Mvh Johan med B31:an
Du har förmodligen en pump som är lika gammal som värmaren. Då
är den av samma typ som i äldre brittiska bilar (du anar nu
problemet...)
Pumpen fungerar genom att en kontakt slår till en
elektromagnet, pumpen pumpar ett slag och en fjäder skickar
tillbaka pumpkolven till utgångsläget. Därvid skickar
elektromagneten in pumpkolven igen, och sådär håller det på
tills det är ett tillräckligt tryck (rätt lågt IOFS) som
"håller emot". Denna märkliga procedur manifesteras av ett
ihärdigt knattrande i början (tomt i röret), som avtar (det
fyller på) och sedan blir ett består i ett regelbundet
tickande (bibehålla lagom högt tryck).
Det som antagligen hänt är att kontakterna oxiderat/beckat
igen pga för litet motion eller smuts (eller bådadera). Det är
fullt möjligt att ta isär pumpen (kåpan med
rör/slanganslutningar) och göra rent. Ta det dock varligt med
smärgelduken, för repor brukar betyda att problemet återkommer
fortare nästa gång.
--
*************************
Anders Svensson
mail: anders.-.ei...@swipnet.se
*************************
Men den ska pumpa lika mycket (eller litet) hela tiden.
Bränsleöverskottet rinner tillbaka till tanken i returslangen som därför
ovillkorligen måste erbjuda fritt fall hela vägen tillbaka, oavsett
båtens lutning.
Pumpen stannar alltså inte förrän du slår av reglaget "Burner". Då
brinner den fotogen upp som finns kvar i brännaren och sedan slås
strömmen ifrån när avkylningstermostaten säger till.
Den största strömförbrukningen (5A?) är när du startar Wallasen och
måste få glödspiralen att antända fotogenen. Detta är den svaga punkten
hos denna typ av värmare. Många faktorer bidrar till att man lätt
misslyckas.
Har man väl fått igång den så regleras värmen genom att öka/minska
farten på fläkten. Bränsletillförseln är som sagt alltid densamma, men
förbränningen, dvs bränsleförbrukningen, avtar när farten på fläkten
minskar.
Tja, om det känns som om pumpen får jobba för hårt så kanske det är
stopp i bränsletillförseln? Veck på slangen, skit i slangen, eller
kanske igensatt filter i pumpen? Ta annars isär pumpen och försök att
skölja ur filtret (som består av ngn sorts metalliska microballonger?).
Om du inte får igång pumpen på våren så räcker det oftast att knacka
lite lätt på den med en skiftnyckel. Men glöm inte att sätta tillbaka
kåpan ordentligt innan du startar. Det är viktigt att systemet inte får
"tjyvluft" någonstans ifrån.
Lycka till!
/anders
"Johan Åström" wrote:
>
> Hej!
> Jag har en Wallas 1800 som inte gå så bra.
> Jag tror att det är pumpen som inte riktigt mår bra.
> Den kräver väldigt hög ström för att orka pumpa.
> Det är min första segelbåt och jag har aldrig fått den att
> fungera bra någon gång.
> Hur är den normala driftcykeln på värmaren.
> Jag vet att man ska ha fullt ös i början.
> Pumpar pumpen hela tiden eller stannar den ibland
> när det är tillräckligt varmt för att sedan starta igen?
>
> Mvh Johan med B31:an
--
Ta bort -nospam i min avsändaradress om du vill besvara ett mail från
mig. Det är för att slippa ifrån skräppost.
/anders
> Du har förmodligen en pump som är lika gammal som värmaren. Då
> är den av samma typ som i äldre brittiska bilar (du anar nu
> problemet...)
>
Ack ja. Liknelsen mellan brittiska bilelfirman Lucas och Wallas är ju
klockren. Wallas är företaget som uppfann kylan.
Intressant att se de regelbundna Wallasreparationsdiskussionerna här i
gruppen, som bjuder på en väldig expertis och erfarenhet av ämnet. "Fungerar
bra, om du kan reparera dom" är en lämplig sammanfattning. Kanske är det
halva nöjet, att behärska denna svårbemästrade värmekälla? Men nog kan man
ha bättre saker för sig när det regnar på semestern.
