Startvev.
Peter Justesen
"gammaldags " startvev till dagens moderna bilar.
Som "n�dstart" allts�.
Ken
wrote:
> Finns det n�gon s�rskild anledning till att man inte skulle
> kunna ha en "gammaldags " startvev till dagens moderna bilar.
> Som "n�dstart" allts�.
Ja, du orkar inte veva ig�g den.
Vi hade en Renault 6 med vev och den motorn p� 34 h�star orkade
pappa endast veva ig�ng n�r motorn var ordentligt varmk�rd
x@y.z
Vad orken betr�ffar s� beror det p� kompressionen i motorn. Den
"modernaste" bil jag haft med startvev var Citro�n GSA, den
tillverkades fram till 1985. En sak jag undrar n�r det g�ller
startvev, i s� fall, �r det h�r med all elektronik, hur det skulle
fungera med ett enstaka varv. D�r har jag ingen aning.
buss100
> On Wed, 23 Dec 2009 17:24:51 +0100, Ken <ke...@telia.com> wrote:
> >On Wed, 23 Dec 2009 16:11:56 +0100, "Peter Justesen" <ju...@home.se>
> >wrote:
>
> >> kunna ha en "gammaldags " startvev till dagens moderna bilar.
>
> >Ja, du orkar inte veva igåg den.
> >Vi hade en Renault 6 med vev och den motorn på 34 hästar orkade
> >pappa endast veva igång när motorn var ordentligt varmkörd
>
> Vad orken beträffar så beror det på kompressionen i motorn. Den
> "modernaste" bil jag haft med startvev var Citroën GSA, den
> tillverkades fram till 1985. En sak jag undrar när det gäller
> startvev, i så fall, är det här med all elektronik, hur det skulle
> fungera med ett enstaka varv. Där har jag ingen aning.
Mikael Forsberg
> Finns det n�gon s�rskild anledning till att man inte skulle kunna ha en
> "gammaldags " startvev till dagens moderna bilar.
> Som "n�dstart" allts�.
Det fanns en bil som fr�mst posten anv�nde f�rr och kallades 'Tjorven'
den hade �ven startvev. Fast det var inte alltid det fungerade s� bra.
buss100
> Det fanns Peter Justesen skrev:
>
> > "gammaldags " startvev till dagens moderna bilar.
>
> Det fanns en bil som främst posten använde förr och kallades 'Tjorven'
> den hade även startvev. Fast det var inte alltid det fungerade så bra.
>
> http://www.youtube.com/watch?v=3cODUd_bFKA&NR=1
Tycker det ser ut som delar från hylsnyckelsats på filmerna.
Universellt, om kylaren inte är i vägen....
Teemu Uusi-Esko
Kanske det �r en teknikgren? En kompis har en fin Lada (VAZ) 1200L fr�n
1984 som har startvev. Han har visat mig hur det g�r till att starta
Ladan med vev, g�r hur fint som helst.
N�r han var i lumpen f�r 16 �r sedan hade han varit inne i tre veckor
n�r de sl�pptes p� n�sta permission. Det hade sn�at r�tt bra och s� var
det -28 n�r de skulle �ka hem. N�r t o m en Saab sade "p�v-v�r-ren"
gick en till sin Lada, kollade att han hade tillr�ckligt med str�m till
t�ndning, h�mtade veven och vevade ig�ng detta p�litliga sovjetiska
maskineri, varefter man kunde hj�lpa ig�ng de andra bilarna. De som
hade sm�j�vlats med honom om Ladan slutade med det r�tt tv�rt, tv�rtom
kom de kanske p� vad ordet "robust" inneb�r. Dessutom hade han den
f�rdelen, att n�r han hj�lpt ig�ng flera bilar s� hade Ladan hunnit bli
varm, det var bara att sl�nga ytterrocken i baks�tet och �ka hem. Lada
var k�nd f�r att vara varm, det har jag erfarenhet av. -25 ute, t-shirt
inne utan problem. Volvo 240 �r en av f� som kan konkurrera.
-Teemu-
/ilg@dd
"Teemu Uusi-Esko" <uusi...@iki.finvalid> skrev i meddelandet
news:4b47c707$0$26328$9b53...@news.fv.fi...
Inte f�r att det har med startvev att g�ra, men h�r i byn har tempen ute
pendlat mekkan -25 och -30 i en vecka nu, och den gamle Volvo 740 -89
startar ganska enkelt utan motorv�rmare var morgon.
--
/ilg@dd
"Bj�rn Westling �r s� korkad att han lyckas trassla in sig i en sladdl�s
telefon."
Hakvinius
"Teemu Uusi-Esko" <uusi...@iki.finvalid> skrev i meddelandet
news:4b47c707$0$26328$9b53...@news.fv.fi...
