Rullfock
Tage Lundkvist
Nu har jag tänkt börja leta efter en rullfock till min Maxi 84.
Vad finns för tankar och råd bland denna grupps deltagare?
MVH Tage
NYMAN INGEMAR
Visst är det tid för segelköp nu i höst
Jag har själv beställt en ny rullgenua. Mina tankar var att köpa en i Cl duk
dvs sandwich med mylar film i mellan. Segelmakarn på Albatross sails avrådde
mig däremot . Han hade fått in för många ca 5år gamla segel i det materialet
som hade börjat delaminera. Troligtvis beroende på att vid inrullning så
blir det en kortare diameter på inner skicktet än på yttersidan .Det blir då
en sneddragning i duken som kan få skickten att släppa.Han hade pratat med
duk tillverkarna om fenomenet men de visade inget större intresse. Jag fick
rådet att sy en med biradiell skärning i dacron med tre olika dukvikter .
Jag litar på rådet och beställde en sådan .Det är ju viktigt att man kan
lita på seglet i allafall 10 år utan problem tycker jag för det är ju inga
billiga grejor. Ett segel som delaminerat är mycket svårt att reparera om
det är någon segelmakare som ens vill åta sig jobbet.
Hadet så bra häls Ingemar Nyman
Tage Lundkvist skrev i meddelandet <80geti$f...@newstoo.ericsson.se>...
dag.st...@helsinki.nospam.fi
> Troligtvis beroende på att vid inrullning så
> blir det en kortare diameter på inner skicktet än på yttersidan .Det blir då
> en sneddragning i duken som kan få skickten att släppa.
Jag fick just Furlex' nya broschyr. De påstår att de har löst problemet
med ojämn inrullning genom att rulla profilen ett varv förrän halshornet
börjar snurra. Stämmer det att det hjälper?
Dag Stenberg
Johan Kjellander
Det här tog Hood patent på för 20 år sen ! Dessutom lät man även
andra änden av liket ligga efter att varv eller så genom att
den del som man hisar med också är dubbellagrad. Så länge
Hoods patent gällde kunde inte Selden göra likaledes.
Snacka om nyheter !
--
Johan Kjellander, Microform AB
http://www.varkon.com (VARKON/English)
http://www.microform.se/toan (Sailing/Swedish)
Anders Svensson
> NYMAN INGEMAR <in.n...@telia.com> wrote:
> > Troligtvis beroende på att vid inrullning så
> > blir det en kortare diameter på inner skicktet än på yttersidan .Det blir då
> > en sneddragning i duken som kan få skickten att släppa.
>
> Jag fick just Furlex' nya broschyr. De påstår att de har löst problemet
> med ojämn inrullning genom att rulla profilen ett varv förrän halshornet
> börjar snurra. Stämmer det att det hjälper?
>
> Dag Stenberg
Det är väl ingen direkt nyhet - så har Furlex fungerat rätt länge. Min gör så, och
den är sedan -83 (eller nåt).
Det hjälper nog inte mot laminatdukarnas krypning heller.
--
-----------------------------------------------------------
Anders Svensson
Anders.-.Ei...@swipnet.se
-----------------------------------------------------------
Johan Kjellander
>
> dag.st...@helsinki.nospam.fi skrev:
>
> > NYMAN INGEMAR <in.n...@telia.com> wrote:
> > > Troligtvis beroende på att vid inrullning så
> > > blir det en kortare diameter på inner skicktet än på yttersidan .Det blir då
> > > en sneddragning i duken som kan få skickten att släppa.
> >
> > Jag fick just Furlex' nya broschyr. De påstår att de har löst problemet
> > med ojämn inrullning genom att rulla profilen ett varv förrän halshornet
> > börjar snurra. Stämmer det att det hjälper?
> >
> > Dag Stenberg
>
> Det är väl ingen direkt nyhet - så har Furlex fungerat rätt länge. Min gör så, och
> den är sedan -83 (eller nåt).
Om jag inte minns fel har furlexen en spärr i beslaget som gör att
profilen kan snurra max 1 varv innan den tar med sig halshornet.