Själv har jag legat i ryggskottsposition i Wallas-sittbrunnsfacket för sista
gången.
Mitt råd: Köper du en båt med en gammal Wallas, reparera den inte utan byt
ut den när den pajar, även om felet till synes är trivialt. Det är nämligen
aldrig trivialt om värmaren stannar när du är ute på en kylig höstseglats.
Den ska bara fungera.
Bertil Myhr
Problemet är nog inte bara att Wallas är en gammal typ av värmare, och (de
äldre) tillverkad i material som man inte brukar välja för båttillbehör. Alla
värmare mår bra av att användas regelbundet (vem har inte haft en Eberspächer i
sin Folka och brottats med den på hösten...?) och det tror jag personligen är
ett generellt värmarproblem. JAg seglar mest på sommaren, och mellan 15 juni och
15 september brukar man inte direkt behöva värme i båten.
***
Jag vet inte vilka värmare som är bättre ? Vilka märken fungerar bra, och kan
det möjligen vara så att de med "gamla Wallas" också är de som inte brukar
använda värmaren väldigt ofta och mycket ?
Den absolut enklaste värmekällan jag haft i någon båt var f ö en "Tiny Tot"
träkolskamin med balanserat drag. Charmig, men brann bara ett par timmar på en
fyllning.
Wille M.
--
Som ägare till en gammal icke-fungerande Wallasvärmare frågar jag: menar
du "byt ut den till en ny Wallas" eller "byt ut den till något annat än
Wallas"?
Dag Stenberg
"Dag Stenberg" <sten...@cc.helsinki.fi> skrev i meddelandet
news:900cbe$1al$1...@oravannahka.helsinki.fi...
Calle
"Magnus" <magnus_...@hotmail.com> wrote in message
news:900gd2$5vobv$1...@ID-63464.news.dfncis.de...
> Det beror på vad du fyller den med. Jag fyllde den, en kulen kväll, med grillbriketter. Den laddningen räckte hela nästa dag vilket inte uppskattades av alla då den dagen blev en av den sommarens varmaste. Hur släcker man en Tiny Tot utan att smeta ned hela båten?
>
> Wille M.
>
> --
> >
> > Den absolut enklaste värmekällan jag haft i någon båt var f ö en "Tiny Tot"
> > träkolskamin med balanserat drag. Charmig, men brann bara ett par timmar på en
> > fyllning.
Jag använde träkol. Det påpekades särskilt att man inte fick använda stenkol, då hettan skulle bli för stor för gjutgodset (men stämmer detta, att stenkol blir varmare - jag kanske kommer ihåg fel där). Jag minns aldrig att den brann så länge att jag var tvungen att
släcka den, men i fall man skulle vilja det är såklart inte så lätt ;-)
Jarmo
> Eftersom du ändå är inställd på byte: Knacka REJÄLT så kanske den går
> igång. Jag sätter ett dorn mot mot pumphuset och slår till med en
> hammare. Det måstte vara så hårt att den rörliga delen i pumpen hoppar
> till och skrapar bort oxiden på kontakten.
>
> Jarmo
Det är IOFS inte sådär *jättesvårt* att ta isär pumpen för litet mildare
regöringsmetoder. Knacka gärna (ibland hjälper det) men inte så hårt att pumpen
spricker...
>
> >Pumpen suger inte(jepp jag har knackat och knackat.......). Jag har nästan
> >gett upp den helt nu men skall göra ett sista desperat försök till våren,
> >tänker iallafall inte lämna in den en gång till.
> >Magnus.
> >
> >"Dag Stenberg" <sten...@cc.helsinki.fi> skrev i meddelandet
> >news:900cbe$1al$1...@oravannahka.helsinki.fi...
> >> Bertil Myhr <berti...@tekniktext.se> wrote:
> >> > Mitt råd: Köper du en båt med en gammal Wallas, reparera den inte utan
> >byt
> >> > ut den när den pajar, även om felet till synes är trivialt. Det är
> >nämligen
> >> > aldrig trivialt om värmaren stannar när du är ute på en kylig
> >höstseglats.
