sötvattenkyld
Mikael Wickström
Har kollat på motorbåtar i 200tkr klassen och alla verkar vara vanligt
vattenkylda men
jag har hört att sötvattenkyld är att rekommendera. Det gäller
inombordare..Någon som
är duktig på detta?
Mvh
Micke
Johan Wockatz
kyls med sjövatten naturligtvis är att föredra. Mtb i 200´klassen säger mig
ingenting vad beträffande storlek, ny eller beg och bensin / dieselmotor.
Mvh Johan W
Mikael Wickström <040-3...@telia.com> wrote in message
news:e4Bi6.16992$AH6.2...@newsc.telia.net...
Thomas Nilsson
Kanske menas med 'vanligt vattenkyld' att den är färskvattenkyld!?
På östkusten är det ju ganska vanligt, i segelbåtskretsar, med
sjövattenkylning, medans det på västkusten är färskvattenkylning som
gäller.
Thomas
Anders Svensson
Båtmotorer kan vara vattenkylda på i huvudsak två sätt.
Det ena är råvattenkyld, dvs med sjövatten (söt- eller
salt-) in i kylsystemet för direkt kylning. Mängden
kallvatten styrs ofta av en termostat så att en (grov)
temperering kan ske. Nackdelar är korrosion och
pannstensutfällning, fördelar initialkostnad, enkelhet och i
extrema fall bättre verkningsgrad på kylningen.
Alternativet är ett slutet kylsystem som har en värmeväxlare
(kondensor) som kyls av vatten på i princip samma sätt som
en bilmotor kyls av luft via kylaren. Nackdelarna är
kostnader, komplexitet och verkningsgradsförluster, fördelar
temperaturhållning, hållbarhet.
Båtmotorer som är byggda på ett industri- eller
fordonsmotorblock (flertalet) torde byggas med
färskvattenkylning med värmeväxlare. En råvattenkyld motor
bör ha större godsmängder för att hålla länge, och då får
man problem med värmeavledning, värmeutvidgningseffekter,
lokala voider (punktkokning och hotspots) och annat otyg, så
man brukar (brukade) ta ut betydligt lägre effekter ur
dessa. Kör man råvattenkylning på en modern motor med tunt
gods blir naturligtvis livslängden mycket kort.
--
*************************
Anders Svensson
mail: anders.-.ei...@swipnet.se
*************************
uno persson
motortemp (60 C) för att minska korrosionen, det gillar inte motorer,
särskilt dieslar som mår bäst vid temperaturer nära kokpunkten. (smörjningen
blir inte så bra vid kallgång)
Det mekaniska slitaget ökar. Jämför kallstart.
"Anders Svensson" <anders.-.ei...@swipnet.se> skrev i meddelandet
news:3A8B87A8...@swipnet.se...
Anders Egerö
fabrikat och modell? Och precis som med bilar så kan (kunde?) man väl
köpa termostater med olika temperaturnivåer?
/anders
--
Ta bort -nospam i min avsändaradress om du vill besvara ett mail från
mig. Det är för att slippa ifrån skräppost.
/anders
Leif Hellström
Jovisst kan man med val av termostat styra motorns driftstemperatur. Men
höjer du kylvattnets temperatur till över 60 grader, och har sjövatten i
kylkanalerna, så kommer salter att fällas ut på väggarna; pannsten bildas.
Det är fullständigt förödande för kylsystemet. Så av två onda ting (låg
driftstemperatur/pannstensbildning) så tvingas man att välja låg
drifttemperatur. Som Uno skrev ökar också korrosionen med ökad temperatur.
mvh Leif
Anders Egerö skrev i meddelandet <3A943C15...@chello.se>...
Johan Kjellander
>
> Jovisst kan man med val av termostat styra motorns driftstemperatur. Men
> höjer du kylvattnets temperatur till över 60 grader, och har sjövatten i
> kylkanalerna, så kommer salter att fällas ut på väggarna; pannsten bildas.
> Det är fullständigt förödande för kylsystemet. Så av två onda ting (låg
> driftstemperatur/pannstensbildning) så tvingas man att välja låg
> drifttemperatur. Som Uno skrev ökar också korrosionen med ökad temperatur.
>
> mvh Leif
Jag frågade en kollega vad pannsten är och han sa att
han trodde det var calcium som fälls ut när vattnet
kokas och avdunstar. Pannsten skulle isåfall vara en
calciumförening, tex. calsiumcarbonat eller calciumclorid
eller calciumnitrid eller....
Är det nån som vet ?
Calsium finns i salta havsvatten. Ju saltare ju
mer calsium.
--
Johan Kjellander
http://www.microform.se/toan (S/Y Nybygget)
Hans-Christian Becker
Johan Kjellander <jo...@microform.se> wrote:
>calciumförening, tex. calsiumcarbonat eller calciumclorid
>eller calciumnitrid eller....
