grupp människor som betraktas som mer
>eller mindre icke-anställningsbara. Det kan vara människor med svag
>hälsa, psykiska problem eller en lång historia av drogmissbruk. Ibland,
>ja till och med rätt ofta, finns alla dessa egenskaper i en och samma
>person. Det finns till och med en inofficiell och ytterst förklenande
>term på den gruppen som används av folk som arbetar med
>arbetsmarknadsfrågor, en som jag inte skriver ned eftersom det är fel
>att göra den mer spridd än den är."
Nåväl, men faktum är ju att många som fick aktivitetsbidrag
(förtidspension) de senaste årtiondena fick det av
"arbetsmarknadspolitiska skäl", vilket i stort sett betyder
att det inte fanns några passande jobb i närheten.
Att det finns personer som (av olika skäl) är oanställnigsbara
är en annan sak. I de fallen hjälper naturligtvis inte möjligheten
till lönearbeteskarriär mycket.
>> Att länder med storra skillnader i inkomst mellan rika och fattiga
>> har större andel fattigdom följer ju direkt av fattigdomsdefinitionen.
>> Den säger ju att om man har en inkomst underskrider en viss procent
>> av medelinkomsten, så är man fattig. En fattig amerikan kan således
>> vara "rikare" än en icke-fattig svensk.
>
>Faktum kvarstår, inkomstklyftorna ökar inom OECD.
Säkert?
>Bäste Herr Sundin kan jag få ge ett lästips?
>
>Intergenerational Mobility in Europe and North America
>A Report Supported by the Sutton Trust
>Jo Blanden, Paul Gregg and Stephen Machin1
>http://www.suttontrust.com/reports/IntergenerationalMobility.pdf
Ska se om jag får tid att läsa den...
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
Har jag påstått att den skulle göra det?
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
Det behöver jag inte tro någonting alls om.
Har du några observationer att delge oss, så antar jag
att du postar dem här.
/Ulf Sundin
kjell
Inget annan än din betraktelse som då som vanligt sker från höger.
Inget som helst fakta! Finns ingen som helst anledning att sätta någon
större tilltro till detta. Mina observationer om dina åsikter är att
dessa är rena önsketänkningar från din sida. I förlängningen önskar du
fortsätta nedskärningar i välfärden och på så vis få bättre social
rörlighet. Rörlighet är ju en väl inövad högerfloskel som endast
betyder
försämringar och piska för de som inte har råd med dina sociala
rörligheter.
--
Kjell
Arne
Kanske inte påstått, men vad menade du då med det du skrev tidigare:
Ulf Sundin
Vad skulle problemet vara?
Fattiga får högre inkomster, och de rika får antingen
1. inga högre inkomster, eller
2. högre inomster, men på en nivå som gör att den tolala
"polariseringen" ändå blir lägre.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
>Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>> On Sun, 26 Oct 2008 16:35:33 +0100, kjell <pet...@yuyuy.se> wrote:
>>
>>> Alltså hade du inget som helst belägg mer än din betraktelse.
>>> Hur tror du då min betraktelse ser ut?
>>
>> Det behöver jag inte tro någonting alls om.
>> Har du några observationer att delge oss, så antar jag
>> att du postar dem här.
[trams som inte hade med saken att göra klippt]
>Rörlighet är ju en väl inövad högerfloskel som endast
>betyder
>försämringar och piska för de som inte har råd med dina sociala
>rörligheter.
Men Kjelle hävdade nu (eller snarare den artikel han hänvisade till)
att ökad social rörlighet gynnades om inte inkomstskillnaderna var
så stora. et tycks mig som åtminstone Kjelle tycker att det vore
positivt med social rörlighet.
Men du föredrar självklart ett förstenat tillstånd,
det kunde man ju ge sig på.
Du borde då betänka att social rörlighet inte bara innebär
att människor kan ta sig upp, utan också att de som befinner
sig däruppe kan "trilla ner".
Tycker du inte ens att *det* vore bra?
/Ulf Sundin
kjell
> On Sun, 26 Oct 2008 20:27:33 +0100, kjell <pet...@yuyuy.se> wrote:
>
>> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>>> On Sun, 26 Oct 2008 16:35:33 +0100, kjell <pet...@yuyuy.se> wrote:
>>>
>>>> Alltså hade du inget som helst belägg mer än din betraktelse.
>>>> Hur tror du då min betraktelse ser ut?
>>>
>>> Det behöver jag inte tro någonting alls om.
>>> Har du några observationer att delge oss, så antar jag
>>> att du postar dem här.
>
> [trams som inte hade med saken att göra klippt]
>
>> Rörlighet är ju en väl inövad högerfloskel som endast
>> betyder
>> försämringar och piska för de som inte har råd med dina sociala
>> rörligheter.
>
> Men Kjelle hävdade nu (eller snarare den artikel han hänvisade till)
> att ökad social rörlighet gynnades om inte inkomstskillnaderna var
> så stora. et tycks mig som åtminstone Kjelle tycker att det vore
> positivt med social rörlighet.
Jag vet inte vad Kjelle "tycker", om han nu till äventyrs skulle
framföra en åsikt i saken.
Tror inte att den sociala rörligheten minskat, snarare ökat p.g.a.
av politiken som förs. Mer tvång och piska. Högerpolitiken har som mål
att öka rörligheten bl.a. på arbetsmarknaden. Det tycker säkerligen du
är alldeles förträffligt och det tror jag inte alls gör att
inkomstskillnaderna minskar.
> Men du föredrar självklart ett förstenat tillstånd,
> det kunde man ju ge sig på.
Har alls icke emot att lågavlönade får bättre lön och bättre villkor.
Men inte till priset av ökade skillnader i samhället.
> Du borde då betänka att social rörlighet inte bara innebär
> att människor kan ta sig upp, utan också att de som befinner
> sig däruppe kan "trilla ner".
> Tycker du inte ens att *det* vore bra?
>
> /Ulf Sundin
Frågan från början gällde om den sociala rörligheten minskat eller
ökat.
Hur var det nu, kunde du komma med fakta som styrker dina
"betraktelser"?
--
Kjell
Charlie R
> Har alls icke emot att lågavlönade får bättre lön och bättre villkor.
> Men inte till priset av ökade skillnader i samhället.
Hur skulle lågavlönade kunna få bättre lön och bättre villkor, allt
annat oförändrat, utan att inkomstskillnaderna i samhället ökar?
Det finns ju i runda tal en miljon i arbetsför ålder som inte har
någon lön alls, och majoriteten av dessa har säkerligen inkomster
som understiger en lågavlönads.
> Frågan från början gällde om den sociala rörligheten minskat eller
> ökat.
g har sett tidningsartiklar om att "den sociala snedrekryteringen"
till högre studier har ökat sedan 60-talet. I klartext betyder det
att färre ungdomar från arbetarhem söker sig till högre studier idag
än på 50-talet. Det är ett tecken på att den sociala rörligheten
minskat åtminstone när det gäller utbildning.
Charlie.
--
"I know not with what weapons World War III will be fought, but World
War IV will be fought with sticks and stones."
-- Albert Einstein
- Kjelle
> On Sun, 26 Oct 2008 20:27:33 +0100, kjell wrote:
>
>> Ulf Sundin presenterade följande förklaring :
>>>
>>>> Alltså hade du inget som helst belägg mer än din betraktelse.
>>>> Hur tror du då min betraktelse ser ut?
>>>
>>> Det behöver jag inte tro någonting alls om.