En snabbt varm motor �r dessv�rre inget tecken p� duktiga motorbyggare -
tv�rtom. Det inneb�r att verkningsgraden �r d�lig, och det som borde ha
blivit kraft till drivlinan ist�llet blir v�rme (som �r totalt oanv�ndbar
under halva �ret). M�nga av dagens sn�la bilar har problem med att f� upp
v�rmen, men har i geng�ld l�gre f�rbrukning.
Hur ska man f�rresten l�sa v�rmen i elbilar? Elektriska element drar som
bekant f�rf�rligt mycket str�m.
Ken
wrote:
> > Kanske det �r en teknikgren? En kompis har en fin Lada (VAZ) 1200L fr�n
> > 1984 som har startvev. Han har visat mig hur det g�r till att starta
> > Ladan med vev, g�r hur fint som helst.
> >
> > N�r han var i lumpen f�r 16 �r sedan hade han varit inne i tre veckor n�r
> > de sl�pptes p� n�sta permission. Det hade sn�at r�tt bra och s� var
> > det -28 n�r de skulle �ka hem. N�r t o m en Saab sade "p�v-v�r-ren" gick
> > en till sin Lada, kollade att han hade tillr�ckligt med str�m till
> > t�ndning, h�mtade veven och vevade ig�ng detta p�litliga sovjetiska
> > maskineri, varefter man kunde hj�lpa ig�ng de andra bilarna. De som hade
> > sm�j�vlats med honom om Ladan slutade med det r�tt tv�rt, tv�rtom kom de
> > kanske p� vad ordet "robust" inneb�r. Dessutom hade han den f�rdelen, att
> > n�r han hj�lpt ig�ng flera bilar s� hade Ladan hunnit bli varm, det var
> > bara att sl�nga ytterrocken i baks�tet och �ka hem. Lada var k�nd f�r att
> > vara varm, det har jag erfarenhet av. -25 ute, t-shirt inne utan problem.
> > Volvo 240 �r en av f� som kan konkurrera.
>
> En snabbt varm motor �r dessv�rre inget tecken p� duktiga motorbyggare -
> tv�rtom. Det inneb�r att verkningsgraden �r d�lig, och det som borde ha
> blivit kraft till drivlinan ist�llet blir v�rme (som �r totalt oanv�ndbar
> under halva �ret). M�nga av dagens sn�la bilar har problem med att f� upp
> v�rmen, men har i geng�ld l�gre f�rbrukning.
Vi har samma problem med v�ra bussar som har effektiv dieselmotor.
V�rmen r�cker inte till. En del bussar har till�gsv�rmare, men
de fungerar aldrig eftersom de inte f�r service.
F�rare och passagerare fryser!
> Hur ska man f�rresten l�sa v�rmen i elbilar? Elektriska element
> drar som bekant f�rf�rligt mycket str�m.
En bensin eller dieseldriven till�ggsv�rmare :-)
/ilg@dd
"Hakvinius" <hakv...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:hi9vif$46e$1...@tornado.tornevall.net...
F�rklara g�rna din teori, f�r jag �r n�ra inp� att idiotf�rklara den.
>
> Hur ska man f�rresten l�sa v�rmen i elbilar? Elektriska element drar som
> bekant f�rf�rligt mycket str�m.
Elbilar �r inget f�r oss i norr, kommer aldrig att fungera med dagens
teknik, iaf inte om man �ker n�gra l�ngre str�ckor.
x@y.z
Eberspr�cher strikes again!?
Ken
Webasto?
x@y.z
Eber, f�r riktiga m�n(tm) med folkvagnsbuss!
Ken
wrote:
> Elbilar �r inget f�r oss i norr, kommer aldrig att fungera med
> dagens teknik, iaf inte om man �ker n�gra l�ngre str�ckor.
En svensk personbil k�rs i genomsnitt 4 mil per dag
och 75% av k�rstr�ckan best�r av resor kortare �n s�.
F�r att klara de allra flesta resor skulle en eldriven
bil inte beh�va ha en r�ckvidd p� mer �n 5-8 mil.
/ilg@dd
"Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
news:riahk5liaarb66kl5...@4ax.com...
L�gg d� till varmk�rning 5-10 minuter och v�rmen p�slagen hela f�rdstr�ckan
vid -15 till -25 en Norrlandsvinterdag.
Elbilen har enligt min mening inte chans att sl� h�r uppe i Norrland,
d�remot kan nog s�dana d�r leksaker vara anv�ndbara ner�ver Fjolltr�sk med
omnejd.
Undrans vad nytta man skulle haft av en s�dan den g�ngna veckan?
Kvicksilvret har visat mellan -20 och -30, och t.om den egna Volvo 740 var
varit p� gr�nsen till inte vilja starta om mornarna.
