140 knäppgökar?
kjelle@sverige.nu - Kjelle
�r f�rvirrad. Undrar om detta tar skruv hos andra?
` ""N�stan alla forskare �r �verens om att."
Numera svarar jag alltid att det d�r att vara �verens inte r�cker som
bevis. Vetenskapliga tvister kan inte avg�ras genom handuppr�ckning. I
s� fall hade Galileo Galileis v�rldsbild aldrig haft en chans.`
http://www.journalisten.se/debatt/21768/forskarna-maste-kraevas-pa-bevis
--
Kjelle
Ulf Sundin
wrote:
Jod�, det var en ganska intressant artikel, och det �r gl�djande att
se att det �tminstone finns en journalist som v�gar ta upp det och
att det finns andra jounalister som i alla fall �r intresserade (f�r
jag antar att det fr�mst �r andra jounalister som st�r f�r
kommentarerna).
�ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
Att det ocks� finns gapiga stollar som �r skeptiska
inneb�r inte att alla skeptiker och kritiker �r gapiga
stollar.
Det �r bra, Kjelle! H�ll �gon och �ron �ppna
och l�s och lyssna kritiskt. Oftast �r det bara
fanatiker som �r *tv�rs�kra*.
/Ulf Sundin
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Det �r bra, Kjelle! H�ll �gon och �ron �ppna
> och l�s och lyssna kritiskt. Oftast �r det bara
> fanatiker som �r *tv�rs�kra*.
Mitt universitets personaltidning hade p� ledarplats en bra passus.
Fritt:
"fr�gar man en diletant f�r man ett s�kert svar. Fr�gar man en expert
blir det en massa velande av och an om vikten av olika metoder och
resultat".
--
Kaj
Mikael Forsberg
Men om nu politikerna som �r dilettanter har fastnat p� att det s�kra
svaret skall vara s� att det gynnar deras m�jligheter att plocka ut mer
skatt, s� kommer de genom sin position att styra experternas resultat
dith�n. Detta f�r att �ven expertisen �r opportunistisk och vill fr�mja
sin karri�r.
Grundinl�gget i tr�den om Galileo Galilei �r ytters talande. Politikerna
trycker p� knappen och s� skall expertisen se till att resultaten blir
och f�ljden blir kostsam f�rsening i utvecklingen. Mest f�r att s� m�nga
sysslar med att f�rs�ka bevisa n�got som i grunden inte st�mmer. Det g�r
ocks� att dra paralleller till Hitlers Tyskland d�r forskare sattes i
arbete att finna st�d f�r att arier var 'b�ttre' �n andra.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> On Mon, 4 Jan 2010 23:12:38 +0100, "- Kjelle" wrote:
>> "Vetenskapliga tvister kan inte avg�ras genom handuppr�ckning.
>> I s� fall hade Galileo Galileis v�rldsbild aldrig haft en chans"
>> http://www.journalisten.se/debatt/21768/forskarna-maste-kraevas-pa-bevis
>
> Jod�, det var en ganska intressant artikel, och det �r gl�djande att
> se att det �tminstone finns en journalist som v�gar ta upp det och
> att det finns andra jounalister som i alla fall �r intresserade (f�r
> jag antar att det fr�mst �r andra jounalister som st�r f�r
> kommentarerna).
Problemet �r att "Ingen lyssnar till predikanter i kraft av att de �r
legitimerade av ett samfund. Alla lyssnar till dem som verkar tala
med egen auktoritet, i kraft av kunskap och erfarenhet."
- Anders Piltz
> �ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
> huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
> s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
> synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
> f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
> Att det ocks� finns gapiga stollar som �r skeptiska
> inneb�r inte att alla skeptiker och kritiker �r gapiga
> stollar.
Nej d�, visst men nu har den andra sidan tagit revansch. Och just nu kan
man f� intrycket att det d�r ozonh�len ocks� �r en bluff. SVT text
meddelar Tisdag 05 jan 2010 INRIKES Publicerad 4 januari:
"Ozonlagret �ver SMHI:s m�tstation i Norrk�ping slog m�nadsrekord i
december. Snittet p� tjockleken var 342 Dobson units (DU). M�tningarna
b�rjade 1988 och f�rra rekordet f�r december var 333 DU, fr�n 2000."
Men vi ska komma ih�g att ozonfr�gan v�llade h�ftiga debatter i n�rmare
15 �r innan forskarna blev ense och politikerna gjorde upp om
�tg�rderna, som �ven industrin f�ljde s� sm�ningom (Montrealavtalet).
Jag minns gn�llet fr�n Electrolux-Whert�n om att det inte fanns n�got
annat �n freon att anv�nda om vi ville ha frysar och kylsk�p?
Kritikerna, dagens sk. milj�muppar �nskade ismannen tillbaka.
Sen kan vissa tyckare tycka att smhi tillh�r rotchildmaffian n�r smhi:s
dementi-maskin s�ger: "Det finns �nnu inga s�kra indikationer p� att
faran �r �ver, trots de framg�ngsrika begr�nsningarna av produktion och
utsl�pp av ozonnedbrytande �mnen."
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/en-summering-av-2009-ars-antarktiska-ozonhal-1.8509
P g a lustgas anv�ndning m m finns det forskare som p�st�r: [ ] M�ngden
ultraviolett str�lning i atmosf�ren kan �ka med upp till 20 procent p�
de sydligaste breddgraderna, j�mf�rt med 1965 �rs niv� i toppar under
v�r och sommar, visar forskarnas simuleringar av ozonets f�rdelning �ver
jordklotet fram till 2095. Samtidigt st�rks ozonskiktet l�ngst i norr,
vilket kan minska UV-str�lningen p� Sveriges breddgrader med uppemot 10
procent i samma tidsperspektiv. (Nyhetskanalen 6 sep 2009)
http://www.nyhetskanalen.se/1.1187674/2009/09/06/klimatforandring_skapar_nytt_ozonhal
Den d�r sista meningen... kan det vara just det som skett nu som
SVT-text meddelandet handlar om?
> Det �r bra, Kjelle! H�ll �gon och �ron �ppna
> och l�s och lyssna kritiskt. Oftast �r det bara
> fanatiker som �r *tv�rs�kra*.
Bra � bra. Jag (och du) har ju g�tt i den skola som ocks� Jan Bj�rklund
undervisades i, s�dant s�tter sina sp�r, det ing�r i v�r grundutbildning
att l�sa och lyssna kritiskt. Men visst att skylla allt p� kapitalismen
och dess vinnare som Bolivias president Evo Morales anses gjort under
COP15 �r det att g�ra det allt f�r enkelt f�r sig?
Vad var det han sa? Jo: "Vem �r ansvarig?" fr�gade han. " Och
konstaterade: "Ansvaret ligger p� det kapitalistiska systemet - vi m�ste
�ndra det kapitalistiska systemet. Finns det n�gon h�r som vill tala om
det f�r folk?" (Min tolkning)
Jag tycker att han har helt r�tt d�r, f�r han pratar om folket i syd de
fd. u-l�nderna. Eller finns det inga m�nniskor som �r ansvariga l�ngre?
�r vi �ntligen: en f�r alla, alla f�r en?
M�nniskan �r lat och alla vill tydligen �ka bil hellre �n att cykla till
jobbet, miljontals kineser kan v�l inte ha fel? Hur som helst v�r
livsstil har ett pris. Jonas F Ludvigsson skrev den 7 april 2007 i SvD
Kulturs - intressanta "Under strecketen" sida, en recension av en d� ny
bok "Globalization and Health " som l�r handla om hur den globala
ekonomin p�verkar jorden och dess innev�nare.
"Boken har en bredd och en nyansrikedom
som g�r den till en njutning att l�sa."
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/globaliseringen-har-varldshalsan-i-sitt-grepp_215881.svd
Det boken tar upp kan ingalunda anses vara pass� inte ens p g a den
effekt "Climategate"gett upphov till. Risken finns att vi delar st�llet
d�r strutsen stoppar sitt huvud n�r den som vi k�nner att livet hotas.
Skillnaden kan vara att vi n�stintill infantilt lovprisar och tar till
oss alla pl�tsligt positiva nyheter om jordens snabba �terh�mtande fr�n
tja, vad? Solens verkningar och annat vi inte riktigt begriper - och
helt utan m�nniskors p�verkan?
--
Kjelle
Ulf Sundin
> Ulf Sundin wrote:
>> On Mon, 4 Jan 2010 23:12:38 +0100, "- Kjelle" wrote:
>> �ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
>> huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
>> s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
>> synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
>> f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
>> Att det ocks� finns gapiga stollar som �r skeptiska
>> inneb�r inte att alla skeptiker och kritiker �r gapiga
>> stollar.
>
> Nej d�, visst men nu har den andra sidan tagit revansch.
Knappast.
Att enstaka artiklar sl�pps fram av skribenter som inte
blint tror p� IPCC:s alla dogmer �r i sammanhanget inte
mycket i j�mf�relse med slentrianklimatalarmismen i
medierna.
> Och just nu kan
> man f� intrycket att det d�r ozonh�len ocks� �r en bluff. SVT text
> meddelar Tisdag 05 jan 2010 INRIKES Publicerad 4 januari:
>
> "Ozonlagret �ver SMHI:s m�tstation i Norrk�ping slog m�nadsrekord i
> december. Snittet p� tjockleken var 342 Dobson units (DU). M�tningarna
> b�rjade 1988 och f�rra rekordet f�r december var 333 DU, fr�n 2000."
Det betyder ju inte att det �r/var en bluff.
