jag var hos en dynfixare och han berättade att till min båt skulle
(förstklassiga) dynor kosta i mycket runda tal 25-30 000 (11 meter
segelbåt med akterruff)
varav 15000 för arbetet
5000 för skum r
resten är tygkostnad
I exemplet ovan är tyget från pellevävare vilket borgar för kvalitet
och ett högtpris, det finns säkert billigare o sämre tyger också.
har någon av er någon annan erfarenhet.
En fråga till, i min båt får jag alltid fukt under dynorna även om ingen
sitter eller ligger på dem. hur undviker man detta, det är rätt trist
att köpa dynor för 30000 som luktar mögel efter en säsong, just nu
ställer vi alla dynor på högkant när vi inte är i båten vilket
eliminerar problemet men finns det något sätt att tillgripa så att
dynorna kan ligga kvar. Ska jag ta upp fler ventilatorer i båten eller
lägga liggunderlag under dynorna eller både och eller
vad.................
/Anders
Det är lätt att sy nya dynor själv! Har själv gjort det med lyckat resultat.
Klipp ut över- och underdel med 10 mm sömsmån (mät noga)
Klipp sedan en lång smal bit som räcker hela vägen runt kanterna, också den
med 10mm sömsmån. Exakt. Var noga med mallningen. Sy sedan ihop alltihop med
10 mm sömsmån. Lång dragkedja i bakkant. Svettigt att få in dynan sedan men
det går! Glöm inte att sätta i knappar, det håller tyget påplats. Bäst blir
det om du lägger fiberfill (täckjacksfoder) överst under tyget innan du
sätter dit knapparna.
Mvh Claes
Anders Flodin skrev i meddelandet <3623148A...@damek.kth.se>...
> En fråga till, i min båt får jag alltid fukt under dynorna även om ingen
> sitter eller ligger på dem. hur undviker man detta..
Gammalt välkänt problem i nästan alla båtar.
Fukten under dynorna beror på att den fukt som finns
i luften i dynan kondenserar mot den relativt sett kallare
yta som finns under dynan. I princip finns det bara två
saker man kan göra om man vill slippa kondensen. Det
ena är att se till att ytan under dynan inte är kall
och det andra är att se till att luften i dynan inte
innehåller nån fukt.
(En tredje möjlighet är förstås att spruta mögelgift på
dynans undersida).
Vill man öka temperaturen på ytan under dynan kan man
göra det genom att lägga ett tunnt isolerande skikt
mellan dynan och underlaget. 10 mm. skumplast typ
liggunderlag gör viss nytta enligt min erfarenhet.
Vill man minska fukthalten i dynan skall man se till
att vädra ordentligt. När man ligger i kojen på natten
tillför man en hel del fukt till dynan från kroppen
och då ökar fukthalten. Om man skjuter ihop täcket
i fotändan och vädrar ruffen ordentligt på morgonen
har dynan en bättre chans att torka ut under dagen.
I vår båt har vi satt in en sån där tyst 12 volts fläkt
som brukar sitta i datorer. Den drar bara 2 watt och
går dygnet runt och förser vår hytt men friskluft
från sittbrunnen. Den har gjort stor nytta.
Allra bäst är förstås att inte konstruera en koj så
att dynan ligger mot en tät kall yta. Det skall jag
göra på nästa båt....
Lycka till,
--
Johan Kjellander, Microform AB
http://www.microform.se (VARKON/English)
http://www.microform.se/toan (Sailing/Swedish)
Sven
/Britt-Marie
Lycka till,
Britt-Marie
On Tue, 13 Oct 1998 10:51:22 +0200, Anders Flodin
<and...@damek.kth.se> wrote:
>Finns det någon som provat på att sy nya dynor på egenhand, jag har sett
>gör det själv satser i segelblaskorna, men funkar det o vad kostar det.