Ken
wrote:
> >> Elbilar �r inget f�r oss i norr, kommer aldrig att fungera med
> >> dagens teknik, iaf inte om man �ker n�gra l�ngre str�ckor.
> >
> > En svensk personbil k�rs i genomsnitt 4 mil per dag
> > och 75% av k�rstr�ckan best�r av resor kortare �n s�.
> > F�r att klara de allra flesta resor skulle en eldriven
> > bil inte beh�va ha en r�ckvidd p� mer �n 5-8 mil.
> >
>
> L�gg d� till varmk�rning 5-10 minuter och v�rmen p�slagen hela f�rdstr�ckan
> vid -15 till -25 en Norrlandsvinterdag.
> Elbilen har enligt min mening inte chans att sl� h�r uppe i Norrland,
> d�remot kan nog s�dana d�r leksaker vara anv�ndbara ner�ver Fjolltr�sk med
> omnejd.
Det �r ju det som �r po�ngen. Alla kan ju inte k�ra likadana fordon.
Man m�ste anpassa sig efter omst�ndigheterna.
V�rt globaliserade samh�lle f�rs�ker dock f� alla och allt vara lika
trots att f�ruts�ttningarna �r helt olika. Det g�r ju inte.
> Undrans vad nytta man skulle haft av en s�dan den g�ngna veckan?
> Kvicksilvret har visat mellan -20 och -30, och t.om den egna Volvo 740 var
> varit p� gr�nsen till inte vilja starta om mornarna.
Jo. Vi har haft runt -20�C h�r i stockholmstrakten i veckan.
Roger Eriksson
buss100
> Ken <ke...@telia.com> wrote innews:97ihk59itmdron72b...@4ax.com:
>
>
>
>
>
> > On Sat, 09 Jan 2010 17:15:14 GMT, "/ilg@dd"
>
> >> >> Elbilar är inget för oss i norr, kommer aldrig att fungera med
> >> >> dagens teknik, iaf inte om man åker några längre sträckor.
>
> >> > En svensk personbil körs i genomsnitt 4 mil per dag
> >> > och 75% av körsträckan består av resor kortare än så.
> >> > För att klara de allra flesta resor skulle en eldriven
> >> > bil inte behöva ha en räckvidd på mer än 5-8 mil.
>
> >> Lägg då till varmkörning 5-10 minuter och värmen påslagen hela
> >> färdsträckan vid -15 till -25 en Norrlandsvinterdag.
> >> Elbilen har enligt min mening inte chans att slå här uppe i Norrland,
> >> däremot kan nog sådana där leksaker vara användbara neröver
> >> Fjollträsk med omnejd.
>
> > Det är ju det som är poängen. Alla kan ju inte köra likadana fordon.
> > Man måste anpassa sig efter omständigheterna.
> > Vårt globaliserade samhälle försöker dock få alla och allt vara lika
> > trots att förutsättningarna är helt olika. Det går ju inte.
>
> >> Undrans vad nytta man skulle haft av en sådan den gångna veckan?> >> 740 var varit på gränsen till inte vilja starta om mornarna.
>
> > Jo. Vi har haft runt -20°C här i stockholmstrakten i veckan.
>
> "Wow"...- Dölj citerad text -
>
> - Visa citerad text -
Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
värmen med kupevärmare.
Teemu Uusi-Esko
>
> Vi har samma problem med v�ra bussar som har effektiv dieselmotor.
> V�rmen r�cker inte till. En del bussar har till�gsv�rmare, men
> de fungerar aldrig eftersom de inte f�r service.
> F�rare och passagerare fryser!
>
B�de till�ggsv�rmare och AC har en gemensam sak; de m�ste anv�ndas lite
�ret om. En sval sommarmorgon, starta v�rmaren, minst en g�ng i
m�naden. Har man bussen inne i garage, kan man ha p� AC:n en stund, s�
grejorna g�r runt lite, d� funkar de �ven vid n�sta "s�song". P� min
740 funkade AC:n fint �ven d� bilen var 22 �r gammal, eftersom den var
helautomatisk (ACC, high tech designat ca 1980) och slog p� n�r man
t.ex. parkerade i ett varmt p-hus.
Allts� �r tipset till Ken, om det av n�gon anledning r�kar hamna en buss
med fungerande v�rmare som ska vara "fast" p� linjen du k�r, f�rs�k
anv�nda v�rmaren �ret om.
-Teemu-
Teemu Uusi-Esko
> En snabbt varm motor �r dessv�rre inget tecken p� duktiga motorbyggare -
> tv�rtom. Det inneb�r att verkningsgraden �r d�lig, och det som borde ha
> blivit kraft till drivlinan ist�llet blir v�rme (som �r totalt
> oanv�ndbar under halva �ret).