Det �r v�l fortfarande tunt p� det s�dra halvklotet.
> Men vi ska komma ih�g att ozonfr�gan v�llade h�ftiga debatter i n�rmare
> 15 �r innan forskarna blev ense och politikerna gjorde upp om
> �tg�rderna, som �ven industrin f�ljde s� sm�ningom (Montrealavtalet).
Och f�r 20 �r sedan var det skogsd�den. Den blev det dock tyst om
ganska fort.
>> Det �r bra, Kjelle! H�ll �gon och �ron �ppna
>> och l�s och lyssna kritiskt. Oftast �r det bara
>> fanatiker som �r *tv�rs�kra*.
>
> Bra � bra. Jag (och du) har ju g�tt i den skola som ocks� Jan Bj�rklund
> undervisades i, s�dant s�tter sina sp�r, det ing�r i v�r grundutbildning
> att l�sa och lyssna kritiskt. Men visst att skylla allt p� kapitalismen
> och dess vinnare som Bolivias president Evo Morales anses gjort under
> COP15 �r det att g�ra det allt f�r enkelt f�r sig?
Jo, det �r det.
/Ulf Sundin
inte KWP
news:<hhtp4k$qtg$1...@news.albasani.net>
"Galileis v�rldsbild" var ju egentligen den redan befintliga Kopernikus
heliocentriska v�rldsbild och den var ju redan accepterad av d�tidens astronomer
(Johannes Kepler, Tycho Brahe mfl.). Det Galilei gjorde var ju att b�ttra p� det
redan befintliga konsesus med b�ttre observationer. Sen hamnade han f�rvisso i
konflikt med en instutition som stod helt utanf�r det vetenskapliga samfundet,
n�mligen den katolska kyrkan. Efter Galileis avb�n s� var �nd� den
heliocentriska v�rldsbilden den som d�tidens naturvetare arbetade efter. N�r
Isaac Newton arbetade fram sina lagar om gravitiation s� gick han inte efter
n�gon geocentrisk v�rldsbild.
Sen �r det ju ganska lustigt att artikelf�rfattaren avf�rdar handuppr�ckning f�r
att l�sa tvister medan han samtidigt beklagar sig �ver att handuppr�ckning bland
140 klimatskeptiker inte f�tt s�dan uppm�rksamhet som han �nskar.
Huvudkonferensen i K�pehnhamn samlade f�r �vrigt ca 34000 delegater,
skeptikernas alternativa konferens samlade 60 personer (25 % av dessa var
dessutom journalister) s� den alternativa konferensen fick i alla avseenden
proportionerligt med uppm�rksamhet.
Det �r principiellt ganska l�tt att falsifiera AGW-teorin, det enda man beh�ver
g�ra �r att arbeta fram en alternativ f�rklaringsmodell som �r *b�ttre* �n den
befintliga p� att f�rklara de observationer som gjorts. Processen �r inte helt
olik den som Kepler gjorde n�r han lade fram den heliocentriska v�rldsbilden.
Den nya teorin var helt enkelt b�ttre �n Ptolemaios geocentriska v�rldsbild p�
att f�rklara de observationer som gjorts.
Den praktiska biten at falsifiera AGW-teorin �r ju dock mycket sv�rare f�r den
nuvarande teorin fungerar *v�ldigt* bra. Den �r inte perfekt men den funkar
v�ldigt bra. Vidare m�ste man, beroende p� vilken typ av skeptiker man �r,
redog�ra f�r hur varenda termometer p� jorden visat fel de senaste 150 �ren,
redog�ra f�r hur en 30 %-ig �kning av CO2 i atmosf�ren *inte* p�verkar
atmosf�rens f�rm�ga att absorbera infrar�d str�lning osv. Det �r en hel del
redan befintliga och v�lfungerande naturlagar inom kemi och fysik som m�ste
revideras f�r att detta skall ske.
Sen att X personer (medelst handuppr�ckning?) skriver p� en deklaration som
st�ller sig kritiskt till FN/IPCC/Al Gore/AGW/Kyotoprotokollet h�nder n�stan
�rligen och har ingen som helst betydelse f�r klimatforskningen som s�dan. Se
bara Oregonpetitionen.
--
"Jag fruktar att detta adelsm�te inte ens skulle kunnat f�rm� sig
att r�sta f�r st�ndsriksdagens avskaffande."
- Gustaf Douglas
inte KWP
news:<jhs4k59f9m0mtnh0a...@4ax.com>
>Jod�, det var en ganska intressant artikel, och det �r gl�djande att
>se att det �tminstone finns en journalist som v�gar ta upp det och
>att det finns andra jounalister som i alla fall �r intresserade (f�r
>jag antar att det fr�mst �r andra jounalister som st�r f�r
>kommentarerna).
Jag tycker det �r allvarligt att journalister �r s� l�ttlurade f�r hade de
bem�dat sig att kolla upp den referensen f�rfattaren ger s� hade de insett att
artikeln �r daterad 17 november 2000. F�r det andra s� visar artikeln i sig att
temperaturtrenderna f�r *samtliga* m�tstationer �r �kande (Tabell 5, sidan 45).
Det f�rfattaren f�rs�ker p�skina st�r s�ledes i rakt motsats till det underlag
han baserar sig p�. Hade han f�rs�kt sig p� n�got s�dant p� Wikipedia hade han
med all s�kerhet blivit blockerad.
Sen �r det ju ganska dj�rvt, eller omd�mesl�st om man s� vill, att under
vinterhalv�ret triumferande h�vda att isen vid Arktis v�xer, f�r det g�r den ju,
det �r ju vinter! G�llande Arktis �r det ju isens minimiutbredning som
klimatforskarna �r intresserade av och den intr�ffar i mitten av september. �r
2007 uppm�ttes f�r�vrigt den minsta utbredningen sedan m�tningarna p�b�rjades.
Isen hade lite st�rre utbredning 2009 men var �ndock den tredje minsta sedan
m�tningarna p�b�rjades.
>�ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
>huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
>s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
>synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
>f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
Vetenskaplig "debatt" f�rs inte i dagstidningar utan i vetenskapliga
publikationer. Journaler som 'Reviews of Geophysics', 'Annual Review of Earth
and Planetary Science', 'Journal of Geophysical Research', 'Science', 'Nature',
'Proceedings of the Royal Society' osv skall du h�lla utkik efter. I dessa
journaler publiceras ofta artiklar av seri�sa kritiker, t ex Shaviv och Veizer.
Danmark har ju tv� ganska prominenta och v�l ansedda kritiker, Henrik Svensmark
och Eigil Friis-Christensen som f�rekommer i dessa journaler. Det skall �ven
till�ggas att ingen av dessa herrar �r bland de "140 kn�ppg�kar" som
undertecknat brevet till FN:s generalsekreterare.
Sj�lva processen �r t�mligen l�ngdragen med artiklar och uppf�ljningsartiklar
som antingen st�djer eller vederl�gger tidigare artiklar. �r antalet artiklar
som st�djer en viss uppfattning l�ngt st�rre �n en annan uppfattning s� s�ger
man att det r�der konsensus. F�r att avg�ra en vetenskaplig fr�ga kr�vs ju fakta
och en fungerande f�rklaringsmodell, det r�cker inte med som i andra sammanhang
att retoriskt h�nf�ra l�sarna. Det kan f�r visso vara intressant men i slut�ndan
irrelevant f�r sakfr�gan.
inte KWP
>- Kjelle wrote:
>> Ulf Sundin wrote:
>>> On Mon, 4 Jan 2010 23:12:38 +0100, "- Kjelle" wrote:
>
>>> �ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
>>> huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
>>> s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
>>> synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
>>> f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
>>> Att det ocks� finns gapiga stollar som �r skeptiska
>>> inneb�r inte att alla skeptiker och kritiker �r gapiga
>>> stollar.
>>
>> Nej d�, visst men nu har den andra sidan tagit revansch.
>
>Knappast.
>Att enstaka artiklar sl�pps fram av skribenter som inte
>blint tror p� IPCC:s alla dogmer �r i sammanhanget inte
>mycket i j�mf�relse med slentrianklimatalarmismen i
>medierna.
Geologer som anser att jorden �r platt f�r ju ocks� st� tillbaks j�mf�rt med
"sf�ralarmisterna", detsamma g�ller kreationistbiologer som inte blint tror p�
evolutionteorin.
>> Och just nu kan
>> man f� intrycket att det d�r ozonh�len ocks� �r en bluff. SVT text
>> meddelar Tisdag 05 jan 2010 INRIKES Publicerad 4 januari:
>>
>> "Ozonlagret �ver SMHI:s m�tstation i Norrk�ping slog m�nadsrekord i
>> december. Snittet p� tjockleken var 342 Dobson units (DU). M�tningarna
>> b�rjade 1988 och f�rra rekordet f�r december var 333 DU, fr�n 2000."
>
>Det betyder ju inte att det �r/var en bluff.
>Det �r v�l fortfarande tunt p� det s�dra halvklotet.
>
>> Men vi ska komma ih�g att ozonfr�gan v�llade h�ftiga debatter i n�rmare
>> 15 �r innan forskarna blev ense och politikerna gjorde upp om
>> �tg�rderna, som �ven industrin f�ljde s� sm�ningom (Montrealavtalet).
>
>Och f�r 20 �r sedan var det skogsd�den. Den blev det dock tyst om
>ganska fort.