Jag tror detta var ett sätt att kringgå Hoods patenet som innebar
att profilen kunde snurra helt fritt (obegränsat antal varv) och
på så vis "rullade in buken först". Genom Hood's dubbellegring
även i övre ändan förstärkte man denna effekt. I och med att många
segelmakare numera lägger in en "kudde" i förliket för att
"rulla in buken först" har betydelsen av rullens dubbellagring
minskat. Har man rätt segel behövs dubbellagring överhuvud taget
inte för att få bra form på ett revat segel.
Skall man segla med rulle är det nästan ett måste att också ha
ett segel som sytts upp för rullen ifråga. Har man inte det är
det stor risk att seglet bara funkar bra när det är helt utrullat.
Då har man ingen nytta av rullen som revsystem, den blir istället
bara en väldigt dyr inrullare.
Marek Janiec
/Marek
Anders Svensson
Detta kan man väl hålla med om utan större invändningar. Det kan läggas till att
Furlexen också kan spärras så att den rullar in helt synkront över hela profilen.
Rent allmänt uppstår problemen med segel med lunga underlik - jättegenuor, t ex kan vara
svåra att få stil på, vilken rulle man än har.
En tumregel jag har funnit användbar är att inte räkna med att seglet kan dras in mer än
en tredjedel av sin längd, innan man får "formproblem". Dett innebär i runda slängar att
man utan vidare kan halvera segelytan - vilket kanske är bra nog.
Flytande skotpunkter är en annat nödvändigt tillägg till revbara försegel. Om man
designar ett speciellt utformat segel kan man behöve flytta mindre, men då offrar man
också mycket segelyta, ett sådant segel behöver bli underskuret i stor grad. Dock är
sådana segel mycket användbara i hårdare vindar.
Kompromisser, kompromisser :-)
Anders Svensson
> Hur sträcker man upp förliket på ett till hälften inrullat försegel?
> /Marek
Det är svårt... :-)
Johan Kjellander
>
> Marek Janiec skrev:
>
> > Hur sträcker man upp förliket på ett till hälften inrullat försegel?
> > /Marek
>
> Det är svårt... :-)
Om inte seglet är gjort för att kunna revas med rulle är det till
och med omöjligt !
Om man beställer en rullgenua hos en segelmakare får man
ett segel med en kudde insydd i förliket. Om sen rullen
är dubbellagrad kommer seglet vid revning att först rullas
in i mittre delen av förliket där den insudda kudden finns.
Därmed ökar diametern på det inrullade paketet. Genom att
ge kudden rätt form (olika stor på olika höjd) kan man styra
exakt vilken form seglet får vid revning. En bra segelmakare
(som inte skryter med att han är duktig på racingsegel) kan
fixa en genua som går att reva utan att förlora formen.
Problemet med skotpunkten har Anders redan berört.
Ett alternativ till flytande skotpunkt på däck är att
pressa i fler än en skotring i skothornet på seglet.
När man revar flyttar man upp skotpunkten till en ring
högre upp. Löser man det på detta sätt kan man till
och med ha en självskotningsskena på däck och få en självslående
fock. Jag har själv provat detta arrangemang i många år och
tycker att det är en mycket bra kompromiss mellan komfort
och segelingsegenskaper.
Marek Janiec
genom att rulla in det till hälften?
/Marek
Johan Kjellander
En rullgenua är inte lika effektiv som 4 olika stora racing-
genuor som man hela tiden byter alltefter vindförhållandena.
Å andra sidan orkar man inte med liten besättning på en längre
segling skifta segel stup i kvarten dag och natt. Då blir en
rullgenua mer effektiv och ger bättre prestanda.
Sven Gullman
Sven
>
> Om jag inte minns fel har furlexen en spärr i beslaget som gör att
> profilen kan snurra max 1 varv innan den tar med sig halshornet.
> Jag tror detta var ett sätt att kringgå Hoods patenet som innebar
> att profilen kunde snurra helt fritt (obegränsat antal varv) och
> på så vis "rullade in buken först". Genom Hood's dubbellegring
> även i övre ändan förstärkte man denna effekt.....klipp
Anders Svensson
> Hur kan man då få prestanda (en hyfsad vingprofil) om man "revar" seglet
> genom att rulla in det till hälften?
> /Marek
Det beror på flera saker.
