frågor om linfärjor
Per-Arne Feldt
(Mälaren) i går fick jag lite funderingar kring denna farkost:
1. Behöver/har linfärjor propellrar?
2. Vad är det för fördelar att färjan går på lina om de ändå använder
propellrar? Att styra genom ett smalt sund är nog inte så svårt.
3. Om färjan inte drivs med propeller borde den lättare kunna drivas med
elmotor. Förekommer detta?
4. Hur långt säkerhetsavstånd bör man ha bakom en linfärja för att vara
säker på att linan/vajern har sjunkit tillräckligt för att inte fastna i
kölen på den passerande båtens köl?
Jag vet attt det finns varningsskyltar men skulle ändå vilja veta mera.
Per-Arne
mats
Anders Svensson
>
> När jag seglade förbi linfärjan vid Svinsundet mellan Munsö och Adelsö
> (Mälaren) i går fick jag lite funderingar kring denna farkost:
> 1. Behöver/har linfärjor propellrar?
Det finns båda sorterna. Det finns också färjor som kan
konfigureras som såväl självgående som lindriven färja.
Nyckelorden är lindriven respektive linstyrd.
> 2. Vad är det för fördelar att färjan går på lina om de ändå använder
> propellrar? Att styra genom ett smalt sund är nog inte så svårt.
Strömsättning och sidvind är inte så små problem som man
kanske tror.
> 3. Om färjan inte drivs med propeller borde den lättare kunna drivas med
> elmotor. Förekommer detta?
Om du menar dieselelektrisk drift så förekommer detta.
Annars brukar inte fartyg (lika litet som bilar) kunna
drivas med sladd - strömförsörjningen i "rörlig miljö"
ställer till praktiska problem.
> 4. Hur långt säkerhetsavstånd bör man ha bakom en linfärja för att vara
> säker på att linan/vajern har sjunkit tillräckligt för att inte fastna i
> kölen på den passerande båtens köl?
Detta är beroende på linlängden totalt sett, hur tung färjan
är och hur grov (tung) wiren är. 200 meter är inte för
litet. En ledtråd är den vinkel som wiren har från
linhjulet, men vid extrema inbromsningar eller starter kan
en stor färja lyfta linan till vattenbrynet eller strax
under denna på en längd om flera hundra meter.
> Jag vet attt det finns varningsskyltar men skulle ändå vilja veta mera.
> Per-Arne
--
*************************
Anders Svensson
mail: anders.-.ei...@swipnet.se
*************************
G-D 28
Per-Arne Feldt <perarn...@swipnet.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:HpGm7.2882$S5....@nntpserver.swip.net...
den drar sig fram med.
3. Det förekommer att linfärjor drivs med el så väl som dieselmotorer,
beroende av sträcka
4. Bakom färjan behövs inte särskilt långt avstånd då linan/wiren
slackar efterhand, däremot är det
tillrådigt att hålla undan och om möjligt gå akter om färjan vid
passage.
SA
Per Elmsäter
borde innebära att vajrarna inte lyfts så högt annat än vid kraftig sidvind
kanske.
--
--------------------------------------------------------
"Don't take yourself so seriously.
Life and the sea will take care of that, if given a chance."
Respectfully Perre
--------------------------------------------------------
"Per-Arne Feldt" <perarn...@swipnet.se> wrote in message
news:HpGm7.2882$S5....@nntpserver.swip.net...
Ralph Höglund
"Per-Arne Feldt" <perarn...@swipnet.se> skrev i meddelandet
news:HpGm7.2882$S5....@nntpserver.swip.net...
> När jag seglade förbi linfärjan vid Svinsundet mellan Munsö och Adelsö
> (Mälaren) i går fick jag lite funderingar kring denna farkost:
> 1. Behöver/har linfärjor propellrar?
Den linfärja som jag kollade in efter ett wirebrott i somras mellan Orust
och Malö har två wirar. En som driver färjan framåt och en som används
som "styrwire". Har du den wiren om babord så svänger färjan åt babord
då wiren bromsas resp. tvärtom. Så har färjan en wire på var sida är det
sannolikt en sådan typ av färja.
> 2. Vad är det för fördelar att färjan går på lina om de ändå använder
> propellrar? Att styra genom ett smalt sund är nog inte så svårt.
> 3. Om färjan inte drivs med propeller borde den lättare kunna drivas med
> elmotor. Förekommer detta?
> 4. Hur långt säkerhetsavstånd bör man ha bakom en linfärja för att vara
> säker på att linan/vajern har sjunkit tillräckligt för att inte fastna i
> kölen på den passerande båtens köl?