Ja du, st�ll samma fr�ga i Sibirien, d�r det kan vara s� kallt att
vodkan fryser p� vintern och bensinen kostar knappt 4kr/l. D� skiter
man g�rna i verkningsgraden och �r glad om bilen startar och blir snabbt
varm. Enligt en kompis som �kte MC till Irkutsk och tillbaka s� var det
r�tt f� TDI/DCi/TiD/aNyThInG-bilar d�r, men r�tt gott om Lada, Volga och
GAZ Gazelle. Med bensinmotor.
-Teemu-
Ken
Jo jag k�nner till det d�r tipset.
Vi har samma problem med v�ra "takfl�ktar" som skall ge friskluft
i sommarhettan, de brukar l�gga av under vintern.
Troligen �rgar det p� grund av saltdimman och de ger up.
�ven v�ra "OnSpot" drabbades av detta. Ingen OnSpot fungerar l�ngre.
Vi b�rgar bussarna ist�llet.
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:JT02n.14534$U5.2...@newsb.telia.net...
Teori?! DEt �r ingen teori, utan fakta. Det �r tur att du bara �r n�ra att
idiotf�rklara "teorin" - annars kanske jag hade idiotf�rklarat dig...
Om vi b�rjar med fysiken; Energi kan ju som bekant inte f�rst�ras - bara
omvandlas i andra former. En motor omvandlar bensinen till i princip tre
energiformer; r�relse, v�rme och ljud (det sistn�mnda �r dock f�rsvinnande
lite i sammanhanget). En motor som �r oerh�rt duktig p� att omvandla bensin
till v�rme f�r mindre �ver till r�relse, medan en bil som utnyttjar
br�nslet effektivt f�r just drift, f�r mindre energi �ver att producera
v�rme.
Fenomenet �r s�rskilt m�rkbart p� br�nslesn�la dieselbilar - en diesel har
avsev�rt h�gre verkningsgrad (45%) �n en bensinbil (30%). Av den anledningen
�r dieslar ofta f�rsedda med en tillsatsv�rmare f�r att snabbare f� upp
kup�temperaturen. Bra elbilar har �nnu h�gre verkningsgrad (95%), och l�mnar
d�rmed ifr�n sig minimalt med v�rme (dvs bara 5% av tillf�rd energi blir
v�rme).
Detta fenomen diskuteras i olika forum p� n�tet:
http://alturl.com/cngj
http://alturl.com/mto4
http://alturl.com/j2vn
http://alturl.com/iyw5
http://www.honda.se/sw16305.asp
Hakvinius
"Teemu Uusi-Esko" <uusi...@iki.finvalid> skrev i meddelandet
news:4b48fee5$0$26343$9b53...@news.fv.fi...
I Sibirien hade v�l dieseln �verg�tt i fast form? S�g ett TV-program fr�n
just Sibirien, d�r man var tvungen att elda under motorn (en liten brasa!)
f�r att oljan skulle h�lla sig n�gorlunda flytande. Om man skv�tte upp
vatten i luften, fr�s det till is innan det n�tt marken.
Jo, i de sammanhangen �r man nog glad �ver motorernas d�liga verkningsgrad.
/ilg@dd
likv�l som att driva k�rran fram�t har inte slagit dej? Speciellt i bilar
som levereras till norden med dess klimat, den m�ste ocks� ge v�rme f�r att
t.ex f� bort imma fr�n rutan fuktiga sommardagar.
En bra motorkonstrukt�r m�ste ha �ven det i �tanke om han/hon skall f�
godk�nt i mina och m�nga andras �gon.
Ang�ende bilar och motorer tror jag nog du ger dej p� fel gube, jag �r
n�mligen bilmekaniker till vardags.
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:dw82n.14550$U5.2...@newsb.telia.net...
Det �r f�r bilk�paren totalt ointressant att en bilmotor ger mycket v�rme.
Det man vill �r ju att snabbt f� upp temperaturen i kup�n, och det g�r att
l�sa p� effektivare s�tt - t ex med en tillsatsv�rmare vars huvuduppgift �r
att leverera v�rmen - n�r det beh�vs. N�r man inte beh�ver v�rmen �r
tillsatsv�rmaren avst�ngd, och s� mycket som m�jligt av den energi man
tillf�r motorn g�r till att driva bilen fram�t s� l�ngt som m�jligt. Du
stirrar dig uppenbarligen blind p� �nskem�let att det �r just motorn som ska
leverera (dyr) v�rme - det struntar den normale bilk�paren i, bara det blir
varmt av *n�got*. F�r �vrigt s� genererar bilmotorn oerh�rt mycket
spillv�rme som *inte* kan ledas in i kup�n.
Energiinneh�llet i en liter bensin �r 8,9 kWh/liter, och av det g�r ca 70%,
dvs 6,2 kWh till v�rme och ca 30% (2,7 kWh) till att driva bilen fram�t -
oavsett om det �r h�gsommar och bilen �r nercabbad eller det �r sm�llkall
sibirienvinter.