Det stavas "kalcium"
\end{spelflam}
Vad som hander (ursakta bristen pa prickar och ringar!) ar
att uppvarming (inte nodvandigtvis kokning) driver jamvikten
2 HCO3(-) <--> CO3(2-) + CO2 +H2O
at vanster (gaser ar mindre losliga i varma vatskor). Nar
halten av karbonatjoner okar faller svarlosligt kalcium-
karbonat CaCO3(s) ut. Om vattnet avdunstar faller naturligt-
vis mer ut, men det sker ju forhoppningsvis inte i motorn.
Rengoring med mattligt starka syror (citronsyra, attiksyra)
bor losa upp pannstenen. Ang. rostborttagning med oxalsyra,
sa ar jag inte helt saker pa varfor detta fungerar bra, men
det ar inte helt otankbart att oxalsyran bildar nagon form
av lattlosligt komplex med jarnjonerna.
Halsningar,
Hans-Christian (fick lamna baten hemma)
Kalla: A. G. Sharpe, "Inorganic Chemistry"
Bortforklaring: Jag ar inte oorganisk kemist
--
--
Dr. Hans-Christian Becker
Department of Chemistry
California Institute of Technology
Johan Kjellander
>
> In article <3A969B56...@microform.se>,
> Johan Kjellander <jo...@microform.se> wrote:
> >calciumförening, tex. calsiumcarbonat eller calciumclorid
> >eller calciumnitrid eller....
> \begin{spelflam}
> Det stavas "kalcium"
> \end{spelflam}
Sorry, svengelskan blir bara värre och värre.
> Vad som hander (ursakta bristen pa prickar och ringar!) ar
> att uppvarming (inte nodvandigtvis kokning) driver jamvikten
> 2 HCO3(-) <--> CO3(2-) + CO2 +H2O
> at vanster (gaser ar mindre losliga i varma vatskor). Nar
> halten av karbonatjoner okar faller svarlosligt kalcium-
> karbonat CaCO3(s) ut. Om vattnet avdunstar faller naturligt-
> vis mer ut, men det sker ju forhoppningsvis inte i motorn.
> Rengoring med mattligt starka syror (citronsyra, attiksyra)
> bor losa upp pannstenen. Ang. rostborttagning med oxalsyra,
> sa ar jag inte helt saker pa varfor detta fungerar bra, men
> det ar inte helt otankbart att oxalsyran bildar nagon form
> av lattlosligt komplex med jarnjonerna.
> Halsningar,
> Hans-Christian (fick lamna baten hemma)
> Kalla: A. G. Sharpe, "Inorganic Chemistry"
> Bortforklaring: Jag ar inte oorganisk kemist
> --
> --
> Dr. Hans-Christian Becker
> Department of Chemistry
> California Institute of Technology
Tack för ett kunnigt svar. Det är alltså kalciumcarbonat
det är frågan om. Kan man få följa upp med ytterligare
ett par frågor ?
1. I vilken form är kalcium tillgängligt i havsvattnet, dvs.
varifrån kommer Ca-atomen i kalciumkarbonatet ?
2. På vilket sätt förklarar detta att pannsten är ett mycket
vanligare problem i motorer i salta vatten än här hemma ?
I medelhavet tex. kan man köpa avkalkningsmedel i båtaffärerna.
Jag kan ana sambandet men det vore intressant att
få en riktig förklaring från en kemist.
PS:
Kan vi reda ut det här har jag en riktigt intressant fråga om
avlagringar i toaletter som jag undrat över i många år men
ännu inte fått nåt bra svar på.
--
Dr. Johan Kjellander
Department of Technology
Örebro University
http://www.microform.se/toan (Sailing/Swedish)
Anders W
> vanligare problem i motorer i salta vatten än här hemma ?
> I medelhavet tex. kan man köpa avkalkningsmedel i båtaffärerna.
En liten fråga: vad menar du med att vi inte har salta vatten "här hemma"?
Om du bor vid en insjö, så behöver inte det betyda att alla i hela Sverige
gör det.
/// AW
Johan Kjellander
Jag ber om ursäkt. Med "hemma" avsåg jag det som är
hemma för mig, dvs. Hjälmaren. Jag vet att det finns dom
i Sverige som inte bor vid Hjälmaren.
Det intressanta är att i Medelhavet som är betydligt saltare
än något Svenskt territorialvatten är pannsten vanligare. Varför !!!!
Kan det ha med Kalcium att göra ?
Här uppe har vi inte särskilt mycket kalksten i berggrunden,
eller hur. Granit är väl vanligare. Kalksten innehåller kalcium.