Tack vare att man lyckat f� kontroll �ver kv�vedioxid- och
svaveldioxidutsl�ppen, bl a med att man inf�rt en svavelskatt och lag p� att
bilar m�ste ha katalytisk avgasrening. Det senaste internationella protokollet
som reglerar kv�vedioxid- och svaveldioxidutsl�ppen heter G�teborgsprotokollet,
kan du gissa vilken i stad den �verrenskommelsen tr�ffades?
Smog i storst�der var ju ocks� n�got stort f�r 30 �r sedan, men det blev ju tyst
om det. F�r 100 �r sedan var sotbel�ggning fr�n n�rliggande �ngmaskiner n�got
stort men det blev tyst om det. Milj�problem som l�sts tenderar i regel att tyna
bort fr�n nyhetsrapporteringen.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> - Kjelle wrote:
>>> Det �r bra, Kjelle! H�ll �gon och �ron �ppna
>>> och l�s och lyssna kritiskt. Oftast �r det bara
>>> fanatiker som �r *tv�rs�kra*.
>>
>> Bra � bra. Jag (och du) har ju g�tt i den skola som ocks� Jan
>> Bj�rklund undervisades i, s�dant s�tter sina sp�r, det ing�r i v�r
>> grundutbildning att l�sa och lyssna kritiskt. Men visst att skylla
>> allt p� kapitalismen och dess vinnare som Bolivias president Evo
>> Morales anses gjort under COP15 �r det att g�ra det allt f�r enkelt
>> f�r sig?
>
> Jo, det �r det.
[ekot ] "Oftast �r det bara fanatiker som �r *tv�rs�kra*
[ekot ekarbort] Om *du* nu *verkligen* *respekterar* _andras_ _�sikter_
fr�n _andra_ delar av v�rlden �n G�teborg? Kan du v�l lyssna p� denna
engelskdubbade video p� vad Chavez sa?
http://www.youtube.com/watch?v=BM-CzUvzk6w&feature=fvw
--
Kjelle
Mikael Forsberg
Det g�r nog inte att dra s� stora slutsatser utifr�n det d�r med
svavelf�reningar, men blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi
kan se hitintills. Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra
metallen Platina och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar milj�n
att bryta den, sedan producerar den l�mpligt nog giftfri koldioxid utav
kolmonooxid som d�remot �r giftigt. Men koldioxid blir dyrare i skatt p�
en katalysatorrenad bil som sl�pper ut mer koldioxid �n en bil utan
katalysator som ju d�remot sl�pper ut den giftiga kolmonooxiden.
> Smog i storst�der var ju ocks� n�got stort f�r 30 �r sedan, men det blev ju tyst
> om det. F�r 100 �r sedan var sotbel�ggning fr�n n�rliggande �ngmaskiner n�got
> stort men det blev tyst om det. Milj�problem som l�sts tenderar i regel att tyna
> bort fr�n nyhetsrapporteringen.
Sotpartiklar fr�n kolf�rbr�nning �r kanska l�tt att ta bort och g�r
nytta f�r m�nniskan, men att plocka bort koldioxiden ur gaserna �r ett
korkat och ekonomiskt helt absurdt projekt som bara skadar m�nniskan
genom de enorma felsatsningfarna av forskningsresurser och byggande utav
helt on�diga anl�ggningar.
V�rst �r f�rst�s att demokratin ryker om vi f�r en global CO2-skatt.
benta
> Den praktiska biten at falsifiera AGW-teorin r ju dock mycket sv rare f r den
> nuvarande teorin fungerar *v ldigt* bra.
Den är lustigt nog också förvånansvärt gammal och svensk, vilket
kanske också kan hjälpa en och annan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Svante_Arrhenius
Och om man googlar "arrhenius" och "frimurare" (föregångarna till
dagens IPCC/Rotschild/Bilderberg/Sesame Street konspiration)
inser man vem som sitter i de svarta helikoptrarna.
Mikael Forsberg
> On Jan 5, 11:10 pm, inte KWP <svalbardif...@gmail.com> wrote:
>
>> Den praktiska biten at falsifiera AGW-teorin r ju dock mycket sv rare f r den
>> nuvarande teorin fungerar *v ldigt* bra.
>
> kanske ocks� kan hj�lpa en och annan:
>
> http://en.wikipedia.org/wiki/Svante_Arrhenius
>
> Och om man googlar "arrhenius" och "frimurare" (f�reg�ngarna till
> dagens IPCC/Rotschild/Bilderberg/Sesame Street konspiration)
> inser man vem som sitter i de svarta helikoptrarna.
Arrhenius var ju k�nd f�r rasbiologiska studier och har betraktats som
n�gon som verkat f�r brott mot m�nskligheten. Och upptakten till att
Sverige blev f�rst i v�rlden med socialistisk rasrening.
http://en.wikipedia.org/wiki/Crime_against_humanity
N�r s� sossarna tar makten s� sm�ller man in rasbiologiska institutet i
dekanhuset i Uppsala 1922. Nobelstiftelsen ville finansiera verksamheten
men Karolinska sa nej s� sosseregeringen tog p� sig kostnaderna genom
skatter och folkmorden i Sverige kunde starta.
http://en.wikipedia.org/wiki/Statens_institut_f%C3%B6r_rasbiologi
kjelle@sverige.nu - Kjelle
�h, s� dum jag varit - trots idoga f�rs�k fr�n Halme och dig m fl har
jag inte f�rst�tt, blott f�rst nu - inser jag att tokiga sossar:
faktiskt �r f�dda och uppv�xta i �verklassen, om inte annat, verkar
nippriga id�er sprungna d�rur, i vartfall i detta land.
--
Kjelle
Mikael Forsberg
Palme som riktigt f�rst�rde landet var v�l �verklass exempelvis. Alla
politiker v�njer sig snabbt vid det liv i riksdagen som inte ligger det
minsta i n�rheten utav vanliga m�nniskors liv. Vi har tre grupper
m�nniskor i Sverige Politiker>Rika>P�beln.
Ulf Sundin
> "Ulf Sundin" ha scritto nel messaggio
> news:<jhs4k59f9m0mtnh0a...@4ax.com>
>
>> Jod�, det var en ganska intressant artikel, och det �r gl�djande att
>> se att det �tminstone finns en journalist som v�gar ta upp det och
>> att det finns andra jounalister som i alla fall �r intresserade (f�r
>> jag antar att det fr�mst �r andra jounalister som st�r f�r
>> kommentarerna).
>
> Jag tycker det �r allvarligt att journalister �r s� l�ttlurade f�r hade de
> bem�dat sig att kolla upp den referensen f�rfattaren ger s� hade de insett att
> artikeln �r daterad 17 november 2000.
N�ja, det misstaget erk�nner ju Axelsson i kommentererna till artikeln.
> Sen �r det ju ganska dj�rvt, eller omd�mesl�st om man s� vill, att under
> vinterhalv�ret triumferande h�vda att isen vid Arktis v�xer, f�r det g�r den ju,
> det �r ju vinter!
Nu �r det inte riktigt det som Axelsson h�vdar.
Utan att den arktiska isutbredningen n�dde sitt minimum f�r drygt tv�
�r sedan, och att den sedan dess har v�xt.
>> �ven om det skulle visa sig att klimatalarmisterna i
>> huvusak har r�tt n�r det g�ller uppv�rmningen,
>> s� �r det bekymmersamt att s� lite av de kristiska
>> synpunkter som flera v�lrenommerade forskare f�rs�kt
>> f�ra fram syns i dagstidningar, tidskrifter och etermedia.
>
> Vetenskaplig "debatt" f�rs inte i dagstidningar utan i vetenskapliga
> publikationer.
F�rvisso, men vetenskapsrapporteringen i dagstidningar �r viktig
f�r att informera den intresserade allm�nheten. Och under de senaste
�ren har, i synnerhet i Sverige, alternativa modeller och/eller
kritiska synpunkter i stort sett ignorerats (eller utan vidare avf�rdats
som verk av kn�ppg�kar eller av personer k�pta av oljemaffian).
/Ulf Sundin
kjelle@sverige.nu - Kjelle
Nej, det finns en del som skriver s�, jag antar att det �r folk som
s�llan eller aldrig �r en hel dag i skogen utan ser den genom bilrutan.
"P� slutet av 1980-talet r�dde det n�rmast total konsensus om att skogen
var p� utd�ende. Det var bara en tidsfr�ga tills vi inte skulle ha n�gon
skog alls kvar i Sverige och �vriga Europa. Hotet mot skogen kom fr�n
f�rsurande utsl�pp fr�n industri och kraftproduktion och bilavgaser som
var b�de f�rsurande och bidrog till markn�ra ozon. Tr�den ans�gs skadas
direkt av kv�veoxider och ozon i luften och indirekt via f�rsurning av
markerna. I den svenska debatten var de st�rsta milj�bovarna bilismen
och v�stliga vindar fr�n kolkraftverkens skorstenar i Margaret Thatchers
Storbritannien. "
Vad skribenten gl�mmer att det �r 23 �r sedan man kom �verens om det d�r
Montrealavtalet!
Men visst
> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se hitintills.
> Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra metallen Platina
> och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar milj�n att bryta den,
> sedan producerar den l�mpligt nog giftfri koldioxid utav kolmonooxid
> som d�remot �r giftigt. Men koldioxid blir dyrare i skatt p� en
> katalysatorrenad bil som sl�pper ut mer koldioxid �n en bil utan
> katalysator som ju d�remot sl�pper ut den giftiga kolmonooxiden.