Inget säkerhetsavstånd alls utan man passerar efter det att färjan stannat
och linfärjesignalen på färjan släckts. Maskinisten släpper då ner wiren
tillräckligt så att båtar kan passera. På sjökort brukar stå att man skall
kontakta
färjan på vhf eller telefon om djupgåendet är större än si och så. Då kan
maskinisten släppa ner wiren ända till botten. Men det görs alltså bara
på begäran.
> Jag vet attt det finns varningsskyltar men skulle ändå vilja veta mera.
> Per-Arne
De övriga frågorna vet jag inte svaret på. Kanske Vägverket har nån
hemsida med info?
Mvh,
Ralph
>
>
>
Ralph Höglund
"Per-Arne Feldt" <perarn...@swipnet.se> skrev i meddelandet
news:HpGm7.2882$S5....@nntpserver.swip.net...
Här kan du se t.ex. Malö-färjan presenterad:
http://www.vv.se/farja/Organisation/Teknik/maj_ny.pdf
Ralph
Fredrik Mossberg
> och Malö har två wirar. En som driver färjan framåt och en som används
> som "styrwire". Har du den wiren om babord så svänger färjan åt babord
> då wiren bromsas resp. tvärtom. Så har färjan en wire på var sida är det
> sannolikt en sådan typ av färja>
> Inget säkerhetsavstånd alls utan man passerar efter det att färjan stannat
> och linfärjesignalen på färjan släckts. Maskinisten släpper då ner wiren
> tillräckligt så att båtar kan passera. På sjökort brukar stå att man skall
> kontakta
> färjan på vhf eller telefon om djupgåendet är större än si och så. Då kan
> maskinisten släppa ner wiren ända till botten. Men det görs alltså bara
> på begäran.
Malöfärjan ska kontaktas 15 minuter före ankomst då ligger färjan kvar på
Malösidan för att ge störsa djup i farleden. Det är oftast Röda bolagets
stora bogserare som behöver största djup (runt 6 meter) av dom fartyg som
paserar Malöströmmar. En linfärja som går korta avstånd ska inte paseras då
färjan har blinkande varningsljus eller nattetid tre röda och varningsljus,
annars gäller ofta 200m som minsta avtånd.
En kryssande segelbåt kan ställa till stora broblem för en färjeskeppare då
segelbåten ibland korsar färjans kurs flera gånger. En linfärja kan ju inte
väja utan har han väl brutit farleden så är den bruten tills han är över på
andra sidan.
Men det finns ju alltid dom som inte förstår att vänta, jag såg en gång en
båt som fick "smisk" av Flatöfärjans drivvajer.
dag.st...@nospam.helsinki.fi
> "Per-Arne Feldt" <perarn...@swipnet.se> skrev i meddelandet
>> säker på att linan/vajern har sjunkit tillräckligt för att inte fastna i
>> kölen på den passerande båtens köl?
>
> Inget säkerhetsavstånd alls utan man passerar efter det att färjan stannat
> och linfärjesignalen på färjan släckts. Maskinisten släpper då ner wiren
> tillräckligt så att båtar kan passera.
Det här är jag ganska säker på att ytterst få vet om. Jag har då alltid
trott att man lugnt kan gå 100-150 m akter om en linfärja... (t.ex. Fårösund)
Fy f*n för att länsa mot en linfärja och försöka tajma ankomsten korrekt.
Dag Stenberg
Peter Bertlin
>
> När jag seglade förbi linfärjan vid Svinsundet mellan Munsö och Adelsö
> (Mälaren) i går fick jag lite funderingar kring denna farkost:
Jag har sett att vägverket har konverterat om flera "vanliga" vägfärjor till linfärjor.
Orsaken är naturligtvis att det blir dyrare och svårare att få tag på personal med rätt behörighet.
En färja jag tittade närmare på hade man monterat ynkligt små ledblock i för och akter samt en
sytråd till vajer , detta bara för att den skulle klassas som linfärja.
Peter Bertlin
Hans Öberg
För bild och info: Ha...@Oberg.nu
Marcus AAkesson
>Det här är jag ganska säker på att ytterst få vet om. Jag har då alltid
>trott att man lugnt kan gå 100-150 m akter om en linfärja... (t.ex. Fårösund)
>Fy f*n för att länsa mot en linfärja och försöka tajma ankomsten korrekt.
Ofta GÅR det ju ändå, men pass på när färjan bromsar in, då kan vajern
sträckas upp ordentligt.
/Marcus
--
Marcus AAkesson marcus.akesson@NO_SPAM_PLEASE_home.se
Gothenburg Callsigns: SM6XFN & SB4779
Sweden
>>>>>> Keep the world clean - no HTML in news or mail ! <<<<<<
Marcus AAkesson
>L-28 säljes.
Och det är alltså en linfärja ?