>>> Har du några observationer att delge oss, så antar jag
>>> att du postar dem här.
>
> [trams som inte hade med saken att göra klippt]
>
>> Rörlighet är ju en väl inövad högerfloskel som endast
>> betyder försämringar och piska för de som inte har råd med dina
>> sociala rörligheter.
>
> Men Kjelle hävdade nu (eller snarare den artikel han hänvisade till)
> att ökad social rörlighet gynnades om inte inkomstskillnaderna var
> så stora. et tycks mig som åtminstone Kjelle tycker att det vore
> positivt med social rörlighet.
Visst vore det bra om någon med två tomma händer skulle kunna åstadkomma
något utan att använda armbågarna (eller ännu värre metoder). Och ju
mindre samband man kan finna mellan socialt ursprung och social
position, desto större social rörlighet kan i vartfall jag acceptera.
Men nu är det så att vi har ökande inkomstklyftor även i Sverige och
vissa menar att det får konsekvenser för vår hälsa (!) SvD hade i
lördags, 25 oktober 2008 en liten notis på sidan 18 NYHETER:
"KLASSHÄLSA
De snabbt ökande inkomstskillnaderna påverkar hälsan,konstaterar bland
annat riksdagsledamot Morgan Johansson i en rapport utgiven av
Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd. Höjt barnbidrag och förmögenhetsskatt
är några förslag för att förbättra hälsan, enligt TT"
Vad tror du om det, Ulf?
> Men du föredrar självklart ett förstenat tillstånd,
> det kunde man ju ge sig på.
För vissa från socialgrupp tre/fyra finns det möjlighet att göra karriär
via facket alt. kan vara att ställa upp i en dokusåpa på nån tv-kanal ;)
För smarta och snygga tjejer och pojkar torde läget alltjämt vara
gynnsamt för social rörlighet även utan särskild bildning, en stor
portion självförtroende krävs dock.
> Du borde då betänka att social rörlighet inte bara innebär
> att människor kan ta sig upp, utan också att de som befinner
> sig däruppe kan "trilla ner".
Sannolikheten att just de trillar ner till socialförvaltningsnivå är
dock lite mindre än för "vanligt" folk. Den nya socialförsäkringen som
börjar mejslas fram av politruckerna på båda sidor av mittlinjen är
verkligen ödesdiger för vår jämställdhet och... öh, likhet inför lagen.
I det samhälle som vi nu har fått finns många gånger ingen annan
möjlighet än att bli kriminell om man "hamnar mellan stolarna", om man
nu vill behålla det man lyckats skapa under tjugo-trettio år i
arbetslivet.
Rapporten från Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd förtjänar större utrymme
och uppmärksamhet än vad SvD gav den i lördags. Citerar från AER
hemsida:
"Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd:
S måste prioritera ökad jämlikhet i hälsa
Idag, den 24 oktober, presenterar Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd en ny
rapport - Rik och frisk, fattig och sjuk - i låginkomstutredningsserien.
Fokus ligger denna gång på hur de snabbt ökade inkomstskillnaderna i
Sverige påverkar hälsan hos befolkningen. Rapporten är skriven av Morgan
Johansson, riksdagsledamot och f.d. folkhälsominister, Johanna Hållén,
informatör och f.d. politiskt sakkunnig, och Ola Johansson, utredare.
I rapporten konstateras det att det finns ett starkt samband mellan
inkomst och hälsosituation. Sannolikheten att ha god hälsa är större om
du har hög inkomst, än om du har låg inkomst.
- En av de viktigaste uppgifterna för en framtida socialdemokratisk
regering efter 2010 är ett aktivt arbete för att minska dagens
oacceptabla skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper,
konstaterar Morgan Johansson.
- De senaste decennierna har det generella hälsoläget i Sverige
förbättrats, men klyftorna i hälsa är nära nog oförändrade, säger
Johanna Hållen och fortsätter:
82 procent av män med hög inkomst angav i Folkhälsoinstitutets
nationella hälsoenkät att de har bra eller mycket bra hälsa. För män med
låg inkomst är andelen 59 procent. Bland kvinnorna är siffrorna 70
respektive 53 procent. När det gäller den psykiska ohälsan är
skillnaderna ännu större. T ex har 21 procent av männen och 24 procent
av kvinnorna med låga inkomster en eller flera gånger haft
självmordstankar. För män och kvinnor med höga inkomster är det mindre
än hälften: 5 procent av männen och 11 procent av kvinnorna. Här finns
också en tydlig åldersfaktor: det är de unga i befolkningen som mår
sämst. Det är skrämmande.
Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har den ekonomiska
ojämlikheten ökat kraftigt.
- Även om Sverige fortfarande är ett av världens mest jämlika länder så
ökar klyftorna bland befolkningen och mycket talar för att denna
utveckling kommer fortsätta under mandatperioden, kommenterar Ola
Johansson.
I rapporten pekas åtta prioriterade åtgärdsområden ut:
1. Ökad ekonomisk jämlikhet. Skatte- och transfereringssystemen måste
användas för att åstadkomma minskade klyftor. Finanspolitiska stöd bör
riktas mot de grupper som har det sämst ställt, t ex höjda barnbidrag,
bostadsbidrag och flerbarnstillägg. En ny förmögenhetsskatt och ökad
progressivitet när det gäller i inkomstskatterna bör övervägas. A-kassan
bör återställas, med högre ersättningsnivåer och väsentligt lägre
avgifter.
2. Satsningarna på förebyggande folkhälsoarbete måste öka. En framtida
socialdemokratisk regering måste aktivt prioritera det förebyggande och
sammanhållna folkhälsoarbetet.
3. Primärvården måste fortsätta att utvecklas. Fri etableringsrätt i
primärvården riskerar att leda till en snedfördelning av vården. Man bör
överväga att avskaffa avgifterna i primärvården, om man går till den
vårdcentral där man är listad..
4. Psykisk ohälsa måste förebyggas. Det är något djupt fel med ett
samhälle där befolkningen mår som sämst i åldersgruppen 16-29 år, tätt
följd av åldersgruppen 30-44 år. Vi anser att detta hänger samman med
situationen för de unga i skolan, på arbetsmarknaden och på
bostadsmarknaden. Åtgärder som syftar till att minska stress och
otrygghet för ungdomar och unga vuxna bör prioriteras.
5. Köerna i sjukvården måste minska. Köerna växer nu mycket snabbt på
flera håll i landet. Det behövs rejäla resurstillskott för att minska
köerna, och säkerställa att alla landsting når upp till vårdgarantin.
6. Gräddfilerna i vården måste stoppas. När köerna till den offentliga
vården ökar, växer det fram en parallell privat sjukvårdsorganisation
för de allra rikaste. Ordningen "vård efter behov, inte efter plånbok"
rubbas. En ny lag som bl.a hindrar offentliga sjukhus från att ta in
försäkringspatienter bör införas.
7. Varning för riskerna med gränsöverskridande vård. Den utveckling som
sker inom EU-området kan innebära utvidgade möjligheter till att kräva
att vård som söks utomlands ska betalas av hemlandet. En sådan fri
dragningsrätt kan underminera den gemensamma finansieringen av
sjukvården.