Jo, vi har en av europas �ldstabilpark, s�ger man. Alla borde byta upp
sig �tmonstonde men v�r regering vill ju inte inf�ra
skrotningsers�ttningar t o m fordon som klassats som milj�bilar har f�tt
h�jd skatt f r o m 1 januari, om jag inte minna fel. Och den senaste
tiden har m�nga f�tt g� ner i l�n smtidigt som bankerna inte varit
s�rskilt givmilda.
--
Kjelle
Mikael Forsberg
> Mikael Forsberg wrote:
>> Det g�r nog inte att dra s� stora slutsatser utifr�n det d�r med
>> svavelf�reningar,
>
> Nej, det finns en del som skriver s�, jag antar att det �r folk som
> s�llan eller aldrig �r en hel dag i skogen utan ser den genom bilrutan.
>
> "P� slutet av 1980-talet r�dde det n�rmast total konsensus om att skogen
> var p� utd�ende. Det var bara en tidsfr�ga tills vi inte skulle ha n�gon
> skog alls kvar i Sverige och �vriga Europa. Hotet mot skogen kom fr�n
> f�rsurande utsl�pp fr�n industri och kraftproduktion och bilavgaser som
> var b�de f�rsurande och bidrog till markn�ra ozon. Tr�den ans�gs skadas
> direkt av kv�veoxider och ozon i luften och indirekt via f�rsurning av
> markerna. I den svenska debatten var de st�rsta milj�bovarna bilismen
> och v�stliga vindar fr�n kolkraftverkens skorstenar i Margaret Thatchers
> Storbritannien. "
>
> Vad skribenten gl�mmer att det �r 23 �r sedan man kom �verens om det d�r
> Montrealavtalet!
Jag har postat l�nk till ett i mitt tycke bra radioprogram som
diskuterar den fr�ga innan, men tar den igen. Den �r fr�n dina v�nner p�
propagandaministeriet dessutom. Ditt svar d� f�rstod jag faktiskt inte.
http://blue2010.wordpress.com/2010/01/06/klimatbluffen-skogsdoden-och-ozonhalet/
> Men visst
>> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se hitintills.
>> Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra metallen Platina
>> och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar milj�n att bryta den,
>> sedan producerar den l�mpligt nog giftfri koldioxid utav kolmonooxid
>> som d�remot �r giftigt. Men koldioxid blir dyrare i skatt p� en
>> katalysatorrenad bil som sl�pper ut mer koldioxid �n en bil utan
>> katalysator som ju d�remot sl�pper ut den giftiga kolmonooxiden.
>
> Jo, vi har en av europas �ldstabilpark, s�ger man. Alla borde byta upp
> sig �tmonstonde men v�r regering vill ju inte inf�ra
> skrotningsers�ttningar t o m fordon som klassats som milj�bilar har f�tt
> h�jd skatt f r o m 1 januari, om jag inte minna fel. Och den senaste
> tiden har m�nga f�tt g� ner i l�n smtidigt som bankerna inte varit
> s�rskilt givmilda.
Om du hoppas p� att banker skall bli givmilda s� l�r tro p� vad som
helst vara mer sannolikt. �lder p� bilparken �r inte n�got annat �n ett
konstruerat problem eftersom m�nga faktisk vill ha gamla bilar och
faktum �r att en del �ldre bilar st�r mycket h�gre i kurs �n nya, som
med �rg�ngsviner ungef�r.
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> - Kjelle skrev:
>> Mikael Forsberg wrote:
>
>>> Det g�r nog inte att dra s� stora slutsatser utifr�n det d�r med
>>> svavelf�reningar,
>>
>> Nej, det finns en del som skriver s�, jag antar att det �r folk som
>> s�llan eller aldrig �r en hel dag i skogen utan ser den genom
>> bilrutan.
>>
>> "P� slutet av 1980-talet r�dde det n�rmast total konsensus
>> om att skogen var p� utd�ende. Det var bara en tidsfr�ga tills vi
>> inte skulle ha n�gon skog alls kvar i Sverige och �vriga Europa.
>> Hotet mot skogen kom fr�n f�rsurande utsl�pp fr�n industri och
>> kraftproduktion och bilavgaser som var b�de f�rsurande och bidrog
>> till markn�ra ozon. Tr�den ans�gs skadas direkt av kv�veoxider och
>> ozon i luften och indirekt via f�rsurning av markerna. I den svenska
>> debatten var de st�rsta milj�bovarna bilismen och v�stliga vindar
>> fr�n kolkraftverkens skorstenar i Margaret Thatchers Storbritannien.
>> " Vad skribenten gl�mmer att det �r 23 �r sedan man kom �verens om
>> det d�r Montrealavtalet!
>
>
> Jag har postat l�nk till ett i mitt tycke bra radioprogram som
> diskuterar den fr�ga innan, men tar den igen. Den �r fr�n dina v�nner
> p� propagandaministeriet dessutom.
Det st�mmer, jag f�redrar SR P1 framf�r Radio RIX ;)
Jag har gl�mt att lyssna - men idag har jag h�rt det tv� g�nger allts�
"Vetandets v�rld om sanningen bakom skogsd�den ".
Inte f�r att jag exakt f�rst�r vad du anser vara s� bra med det
programmet... s�, bered dig p� ett l�ngt svar p g a alla citat ;)
Visst, Lindberg har lagt upp repotaget skickligt. Han �r �vertygande
i sin pl�dering att Bernhard Ulrich teori var helt fel. Efter att han
presenterar delar av olika intervjuer med olika experter kommer han fram
till efter att ett snack med en skogsvaktare i Erzgebirge, m�nga �r
senare efter att skogsd�den, som f�r Lindberg avsl�jar att skogen fr�s
ihj�l efter ett fruktansv�rt temperaturfall en vinter i slutet av
1970-talet. Fr�n flera plusgrader sj�nk temperaturen till -20 p� n�gra
timmar och att detta h�ll i sig i flera veckor. I stort sett s�tter
d�rmed Lindberg punkt & slut f�r vidare debatt.
N� vad sa den d�r Ulrich? Teorin gick i korthet ut p� att oorganiskt
aluminium, svavelutsl�pp och regn var en giftig kombination och att
denna v�ta s�rja skadade skogstr�dens finr�tter. Detta var allts� boven
till den omfattande skogsd�den i Erzgebirge, Sudetenland. Lindberg s�ger
lite skadeglatt: "Hotet var skapat. Ett hj�rnsp�ka. Skogsd�den finns nu
bara i de historiska arkiven". Men han n�mner inte Montrealavtalet ev
inverkan en enda g�ng!
Men �r det verkligen s� att skogsd�den enbart �r/var en myt?
Sydsvenskan skrev f�r n�gra dagar sedan:
"Ett varmare och torrare klimat �r huvudorsaken till att tr�den i
barrskogarna l�ngs den amerikanska och kanadensiska v�stkusten stressas
ihj�l i allt snabbare takt. Flera studier i tidskriften Science visar
att tr�dens livsl�ngd halverats p� bara trettio �r."
http://sydsvenskan.se/varlden/article407410/Vaxande-traddod-i-USA-oroar.html
Sedan kan man undra om det �r samma kvalit�e p� v�ra furor idag j�mf�rt
med dem man h�gg ner f�r 30 - 35 �r sedan? Folk i branschen anser inte
s� vad jag h�rt. Men det finns ju limtr�balkar, MDF o dyl idag. Och
skogsbolagen planterar gran f�r att vi ska kunna f� papper - inte f�r
att vi ska kunna plocka b�r och svamp och njuta av f�gels�ng och skogens
doft och kraft i st�rsta allm�nhet.
"F�r att kunna �ka virkesproduktionen och m�ta framtida
klimatf�r�ndringar f�resl�r Skogsstyrelsen till regeringen att fler, f�r
Sverige, fr�mmande tr�darter skall f� planteras i landet."
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4254&artikel=3335950
Mera om radioprogrammet:
Inledningsvis tycker jag Lindberg verkar vara
lite bitter �ver att ha missat ett scoop f�r att en DN journalist hade
hunnit f�re honom ang ett tidigare f�rs�k till tepotage om detta. Men
2008 f�r Lindberg f�r revansch n�r han forts�tter med att prata med
forskaren Anders G�ransson. G�ransson h�ll p� med forskning om
n�ringsfl�den p� SLU, Ultuna . Den forskningen var nedlagt v�r
programmet gjordes och F�ransson var arbetsl�s. Jag hoppas han har
ett jobb efter kvalifikation idag.
Lindberg har en otrevlig vana att orden i munnen p� sina intervjuoffer
(st�ller ledande fr�gor) kanske f�r att vara s�ker p� att det han vill
ha sagt ska bekr�ftas av forskaren och andra insatta?
N�, Lindberg s�ger i radion att om n�gon 1988 hade lyssnat p� G�ransson
hade r�dslan f�r skogsd�d kunnat avskrivas redan f�r 20 �r sedan. Att
ingen lyssnade p� honom berodde p� att politiker, milj�journalister och
myndigheter var s� upptagna med att f�rs�ka f� stopp p� utsl�ppen fr�n
Europas smutsiga industrier , ja inte bara det hela v�rlden antar jag?
G�ranssons forskningsresultat, visade att markaluminium, som
l�ses ut i markv�tskan n�r ph s�nks och f�rsurningen �kar, - inte alls
skadade skogstr�dens finr�tter. D�rmed skulle allts� Bernhard Ulrich
teori vara �t...skogen.