--
Johan Kjellander, Microform AB
http://www.varkon.com (VARKON/English)
http://www.microform.se/toan (Sailing/Swedish)
Anders W
> Jag ber om ursäkt. Med "hemma" avsåg jag det som är
> hemma för mig, dvs. Hjälmaren. Jag vet att det finns dom
> i Sverige som inte bor vid Hjälmaren.
Helt ok. :-)
>
> Det intressanta är att i Medelhavet som är betydligt saltare
> än något Svenskt territorialvatten är pannsten vanligare. Varför !!!!
Bra fråga.
>
> Kan det ha med Kalcium att göra ?
> Här uppe har vi inte särskilt mycket kalksten i berggrunden,
> eller hur. Granit är väl vanligare. Kalksten innehåller kalcium.
Mnja, här nere i Göteborgstrakten har vi väldiga problem med "hårt vatten"
om man har egen brunn. "Hårt vatten" är detsamma som kalkrikt vatten, så nog
finns det kalk i underjorden här. Det påverkar nog inte havsvattnet något
nämnvärt heller, det kommer in mycket vatten från Golfströmmen till
västkusten. Åk ut på Alvaret på Öland, så ser du kalkstensberggrund ligga i
dagen. Allt är inte som vid Hjälmaren..
Jag är ingen kemist, och vet ej vad som orsakar pannsten. Har ej haft
problem med det heller.
/// Anders
Hans-Christian Becker
>1. I vilken form dr kalcium tillgdngligt i havsvattnet, dvs.
Som Ca(2+).
>2. Pe vilket sdtt fvrklarar detta att pannsten dr ett mycket
> vanligare problem i motorer i salta vatten dn hdr hemma ?
Det vet jag faktiskt inte, sa jag kan bara spekulera: hogre
temperatur -> hogre Ca(2+)-koncentration (hur ar det i (Ant-)
Arktis?)? Kloridjoner kan komplexbinda metaller (jfr gulds
loslighet i kungsvatten---dar hjalper Cl(-) till att halla
Au-jonen i losning), men om detta spelar nagon som helst
roll for Ca(2+) vet jag inte. Storre mangd kalk (=koraller,
kalksten) i Medelhavet?
Eller, kanske mest troligt: hog salthalt ar helt enkelt
det uppenbara tecknet pa hog koncentration av salter (sic!)
i havsvattnet, och Ca(2+) foljer s.a.s. med pa kopet.
>Jag kan ana sambandet men det vore intressant att
"Shoot!", sa skall jag se om jag haller med eller kan titta
efter i litteraturen!
Beratta om toaletterna---jag vill minnas att jag funderade pa
det for ett antal ar sedan nar du berattade om det har, eller
sa var det pa din hemsida.
Halsningar fran ett kallt och regnigt Kalifornien
Hans-Christian
--
Dr. Hans-Christian Becker
Department of Chemistry
California Institute of Technology
Pasadena, CA 91125, U.S.A.
Gunnar Buhre
"uno persson" <snu...@telia.com> skrev i meddelandet
news:M8Rm6.15798$Qb7.2...@newsb.telia.net...
> Visst!
> Men på sjövattenkylda motorer bör man hålla sig till en termostat som
öppnar
> runt 60 C. Annars rostar det för mycket. Vid sötvattenskylning kan man
gott
> köra på 92 C.
> Men man bör hålla kollen på motorrumstemperaturen, eventuellt öka
> ventilationen.
> Generatorn gillar inte bastu.
Uno!
Om generatorn inte gillar bastu?
Vad händer då?
Gunnar Buhre
Johan Kjellander
>
> "Shoot!", sa skall jag se om jag haller med eller kan titta
> efter i litteraturen!
Du har redan gissat i samma riktning som jag. Sältan
i haven lär ju komma från mineral som transporteras
från landmassorna via floderna ut i oceanerna.
Transporteras natrium (havssalt är väl natriumclorid ?)
så lär väl kalcium kunna transporteras på samma vis.
Är dessutom landmassan uppbygd av kalksten som den
är på många håll runt medelhavet (som är världens
saltaste hav) så antar jag att antalet kalciumjoner
i vattnet lär öka. Medelhavet har för övrigt ett
nettotillskott av både saltvatten från atlanten och
sötvatten från floder. Avdunstningen är
helt dominerande som avloppskälla.
Slutsatsen blir att salthalt och kalkhalt inte
nödvändigtvis har med varandra att göra men delvis
påverkas av samma mekanismer. Pannsten är vanligt
i Medelhavet liksom Västindien men mindre vanligt
i Östersjön och praktiskt taget okänt i Hjälmaren.
Det går säkert att hitta salta vatten med låg
kalciumhalt liksom tvärtom.
Här är en bild av en cylinder till en VP MD17 med
fodret borttaget. Kylkanalerna är helt igensatta
av Kalciumkarbonat !
http://www.microform.se/toan/1997/9701p.htm
> Beratta om toaletterna---jag vill minnas att jag funderade pa
> det for ett antal ar sedan nar du berattade om det har, eller
> sa var det pa din hemsida.