8. Helhetssyn på samhälle och hälsa. Vi förespråkar ett angreppssätt som
lyfter fram de samhälleliga orsakerna bakom ohälsan, och vi pekar på
osäkra anställningsförhållanden, högre tempo och ökade prestationskrav i
arbetsliv och i skolan, kvarvarande och på många håll ökande
arbetsmiljöproblem. Det behövs en ny diskussion om arbetslivets
förnyelse. Snarare än att ropa på ännu längre arbetstid för de unga
barnfamiljerna, bör vi underlätta för dem att kombinera arbete och
familj, och att komma bort från arbetet under den mest intensiva
småbarnsperioden. Arbetstidsreformer som gynnar barnfamiljerna, t ex
förlängd föräldraförsäkring, bör övervägas."
http://www.s-info.se/region/show_news_g.asp?id=120&news=2397
--
Kjelle
- Kjelle
> On Sun, 26 Oct 2008 15:08:32 +0100, "- Kjelle" wrote:
>
>> Ulf Sundin wrote:
>>> - Kjelle wrote:
>>>> Ulf Sundin wrote:
>>>>> kjell wrote:
>>>> Länder där klyftan mellan de rika och fattiga är större har ofta en
>>>> högre andel fattigdom och mindre social mobilitet. De nordiska
>>>> länderna har en högre social mobilitet än exempelvis Italien, USA
>>>> och Storbritannien, där klyftorna är större.
>> Vi har ju också vår version av den amerikanska drömmen: den tilltalar
>> många människor som tror att genom hårt arbete kan man kämpa sig upp
>> i karriärstegen. Eller med Ebba Gröns ord "slicka uppåt - sparka
>> neråt".
> Men om man betraktar vad som hände för 50-100 år sedan, så
> var det ju uppenbart så att det *fanns* goda chanser att göra
> karriär om man bara var villig att satsa lite grand. Och det hade
> inte nåt med någon amerikansk dröm att göra.
> Det fanns en framväxande industri som behövde såväl arbetare
> som utbildade tekniker/ingenjörer och försäljare och administratörer.
> Om man då verkade ha lite fallenhet för studier, så var utsikterna
> att röra sig uppåt på samhällsstegen tämligen goda. Om man jämförde
> med hur utsikterna var att bita sig fast som småbrukare, lantarbetare,
> eller bruksarbetare så var nog inte valet så svårt.
Enligt Nisse Parling *) trodde många skogsarbetare att de skulle bli
rika om de skaffade en motorsåg men ack vad de bedrog sig; arbetsköparna
sänkte ackorden. Så går det allt för ofta till, när man försöker tjäna
sina pengar på vad ens händer kan skapa.
*) http://www.litteraturberget.se/page.cgi?action=view&ID=1135
> Och den sortens långvägarkarriär hade inte ett smack med
> Ebba Gröns fantasier att göra. Karriär som baseras på den av dem
> beskrivna taktiken finner man främst i sektorer där inga alternativa
> karriärer finns, t ex inom kyrkan, universiteten och vissa statliga
> förvaltningar.
Tja om du skulle skriva nått i Wiki skulle det nog låta så... Här är
hela sångtexten ;) kan nog passa vem som helst anställd på Volvo
och som sitter med div. avbetalningar.
Slicka uppåt,
sparka neråt.
Slicka uppåt,
sparka neråt.
Slicka uppåt, sparka neråt.
Du kan klättra ännu ett steg,
det gäller att kämpa för sin lycka.
Man vill ju få det bättre
& ännu mera deg.
La la la la la och...
Slicka uppåt,
sparka neråt.
Slicka uppåt,
sparka neråt.
Slicka uppåt, sparka neråt.
Alla har vi chansen
att mot rikedomen vandra.
Hmm, Ebba var inga Dylanepigoner precis.
> I näringslivet kan man ju alltid göra karriär genom att byta företag
> (även om långvägarna förvisso ofta var väldigt trogna, och karriären
> ganska långsam).
Liksom många anslutna till LO-facken?
>> Kan detta fenomen, minskad social mobilitet i Sverige, bero på att
>> behovet för närvarande är någorlunda täckt men så snart jätteproppen
>> Orvar behagar gå i pension kan den sociala mobiliteten åter bli något
>> högre?
>
> Nej jag tror inte det (varken det ena eller andra).
Man brukar ofta säga att för att få jobba på SVT/SR måste man vara släkt
med nån på nått sätt...kan det vara relationer etc som gör att den
sociala mobiliteten inte är större?
Skomakaren har överlåtit sin läst till sonen?
> F.ö. har ju den s.k. jätteproppen i viss utsträckning redan gått
> i pension.
>
> Min poäng är att genom att inkomstskillnaderna minskat kraftigt,
> och att det i många fall inte längre är möjligt att räkna hem en
> högskoleutbildning ekonomiskt, så är många obenägna att
> satsa på utbildning (och karriär).
Du tycks för evigt fastnat i muf/ssu retorik från sjuttiotalet. Sedan
*90-talet* har vi ju fått *ökade* *löneskillnader*. Om nu folk är
obenägna att vilja läsa på högskolan (vilket jag inte tror) beror det på
nått annat. Det kan bero på dålig självkänsla, ingen tillit inför
framtiden, avsaknad av goda förebilder, rika och generösa föräldrar
saknas?
> Några undantag finns: man kan faktiskt märka av att flickor numera är
> mer inriktade på utbildning och karriär, och i vissa invandrargrupper
> verkar det också finnas motivation för att satsa på utbildning.
ja, det är roligt.
>> Ungdomsarbetslöseheten förfärande hög.
>
> Jo.
> Dels kan man säkert skylla på det starka arbetsrättsliga
> skydd som fastanställda (äldre) har, och också på de höga
> ingångslönerna för unga.
> Men naturligtvis finns det fler orsaker.
Om alltfler tvingas kvar i arbetslivet p g a urusla pensionsvillkor hur
ska ungdomen kunna få in en fot? Nej, flexiblare pensionsålder och
bättre villkor för den som vill pensionera sig från sitt gamla yrke vore
önskvärt. Då kan de inte så lastgamla hjälpa sina föräldrar och kanske
umgås med barnbarnen? Läste förövrigt att Ludvig Rasmusson skrev i nån
krönika att han vill jobba tills han dör eller nått. Det kan han få göra
för min del. En annan skribent, Wallraff som för det mesta arbetar under
andra villkor börjar nog ägna sig åt att skriva lyrik snart ;)
Japp, allting tyder på det, tror jag ;)
--
Kjelle
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
> Ulf Sundin wrote:
>> Min poäng är att genom att inkomstskillnaderna minskat kraftigt,
>> och att det i många fall inte längre är möjligt att räkna hem en
>> högskoleutbildning ekonomiskt, så är många obenägna att
>> satsa på utbildning (och karriär).
>
> Du tycks för evigt fastnat i muf/ssu retorik från sjuttiotalet. Sedan
> *90-talet* har vi ju fått *ökade* *löneskillnader*. Om nu folk är
> obenägna att vilja läsa på högskolan (vilket jag inte tror) beror det
> på nått annat.
Det är ändå så att en stor del (majoriteten?) av alla akademiker kommer att
tjäna mindre under hela livet än den som börjar arbeta i industrin direkt
efter gymnasiet. Det är ofta förvånansvärt låga löner, färre arbetade
pensiongrundande år och höga studielån. Tror fan att folk låter bli att
plugga vidare då.
--
Mvh
/RE
Ulf Sundin
Om vi nöjer oss med att titta på hur det ser ut i Sverige,
så kan man kolla statistik på lönespridning på SCB
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____60902.asp
Enlig den tabellen, så har lönespridningen i privat sektor
i stort sett legat still under perioden 2002-2007.
I offentlig sektor låg den still mellan 2001 och 2006,
men ökade en aning förra året.