Jag har aldrig rest i Sudetenland, dvs. i Tyskland och Tjeckien, n�rmare
best�mt i Dresden och i Aussig. Jag har allts� inte sett skogsd�den i
Erzgebirge, Isergebirge och Riesengebirge. Inte ens en av de v�rsta
nedsmutsarna - die Schwarze Pumpe uppe vid Hoyerswerda p� gr�nsen mellan
Sachsen och Brandenburg. Den kemiska industrin i Aussig,Oberleutensdorf
och Leitmeriz bidrog inte heller till skogsd�den trots omfattande
svavelutsl�pp. Men �nnu idag k�mpar man mot den starka f�rsurningen,
sj�ar och vattendrag flygbombas alltid p� v�ren med kalk d�r. R�tta mig
om jag har fel (f�r det kan jag ha)
htttp://sv.wikipedia.org/wiki/Sudetenland
Nu p�st�r allts� Lindberg att det inte var p g a utsl�ppen fr�n av alla
de brunkolseldade kraftverken fr�n Falkenau i v�st via Komotau,Brux,
Bilin,Aussig till Gablonz och aluminium i markskiktet som var orsaken.
Tr�den fr�s helt enkelt ihj�l.
Men betyder det att aluminium �r ofarligt? F�r 30-40 �r sedan inneh�ll
div magmedikament p� tiden natrium och aluminium. P� Novalucols hemsida
kan man l�sa:
"Vissa l�kemedel mot halsbr�nna och sura uppst�tningar inneh�ller
natrium och aluminium som inte rekommenderas till gravida. Natrium �kar
n�mligen upptaget av vatten fr�n tarmen och kan leda till
v�tskeansamling, och aluminium b�r inte anv�ndas i samband med intag av
l�sk eller juice, eftersom samtida intag �kar kroppens upptag av
aluminium."
Kan det betyda att vid kraftiga temperaturfall att tr�d kan frysa ihj�l
s�rskilt om skogstr�dens finr�tter �r skadade?
Och som jag minns det "urs�kta sk�mtet) ger aluminiumintag skador p�
hj�rnan, bl a Alzheimer anses av vissa kunna bero p� detta. Och om nu
m�nniskor inte m�r bra av detta, varf�r skulle tr�d (som t�rstiga
bj�rkar t ex) g�ra det? Goggle kanske kan ge svar? Men f�rst lite svensk
industrihistoria.
"N�gra milj�protester f�rekom inte n�r Sveriges f�rsta aluminiumfabrik
skulle byggas, men f�retagsledningen f�ruts�g kommande milj�protester.
D�rf�r lyckades man skriva ett avtal med Sundsvalls kommun om att
kommunen skulle ta ansvar f�r alla eventuella milj�problem i framtiden."
http://st.nu/mer/lokalhistoria/1.1087977
"I b�rjan av 1966 presenteras en ny unders�kning som gjorts om
effekterna av utsl�ppen fr�n aluminiumfabriken. Unders�kningen som
genomf�rts av V�xtbiologiska institutionen vid Uppsala universitet
h�vdar att de �mnen som sl�pps ut fr�n fabriken och orsakar nedfall i
den n�rmaste omgivningen �r helt ofarliga f�r m�nniskor. D�remot drabbas
ett antal v�xtsorter, bland annat rosv�xter, hallon och jordgubbar, men
�ven tall och andra barrtr�d kan uppvisa skador. [ ] 70-talet inleds med
en kort sittstrejk och andra missn�jesaktioner bland de anst�llda.
Anledningen �r den d�liga arbetsmilj�n och det �r fr�mst oron f�r cancer
som sprider sig bland de anst�llda. Men yrkesinspektionen lugnar de
anst�llda:
"F�rh�llandena �r inte bra, men arbetarna beh�ver inte vara r�dda f�r
skador av koloxid, det har vi konstaterat", sa Bo Hammarstrand vid
yrkesinspektionen i H�rn�sand.
Under 70-talet blir milj�n kring fabriken det stora debatt�mnet, detta i
samband med en ny planerad utbyggnad f�r att �ka kapaciteten.
Koncessionsn�mndens klartecken f�r utbyggnad �verklagas omg�ende av
villa�gare runt fabriken. P� h�sten 1974 bildas en aktionsgrupp mot
utbyggnaden och p� en och en halv m�nad har 11.000 sundsvallsbor skrivit
p� protestlistorna.
Ett �r senare kommer beskedet att utbyggnaden l�ggs p� is, men
arbetsmilj�n och utsl�ppen forts�tter att debatteras under hela
70-talet. Som ett resultat av detta meddelar f�retaget i september 1978
att man kommer att satsa omkring 30 miljoner kronor p� en f�rb�ttrad
arbetsmilj�.
H�sten 1979 kommer dock en chockrapport om milj�n runt fabriken.
Unders�kningen g�r g�llande att det cancerframkallande �mnet benzpyren
sl�pps ut i en omfattning som �r fyra g�nger st�rre �n fr�n hela den
svenska biltrafiken. H�lsov�rdsn�mnden i Sundsvall reagerar med att
kr�va att koncessionsn�mnden f�r milj�skydd ska ompr�va tillst�ndet f�r
utsl�ppen fr�n fabriken."
http://st.nu/mer/lokalhistoria/1.1088324
--
Kjelle
kjelle@sverige.nu - Kjelle
>> - Kjelle skrev:
>>> Mikael Forsberg wrote:
> Ditt svar d� f�rstod jag faktiskt inte.
Tja, om du menar Youtubel�nken, var den kanske lite f�r l�ngs�kt - men
den var �mnad dig ang. det du anser om f�rb-de "alarmister" - s� d�rf�r
bidrog jag med en l�nk till en massa videor med l�ten "Ring the (dirrty)
Alarm" som en s�t liten flicka sjunger. Var det inte bra vackert och
rart s� s�g ;)
> http://blue2010.wordpress.com/2010/01/06/klimatbluffen-skogsdoden-och-ozonhalet/
Var det h�r din l�nk? Hur som helst det folk skriver d�r, ska man
behandla p� samma s�tt som man f�r is att f�rsvinna - en skopa salt s�
�r det problemet ur v�rlden ;).
Vad var det f�r bra med P1 programmet? Att docent Stefan L�fgren vid
SLU i programmet s�ger att det �r on�digt att kalka? Det r�der delade
meningar om det. Bara f�r att L�vgren (inklippt?) s�ger s� i Vetandets
v�rld betyder inte att _hela_ _rapporten_ *menar* *exakt* s�. Vad
L�vgren at al skriver �r:
"Kalkm�ngden �r f�r liten f�r att neutralisera all den syra som redan
finns lagrad i marken och p�verkan p� ytvattenkemin i de avrinnande
b�ckarna blir d�rf�r f�rsumbar, s�ger projektledaren, docent Stefan
L�fgren vid SLU [ ] Resultaten utesluter inte att skogsmarkskalkning med
3 ton per hektar kan minska aluminiumhalterna i f�rsurade b�ckar i
omr�den med extremt tunna jordt�cken. I Sverige �r det dock mycket sm�
skogsarealer som har dessa egenskaper."
http://www.slu.se/?id=135&Nyheter_ID=8668&FunktionID=20
Ok, *kalkbomba* skogar och sj�ar med helikopter �r dyrtbart. Anslagen
till s�dan verksamhet har under m�nga �r stadigt minskat och nu ska de
statliga bidragen tydligen helt bort. Av just den anledningen hade
kanske Kalkf�reningen hade ett seminarium f�r en tid sedan?
N�r det g�ller f�rsurningen av v�r natur p�stod Stellan Hamrin fr�n
Milj�departementet p� seminariet att::
"Det fanns sura sj�ar �ven p� 50- 0ch 60-talen, men det vi
d� inte visste var orsaken. Nu vet vi att markanv�ndning och
luftutsl�pp redan under 1900-talets f�rsta h�lft p�verkat
situationen och att mycket h�nde p� 40- och 50-talen.
F�rsurningen blev d�rf�r en allt viktigare fr�ga. Dessutom har en annan
allvarlig faktor som �verg�dning kommit in i bilden. [ ] Vi f�r inte
heller gl�mma att sydv�stra Sverige fortfarande har stora arealer
f�rsurningsskadade marker som p�verkar kringliggande vattendrag. Det
beror p� b�de surt luftnedfall och effekter av skogsbruket. �ven skogs-
och jordbrukskalkning ger resultat, �ven om kalkning av skogsmark bara
ger effekt p� riktigt l�ngt sikt. Men i dessa omr�den �r det just
riktigt l�ngsiktiga �tg�rder som beh�vs. S� vi m�ste fundera p� hur
dessa omr�den skall hanteras ur ett s�dant perspektiv."
Johan Ahlstr�m, biolog med ansvar f�r kalkningsverksamheten i
V�sterbotten, anv�nde sitt anf�rande p� konferansen till att
lidelsefullt visa att f�rsurningsfaran i Norrland �r l�ngt ifr�n �ver:
"V�sterbotten ser inte likadant ut �ver hela l�net. Det har
stor �st-v�stlig utbredning och det �r stora skillnader mellan
kustbygderna och fj�llen. Att r�dingen m�r bra uppe i fj�llen
inneb�r ju inte automatiskt att havs�ringen har det
lika bra l�ngs kusterna, f�rklarade Johan Ahlstr�m.
Han valde att exemplifiera med v�lk�nda Stridb�cken,
bel�gen i Nordmalings kommun i en av de mest f�rsurningsdrabbade
delarna av l�net och en viktig reproduktionslokal
f�r havsvandrande �ring.