Det ena är att nosen på vingformen (profilen) betyder mindre än man tror för
prestanda. Det andra är att man inte rullar in seglet så mycket som
"hälften" utan bara några varv. Problemet med rullfockar är nog mest att de
får en ogynnsam bukfördelning och formen kan bli för flack då man frestas
att skota för hårt i de vindstyrkor och sjögång (motsjö) som det oftast är
frågan om. Kordan i seglet (rundningen) styr mycket av dragkraften.
Egentligen skall skotpunkten flyttas inåt i båten lika väl som framåt när
man revar.
Marek Janiec
buken framåt/bakåt.
Jag kan inte tänka mig att detta har ringa betydelse när man seglar dikt
bidevind i olika förhållanden. Åtminstone har det betydelse för mina segel
och när jag seglar. Ett för vasst segel (liten sträckning) kan man inte
segla med så bra om det går vågor. Ett med buken i mitten duger bara i
lättvind, ett bakbukigt inte alls.
Trimmar man försegel och storsegel rätt på en partialriggad segelbåt
bortfaller till stor del behovet av att reva.
Vad nyttjar det att endast rulla in några varv? Förstör man inte då mer av
formen än man vinner på minskad segelyta?
/Marek
Anders Svensson
Det beror på hur seglet är "byggt".
Ett rullsegel är (förhoppningsvis) byggt av en stummare och mindre
töjbar/flexibel duk än ett segel avsett att formas via fallet. Ett användbart
rullsegel är annorlunda format än ett "vanligt", också. De är mycket mindre
trimbara, men eftersom de är revbara behöver man inte heller mixtra med korda
och bukplacering så mycket.
Detta är också ett skäl till varför jag tycker att det är litet "falsk
marknadsföring" när rullförsäljaren (ofta en segelmakare) säger att det är
"bara att sy på ett tapelik på dina gamla segel så kan du reva dem också".
Min uppfattning är att buken och twist i försegel formas mer av skotet (och
skotpunktens placering i längs och tvärsledd) än eventuell insydd buk.
Anledningen till att man rullar in endast några få varv är ju att seglet är
trekantigt, och man revar i "största änden". Därför minskar ytan snabbt. Det
man "förlorar" på ett (helt klart) mindre optimalt segel vinner man
förhoppningsvis på att reva sent och rulla ut tidigt. Rulle är en komfortgrej
i första hand, en säkerhetsgrej i andra och aldrig en prestandahöjare :-)
Kappseglare har *alltid* maximalt med segel. De tjänar (nästan) aldrig på att
ha "rätt segelyta" eftersom vinden för det mesta är byig, och det man förlorar
på "för mycket" tar man direkt igen i lugnperioderna. Seglar man dagar i
sträck med liten besättning på detta viset blir det jobbigt, men racar man är
det inga större problem - ett krav om man vill vinna.
Johan Kjellander
>
> Sträckningen i förliket trimmar seglets form nära förstaget och flyttar
> buken framåt/bakåt.
> Jag kan inte tänka mig att detta har ringa betydelse när man seglar dikt
> bidevind i olika förhållanden. Åtminstone har det betydelse för mina segel
> och när jag seglar. Ett för vasst segel (liten sträckning) kan man inte
> segla med så bra om det går vågor. Ett med buken i mitten duger bara i
> lättvind, ett bakbukigt inte alls.
>
> Trimmar man försegel och storsegel rätt på en partialriggad segelbåt
> bortfaller till stor del behovet av att reva.
>
> Vad nyttjar det att endast rulla in några varv? Förstör man inte då mer av
> formen än man vinner på minskad segelyta?
>
> /Marek
Seglar du bara några timmar i taget i relativt lätta vindar,
har råd med massor av segel och vill ha ut maximal effekt
skall du naturligtvis inte ha nån rulle !
Seglar du däremot så mycket och under så varierande förhållanden att
ideliga segelbyten blir ett problem för dig (tex. vid långfärdssegling)
lönar det sig absolut med en rulle. För 20 år sen var rullar inte så
vanliga men idag ser man knappast en långfärdsbåt som inte har
åtminstone
en rulle.
Det är stor skillnad på segling och segling och rulle passar inte alla.
Hälsn,
Tage Lundkvist
Finns fler synpunkter på sandwich vs dacron. På mässan rekommenderade
en del segelmakare sandwich, andra dacron. prisskillnad ca 3000 kr.
Rullar fanns många, de flesta rekommenderade Furlex, någon ProFurl. Kommentarer?