Har du tillgång till motsvarande för OECD?
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
> Ulf Sundin wrote:
>> Min poäng är att genom att inkomstskillnaderna minskat kraftigt,
>> och att det i många fall inte längre är möjligt att räkna hem en
>> högskoleutbildning ekonomiskt, så är många obenägna att
>> satsa på utbildning (och karriär).
>
> Du tycks för evigt fastnat i muf/ssu retorik från sjuttiotalet. Sedan
> *90-talet* har vi ju fått *ökade* *löneskillnader*.
Förutom att ökningen av löneskillnaderna är mycket måttlig, och verkar
ha avstannat sedan 6-7 år (se mitt nadra svar), så säger ju inte denna
statistik något om kopplingen mellan utbildning och lön.
Vissa yrken med krav på relativt långa utbildningar har stått stilla
lönemässigt (ämneslärare, bibliotekarier), medan andra yrken utan
några större krav på utbildning har kunnat höja sina löner.
Hur tror du att en som funderar på att bli ämnesläreare eller
socialsekreterare kan räkna hem tre-fyra års utbildning?
> Om nu folk är
> obenägna att vilja läsa på högskolan (vilket jag inte tror) beror det på
> nått annat. Det kan bero på dålig självkänsla, ingen tillit inför
> framtiden, avsaknad av goda förebilder, rika och generösa föräldrar
> saknas?
Hur tycker *du* att man ska motivera en kille som fått jobb som
byggnadssnickare vid 19 års ålder att satsa på en ingenjörsutbildning
på 4-5 år i stället? Om man kommer från en familj där man saknar
bildningstradition, så tror jag att du inte får det lätt (i synnerhet
inte om han är lite matematiskt begåvad och kan göra en enkel
investeringskalkyl).
>
>> Några undantag finns: man kan faktiskt märka av att flickor numera är
>> mer inriktade på utbildning och karriär, och i vissa invandrargrupper
>> verkar det också finnas motivation för att satsa på utbildning.
>
> ja, det är roligt.
Men det är tyvärr inte lika roligt om man kollar på svenska pojkar
i landsorten.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
> Ulf Sundin skrev:
> "KLASSHÄLSA
> De snabbt ökande inkomstskillnaderna påverkar hälsan,konstaterar bland
> annat riksdagsledamot Morgan Johansson i en rapport utgiven av
> Arbetarrörelsens Ekonomiska Råd.
Men enligt SCB finns det ju inget som tyder på att inkomstskillnaderna
ökar snabbt.
> Höjt barnbidrag och förmögenhetsskatt
> är några förslag för att förbättra hälsan, enligt TT"
>
> Vad tror du om det, Ulf?
Och hur menar han att hälsan skulle förbättras av en
förmögenhetsskatt?
[...]
>> Du borde då betänka att social rörlighet inte bara innebär
>> att människor kan ta sig upp, utan också att de som befinner
>> sig däruppe kan "trilla ner".
>
> Sannolikheten att just de trillar ner till socialförvaltningsnivå är
> dock lite mindre än för "vanligt" folk.
Bristen på social rörlighet slår ju åt bägge hållen.
Om färre kan ta sig upp, så blir det ju så att de som är där
uppe ohotade kan sitta kvar.
/Ulf Sundin
- Kjelle
> "- Kjelle" skrev in news:ge45c3$tvj$1
klipp
>> Sedan *90-talet* har vi ju fått *ökade* *löneskillnader*. Om nu folk
>> är obenägna att vilja läsa på högskolan (vilket jag inte tror) beror
>> det på nått annat.
>
> Det är ändå så att en stor del (majoriteten?) av alla akademiker
> kommer att tjäna mindre under hela livet än den som börjar arbeta i
> industrin direkt efter gymnasiet.
Och vilka kan räkna med att få jobba ett helt liv på samma jobb efter
gymnasiet nuförtiden? Jag skulle samtidigt gärna vilja se en lista på
dessa yrken där det inte lönat sig att studera fyra-fem år för att få.
Jag känner till att bibliotekanställda, präster och några till har
förhållandevis låga löner men deras arbetsmiljö är hyfsat behaglig, i
vartfall borde den vara det. Vad ska vi ha fack till om inte att se till
detta samt våra löner? Förresten är du medveten om att de lönegrupper
inom LO du ev. jämför dig med, kräver en hel del kunskap och erfarenhet
också? Att bli en skicklig arbetare är inte alla förunnat även om det
kan se enkelt ut när vissa utövar sin syssla.
> Det är ofta förvånansvärt låga löner, färre arbetade pensiongrundande
> år och höga studielån. Tror fan att folk låter bli att plugga vidare
> då.
Men ackademikernas a-kassa har den lägsta avgiften. Alltid något ;)
--
Kjelle
Arne
Visst, det skulle kunna vara bra. Men problemet är ju att det inte
fungerar - och kommer aldrig att fungera - på det sättet i praktiken och
det är du säkert medveten om.
Om vi nöjer oss med att bara se på "normala" löneökningar, så är 2-3%
betydligt mer i kronor för löner på 30-40 tusen jämfört med löner på 20
tusen eller mindre. Om de med högsta lönerna samtidigt får större (i
kronor) skattesänkningar så ökar polariseringen ännu mer "netto".
Arne
Nu beror det väl också på vad dom pluggar, om dom skulle ha pluggat. Det
börjar bli "fullt" inom många yrken som kräver utbildning från
högskola/universitet, eftersom så många har pluggat sig till sådan
utbildning. Samtidigt som det finns brist på folk inom en del andra
yrken som inte kräver så hög utbildning, men ger skit under naglarna.
En del som pluggat, jobbar nog också inom andra yrken och då har dom
antagligen lägre löner och svårare att betala sina studieskulder.
Björn Lindberg
> Är det vardagsmat med lägenhetsinbrott, inbrott i källarförråden,
> stölder och vandalisering av parkerade bilar, och liknande,
> så kanske man önskar sig lite mer säkerhet.
... och det är då detta som är problemet, inte att folk inte vill bo i
något slags vilda västern.
Björn Lindberg
Arne
>
> Vissa yrken med krav på relativt långa utbildningar har stått stilla
> lönemässigt (ämneslärare, bibliotekarier), medan andra yrken utan
> några större krav på utbildning har kunnat höja sina löner.
> Hur tror du att en som funderar på att bli ämnesläreare eller
> socialsekreterare kan räkna hem tre-fyra års utbildning?
Som jag skrev i ett annat inlägg beror det kanske på att en del yrken
med långa utbildningar är "mättade". Finns ingen efterfrågan kan det
leda till att löneutvecklingen stannar av och att en del med sådana
utbildningar fått söka sig andra (sämre avlönade) jobb.
I motsatt riktning har det gått inom en del yrken där det inte finns så
höga krav på långa utbildningar men där man kan riskera att få skit
under naglarna. Stor efterfrågan på sökande till dessa jobb påverkar
förstås löneutvecklingen i positiv riktning. Det är marknaden som styr
här också, men kan väl inte vara fel enligt dig?
> Hur tycker *du* att man ska motivera en kille som fått jobb som
> byggnadssnickare vid 19 års ålder att satsa på en ingenjörsutbildning
> på 4-5 år i stället?
Varför måste han nödvändigtvis motiveras? Vill han jobba som
byggnadsnickare och det finns efterfrågan på sådana, så är det väl bra
med det. Det finns väl ingen naturlag som säger att alla ska bli
"slipsnissar", vem ska i så fall göra "skitjobben"?