- N�r vi b�rjade kalka Stridb�cken 1992 var pH-v�rdet skr�mmande l�gt
som en f�ljd av sura regn. All fisk var borta. Redan 1985 och 1986 hade
vi f�r �vrigt gjort m�tningar i 30 kustn�ra vattendrag och uppt�ckt att
�rsungar saknades i 20. Det var inget vidare i resten heller. S�
Stridb�cken �r inte alls unik utan det �r s� h�r det ser ut l�ngs
kusten. "
Citat och p�st�enden h�mtat fr�n:
http://www.kalkforeningen.se/pfds/Kalkseminarie_sammanstallning_webb.pdf
Exakt vad det r�r sig om n�r det g�ller skogsd�den vet kanske ingen n�tt
s�rskilt �n idag? Tro det eller ej men skogen d�r fortfarande. Om inte
annat av angrepp av tallverdsnematoder, t�rskatesvampar. Jag vet inte
utan undrar: har de �kat i omfattning de senare �ren?
"Tallvedsnematoden som sprids via tallbocken och g�r att tr�den inte kan
ta upp vatten. Det i sin tur g�r att tallarna d�r."
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=3292770
"Skadesvampen brer ut sig i de norrl�ndska skogarna."
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2143193&sida=2
"T�rskatesvampen som angriper skog i nordligaste Sverige r�r sig
s�derut. En p�g�ende skogsinventering visar att tallskogar inte bara i
Norrbotten angrips, som tidigare, utan ocks� tallbest�nd i V�sterbotten.
P� flera h�ll kan man tala om att svampen ger katastrofala f�ljder"
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2159981&sida=2
Men Vetenskapsradion har ju en del positiva nyheter ocks�...
"Att behandla granskog som �r angripen av skadeinsekten granbarkborre
med dofter fr�n l�vtr�d minskar angrepp. Det visar forskning vid
Sveriges Lantbruksunivrersitet i Alnarp. Metoden inneb�r att doftp�sar
h�ngs upp i granarna."
http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2936319
F � meddelar LRF att: l�ckaget av kv�ve fr�n jordbruksmarken har minskat
med ungef�r en tredjedel mellan 1985 och 2003. Minskad g�dsling och
b�ttre sk�rdar g�r att kv�vet idag utnyttjas b�ttre
http://www.vattendialog.se/resultat/pdf/Dittvatten_lowres.pdf
Men med avgiftsbefrielsen p� fosfor och vad det var Carlgren surra om,
f�rmodar jag att man kommer att g�dsla mer i hopp om st�rre sk�rdar?
>> Men visst
>>> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se
>>> hitintills. Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra
>>> metallen Platina och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar
>>> milj�n att bryta den, sedan producerar den l�mpligt nog giftfri
>>> koldioxid utav kolmonooxid som d�remot �r giftigt.
Hur som helst �r det bra att det i v�rlden idag finns katalysatorer och
div bindande klimatavtal. Kunde man minska lastbilstransporterna p� ngt
s�tt skulle �nnu mer kunna vara vunnet.
> Om du hoppas p� att banker skall bli givmilda s� l�r
> tro p� vad som helst vara mer sannolikt.
S� du anser inte att bankerna �r givmilda mot n�gra f h t alls?
--
Kjelle
Ber om urs�kt om detta l�nga svar st�rt ngn, men eftersom knappt n�gon
pratar emot - f�rs�ker jag, trots att jag varken �r biolog eller
kemist - jag r�kar bara gilla att k�fta emot och att skriva. ;)
Jobbtips!
http://vakanser.se/jobb/handlaggare+tidsbegransad+anstallning+4/
Mikael Forsberg
> Mikael Forsberg wrote:
>>> - Kjelle skrev:
>>>> Mikael Forsberg wrote:
>
>> Ditt svar d� f�rstod jag faktiskt inte.
>
> Tja, om du menar Youtubel�nken, var den kanske lite f�r l�ngs�kt - men
> den var �mnad dig ang. det du anser om f�rb-de "alarmister" - s� d�rf�r
> bidrog jag med en l�nk till en massa videor med l�ten "Ring the (dirrty)
> Alarm" som en s�t liten flicka sjunger. Var det inte bra vackert och
> rart s� s�g ;)
Jag har kanske andra sk�nhetsideal, men f�raktar inte andras.
>> http://blue2010.wordpress.com/2010/01/06/klimatbluffen-skogsdoden-och-ozonhalet/
>>
>
> Var det h�r din l�nk? Hur som helst det folk skriver d�r, ska man
> behandla p� samma s�tt som man f�r is att f�rsvinna - en skopa salt s�
> �r det problemet ur v�rlden ;).
De trodde kanske p� kalk en del, men det �r ju inte s�rskilt salt.
> Vad var det f�r bra med P1 programmet? Att docent Stefan L�fgren vid
> SLU i programmet s�ger att det �r on�digt att kalka? Det r�der delade
> meningar om det. Bara f�r att L�vgren (inklippt?) s�ger s� i Vetandets
> v�rld betyder inte att _hela_ _rapporten_ *menar* *exakt* s�. Vad
> L�vgren at al skriver �r:
> "Kalkm�ngden �r f�r liten f�r att neutralisera all den syra som redan
> finns lagrad i marken och p�verkan p� ytvattenkemin i de avrinnande
> b�ckarna blir d�rf�r f�rsumbar, s�ger projektledaren, docent Stefan
> L�fgren vid SLU [ ] Resultaten utesluter inte att skogsmarkskalkning med
> 3 ton per hektar kan minska aluminiumhalterna i f�rsurade b�ckar i
> omr�den med extremt tunna jordt�cken. I Sverige �r det dock mycket sm�
> skogsarealer som har dessa egenskaper."
> http://www.slu.se/?id=135&Nyheter_ID=8668&FunktionID=20
Det �r ett icke-problem de ger sig i kast med, kan aldrig leda till
annat �n on�diga kostnader och konsekvenser f�r folk.
> Ok, *kalkbomba* skogar och sj�ar med helikopter �r dyrtbart. Anslagen
> till s�dan verksamhet har under m�nga �r stadigt minskat och nu ska de
> statliga bidragen tydligen helt bort. Av just den anledningen hade
> kanske Kalkf�reningen hade ett seminarium f�r en tid sedan?
> N�r det g�ller f�rsurningen av v�r natur p�stod Stellan Hamrin fr�n
> Milj�departementet p� seminariet att::
>
> "Det fanns sura sj�ar �ven p� 50- 0ch 60-talen, men det vi
> d� inte visste var orsaken. Nu vet vi att markanv�ndning och
> luftutsl�pp redan under 1900-talets f�rsta h�lft p�verkat
> situationen och att mycket h�nde p� 40- och 50-talen.
> F�rsurningen blev d�rf�r en allt viktigare fr�ga. Dessutom har en annan
> allvarlig faktor som �verg�dning kommit in i bilden. [ ] Vi f�r inte
> heller gl�mma att sydv�stra Sverige fortfarande har stora arealer
> f�rsurningsskadade marker som p�verkar kringliggande vattendrag. Det
> beror p� b�de surt luftnedfall och effekter av skogsbruket. �ven skogs-
> och jordbrukskalkning ger resultat, �ven om kalkning av skogsmark bara
> ger effekt p� riktigt l�ngt sikt. Men i dessa omr�den �r det just
> riktigt l�ngsiktiga �tg�rder som beh�vs. S� vi m�ste fundera p� hur
> dessa omr�den skall hanteras ur ett s�dant perspektiv."
Problemet best�r i just dessa personer som f�rs�ker skape problemen
eftersom det �r det enda de kan f�rs�rja sig p�. Vad skulle en stolle
som springer runt och tycker vissa v�xter beh�ver mer kalk f� pengar
till mat och husrum utan att han kan f� anlitas som n�gon slags 'expert'
att hantera detta fenomen, p� skattebetalarnas bekostnad.
> Johan Ahlstr�m, biolog med ansvar f�r kalkningsverksamheten i
> V�sterbotten, anv�nde sitt anf�rande p� konferansen till att
> lidelsefullt visa att f�rsurningsfaran i Norrland �r l�ngt ifr�n �ver:
> "V�sterbotten ser inte likadant ut �ver hela l�net. Det har
> stor �st-v�stlig utbredning och det �r stora skillnader mellan
> kustbygderna och fj�llen. Att r�dingen m�r bra uppe i fj�llen
> inneb�r ju inte automatiskt att havs�ringen har det
> lika bra l�ngs kusterna, f�rklarade Johan Ahlstr�m.
> Han valde att exemplifiera med v�lk�nda Stridb�cken,
> bel�gen i Nordmalings kommun i en av de mest f�rsurningsdrabbade
> delarna av l�net och en viktig reproduktionslokal
> f�r havsvandrande �ring.
Hur ser det ut f�r dessa alarmister p� arbetsmarknaden i �vrigt, finns
det platser hos arbetsf�rmedligen som specifierar milj�muppar och �kade
kostnader f�r f�retaget?
> - N�r vi b�rjade kalka Stridb�cken 1992 var pH-v�rdet skr�mmande l�gt
> som en f�ljd av sura regn. All fisk var borta. Redan 1985 och 1986 hade
> vi f�r �vrigt gjort m�tningar i 30 kustn�ra vattendrag och uppt�ckt att
> �rsungar saknades i 20. Det var inget vidare i resten heller. S�
> Stridb�cken �r inte alls unik utan det �r s� h�r det ser ut l�ngs
> kusten. "
Tr�kigt n�r folk l�r sig leka med lackmuspapper och blir skr�mda. Det
g�r att leka bort med andra lustigheter i klassrummet.