>
>jag var hos en dynfixare och han berättade att till min båt skulle
>(förstklassiga) dynor kosta i mycket runda tal 25-30 000 (11 meter
>segelbåt med akterruff)
>
>varav 15000 för arbetet
>5000 för skum r
>
>resten är tygkostnad
>
> I exemplet ovan är tyget från pellevävare vilket borgar för kvalitet
>och ett högtpris, det finns säkert billigare o sämre tyger också.
>
>har någon av er någon annan erfarenhet.
>
>En fråga till, i min båt får jag alltid fukt under dynorna även om ingen
Tack för alla tips, nu ska jag hem och "gosegulla" min flickvän, så kanske
jag slipper att fajtas med symaskinen annars är det bara att bita i det
mögliga skumgummit.........
/Anders
Johan Kjellander <jo...@microform.se> writes:
> Allra bäst är förstås att inte konstruera en koj så
> att dynan ligger mot en tät kall yta. Det skall jag
> göra på nästa båt....
Hur har du tänkt att lösa det? Alltid kul att höra
ideer.
/ Björn
Ett enkelt sätt är att använda litet tjockare plywood för kojbottnarna,
och helt enkelt borra många hål i dessa. Hålsåg eller ett specialborr
gör hålen "snygga" - 25 mm hålstorlek kan vara lagom. Att göra snitt
med cirkelsågen var 25 mm över 2/3 av bredden kan också fungera.
Sedan kan man använda olika typer av mellanlägg. Tät cellplast fungerar
inte så bra, men "elefantmatta" är kanske en ide. Detta är en byggmatta
som används för att säkra kapillärbrytning i husgrunder.
Riktigt smarrigt är att beställa resårmadrasser, figurformade efter
kojbotten - men då lämnar vi såväl kostnadseffektivitet som GDS åt sitt
öde.
Lösningen på problemet är nog lika mycket att kontinuerligt vädra bort
fukt som att förhindra kondensation. Att ha ventilationsspringor på
alla stuvfack är bra (kan fixas med hålsåg och "prydnadsringar" på
visuellt kritiska ställen).
Tills man blir färdig att lösa detta permanent kan man alltid låta
dynorna stå upp när man är från båten i veckorna.
--
Anders Svensson
----------------------------------------
Bjorn Turesson <b...@erix.ericsson.se> skrev i inlägg
<mvww63g...@erix.ericsson.se>...
ds.
En kojbotten som består av träribbor tex.
15X60 mm. hyvlad furu med c:a 20 mm.
avstånd emellan ger dels ventilation av
madrassens undersida och dels viss
"fjädring". Under detta en luftspalt på
30-50 mm. som är öppen längs 2 av kojens
sidor. Ungefär som en säng med mycket
korta ben. "Golvet" under "sängen" bör
dessutom vara isolerat. För att komma
åt och göra rent bör kojbottnen med
ribborna lätt kunna vikas upp, tex.
på gånjärn. Jag antar att damm gärna
samlar sig i luftspalten. För att
göra det lite snyggare kan luftspalten
täckas med nät eller en front med stora
hål/slitsar etc.
Vad tycks ?
> Lösningen på problemet är nog lika mycket att kontinuerligt vädra bort
> fukt som att förhindra kondensation. Att ha ventilationsspringor på
> alla stuvfack är bra (kan fixas med hålsåg och "prydnadsringar" på
> visuellt kritiska ställen).
varför inte helt enkelt nöja sig med liggunderlag?
--
På http://hem.passagen.se/treo säljer & köper jag diverse dataprylar (en
del för Mac). Säljer bla modem (*), ethernetkort (*), sladdar mm. Jag är
ute efter ethernetkort (*), gsm-modem, Newton-grejor (inkl en Newton
120/130 eller 2x00), minne (*) eller förslag. (*=vanligt och pc-kort)
Bara liggunderlag skulle säkert fungera bra, men risken att det bildas
mögel under det och i luckorna finns kvar i alla fall.
--
Anders Svensson
----------------------------------------
david bonde <i97_bed.R...@i.kth.se> skrev i inlägg
<1dgw87p.2do...@as2-164.mp.pi.se>...