> >> > Den ska bara fungera.
> >>
> >> Som ägare till en gammal icke-fungerande Wallasvärmare frågar jag: menar
> >> du "byt ut den till en ny Wallas" eller "byt ut den till något annat än
> >> Wallas"?
> >>
> >> Dag Stenberg
> >
> >
Den monterades enligt instruktionerna med korrekt fall på returledningen
och, tror jag, framför allt med väl tilltagna elkablar. Den svek oss bara
när batteriet hade ballat ur...
Nu har vi en engelsk dieselkamin, mysig värme men litet pysslig att sköta.
Svårtänd när det blåser hårt, till exempel.
/t.
"Bertil Myhr" <berti...@tekniktext.se> wrote in message
news:7IKU5.737$tm....@nntpserver.swip.net...
>
>
> Intressant att se de regelbundna Wallasreparationsdiskussionerna här i
> gruppen, som bjuder på en väldig expertis och erfarenhet av ämnet.
"Fungerar
> bra, om du kan reparera dom" är en lämplig sammanfattning. Kanske är det
> halva nöjet, att behärska denna svårbemästrade värmekälla? Men nog kan man
> ha bättre saker för sig när det regnar på semestern.
>
> Själv har jag legat i ryggskottsposition i Wallas-sittbrunnsfacket för
sista
> gången.
> Mitt råd: Köper du en båt med en gammal Wallas, reparera den inte utan byt
> ut den när den pajar, även om felet till synes är trivialt. Det är
nämligen
> aldrig trivialt om värmaren stannar när du är ute på en kylig höstseglats.
> Den ska bara fungera.
>
> Bertil Myhr
>
>
Mvh
Fredrik, skeppare, kock och steward på s/y Allfrida
Johan Åström <t96...@t.kth.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:8vtdl1$fk$1...@news.kth.se...
Fredrik Mossberg <fredrik....@telia.com> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:aWTU5.822$O%.143577@newsc.telia.net...
mats
W.Meinhardt skrev i meddelandet ...
Det beror på vad du fyller den med. Jag fyllde den, en kulen kväll, med
grillbriketter. Den laddningen räckte hela nästa dag vilket inte
uppskattades av alla då den dagen blev en av den sommarens varmaste. Hur
släcker man en Tiny Tot utan att smeta ned hela båten?
Wille M.
--
>
> Den absolut enklaste värmekällan jag haft i någon båt var f ö en "Tiny
Tot"
> träkolskamin med balanserat drag. Charmig, men brann bara ett par timmar
på en
> fyllning.
>
>
Fredrikshamn blev visst åt fel håll. Fredrikstad ska det natuligtvis vara
Mvh/Fredik
Wille M.
--
"Mats och Katarina" <katta...@telia.com> skrev i meddelandet news:_1VU5.794$Kd1.1...@newsb.telia.net...
Fredrik Mossberg wrote:
> Att ni bara orkar?
> Spar arbete och en massa onödiga problem och kasta ut den där mojen!
> I min förra båt hadde jag en sådan problem moj, jag knackade, jag meckade
> och jag frös. En kristiflygare seglade jag till Norge, det var regnigt,
> blåsigt och ca: 0 grader på nätterna, med andra ord en fin segling. Första
> natten på väder-öarna gav värmemojen upp, i Fredrikshamn hadde vi snö på
> däck på morgonen. Då var värmaren inte poppis ombord. Sedan dess har jag
> bytt båt och värmare och nar numera alltid varmt ombord med en vattenburen
> podvärmare. Ca: 2 liter fotogen (eller citydiesel fast då får jag göra ren
> veken varje dygn) är allt som behövs. Med vattenburen värme har jag alltid
> torrt och varmt i alla stuvfack. Jag använder båten hela säsongen, dvs. hela
> året
>
> Mvh
> Fredrik, skeppare, kock och steward på s/y Allfrida