/Tage
NYMAN INGEMAR wrote:
> Hej
> Visst är det tid för segelköp nu i höst
> Jag har själv beställt en ny rullgenua. Mina tankar var att köpa en i Cl duk
> dvs sandwich med mylar film i mellan. Segelmakarn på Albatross sails avrådde
> mig däremot . Han hade fått in för många ca 5år gamla segel i det materialet
> som hade börjat delaminera. Troligtvis beroende på att vid inrullning så
> blir det en kortare diameter på inner skicktet än på yttersidan .Det blir då
Gunnar Klintarp
Standard segel men med påsydd liktape (fungerar som det skall)
Blir det för hj_ligt så åker focken upp istället..
Men det gäller nog bara de som har en 7/8 dels rigg....
/Gunnar
david bonde <i97_bed.R...@i.kth.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:1e1a7qg.1f4...@cns9-224-118.cm.starport
.se...
> Johan Kjellander <jo...@microform.se> wrote:
>
> > Skall man segla med rulle är det nästan ett måste att också ha
> > ett segel som sytts upp för rullen ifråga. Har man inte det är
> > det stor risk att seglet bara funkar bra när det är helt utrullat.
> > Då har man ingen nytta av rullen som revsystem, den blir istället
> > bara en väldigt dyr inrullare.
>
> Reva försegel är väl typ det sista man gör? Spelar ingen roll hur bra
> rullsystem man har det blir ändå mycket sämre än att reva storseglet.
> Det förekommer förvisso genuor med dubbla horn som man kan reva på
> ungefär samma sätt som storseglet, men vad ä poängen med det?
>
> Behöver man reva har man ofta problem med lovgifirghet, och då är det
> ännu sämre att minska förtriangeln.
>
> Skaffa ett riktigt revsystem för storseglet istället, och använd
> rullfocken/-genuan för bekväm seglingsförvaring.
>
> --
> Vad tycker du om Kista? Läs
>
> http://nyheter.idg.se/display.pl?ID=991018-CSD4 och kommentera!
Tomas
Jag tycker inte man bör välja sandwich pga delamineringsrisk. (Se tidigare inlägg)
Inga 'frivarv' eller 'kuddar längs förstag' i välden kommer att hjälpa mot det
faktum att den duk som vänds in mot förstaget roteras med en mindre radie än
motsvarande duk på utsidan.
Jag har sett en helt rund förstagsprofil (jag tror det var Plastimo) som såldes med
argument om lågt luftmotstånd. Gå inte på det! Den hade betydligt större dimensioner
än motsv Furlex
/Tomas, Gbg
Johan Kjellander
>
> Reva försegel är väl typ det sista man gör? Spelar ingen roll hur bra
> rullsystem man har det blir ändå mycket sämre än att reva storseglet.
> Det förekommer förvisso genuor med dubbla horn som man kan reva på
> ungefär samma sätt som storseglet, men vad ä poängen med det?
>
> Behöver man reva har man ofta problem med lovgifirghet, och då är det
> ännu sämre att minska förtriangeln.
>
> Skaffa ett riktigt revsystem för storseglet istället, och använd
> rullfocken/-genuan för bekväm seglingsförvaring.
Vi pratar inte om istället, vi pratar om både och ! Har du
aldrig varit med om att behöva reva ett försegel ska du va
glad. Då har du mycket intressant segling kvar att uppleva.
Ett viktigt problem i sammanhanget är att få självstyrningen
att fungera även i hård vind och grov sjö och då får man inte
driva båten för hårt. Det gäller att hitta ett läge där farten
är tillräcklig för att båten skall svara bra på roderrörelser men
inte så våldsamt att den skär upp eller broachar.
PERSSON UNO
vindar 10m+. Under 90% av tiden på sjön blåser det för lite, alltså före för
en lätt genua 1 max!
Varför ska man sabba känslan av en perfekt trimmad båt bara för att man
tycker att det är jobbigt att byta segel??
Tomas skrev i meddelandet <382FF34A...@hotmail.tabort.com>...
Anders Egerö
kanske får bättre plats under däck på min Linjett 30.
Kommentarer?
/anders
Anders Egerö
Jag kan tyvärr inte återanvända gamla skruvhål till skotskenorna, eftersom mina nuvarande
hål sitter med 3 tums avstånd och dagens verkar ha 100 mm. Dessutom är mina skenor skruvade
och inte bultade så den nya typen av skenor med "flytande" bultförband passar inte heller.