> Citat och p�st�enden h�mtat fr�n:
> http://www.kalkforeningen.se/pfds/Kalkseminarie_sammanstallning_webb.pdf
>
> Exakt vad det r�r sig om n�r det g�ller skogsd�den vet kanske ingen n�tt
> s�rskilt �n idag? Tro det eller ej men skogen d�r fortfarande. Om inte
> annat av angrepp av tallverdsnematoder, t�rskatesvampar. Jag vet inte
> utan undrar: har de �kat i omfattning de senare �ren?
Fr�ga �r v�l vad det har f�r betydelse.
> "Tallvedsnematoden som sprids via tallbocken och g�r att tr�den inte kan
> ta upp vatten. Det i sin tur g�r att tallarna d�r."
> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=3292770
>
>
> "Skadesvampen brer ut sig i de norrl�ndska skogarna."
> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2143193&sida=2
Se det som att d� �r det ju n�got som lever och f�r�kar sig.
> "T�rskatesvampen som angriper skog i nordligaste Sverige r�r sig
> s�derut. En p�g�ende skogsinventering visar att tallskogar inte bara i
> Norrbotten angrips, som tidigare, utan ocks� tallbest�nd i V�sterbotten.
> P� flera h�ll kan man tala om att svampen ger katastrofala f�ljder"
> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2159981&sida=2
Katastrofalt f�r vem? Knappast svampen.
> Men Vetenskapsradion har ju en del positiva nyheter ocks�...
>
> "Att behandla granskog som �r angripen av skadeinsekten granbarkborre
> med dofter fr�n l�vtr�d minskar angrepp. Det visar forskning vid
> Sveriges Lantbruksunivrersitet i Alnarp. Metoden inneb�r att doftp�sar
> h�ngs upp i granarna."
> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2936319
S� f�r de s�lja n�gra p�sar som de inte hade kunnat utan att tvinga folk
att betala f�r dom.
> F � meddelar LRF att: l�ckaget av kv�ve fr�n jordbruksmarken har minskat
> med ungef�r en tredjedel mellan 1985 och 2003. Minskad g�dsling och
> b�ttre sk�rdar g�r att kv�vet idag utnyttjas b�ttre
> http://www.vattendialog.se/resultat/pdf/Dittvatten_lowres.pdf
Du �r medveten om att luften till 80% best�r av kv�ve (N) och det kanske
vi skall vara glada f�r d� det �r en gas som inte reagerar s�rskil l�tt
med andra �mnen.
> Men med avgiftsbefrielsen p� fosfor och vad det var Carlgren surra om,
> f�rmodar jag att man kommer att g�dsla mer i hopp om st�rre sk�rdar?
Varf�r inte?
>>> Men visst
>>>> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se
>>>> hitintills. Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra
>>>> metallen Platina och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar
>>>> milj�n att bryta den, sedan producerar den l�mpligt nog giftfri
>>>> koldioxid utav kolmonooxid som d�remot �r giftigt.
>
> Hur som helst �r det bra att det i v�rlden idag finns katalysatorer och
> div bindande klimatavtal. Kunde man minska lastbilstransporterna p� ngt
> s�tt skulle �nnu mer kunna vara vunnet.
Kunde vi minska politikertransporterna vore v�ldigt mycket mer vunnet.
>> Om du hoppas p� att banker skall bli givmilda s� l�r
>> tro p� vad som helst vara mer sannolikt.
>
> S� du anser inte att bankerna �r givmilda mot n�gra f h t alls?
Vet inte vad du avser med f h t �r det bankkoden din?
kjelle@sverige.nu - Kjelle
> - Kjelle skrev:
>> Mikael Forsberg wrote:
>>>> - Kjelle skrev:
>>>>> Mikael Forsberg wrote:
>> - N�r vi b�rjade kalka Stridb�cken 1992 var pH-v�rdet skr�mmande l�gt
>> som en f�ljd av sura regn. All fisk var borta. Redan 1985 och 1986
>> hade vi f�r �vrigt gjort m�tningar i 30 kustn�ra vattendrag och
>> uppt�ckt att �rsungar saknades i 20. Det var inget vidare i resten
>> heller. S� Stridb�cken �r inte alls unik utan det �r s� h�r det ser
>> ut l�ngs kusten. "
>
> Tr�kigt n�r folk l�r sig leka med lackmuspapper och blir skr�mda. Det
> g�r att leka bort med andra lustigheter i klassrummet.
Varf�r kommer du med ett s�dant tramsigt svar? F�rresten du �r inte
n�gon sportfiskare m�rker jag.
>> Citat och p�st�enden h�mtat fr�n:
>> http://www.kalkforeningen.se/pfds/Kalkseminarie_sammanstallning_webb.pdf
>>
>> Exakt vad det r�r sig om n�r det g�ller skogsd�den vet kanske ingen
>> n�tt s�rskilt �n idag? Tro det eller ej men skogen d�r fortfarande.
>> Om inte annat av angrepp av tallverdsnematoder, t�rskatesvampar. Jag
>> vet inte utan undrar: har de �kat i omfattning de senare �ren?
>
> Fr�ga �r v�l vad det har f�r betydelse.
�ger man ingen skog kanske det inte har s� stor betydelse, p� kort sikt.
>> "Tallvedsnematoden som sprids via tallbocken och g�r att tr�den inte
>> kan ta upp vatten. Det i sin tur g�r att tallarna d�r."
>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=3292770
>>
>>
>> "Skadesvampen brer ut sig i de norrl�ndska skogarna."
>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2143193&sida=2
>
> Se det som att d� �r det ju n�got som lever och f�r�kar sig.
Ja t o m i Norrland ;)
>> "T�rskatesvampen som angriper skog i nordligaste Sverige r�r sig
>> s�derut. En p�g�ende skogsinventering visar att tallskogar inte bara
>> i Norrbotten angrips, som tidigare, utan ocks� tallbest�nd i
>> V�sterbotten. P� flera h�ll kan man tala om att svampen ger
>> katastrofala f�ljder"
>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2159981&sida=2
>
> Katastrofalt f�r vem? Knappast svampen.
Du gillar svamp va� s�rskilt s�na d�r magic?
>> Men Vetenskapsradion har ju en del positiva nyheter ocks�...
>>
>> "Att behandla granskog som �r angripen av skadeinsekten granbarkborre
>> med dofter fr�n l�vtr�d minskar angrepp. Det visar forskning vid
>> Sveriges Lantbruksunivrersitet i Alnarp. Metoden inneb�r att
>> doftp�sar h�ngs upp i granarna."
>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2936319
>
> S� f�r de s�lja n�gra p�sar som de inte hade kunnat utan att tvinga
> folk att betala f�r dom.
Det �r kanske skoj att som skogsvaktare g� och granska granar n�r det
doftar l�vskog?
Varf�r ligger bina d�da under lindar?
Svar h�r:
http://www.biznet.nu/malmobiodlarna/html/linden_ofarlig.html
>> F � meddelar LRF att: l�ckaget av kv�ve fr�n jordbruksmarken har
>> minskat med ungef�r en tredjedel mellan 1985 och 2003. Minskad
>> g�dsling och b�ttre sk�rdar g�r att kv�vet idag utnyttjas b�ttre
>> http://www.vattendialog.se/resultat/pdf/Dittvatten_lowres.pdf
>
> Du �r medveten om att luften till 80% best�r av kv�ve (N) och det
> kanske vi skall vara glada f�r d� det �r en gas som inte reagerar
> s�rskil l�tt med andra �mnen.
Viist men �nd� finns det tillskott som heter NPK.
>> Men med avgiftsbefrielsen p� fosfor och vad det var Carlgren surra
>> om, f�rmodar jag att man kommer att g�dsla mer i hopp om st�rre
>> sk�rdar?
>
> Varf�r inte?
Varf�r importera fosfor fr�n latinamerika? ...minskad g�dsling och
b�ttre sk�rdar.....
>>>> Men visst
>>>>> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se
>>>>> hitintills. Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra
>>>>> metallen Platina och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar
>>>>> milj�n att bryta den, sedan producerar den l�mpligt nog giftfri
>>>>> koldioxid utav kolmonooxid som d�remot �r giftigt.
>>
>> Hur som helst �r det bra att det i v�rlden idag finns katalysatorer
>> och div bindande klimatavtal. Kunde man minska lastbilstransporterna
>> p� ngt s�tt skulle �nnu mer kunna vara vunnet.
>
> Kunde vi minska politikertransporterna vore v�ldigt mycket mer vunnet.
>
>>> Om du hoppas p� att banker skall bli givmilda s� l�r
>>> tro p� vad som helst vara mer sannolikt.
>>
>> S� du anser inte att bankerna �r givmilda mot n�gra f h t alls?
>
> Vet inte vad du avser med f h t �r det bankkoden din?
F*�r ^*h*uvud *t*aget �r det v�l bara med bonusar till sig sj�lva,
bankdirekt�rer �r givmilda med?
--
Kjelle
Mikael Forsberg
> Mikael Forsberg wrote:
>> - Kjelle skrev:
>>> Mikael Forsberg wrote:
>>>>> - Kjelle skrev:
>>>>>> Mikael Forsberg wrote:
> klipp
>>> - N�r vi b�rjade kalka Stridb�cken 1992 var pH-v�rdet skr�mmande l�gt
>>> som en f�ljd av sura regn. All fisk var borta. Redan 1985 och 1986
>>> hade vi f�r �vrigt gjort m�tningar i 30 kustn�ra vattendrag och
>>> uppt�ckt att �rsungar saknades i 20. Det var inget vidare i resten
>>> heller. S� Stridb�cken �r inte alls unik utan det �r s� h�r det ser
>>> ut l�ngs kusten. "
>>
>> Tr�kigt n�r folk l�r sig leka med lackmuspapper och blir skr�mda. Det
>> g�r att leka bort med andra lustigheter i klassrummet.