Att du �r bilmekaniker �r naturligtvis trevligt, men f�ga intressant i detta
sammanhang.
/ilg@dd
Teoretiker, jag antar att du �r fast i konsulttr�sket d�r man saknar
f�rm�gan att f�nga upp kunders �nskem�l och �sikter.
Du kanske rent av har "konsultat" p� SAAB med tanke p� din inst�llning?
Sj�lv jobbar jag n�ra kunden, f�rst bokning, reparation/service och till
sist utl�mning.. Nog anser jag mej veta vad bilk�pare/�gare �r intresserade
av.
V�ldigt m�nga �r f�r �vrigt oroliga och r�dda f�r att anv�nda Eberspr�cher
etc, p.g.a en inbillad brandrisk och �ven den h�gre br�nslef�rbrukningen (Av
n�gon anledning ser man inte elf�rbrukningen fr�n motorv�rmaren som utgift)
Jag kan nog kunna mala p� om detta hur l�nge som helst, men jag antar att
det �r meningsl�st n�r det g�ller s�dana som dej. Konsulter/teoretiker
saknar oftast f�rm�gan att s�tta sej in i vad "vanligt folk" �r intresserade
av.
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:l9i2n.14553$U5.2...@newsb.telia.net...
Nu �r jag varken konsult eller teoretiker, men jag h�ller med om att
diskussionen �r t�mligen meningsl�s eftersom du tycks ha f�rlagt de
grundskolekunskaper som beh�vs f�r att ta till dig det jag skriver. I vilket
fall som helst verkar det som om dina argument har sinat.
N�r det g�ller tillsatsv�rmare talar jag inte om n�gon ebersp�cher (som f �
stavas just p� detta s�tt) eller n�gon eldriven anordning, utan just den
typen av br�nsledrivna tillsatsv�rmare som �r inbyggda i m�nga moderna
dieselbilar, och som anv�ndes under f�rd n�r v�rmen fr�n motorn inte r�cker
till (en s�dan b�r du ju ha st�tt p� om du nu �r bilmekaniker?!).
Faktum kvarst�r; En motor som levererar mycket v�rme levererar mindre
drivkraft �n motsvarande motor som levererar mindre v�rme!
/ilg@dd
S� du �r inte ens medveten om att Eberspr�cher/Ebersp�cher tillverkar och �r
en av de st�rsta leverant�rerna av tillsatsv�rmare?
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:cKi2n.14555$U5.2...@newsb.telia.net...
Jod� (�tminstone Ebersp�cher), de anv�nds som OEM-leverant�r till m�nga
dieselbilstillverkare. V�rmaren �r fabriksmonterad och utg�r d� en
integrerad del av bilens motor/v�rmepaket, och jag har d� aldrig h�rt att
n�gon skulle vara r�dda f�r att anv�nda en s�dan... Det finns f � m�ngder av
prylar i ett motorrum som tillverkas av andra �n just bil- eller
motortillverkaren. Jag tror det �r f� normala m�nniskor som t�nker "nu
kr�nglar mina Bosch t�ndspolar igen" eller "n�r ska ebersp�chern g� ig�ng s�
jag f�r v�rme i bilen?".
Ebersp�cher har f � en svensk sida (www.eberspaecher.se), d�r de bl a
skriver "Fordon med br�nslesn�la dieselmotorer alstrar mycket lite
f�rlustv�rme som kan anv�ndas f�r uppv�rmning av kup�utrymmet. F�r att
kompensera f�r detta �r m�nga av dessa bilar standardutrustade med
tillsatsv�rmare fr�n Ebersp�cher." Det var just po�ngen med mitt inl�gg -
riktigt sn�la (och d�rmed driftekonomiska) bilar alstrar lite v�rme.
x@y.z
<hakv...@hotmail.com> wrote:
>
>Energiinneh�llet i en liter bensin �r 8,9 kWh/liter, och av det g�r ca 70%,
>dvs 6,2 kWh till v�rme och ca 30% (2,7 kWh) till att driva bilen fram�t -
>oavsett om det �r h�gsommar och bilen �r nercabbad eller det �r sm�llkall
>sibirienvinter.
Min fysikl�rare skulle ha gjort ett omedelbart po�ngavdrag p� provet
om man hade skrivit s� d�r :-)
Lite petighet: "Energiinneh�llet i en liter bensin �r 8,9 kWh" eller
"Energiinneh�llet i bensin �r 8,9 kWh/liter"
/ilg@dd
Varf�r skrev du d�: "N�r det g�ller tillsatsv�rmare talar jag inte om n�gon
ebersp�cher (som f �
stavas just p� detta s�tt)" i ditt f�rra inl�gg?
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:Trj2n.14587$U5.2...@newsb.telia.net...