Harken? Ronstan? Lewmar?
Vilken utväxling måste man ha om man ska orka flytta skotpunkten framåt under belastning
utan winch-hjälp? Min nuvarande genua 1 är på 28 kvm.
Vilka värden måste segelmakaren känna till för att kunna skära seglet så att min skotskena
räcker till?
/anders
Anders Svensson wrote:
>
> Flytande skotpunkter är en annat nödvändigt tillägg till revbara försegel. Om man
> designar ett speciellt utformat segel kan man behöve flytta mindre, men då offrar man
> också mycket segelyta, ett sådant segel behöver bli underskuret i stor grad. Dock är
> sådana segel mycket användbara i hårdare vindar.
>
> Kompromisser, kompromisser :-)
>
Anders Svensson
> Någon som kan rekommendera något särskilt fabrikat för arrangemang med flytande skotpunkter?
> Jag kan tyvärr inte återanvända gamla skruvhål till skotskenorna, eftersom mina nuvarande
> hål sitter med 3 tums avstånd och dagens verkar ha 100 mm. Dessutom är mina skenor skruvade
> och inte bultade så den nya typen av skenor med "flytande" bultförband passar inte heller.
>
> Harken? Ronstan? Lewmar?
>
> Vilken utväxling måste man ha om man ska orka flytta skotpunkten framåt under belastning
> utan winch-hjälp? Min nuvarande genua 1 är på 28 kvm.
>
> Vilka värden måste segelmakaren känna till för att kunna skära seglet så att min skotskena
> räcker till?
>
> /anders
>
En superenkel ide (men kanske inte för alla) är att använda en "sugga", dvs en skotpunkt
bestående av ett skotblock som kan flyttas genom att att man tar hem respektive släcker på en
tamp från däcket.
Lösning används ofta för att trimma ner läskotet på spinnakern, så principen är välkänd.
Fördelen är enkelheten i applikation och användning, nackdelen är att skotpunkten blir väl
flexibel. Med lång "fri ända" mellan skotpunkt och segel fungerar det rätt bra.
Annars får man tåla att det blir nya hål. Är skenan skruvad kan det vara lika gott - ingen vet
huruvida materialet "ruttnat" i de gamla skruvhålen - rutten i överförd bemärkelse om vi talar
om laminat, förstås.
Räkna med att skotet "drar" med en kraft av 300 kg (i värsta fall) och sedan är det en
trigonometisk funktion att få fram kraften för att flytta punkten framåt. Tipset är att satsa på
en 1:3-utväxling, åtminstone. IOFS så kan man säkert klara sig med mindre, det går ju att
justera i perioder av "lättare drag" också.
Segelmakaren behöver veta skotvinklar, dvs en skiss (med mått) av förstaget, dess vinkel,
skotskenans placering och däckslinjen i förhållande till förstagets infästning bör räcka.
Sedan blir skotskenan snarare en följd av seglet än tvärtom, tycker jag. Det är inte kostsamt
att göra skotsenan "för lång", om man har plats.
Anders Egerö
Anders Svensson wrote:
> Anders Egerö skrev:
>
> > Någon som kan rekommendera något särskilt fabrikat för arrangemang med flytande skotpunkter?
> > Harken? Ronstan? Lewmar?
> > Vilken utväxling måste man ha om man ska orka flytta skotpunkten framåt under belastning
> > utan winch-hjälp? Min nuvarande genua 1 är på 28 kvm.
> > Vilka värden måste segelmakaren känna till för att kunna skära seglet så att min skotskena
> > räcker till?
> >
> > /anders
>
>
>
> Sedan blir skotskenan snarare en följd av seglet än tvärtom, tycker jag. Det är inte kostsamt
> att göra skotsenan "för lång", om man har plats.
Sant. Men nu är det så att däcket saknar sandwich där skotskenan är skruvad, vilket ju gör
infästningen starkare och risken för läckage mindre. Jag vet inte om jag har lust att skruva fast en
ny skena utanför detta område.
Men tack för övriga tips. Suggor använder jag vid spinnackersegling i platt läns och grov sjö. Med
de försegel jag har nu finns emellertid ingen plats för sådana mellan skothorn och skotpunkten i
däck.
/anders