>
> Varf�r kommer du med ett s�dant tramsigt svar? F�rresten du �r inte
> n�gon sportfiskare m�rker jag.
Jag har en del erfarenhet utav fiske d� min mor var en entusiastisk
fritidsfiskare, sj�lv �ter jag inte ens fisk mer �n fiskbullar en g�ng i
veckan s� d�r f�r vissa fettsyror som kanske inte h�nger med i all annan
f�da.
Hur som helst �r alarmisterna mer skr�mmande �n vad de sj�lva
tycks/f�rs�ker bli utav n�gra ph-m�tningar. Eftersom snus och
tobaksvaror diskuterats en del i gruppen just nu s� kan jag ju tipsa om
att om du sl�r lite saltsyra (HCl) p� snus s� b�rjar det ryka beroende
p� att ammoniak (HNO3) i snus tillsammans med saltsyra bildar salmiakgas
(NH4Cl) eller ammoniumklorid om man s� vill. Det �r s�dant som kan f�
alarmister att skrika hur mycket som helst och politiker i sin tur att
v�dra opportunism till att sno pengar genom skatteh�jningar.
>>> Citat och p�st�enden h�mtat fr�n:
>>> http://www.kalkforeningen.se/pfds/Kalkseminarie_sammanstallning_webb.pdf
>>>
>>> Exakt vad det r�r sig om n�r det g�ller skogsd�den vet kanske ingen
>>> n�tt s�rskilt �n idag? Tro det eller ej men skogen d�r fortfarande.
>>> Om inte annat av angrepp av tallverdsnematoder, t�rskatesvampar. Jag
>>> vet inte utan undrar: har de �kat i omfattning de senare �ren?
>>
>> Fr�ga �r v�l vad det har f�r betydelse.
>
> �ger man ingen skog kanske det inte har s� stor betydelse, p� kort sikt.
I en socialiststat har �gande ingen betydelse s� det �r v�l bara att
strunta i allt. Eller skall vi kanske f�rs�ka bry oss i individerna
ocks� och �gander�tten eventuellt...
>>> "Tallvedsnematoden som sprids via tallbocken och g�r att tr�den inte
>>> kan ta upp vatten. Det i sin tur g�r att tallarna d�r."
>>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=3292770
>>>
>>>
>>>
>>> "Skadesvampen brer ut sig i de norrl�ndska skogarna."
>>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2143193&sida=2
>>>
>>
>> Se det som att d� �r det ju n�got som lever och f�r�kar sig.
>
> Ja t o m i Norrland ;)
>
>>> "T�rskatesvampen som angriper skog i nordligaste Sverige r�r sig
>>> s�derut. En p�g�ende skogsinventering visar att tallskogar inte bara
>>> i Norrbotten angrips, som tidigare, utan ocks� tallbest�nd i
>>> V�sterbotten. P� flera h�ll kan man tala om att svampen ger
>>> katastrofala f�ljder"
>>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2159981&sida=2
>>>
>>
>> Katastrofalt f�r vem? Knappast svampen.
>
> Du gillar svamp va� s�rskilt s�na d�r magic?
De skall man vara f�rsiktig med, hur roliga de �n m� vara. Annars �r jag
definitivt en svamp�lskare och de ger osd ocks� en m�ngd sp�r�mnen som
vi inte beh�ver k�pa p� apoteken f�r att f� i oss.
>>> Men Vetenskapsradion har ju en del positiva nyheter ocks�...
>>>
>>> "Att behandla granskog som �r angripen av skadeinsekten granbarkborre
>>> med dofter fr�n l�vtr�d minskar angrepp. Det visar forskning vid
>>> Sveriges Lantbruksunivrersitet i Alnarp. Metoden inneb�r att
>>> doftp�sar h�ngs upp i granarna."
>>> http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4286&artikel=2936319
>>>
>>
>> S� f�r de s�lja n�gra p�sar som de inte hade kunnat utan att tvinga
>> folk att betala f�r dom.
>
> Det �r kanske skoj att som skogsvaktare g� och granska granar n�r det
> doftar l�vskog?
>
> Varf�r ligger bina d�da under lindar?
> Svar h�r:
> http://www.biznet.nu/malmobiodlarna/html/linden_ofarlig.html
D�da bin hittar man v�l lite �verallt.
>>> F � meddelar LRF att: l�ckaget av kv�ve fr�n jordbruksmarken har
>>> minskat med ungef�r en tredjedel mellan 1985 och 2003. Minskad
>>> g�dsling och b�ttre sk�rdar g�r att kv�vet idag utnyttjas b�ttre
>>> http://www.vattendialog.se/resultat/pdf/Dittvatten_lowres.pdf
>>
>> Du �r medveten om att luften till 80% best�r av kv�ve (N) och det
>> kanske vi skall vara glada f�r d� det �r en gas som inte reagerar
>> s�rskil l�tt med andra �mnen.
>
> Viist men �nd� finns det tillskott som heter NPK.
St�r det f�r Nationalistiska Partiet Kommunisterna eller vad?
>>> Men med avgiftsbefrielsen p� fosfor och vad det var Carlgren surra
>>> om, f�rmodar jag att man kommer att g�dsla mer i hopp om st�rre
>>> sk�rdar?
>>
>> Varf�r inte?
>
> Varf�r importera fosfor fr�n latinamerika? ...minskad g�dsling och
> b�ttre sk�rdar.....
Hur skall du f� b�ttre sk�rdar med minskad g�dsling?
>>>>> Men visst
>>>>>> blyfri bensin �r f�rmodligen en f�rb�ttring vad vi kan se
>>>>>> hitintills. Nu �r det s� med att katalysatorer kr�ver den dyra
>>>>>> metallen Platina och det vet vi inte riktigt huruvida det gynnar
>>>>>> milj�n att bryta den, sedan producerar den l�mpligt nog giftfri
>>>>>> koldioxid utav kolmonooxid som d�remot �r giftigt.
>>>
>>> Hur som helst �r det bra att det i v�rlden idag finns katalysatorer
>>> och div bindande klimatavtal. Kunde man minska lastbilstransporterna
>>> p� ngt s�tt skulle �nnu mer kunna vara vunnet.
>>
>> Kunde vi minska politikertransporterna vore v�ldigt mycket mer vunnet.
>>
>>>> Om du hoppas p� att banker skall bli givmilda s� l�r
>>>> tro p� vad som helst vara mer sannolikt.
>>>
>>> S� du anser inte att bankerna �r givmilda mot n�gra f h t alls?
>>
>> Vet inte vad du avser med f h t �r det bankkoden din?
>
> F*�r ^*h*uvud *t*aget �r det v�l bara med bonusar till sig sj�lva,
> bankdirekt�rer �r givmilda med?
Mycket troligt.
Ulf Sundin
> Vetenskaplig "debatt" f�rs inte i dagstidningar utan i vetenskapliga
> publikationer. Journaler som 'Reviews of Geophysics', 'Annual Review of Earth
> and Planetary Science', 'Journal of Geophysical Research', 'Science', 'Nature',
> 'Proceedings of the Royal Society' osv skall du h�lla utkik efter.
Nu verkar det ju som IPCC dock baserar en del av sina rapporter p�
gamla notiser i popul�rvetenskapliga magasin som i sin tur �r
baserade p� korta telefonintervjuer med juniora forskare som skrivit
kampanjande artiklar icke-vetenskaplig press.
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article6991177.ece?token=null&offset=0&page=1
/Ulf Sundin
Ulf Sundin
Nu rapporteras det om detta �ven p� DN:s vetenskapssida.
Det �r givetvis inte Bojsan som skrivit:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fn-rapport-om-glaciarer-felaktig-1.1029731
/Ulf Sundin
inte KWP
>inte KWP wrote:
>
>> Vetenskaplig "debatt" f�rs inte i dagstidningar utan i vetenskapliga
>> publikationer. Journaler som 'Reviews of Geophysics', 'Annual Review of Earth
>> and Planetary Science', 'Journal of Geophysical Research', 'Science', 'Nature',
>> 'Proceedings of the Royal Society' osv skall du h�lla utkik efter.
>
>Nu verkar det ju som IPCC dock baserar en del av sina rapporter p�
>gamla notiser i popul�rvetenskapliga magasin som i sin tur �r
>baserade p� korta telefonintervjuer med juniora forskare som skrivit
>kampanjande artiklar icke-vetenskaplig press.
Detta �r d�remot en *riktig* skandal, och inte en climategate-"skandal". Inte
nog med det, IPCC har dessutom h�mtat uppgifterna fr�n en rapport utgiven av
intresseorganisation som indirekt finansieras av m�nniskors r�dsla f�r global
uppv�rmning (du har v�l sett den besynnerliga TV-reklamen om att man mot
betalning kan bli en s� kallad "isbj�rnsfadder"?).
Notera dock att denna *riktiga* skandal ber�r arbetsgrupp 2, som sysslar med de
socioekonomiska aspekterna av klimatf�r�ndringar, och inte arbetsgrupp 1 som
sysslar med den naturvetenskapliga bakgrunden till klimatf�r�ndringar.
>/Ulf Sundin