Jag kunde ju ha skrivit "N�r det g�ller tillsatsv�rmare, bryr jag mig inte
om vem som tillverkat sj�lva komponenten, utan om huruvida det blir varmt i
kup�n p� vintern", s� hade jag nog f�tt till min po�ng b�ttre.
Po�ngen kvarst�r; "riktigt sn�la (och d�rmed driftekonomiska) bilar alstrar
lite v�rme". Det var det jag tolkade att du idiotf�rklarade...
Hakvinius
<x@y.z> skrev i meddelandet
news:trejk5tp4hrsf6oko...@4ax.com...
Ja, det var klantigt och slarvigt skrivet! Tror dock att min fysikl�rare
hade varit gener�sare.
Gudskelov befinner vi oss inte i "swnet.svenska"...
/ilg@dd
Som gemene bil�gare allts�, vilket jag f�rs�kte f�rklara f�r dej i ett
tidigare skede.
>
> Po�ngen kvarst�r; "riktigt sn�la (och d�rmed driftekonomiska) bilar
> alstrar lite v�rme". Det var det jag tolkade att du idiotf�rklarade...
S�dana bilar s�ljer d�ligt.
Hakvinius
"/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:Isk2n.14590$U5.2...@newsb.telia.net...
Javisst - som alla dyrare bilar! Audi A6 TDI och BMW 740d �r t ex s�dana
bilar - b�da �r relativt sn�la med tanke p� deras effekt till drivaxeln.
buss100
> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandetnews:hicghl$rcm$1...@tornado.tornevall.net...
>
>
>
>
>
> > "/ilg@dd" <ilgadd_REMO...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >news:Trj2n.14587$U5.2...@newsb.telia.net...
>
> >> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>news:hice5m$psg$1...@tornado.tornevall.net...
>
> >>> "/ilg@dd" <ilgadd_REMO...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>news:cKi2n.14555$U5.2...@newsb.telia.net...
>
> >>>> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>news:hiccak$on3$1...@tornado.tornevall.net...
>
> >>>>> "/ilg@dd" <ilgadd_REMO...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>news:l9i2n.14553$U5.2...@newsb.telia.net...
>
> >>>>>> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>>news:hic0fo$h44$1...@tornado.tornevall.net...
>
> >>>>>>> "/ilg@dd" <ilgadd_REMO...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>>>news:dw82n.14550$U5.2...@newsb.telia.net...
>
> >>>>>>>> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>>>>news:hib1l0$qji$1...@tornado.tornevall.net...
>
> >>>>>>>>> "/ilg@dd" <ilgadd_REMO...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>>>>>news:JT02n.14534$U5.2...@newsb.telia.net...
>
> >>>>>>>>>> "Hakvinius" <hakvin...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> >>>>>>>>>>news:hi9vif$46e$1...@tornado.tornevall.net...
>
> >>>>>>>>>>> "Teemu Uusi-Esko" <uusie...@iki.finvalid> skrev i meddelandet
>
> läs mer »- Dölj citerad text -
>
> - Visa citerad text -
-2 brevbärarens bil brrrr. Diesel var drivmedlet Fiat var märket.
Minns inte utomhustempen.
Ken
wrote:
> -2 brevb�rarens bil brrrr. Diesel var drivmedlet Fiat var m�rket.
> Minns inte utomhustempen.
Det var samma temp jag hade i mina bussar i veckan.
Jag fick d� byta buss och den andra var precis likadan.
Ingen v�rme alls, dessutom h�ngde de b�da bakd�rrna halv�ppna
p� motorv�gen! Det blev det ju inte varmare av.
V�ra bussar �r tillverkade i S�ffle.
Diesel var drivmedlet Volvo var m�rket.
Dessa tv� var det
http://erret.se/Bussar/5790.htm
http://erret.se/Bussar/5791.htm
Charlie R
> V�ra bussar �r tillverkade i S�ffle.
> http://erret.se/Bussar/5790.htm
> http://erret.se/Bussar/5791.htm
Busstillverkning �r alldeles f�r viktigt f�r att �verl�ta
p� v�rml�nningar. De kan �gna sig �t att vara statsministrar
eller f�rfattare och ber�tta historier f�r varandra. Bussar
ska nog tillverkas i Katrineholm.
Charlie.
Bengan
> "Teemu Uusi-Esko" <uusi...@iki.finvalid> skrev i meddelandet
> Lada var k�nd f�r att > vara varm, det har jag erfarenhet av. -
25
> ute, t-shirt inne utan problem.
> > Volvo 240 �r en av f� som kan konkurrera. >
> En snabbt varm motor �r dessv�rre inget tecken p� duktiga
> motorbyggare -tv�rtom. Det inneb�r att verkningsgraden �r d�lig,
> och det som borde ha blivit kraft till drivlinan ist�llet blir
> v�rme (som �r totalt oanv�ndbar under halva �ret). M�nga av
> dagens sn�la bilar har problem med att f� upp
> v�rmen, men har i geng�ld l�gre f�rbrukning.