Ulf Sundin
> En del som pluggat, jobbar nog också inom andra yrken och då har dom
> antagligen lägre löner och svårare att betala sina studieskulder.
Det är inte bara "svårare att betala sina studieskuler", en stor
del av de som tagit studielån de senaste 20 åren kommer *aldrig*
att betala av sina studieskuler. De kommer att betala en viss andel
av sin bruttolön till CSN, men skulden kommer antingen att växa
eller minska med så lite att de kommer att vara långt ifrån skuldfria
vid pensioneringen. Jag, som tog mina studielån för ca 30 år sedan
kommer om en månad att betala in den sista amorteringen.
/Ulf Sundin
Ken
> > Hur tycker *du* att man ska motivera en kille som fått jobb som
> > byggnadssnickare vid 19 års ålder att satsa på en ingenjörsutbildning
> > på 4-5 år i stället?
>
> Varför måste han nödvändigtvis motiveras? Vill han jobba som
> byggnadsnickare och det finns efterfrågan på sådana, så är det väl
> bra med det. Det finns väl ingen naturlag som säger att alla ska
> bli "slipsnissar", vem ska i så fall göra "skitjobben"?
Borgarna kan inte tänka sig att ta riktiga jobb,
sådana som vi normala människor utför.
Arne
Så går dom hellre "fina" utbildningar som ger dålig lön i bästa fall,
eller inget jobb alls i värsta fall, i det jobb dom utbildat sig till.
Tyvärr "motiveras" en del "arbetarungar" att gå samma väg.
Bland dessa högutbildade finns också många som inte följer de "råd" som
ges oss andra av andra högutbildade, att flytta dit där jobben finns.
Det finns brist inom många yrken som kräver högre utbildning, på många
håll i landet, men hellre går dessa högutbildade arbetslösa eller jobbar
i "fel" yrke än flyttar dit där dom kan få användning av utbildningen.
Ulf Sundin
>Ulf Sundin wrote:
>> Hur tycker *du* att man ska motivera en kille som fått jobb som
>> byggnadssnickare vid 19 års ålder att satsa på en ingenjörsutbildning
>> på 4-5 år i stället?
>
>Varför måste han nödvändigtvis motiveras? Vill han jobba som
>byggnadsnickare och det finns efterfrågan på sådana, så är det väl bra
>med det. Det finns väl ingen naturlag som säger att alla ska bli
>"slipsnissar", vem ska i så fall göra "skitjobben"?
Jodå, så kan man resonera.
Men då ska man nog sedan inte klaga så mycket på den
sociala snedrekryteringen till högre utbildningar.
I företaget jag arbetar så behöver vi fler duktiga ingenjörer,
matematiker och programvaruutvecklare. Tack och lov lyckas
vi locka till oss folk från hela världen, så vi klarar nog oss även
om varenda studiebegåvad svensk abetargrabb skulle välja bort
högre utbildning.
Men lite tråkigt är det att inte begåvningsreserven används...
/Ulf Sundin
Roger Eriksson
@news.albasani.net:
> Roger Eriksson skrev:
>> "- Kjelle" skrev in news:ge45c3$tvj$1
> klipp
>>> Sedan *90-talet* har vi ju fått *ökade* *löneskillnader*. Om nu folk
>>> är obenägna att vilja läsa på högskolan (vilket jag inte tror) beror
>>> det på nått annat.
>>
>> Det är ändå så att en stor del (majoriteten?) av alla akademiker
>> kommer att tjäna mindre under hela livet än den som börjar arbeta i
>> industrin direkt efter gymnasiet.
>
> Och vilka kan räkna med att få jobba ett helt liv på samma jobb efter
> gymnasiet nuförtiden? Jag skulle samtidigt gärna vilja se en lista på
> dessa yrken där det inte lönat sig att studera fyra-fem år för att få.
> Jag känner till att bibliotekanställda, präster och några till har
> förhållandevis låga löner men deras arbetsmiljö är hyfsat behaglig, i
> vartfall borde den vara det. Vad ska vi ha fack till om inte att se
till
> detta samt våra löner? Förresten är du medveten om att de lönegrupper
> inom LO du ev. jämför dig med, kräver en hel del kunskap och erfarenhet
> också? Att bli en skicklig arbetare är inte alla förunnat även om det
> kan se enkelt ut när vissa utövar sin syssla.
Jan Böhme skrev i den här gruppen:
"Vi ska ha klart för oss, att bortsett från klyftorna mellan det lilla
fåtal som kan rekvirera pengar, och de som inte kan det, _är_
klyftorna extremt små i Sverige. En universitetsprofessor tjänar bara
50% mer än snittet i LO-kollektivet efter skatt - när han eller hon
väl har blivit professor, vill säga. Mätt över livsinkomst krymmper
skillnaden till 30%. För dem som aldrig blir professorer, utan stannar
som universitetslektorer, går det bara obetydligt bättre än jämnt
upp, sett över livet.
Det är mycket oklart om så små skillnader mellan högkvalificerat
och normalkvalificerat arbete faktiskt räcker till för att driva
utvecklingen i landet i mer kvalificerad riktning i dagens samhälle,
när det bara är den sådblandade kakan som gills, och makten att
hålla förtvivlan tillbaka med stålblanka romarcitat räknas för
intet av alla.
För att nu ta de två drivkrafter för akademisk utbildning som Sten
Selander angav i sin "En bondestudent" för sådär sjuttio år sedan"
http://groups.google.com/group/swnet.politik/browse_thread/thread/9a922d5
c75240401/ef63b5c15b89ad9e?lnk=st&q=jan+b%C3%
B6hme+livsinkomst#ef63b5c15b89ad9e
Detta fick jag fram på min första sökning och jag ids inte leta mer:
http://www.newsdesk.se/pressroom/saco/pressrelease/view/22885
http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article199651.ab
>> Det är ofta förvånansvärt låga löner, färre arbetade pensiongrundande
>> år och höga studielån. Tror fan att folk låter bli att plugga vidare
>> då.
>
> Men ackademikernas a-kassa har den lägsta avgiften. Alltid något ;)
--
Mvh
/RE
- Kjelle
LO har ;) "Så här stor är inkomstspridningen i 25 OECD-länder enligt det
vanligaste spridningsmåttet, den så kallade Ginikoefficienten.
http://www.lotidningen.se/?id_item=5907
Citerar ur artikeln: "Danmark, Sverige och Nederländerna har låg
inkomstspridning medan Italien, Portugal, USA och Polen återfinns i
andra änden. Stora löneskillnader är bra för ekonomin. Det budskapet
trumpetas med jämna mellanrum ut i den ekonomiska debatten. Men ingen
forskning visar att det stämmer, snarare tvärtom."
LO har koll på löneläget, i kronor och ören ligger det till så här:
"Den genomsnittliga månadslönen för samtliga
anställda var 25 200 kronor år 2007. För arbetare
var den dock endast 20 400 kronor medan den för
tjänstemän var 29 200 kronor. Lönen för tjänstemän
är därmed 43 procent högre än för arbetare
och i kronor räknat är skillnaden 8 800 kronor.
Det visar LOs årliga bearbetning av Statistiska
centralbyråns lönestrukturstatistik för år 2007."
http://lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/C419782284B8BADCC12574C70026A231/$file/LO_Loner2008.pdf
I år 2008 fick LO lite mer än tjänstemännen. Om lönen efter skatt och
jobbavdrag därmed blivit något högre i förhållande till tjänstemännen
vet jag inte.