Kondens under dynorna ber på 2 (TVÅ) saker !
1. Luften i dynan innehåller ovanligt mycket vatten.
Beror på att en varm svettig människa ligger på ovansidan.
2. Kojbotten är kall.
Varm fuktig luft -> kall yta => Kondens.
Tar man bort en av faktorerna eller minskar på
båda till en viss nivå försvinner problemet.
Att öka temperaturen under dynan är alltså
ett sätt att komma till rätta med problemet.
Det gör man med ett liggunderlag. Liggunderlaget
SKALL vara tätt, annars är det ingen vits. Om
det inte vore tätt skulle ju den fuktiga luften
kunna tränga igenom och så skulle man få kondens
på liggunderlagets undersida.
Att ventilera bort fukten är ett annat sätt
att lösa problemet. Det är inte det som är
avsikten med ett liggunderlag. Bäst är förstås
att göra både och.
En komforthöjande variant vore att ha ännu mer luft under kojen kombinerat
med ett luftburet system för värme/kyla (beror på var ni seglar) med
utsläpp under kojerna. Det blir också ett supereffektivt sätt att hålla
fukten borta från madrasserna. Och så kan man garanterat gå och lägga sig i
en varm koj även en kulen nattsegling - bör även funka även vid låg effekt
då all luft går till kojerna och båten i stort är ganska kall.
För att inte tala om hur skönt det skulle bli med en sval koj i tropiskt
klimat.
Jag är nu inget ventilationsproffs, men skulle detta inte funka?
Bertil Myhr
Johan Kjellander wrote in message
>> / Björn
>
>En kojbotten som består av träribbor tex.
>15X60 mm. hyvlad furu med c:a 20 mm.
>avstånd emellan ger dels ventilation av
>madrassens undersida och dels viss
>"fjädring". Under detta en luftspalt på
>30-50 mm. som är öppen längs 2 av kojens
>sidor. Ungefär som en säng med mycket
>korta ben. "Golvet" under "sängen" bör
>dessutom vara isolerat. För att komma
>åt och göra rent bör kojbottnen med
>ribborna lätt kunna vikas upp, tex.
>på gånjärn. Jag antar att damm gärna
>samlar sig i luftspalten. För att
>göra det lite snyggare kan luftspalten
>täckas med nät eller en front med stora
>hål/slitsar etc.
>
>Vad tycks ?
> 1. Luften i dynan innehåller ovanligt mycket vatten.
> Beror på att en varm svettig människa ligger på ovansidan.
men i liggunderlagsfallet är ju detta irrelevant, eftersom liggunderlag
(väl?) är täta. jag tror inte så mycket luft "kläms" ut ur ett
liggunderlag när man lägger sig på det...
MVH
Pär Wikenmo
Sven Gullman skrev i meddelandet
<87LU1.3905$EP1.2...@nntpserver.swip.net>...
Just det. Liggunderlagsmetoden bygger på att förhindra
den fuktiga luften i dynan att komma i kontakt med den
kalla ytan inunder och genom sin isolerande egenskap
istället ge dynan en varm yta att ligga på.
Vill man prova med liggunderlag är det därför viktigt att
se till att det täcker hela kojbottnen ordentligt, tejpa
eventuella skarvar osv. Ingen luft får passera genom
liggunderlaget till dess undersida för då är vi tillbaks
där vi började. Man kan tom. tejpa en platsfolie ovanpå
liggunderlaget för att göra det extra tätt.
I hus lägger man ibland in helt täta så kallade fuktspärrar
av plastfolie på insidan av väggar och tak för att förhindra
fuktig luft att kondenseras inuti isoleringen och orsaka mögel.
Är kojbottnen mycket kall räcker det kanske inte med 10 mm
liggunderlag. Då får man lägga på mer om man kan.
Jag har provat och kan intyga att det gör nytta.
> En komforthöjande variant vore att ha ännu mer luft under kojen kombinerat
> med ett luftburet system för värme/kyla (beror på var ni seglar) med
> utsläpp under kojerna.