Just nu känns det som frågan om pannsten är relativt
avklarad. Därmed över till toalettsten !
I Västinidien liksom Medelhavet får man i toaletten
och dess avloppsslang såsmåningom en beläggning som
påminner om pannsten. Med 4 personer ombord tar det
c:a 4 veckor innan man måste göra nåt åt det.
Beläggningen löses upp av ättiksyra men
kan bli så besvärlig att det blir totalt stopp i
toan. Jag har postat inlägg om detta i flera NG:s
men inte fått nåt kunnigt svar. En kollega som
inte är seglare men väl kunnig i kemi framförde
tanken på att det skulle kunna handla om Magnesium
som kan fällas ut av ämnen i urinen vid rumstemperatur.
Han trodde inte det var kalcium som fälldes pga.
den låga temperaturen (25-30 grader).
Man måste alltså använda toaletten för att det skall
bli nåt. I diskavloppet är det inget problem. Jag
kan fortfarande se framför mig syner på folk som
ligger på bryggor och slår toalettslangar mot
kanten för att få bort beläggningar. Ganska komiskt
faktiskt men också förbryllande.
Har du några ideer ?
Hälsningar från ett svinkallt och snöigt svedala.
Johan Kjellander
En varm generator kan tappa ladd-orken. Ofta
finns det i moderna generatorer med inbyggd regulator
en temperatursensor som skyddar generatorn från
att härdsmälta. Detta gör den genom att minska laddströmmen
när temperaturen ökar. Vill man ha ut max laddström skall
man alltså kyal generatorn så bra som möjligt.
Ett sätt är att leda motorrummets inloppsluft genom en grov slang
som mynnar precis bakom generatorn. Insugningsluften från
motorn tvingas då kyla generatorn innan den hamnar där den ska.
uno persson
forskning kommit fram till att laddströmmen sjunker till mindre än hälften
när det går hett till.
Anledningen till detta, gissar jag, kan bero på att generatorns inre
resistans ökar dramatiskt med temperaturen. Detta leder till att det blir
ÄNNU varmare etc. etc.
Jag löste problemet genom att vända riktning på motorrumsfläkten till IN,
och som Johan så vist påpekar, ledde luftströmmen direkt mot baksidan av
generatorn.
Jag använde ett 75 mm avloppsrör i plast.
På detta sätt blev motorn i viss mån turboladdad. 55 A in i batterierna och
0,3 knop fortare blev resultatet.
"Johan Kjellander" <jo...@microform.se> skrev i meddelandet
news:3A9D4FF7...@microform.se...
Christer Jednell
detta ger också en efektivare laddning.
Christer
"uno persson" <snu...@telia.com> wrote in message
news:M8Rm6.15798$Qb7.2...@newsb.telia.net...
> Visst!
> Men på sjövattenkylda motorer bör man hålla sig till en termostat som
öppnar
> runt 60 C. Annars rostar det för mycket. Vid sötvattenskylning kan man
gott
> köra på 92 C.
> Men man bör hålla kollen på motorrumstemperaturen, eventuellt öka
> ventilationen.
> Generatorn gillar inte bastu.
> "Anders Egerö" <anders.eg...@chello.se> skrev i meddelandet
> news:3A943C15...@chello.se...
Peppe
/Peppe
"Christer Jednell" <Christer...@volvo.com> wrote in message
news:97l7tf$125$1...@vg170.it.volvo.se...
Hans-Christian Becker
Motstandet i generatorns lindningar okar
nog inte sa dramatiskt vid de temperaturer det
ar fragan om, utan det ar nog snarast laddnings-
regulatorn som drar ner laddstrommen. Halvledares
resistans _minskar_ med okande temperatur, varfor
s.k. "hot spots" som finns i kiselbrickan tar storre
del av strommen nar den blir varm, och sa blir det
annu varmare dar, och sa <puff!>. Effekten kallas
"second breakdown" och drabbar alla bipolara
transistorer, men inte FET.
Hans-Christian ---Vet Bast (tm) ;-)
Hans-Christian Becker
snarast _minska_ risken for skadliga spanningfall.
Och SNALLA, kan inte ni som kor trasiga program
som satter citaten _under_ inlagget antingen
byta till ett fungerande nysprogram eller iaf
klippa bort irrelevant text???
Hans-Christian---gnallig
Hans-Christian Becker
Hmm. Jag ar nog annu mer borta pa det har omradet
an pa pannstensfronten. Iden om att urinen innehaller
nagot som faller ut magnesium- eller kalciumsalter
later inte alls orimlig, men nagon bra forklaring
kan jag inte komma med (nu). Jag skall halla det
i atanke.
Halsningar,