--
Kjelle
- Kjelle
> - Kjelle wrote:
>> Ulf Sundin wrote:
>
>>> Några undantag finns: man kan faktiskt märka av att flickor numera
>>> är mer inriktade på utbildning och karriär, och i vissa
>>> invandrargrupper verkar det också finnas motivation för att satsa
>>> på utbildning.
>> ja, det är roligt.
> Men det är tyvärr inte lika roligt om man kollar på svenska pojkar
> i landsorten.
Oroad? De får väl lära sig att sköta en vindkraftspark, en
alternativsyssla kan vara att kolla att djuren har den obligatoriska
EU-brickan i örat. Det går nog att hitta på fler sysslor om nu någon
vill satsa pengar på landsbygden fht? Vad har Maud sagt i frågan?
--
Kjelle
Ulf Sundin
> Ulf Sundin wrote:
>> - Kjelle wrote:
>>> Ulf Sundin wrote:
>>>> On Sun, 26 Oct 2008 15:08:32 +0100, "- Kjelle" wrote:
>>>>> Faktum kvarstår, inkomstklyftorna ökar inom OECD. Säkert?
>>> Japp, allting tyder på det, tror jag ;)
>> Om vi nöjer oss med att titta på hur det ser ut i Sverige,
>> så kan man kolla statistik på lönespridning på SCB
>>
>> http://www.scb.se/templates/tableOrChart____60902.asp
>>
>> Enlig den tabellen, så har lönespridningen i privat sektor
>> i stort sett legat still under perioden 2002-2007.
>> I offentlig sektor låg den still mellan 2001 och 2006,
>> men ökade en aning förra året.
>>
>> Har du tillgång till motsvarande för OECD?
>
> LO har ;) "Så här stor är inkomstspridningen i 25 OECD-länder enligt det
> vanligaste spridningsmåttet, den så kallade Ginikoefficienten.
> http://www.lotidningen.se/?id_item=5907
>
> Citerar ur artikeln: "Danmark, Sverige och Nederländerna har låg
> inkomstspridning medan Italien, Portugal, USA och Polen återfinns i
> andra änden. Stora löneskillnader är bra för ekonomin. Det budskapet
> trumpetas med jämna mellanrum ut i den ekonomiska debatten. Men ingen
> forskning visar att det stämmer, snarare tvärtom."
Men det här säger ju ingenting om hur lönespridningen har utvecklats
på senare år. I Sverige har lönespridningen alltså i stort sett stått
stilla sedan 2001.
/Ulf Sundin
- Kjelle
Nej de där staplarna var inte så detaljerade, det kan jag hålla med om.
> I Sverige har lönespridningen alltså i stort sett stått
> stilla sedan 2001.
Nja, då vill du inte räkna med jobbskatteavdraget samt ev andra
skattelättnader under perioden 2002-2007.
Men om nu lönespridningen alltså i stort sett stått stilla sedan 2001
kan vi vara lite glada ;)
LO-tidningen har mer om löneskillnader, statistik etc. En länk
sammanställning finns här.
http://www.lotidningen.se/?id_item=3826
--
Kjelle
Ulf Sundin
> Ulf Sundin wrote:
>> I Sverige har lönespridningen alltså i stort sett stått
>> stilla sedan 2001.
>
> Nja, då vill du inte räkna med jobbskatteavdraget samt ev andra
> skattelättnader under perioden 2002-2007.
Lönespridning räknas på bruttolöner.
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
Men ett kort svar här: med "landsorten" menar jag inte främst den rena
landsbygden, utan de områden där detta är ett stort problem är främst i
de gamla industriorter där det tidigare bara varit att gå ner till
bruket elller fabriken när man vill ha ett jobb. Det är ju så att
automatiseringen ökat rejält, och det har också kraven på de anställda
gjort. Den här taktiken funkade bra på 60- och 70-talet, kanske t.o.m.
på 80-talet, men nu finns det inte så många jobb där längre.
På den rena landsbygden tror jag faktiskt att man har större
möjligheter, i alla fall tycks det mig så när jag betraktar de driftiga
mångsysslarna i trakterna av mitt lilla torp.
/Ulf Sundin
- Kjelle
Peps *) har tydligem helt rätt; det är falsk matematik som gör den rike
så förbannat rik ;)
*) http://enn.kokk.se/?page_id=1722
--
Kjelle
Arne
> On Mon, 27 Oct 2008 17:48:09 +0100, Arne <us...@example.net> wrote:
>
>> Ulf Sundin wrote:
>
>>> Hur tycker *du* att man ska motivera en kille som fått jobb som
>>> byggnadssnickare vid 19 års ålder att satsa på en ingenjörsutbildning
>>> på 4-5 år i stället?
>> Varför måste han nödvändigtvis motiveras? Vill han jobba som
>> byggnadsnickare och det finns efterfrågan på sådana, så är det väl bra
>> med det. Det finns väl ingen naturlag som säger att alla ska bli
>> "slipsnissar", vem ska i så fall göra "skitjobben"?
>
> Jodå, så kan man resonera.
> Men då ska man nog sedan inte klaga så mycket på den
> sociala snedrekryteringen till högre utbildningar.
En gång i tiden berodde snedrekryteringen på att "arbetarungar" inte
fick eller kunde ta möjligheten till högre utbildningar. Om det nu
skulle bero på att de kan välja och väljer att få ett bra betalt arbete
utan (eller lägre) studieskulder, så är det helt ok. Samma val kan ju
"direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
naglarna.
Charlie R
> Om det nu
> skulle bero på att de kan välja och väljer att få ett bra betalt arbete
> utan (eller lägre) studieskulder, så är det helt ok. Samma val kan ju
> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
> naglarna.
Din fördomsfullhet är pyramidal. Hur mycket skit under naglarna brukar
förresten en processoperatör i cellulosaindustrin få, eller en
traversförare?
Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under naglarna,
för att inte tala om en veterinär eller agronom?
Skärp dig!
kjell
> Tue, 28 Oct 2008 17:17:01 +0100, Arne ba:
>
>> Om det nu
>> skulle bero på att de kan välja och väljer att få ett bra betalt arbete
>> utan (eller lägre) studieskulder, så är det helt ok. Samma val kan ju
>> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
>> naglarna.
>
> Din fördomsfullhet är pyramidal. Hur mycket skit under naglarna brukar
> förresten en processoperatör i cellulosaindustrin få, eller en
> traversförare?
Mycket mer än dina nedanstående exempel.
> Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under naglarna,
> för att inte tala om en veterinär eller agronom?
Inget alls, de använder för tusan handskar.
> Skärp dig!
>
>
> Charlie.
--
Kjell
Arne
> Tue, 28 Oct 2008 17:17:01 +0100, Arne ba:
>
>> Om det nu
>> skulle bero på att de kan välja och väljer att få ett bra betalt arbete
>> utan (eller lägre) studieskulder, så är det helt ok. Samma val kan ju
>> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
>> naglarna.
>
> Din fördomsfullhet är pyramidal. Hur mycket skit under naglarna brukar
> förresten en processoperatör i cellulosaindustrin få, eller en
> traversförare?
>
> Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under naglarna,
> för att inte tala om en veterinär eller agronom?
>
> Skärp dig!
Återigen är jag fullständigt övertygad om att du förstår vad jag menade
med mitt "skit under naglarna", för jag tror inte du är dum. Men som
vanligt går du in på raljerande istället.