> Hur ska man f�rresten l�sa v�rmen i elbilar? Elektriska element
> drar som bekant f�rf�rligt mycket str�m.
Fordonen p� g�rden �r en ganska modern Opel av svagare modell ca
0,65 l/mil. I den f�r man knappt upp hyttv�rmen n�r det �r 25
grader kallt. En Volvo 955 Turbo, r�tt �lderstigen, d�r man
verkligen kan k�ra i t-shirt n�r yttertemperaturen �r -25, utan
problem, cirka (drygt) litern per mil, n�r det �r kallt.
Det tredje fordonet �r en Gr�lle /58 som har hytt d�r v�rmen
best�r i att jag lyft p� huven en aning och lagt en tr�dkloss
under s� att motorv�rmen kommer in den v�gen :-) F�r �vrigt
startar den utm�rkt med ett halvt slag med veven men det beh�vs
inte f�r den har inte haft problem att starta med startmotor �ven
om det varit 27 minusgrader, men jag har provat med veven.
Gr�llen har jag f�r att r�ja sn�, den har lyft med stor skopa 2,5
meter bred s� man tar hela v�gbredden med ett k�r om man nu bara
skall k�ra egna v�gen. En f�ruts�ttning �r naturligtvis att man
har sn�k�ttingar p� drivhjulen.
/bengan
chb hemma
Hash: SHA1
On 01/09/2010 09:23 PM, buss100 wrote:
>
> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
> värmen med kupevärmare.
kW/h? Vad är det? Effektförändring?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuf6NkACgkQcaIJVpT6IsKb1ACghj+nKChvhzFYbjeLSqSygc3i
aE8AniOWee1HjZrzxvA2WKy8oLpXBSlU
=sDRX
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
On 01/10/2010 11:41 AM, /ilg@dd wrote:
> "Hakvinius" <hakv...@hotmail.com> skrev i meddelandet
> news:hic0fo$h44$1...@tornado.tornevall.net...
>>
>>
>> "/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
>> news:dw82n.14550$U5.2...@newsb.telia.net...
>>>
>>> "Hakvinius" <hakv...@hotmail.com> skrev i meddelandet
>>> news:hib1l0$qji$1...@tornado.tornevall.net...
>>>>
>>>>
>>>> "/ilg@dd" <ilgadd_...@hotmail.com> skrev i meddelandet
>>>> news:JT02n.14534$U5.2...@newsb.telia.net...
>>>>>
>>>>> "Hakvinius" <hakv...@hotmail.com> skrev i meddelandet
>>>>> news:hi9vif$46e$1...@tornado.tornevall.net...
>>>>>>
>>>>>> En snabbt varm motor är dessvärre inget tecken på duktiga
>>>>>> motorbyggare - tvärtom. Det innebär att verkningsgraden är dålig, och
>>>>>> det som borde ha blivit kraft till drivlinan istället blir värme (som
>>>>>> är totalt oanvändbar under halva året). Många av dagens snåla bilar
>>>>>> har problem med att få upp värmen, men har i gengäld lägre
>>>>>> förbrukning.
>>>>>
>>>>> Förklara gärna din teori, för jag är nära inpå att idiotförklara den.
>>>>>
[...]
>>> Angående bilar och motorer tror jag nog du ger dej på fel gube, jag är
>>> nämligen bilmekaniker till vardags.
[...]
>>
>> Att du är bilmekaniker är naturligtvis trevligt, men föga intressant i
>> detta sammanhang.
>
> Teoretiker, jag antar att du är fast i konsultträsket där man saknar
> förmågan att fånga upp kunders önskemål och åsikter.
[...]
Det är verkligen illa att du som bilmekaniker inte förstår dig på teori,
men har du, i egenskap av bilmekaniker, någonsin funderat över varför
huvudkylaren är så mycket större än kupévärmeväxlaren? Om inte, gör det.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuf66UACgkQcaIJVpT6IsJxPgCfeNVJxQNfbV1btVzjTQey3uUK
Rk0An1m+7m0j2lBZieqwyXPWVB5u57Em
=7A4E
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
> > Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
> > värmen med kupevärmare.
>
> kW/h? Vad är det? Effektförändring?
kW/h = Kilowattimme
Man mäter ju effekten per timme.
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/16/2010 09:52 PM, Ken wrote:
> On Tue, 16 Mar 2010 21:23:53 +0100, chb hemma <c...@slaadet.se> wrote:
>
>>> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
>>> värmen med kupevärmare.
>>
>> kW/h? Vad är det? Effektförändring?
>
> kW/h = Kilowattimme
Nej. Det är fel.
> Man mäter ju effekten per timme.