Javisst. Ventilation är överhuvudtaget ett stort problem i
en båt. Det är inte lätt att ordna självdrag som i ett
hus. Ventiler som bygger på ejektor-principen tex.
Elektolux-ventiler ska ju i teorin suga ut luft ur båten
när det blåser men när det lutar och rör sig har jag
märkt att det lika gärna kan blåsa in i en sån ventil.
En öppen rufflucka med en sprayhood på är en mycket
kraftigare luftfångare/ejektor och har man sen en
skylightlucka öppen nånstans blir det ingen ordning
alls.
Jag tror att det enda sättet att garantera bra ventilation
är med hjälp av ett aktivt (fläktdrivet) system och både
tilluft och frånluft i luftkanaler till väl valda platser.
Precis som i vissa hus. Gör man det kan man också värma
luften eller kyla/torka den centralt om man vill. Att
släppa ut en del luft under kojbottnar är ingen dum ide
men seglar man på värmen vill man också ha kall luft
som sakta sveper över kroppen på natten. I kalla klimat
kan man låta en del varmluft blåsa på fönsterrutorna
ungefär som en defroster. Vattenburen värme i all ära,
tyst och fin men det är svårt att styra ventilationen
med konvektorer.
En viktig faktor i ventilationssystemet är värmepannan.
Om den tar sin förbränningsluft inifrån båten som tex.
en Reflexpanna fungerar den samtidigt som en utsugande
fläkt. Den luft den förbrukar åker ju ut genom skorstenen
och ersätts av ny luft utifrån. Då blir det torrt och fint
i båten. En Wallas-värmare tar sin förbränningsluft utifrån
och bidrar därmed inte till att ventilera båten.
Luftburen värme har andra problem, tex. buller,
energiförbrukning, utrymme för luftkanaler, drag
osv. men det är problem som kan lösas i en större
båt.
Kan också tipsa om nåt som heter AirMax. Det är en luftspalt-
bildande matta som är avsedd för båtkojer. Jag har inte provat
den men jag skickade efter en provbit en gång så jag vet
hur den ser ut. Hade jag råd skulle jag gärna prova. Den verkar
vettig. Ser ut som en 15 mm. tjock resårmadrass med fjädrar av
nylon.
Adress: Bengt Löfquist HB
Nyängsvägen 155
16137 Bromma
Tel: 08-7048783
Fax: 08-7048784
Fuktspärrsiden är rätt (kolla husbyggnormerna) men jag tror inte att
man kan tillämpa den fullt ut eftersom ventilation av alla utrymmen i
båten är nödvändig. Jag tror mer på att tillåta så mycket
luftcirkulation som möjligt i alla utrymmen. Förmodligen är detta till
stor del en smaksak.
--
Anders Svensson
----------------------------------------
Johan Kjellander <jo...@microform.se> skrev i inlägg
<362676F8...@microform.se>...
Lasse
sven
/Fredrik.
Vi kan ju prata om täta båtar istället. Hur
gör man för att få båten tät ? Jag har träffat
många som påstår att deras båt är tät men aldrig
varit ombord på en.
Hur menar du ? Bilar är ju täta ! Även i spöregn och 100 km/tim är
en bil torrare än de flesta båtar när dom ligger stilla i vattnet.
Fuktproblemet i en båt handlar ju inte bara om den personliga
komforten (alla är inte som Fantomen) utan också om grejerna
som finns inuti båten. Det kostar pengar att byta ut allt mögligt
och ruttet. Om lite "teknik" kan lösa problemet är det inget fel !
Gunnar Buhre skrev i meddelandet <3631b...@d2o27.telia.com>...
Jag antar att det är artikeln om ozon du menar.
Ozon är giftigt för människan och har även ned-
brytande egenskaper på många andra material.
Man brukar särskilt varna för att gummi
(-packningar) påverkas. Skulle vara roligt
att få höra nån som vet mer uttala sig.
Jag tycker att frågan om mögel i båtar har
fått betydligt bättre lösningar här än
i På Kryss.