Charlie R
>>> Samma val kan ju
>>> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
>>> naglarna.
>> Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under naglarna,
>> för att inte tala om en veterinär eller agronom?
> Inget alls, de använder för tusan handskar.
:-)
fast det gör nog alla som inte tycker om att få skit under naglarna,
gissar jag.
kjell
> Tue, 28 Oct 2008 17:43:19 +0100, kjell ba:
>
>>>> Samma val kan ju
>>>> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit under
>>>> naglarna.
>
>>> Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under naglarna,
>>> för att inte tala om en veterinär eller agronom?
>
>> Inget alls, de använder för tusan handskar.
>
> :-)
>
> fast det gör nog alla som inte tycker om att få skit under naglarna,
> gissar jag.
Det var det saken gällde, vissa är mer rädda för skit under naglarna.
> Charlie.
--
Kjell
Roger Eriksson
news:slrnggeib4.vck...@prosit.test:
> Tue, 28 Oct 2008 17:43:19 +0100, kjell ba:
>
>>>> Samma val kan ju
>>>> "direktörsungarna också göra, men det kanske inte vill få skit
>>>> under naglarna.
>
>>> Vad tror du förresten att en kirurg eller tandläkare får under
>>> naglarna, för att inte tala om en veterinär eller agronom?
>
>> Inget alls, de använder för tusan handskar.
>
>:-)
>
> fast det gör nog alla som inte tycker om att få skit under naglarna,
> gissar jag.
Vad gäller kirurger och tandläkare så har han nog till största delen rätt
men definitivt inte vad gäller veterinärer och agronomer.
Sedan så har vi ju exempel, kanske framförallt inom elektronikindustrin,
där arbetarna har på sig skyddsdräkter och arbetar med handskar.
Detsamma gäller också för många biltillverkare och förvånansvärt nog så
brukar de tillverkarna få sina bilar i toppen av de bilar som har minst
antal fel. Till skilland då från t.ex. skitiga svenska arbetare som inte
bara tillverkar löjligt dyra bilar utan också brukar hamna betydligt längre
ner på listan. Kan det finnas ett samband tro?
--
Mvh
/RE
- Kjelle
Den debatten hade jag glömt ;) Ok, du och Böhme vill ha ökade
löneskillnader och annat smått och gott som kompensation för er
begåvning och utbildning? Läste du din namnes (Roger Gustafsson) svar?
"Man får väl backa ett steg och fundera på vilka incitament som krävs
för att människor ska vilja göra sitt bästa. Ekonomi är en del, visst,
men jag räknar rätt iskallt med att t.ex. du gjort ditt yrkesval på
andra grunder, som varit viktigare för dig.
Jag tror faktiskt att många av oss med eftergymnasial utbildning
faktiskt trivs bättre med våra val än LO-kollektivet. Trots och inte
tack vare lönenivån."
Jag tycker det var ett bra svar, redan då.
--
Kjelle
Ulf Sundin
> Den debatten hade jag glömt ;) Ok, du och Böhme vill ha ökade
> löneskillnader och annat smått och gott som kompensation för er
> begåvning och utbildning? Läste du din namnes (Roger Gustafsson) svar?
>
> "Man får väl backa ett steg och fundera på vilka incitament som krävs
> för att människor ska vilja göra sitt bästa. Ekonomi är en del, visst,
> men jag räknar rätt iskallt med att t.ex. du gjort ditt yrkesval på
> andra grunder, som varit viktigare för dig.
>
> Jag tror faktiskt att många av oss med eftergymnasial utbildning
> faktiskt trivs bättre med våra val än LO-kollektivet. Trots och inte
> tack vare lönenivån."
>
> Jag tycker det var ett bra svar, redan då.
Måhända, men då hamnar man också lätt i positionen där
man knappast kan beklaga sig över den sociala snedrekryteringen
till högre utbildning.
De som inte i sin familj, eller bland vänner och bekanta,
har erfarenheter av högre utbildning och kännedom om de eventuella
trivselförelar kan kan medföra, så är det ganska enkelt att i
stället satsa på det som ger synlig avkastning i plånboken.
Och då blir det ingen långre universitetsutbildning.
/Ulf Sundin
Anneli Halme
utan studietradition hemifrån, mycket svårare att motiveras läsa sig
till betyg som räcker till för att komma in på den utbildning man
önskar, det vet jag av egen erfarenhet, dessutom är det lätt gjort att
hoppa av för att man inte känner till koderna och inte har några
kontakter på universitetet-högsskolan.
Anneli
Jag hatar allt genuint typiskt svenskt. / Mona Sahlin
Charlie R
> Dessutom med den skola vi har haft sedan 1970-talet, så har elever
> utan studietradition hemifrån, mycket svårare att motiveras läsa sig
> till betyg som räcker till för att komma in på den utbildning man
> önskar, det vet jag av egen erfarenhet, dessutom är det lätt gjort att
> hoppa av för att man inte känner till koderna och inte har några
> kontakter på universitetet-högsskolan.
Det är inte bara det att de själva har svårt att hålla sig i skolan
och läsa sig till betyg, det är också det att de lätt drar med sig
andra i sin livsstil. Det är inte statushöjande att anstränga sig
för att få bra betyg för killar i högstadieåldern) och det var det
knappast ens på min tid).
Vi är på rask väg mot ett samhälle av östsatssnitt där tjejerna blir
läkare och civilekonomer medan deras bröder dras till förhållandevis
välbetalda yrken med minimala krav på utbildning, som exempelvis
lokförare. Om jag minns rätt var bara var tredje nyintagen student
i höstas man.
Charlie.
--
You never know how many friends you have until you rent a house on the
beach.
Anneli Halme
Inte blir det bättre av vissa invandratonåringars attityd till
kvinliga lärare och till vissa studieämnen.
Jag har släktingar i ett brukssamhälle där det fanns en
flyktingförläggning i tomma hyreshus. Ungdomarna drog med sig
brukspojkarna och det var ganska förfärligt för de som ville lära sig
något i synnerhet som sagt de som inte hade föräldrar med
akademikerbakgrund som kunde se till att de pluggade hemma och i
bruksmiljön var det majoriteten.
Anneli
Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. / Tobias
Hübinette, fd redaktör för Expo
Ulf Sundin
> On Oct 31, 10:44 am, Ulf Sundin <ulf.sun...@jeppesen.com> wrote:
>> De som inte i sin familj, eller bland vänner och bekanta,
>> har erfarenheter av högre utbildning och kännedom om de eventuella
>> trivselförelar kan kan medföra, så är det ganska enkelt att i
>> stället satsa på det som ger synlig avkastning i plånboken.
>> Och då blir det ingen långre universitetsutbildning.
>>
> Dessutom med den skola vi har haft sedan 1970-talet, så har elever
> utan studietradition hemifrån, mycket svårare att motiveras läsa sig
> till betyg som räcker till för att komma in på den utbildning man
> önskar,
Jo, mycket av kunskapsförmedlingen ligger faktiskt nere.
Eleverna förväntas i mycket stor utsträckning själv söka kunskap,
och lösa (ofta illa definierade) inlämningsuppgifter och
grupparbeten. Det kan fungera i de fall där föräldrarna tar
på sig rollen som obetald lärare. Gissa om det är vanligare
i hem med studietradition än de som inte har det!
> dessutom är det lätt gjort att
> hoppa av för att man inte känner till koderna och inte har några
> kontakter på universitetet-högsskolan.
Det är antagligen mycket svårare att undvika.
/Ulf Sundin
- Kjelle
> On Oct 31, 10:44 am, Ulf Sundin skrivde:
>> - Kjelle skrivte:
>>> Den debatten hade jag glömt ;) Ok, du och Böhme vill ha ökade
>>> löneskillnader och annat smått och gott som kompensation för er
>>> begåvning och utbildning? Läste du din namnes (Roger Gustafsson)
>>> svar?
>>> "Man får väl backa ett steg och fundera på vilka incitament som
>>> krävs för att människor ska vilja göra sitt bästa. Ekonomi är en
>>> del, visst, men jag räknar rätt iskallt med att t.ex. du gjort ditt
>>> yrkesval på andra grunder, som varit viktigare för dig.
>>> Jag tror faktiskt att många av oss med eftergymnasial utbildning
>>> faktiskt trivs bättre med våra val än LO-kollektivet. Trots och inte
>>> tack vare lönenivån."
>>> Jag tycker det var ett bra svar, redan då.
>> Måhända, men då hamnar man också lätt i positionen där
>> man knappast kan beklaga sig över den sociala snedrekryteringen
>> till högre utbildning.
>> De som inte i sin familj, eller bland vänner och bekanta,
>> har erfarenheter av högre utbildning och kännedom om de eventuella
>> trivselförelar kan kan medföra, så är det ganska enkelt att i
>> stället satsa på det som ger synlig avkastning i plånboken.
>> Och då blir det ingen långre universitetsutbildning.
> Dessutom med den skola vi har haft sedan 1970-talet, så har elever
> utan studietradition hemifrån, mycket svårare att motiveras läsa sig
> till betyg som räcker till för att komma in på den utbildning man
> önskar, det vet jag av egen erfarenhet,
OK.
[3 cm mellanrum= konstpaus] Ok = nått som vårt svenska folk säger
nuförtiden när de vill markera och visa när de tror att de förstått
något ;)
Och nu p g a den här backlashen mot Palme, minskar anslag och
regler ändras för komvux och folkhögskolor samtidigt som
högskoleprovsdeltagarna ökar. Några timmars tampande med ett komplicerat
prov anses numera mer värt än två år studier och försök till
självförbättring inom bl a den sk. sociala kompetensförmågan/hierarkin
på traditionella folkhög- kom-vuxskolor.
Ungdomar lär sig nog vad som premieras. Eller med andra ord:
papegoijeri.
Eller som vissa säger: I de blindas rike är den enögde kung men
troligtvis har
även ögontjänarna stora karriärsmöjligheter. Talangen eller skall jag
skriva förmågan? att se mellan fingrarna bör inte underskattas av
statsapparatens lönesättare/medlare ;)
Hur det är för dem med den vanliga "fem-fem kompetensen" har jag ingen
aning om... hmm ursäkta, jag menade "25/5 kvoten" (heter det väl?) Hur
som helst, möjligheterna för ungdomar utan studietradition hemifrån att
senare i livet kunna komplettera sina betyg är försumbar för att inte
skriva obefintliga, omöjliga om nu inte någon vill bli rörmokare för då
kan man bli det på kom-vux numera istället för hos AMU-center. Inom
svensk utbildningspolitik har det gjorts stora framsteg, den grupp som
kan känna sig extra nöjda är storföretagen som kan specialbeställa
utbildningar på våra universitet. Idag försöker vissa gymnasieskolor
nischa in sig där dvs erbjuda en yrkesutbildning som ska ge jobb efter
avslutad utbildning. På vissa sätt närmar vi oss Japan (om jag nu
förstått utvecklingen rätt).
Utan att vara någon högskolestudent inom psykologi är jag bekymmrad över
att så mycket här i livet avgörs redan vid, ska jag skriva, de tre eller
tio första åren av vår levnad? I dagens debatt nämns knappt namn som
Piaget eller den där berömda finnen från 60-talet (som jag glömt namnet
på just nu). Men dessa herrar var nog alldeles för flummiga för att
dåtidens studenter (läs: vår regering) verkligen skulle förstå vad de
menade.
Hur som helst jag är glad att jag har en bok som heter
"Allt om krukväxter", jag använder den nästan dagligen just nu när jag
ska avgöra om jag ska vattna krukväxten/eller satsa på mer aktier/ny
krukväxt.
Den är nästan lika bra som tidningarnas experter som verkar kunna allt
om P/E tal ;)
> dessutom är det lätt gjort att hoppa av för att man inte känner till
> koderna och inte har några kontakter på universitetet-högsskolan.
Ja, alla dessa j-la koder, sa en... autist?
--
Kjelle
"Jag tänker aldrig när jag skriver.
Ingen kan göra två saker samtidigt
och göra dem bra!"
- okänd (för mig)
Roger Eriksson
>> 2d5 c75240401/ef63b5c15b89ad9e?lnk=st&q=jan+b%C3%
>> B6hme+livsinkomst#ef63b5c15b89ad9e
>
> Den debatten hade jag glömt ;) Ok, du och Böhme vill ha ökade
> löneskillnader och annat smått och gott som kompensation för er
> begåvning och utbildning?
Jag vill att det skall bli större skillnader mellan de som anstränger sig
och de som inte gör det. Och det gäller inte bara de som väljer att
studera vidare utan även när det gäller skillnaden mellan arbetslösa och
de som arbetar.
> Läste du din namnes (Roger Gustafsson) svar?
>
> "Man får väl backa ett steg och fundera på vilka incitament som krävs
> för att människor ska vilja göra sitt bästa. Ekonomi är en del, visst,
> men jag räknar rätt iskallt med att t.ex. du gjort ditt yrkesval på
> andra grunder, som varit viktigare för dig.
>
> Jag tror faktiskt att många av oss med eftergymnasial utbildning
> faktiskt trivs bättre med våra val än LO-kollektivet. Trots och inte
> tack vare lönenivån."
>
> Jag tycker det var ett bra svar, redan då.
Jovisst, det är naturligtvis inte bara pengarna som styr.
Det är dock irriterande att många, varav en del här i gruppen, tycks tro
att akademiker generellt är högavlönade. Det finns många grupper som inte
bara tjänar mindre än genomsnittet för arbetsmarknaden utan också har
studielån att betala av och får färre pensionsgrundande år. jag antar att
det beror på att de inte vet vad akademiker inefattar.
--
Mvh
/RE
kjell
Det är ju så generellt, att det sedan finns grupper med lägre löner är
ju riktigt.
--
Kjell
BECHIR STEPHANE
Come and live in general, total and absolute abundance.
Have you ever heard of the Illuminati and its extraordinary privileges?
Did you also dream of becoming a member of the Illuminati to benefit from its extraordinary privileges?
Here is the personal invitation that gives you the unique opportunity to join illuminati
* You dream of becoming rich and even very rich (millionaire, billionaire, truly wealthy).
* You are a simple artist and you dream of becoming a star, a celebrity, a living legend.
* You are an amateur and you dream of becoming a football star, a
powerful businessman.
* You wish to enjoy good health, longevity with a happy and stable family.
* You dream of becoming a political authority (Mayor, Deputy
or President of the Republic).
* Whatever your ambitions, dreams and fantasies,
illuminati has the power to transform your dreams and ambitions into absolute realities very quickly.
* To become a member, send your membership request using the contact form.
You will receive the procedure, conditions as well as the necessary to do for the validation of your application for membership in illuminati.
Once a member, you will enjoy the extraordinary benefits and privileges that illuminati bestows on all of its members.
Email: illuminati...@gmail.com