Är du säker?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuf8NsACgkQcaIJVpT6IsKJpQCeIgkHt5LODqIxQjAgMg++0jq0
IAMAn0Whb5D2SNsjWzkdkGZxvySla6ts
=T6yI
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
>>>> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
>>>> värmen med kupevärmare.
>>>
>>> kW/h? Vad är det? Effektförändring?
>>
>> kW/h = Kilowattimme
>
> Nej. Det är fel.
Du borde gå i skola.
h = hour = timme
http://en.wikipedia.org/wiki/Kilowatt_hour
>> Man mäter ju effekten per timme.
>
> Är du säker?
Ja. Har du sovit i skolan?
Lars Johansson
--
"A man can't just sit around."
Lars Johansson
"Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet news:qstvp5dfchoi2j2o3...@4ax.com...
x@y.z
Om du är så säker så borde du veta att det heter kWh, inte kW/h
inte KWP
>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
>Hash: SHA1
>
>On 01/09/2010 09:23 PM, buss100 wrote:
>>
>> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
>> värmen med kupevärmare.
>
>kW/h? Vad är det? Effektförändring?
Kilonewtonmeter per sekundtimme.
--
"Jag fruktar att detta adelsmöte inte ens skulle kunnat förmå sig
att rösta för ståndsriksdagens avskaffande."
- Gustaf Douglas
inte KWP
x@y.z
wrote:
>"x@y.z" ha scritto nel messaggio
>news:<jb00q5t2eb4dc54s7...@4ax.com>
>
>>On Tue, 16 Mar 2010 22:29:18 +0100, Ken <ke...@telia.com> wrote:
>>
>>>On Tue, 16 Mar 2010 21:58:03 +0100, chb hemma <c...@slaadet.se> wrote:
>>>
>>>>>>> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
>>>>>>> värmen med kupevärmare.
>>>>>>
>>>>>> kW/h? Vad är det? Effektförändring?
>>>>>
>>>>> kW/h = Kilowattimme
>>>>
>>>> Nej. Det är fel.
>>>
>>>Du borde gå i skola.
>>>
>>>h = hour = timme
>>>
>>>http://en.wikipedia.org/wiki/Kilowatt_hour
>>>
>>>
>>>>> Man mäter ju effekten per timme.
>>>>
>>>> Är du säker?
>>>
>>>Ja. Har du sovit i skolan?
>>
>>Om du är så säker så borde du veta att det heter kWh, inte kW/h
>
>Hur många kWp går det på en kWh?
Det beror på. Är du etanoldriven?
buss100
> On Tue, 16 Mar 2010 23:13:01 +0100, inte KWP <svalbardif...@gmail.com>
> wrote:
>
>
>
>
>
> >"x...@y.z" ha scritto nel messaggio
>
> - Visa citerad text -
Hur snabbt är 30 kM*h?
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/16/2010 10:29 PM, Ken wrote:
> On Tue, 16 Mar 2010 21:58:03 +0100, chb hemma <c...@slaadet.se> wrote:
>
>>>>> Hur många kW/h tar elbilen i medel? 1 kW/h borde klara att få upp
>>>>> värmen med kupevärmare.
>>>>
>>>> kW/h? Vad är det? Effektförändring?
>>>
>>> kW/h = Kilowattimme
>>
>> Nej. Det är fel.
>
> Du borde gå i skola.
>
> h = hour = timme
Ja, det har du rätt i. Och k = kilo och W = watt. Men det var
sammansättningen kW/h som jag undrade över. Den har jag aldrig sett
förut. Och speciellt i ovanstående sammanhang verkar det malplacerat.
> http://en.wikipedia.org/wiki/Kilowatt_hour
Roligt att du refererar till den där sidan. För där står ju att du har fel.
>>> Man mäter ju effekten per timme.
>>
>> Är du säker?
>
> Ja. Har du sovit i skolan?
Och jag som trodde att du bara uttalade dig om saker som du var
tvärsäker på. Nu blir jag besviken. Så här skrev du ju i swnet.politik:
Ken wrote:
> "tvärsäker"? Tja, jag uttalar mig enbart om sådant
> jag är helt säker på. Jag vill ju inte göra bort mig
> så som många av er andra ständigt gör. Kunskap är makt.
Men du kanske inte är lika försikt i andra diskussionsfora.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuhL/YACgkQcaIJVpT6IsL78wCdGjH7VWubcDGHqyD+XWDyFJha
0HgAn07A7Ky5sTJqu/Bp08F+3Mj/lX6+
=8AL0
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
> > h = hour = timme
>
> Ja, det har du rätt i. Och k = kilo och W = watt. Men det var
> sammansättningen kW/h som jag undrade över. Den har jag aldrig sett
> förut. Och speciellt i ovanstående sammanhang verkar det malplacerat.
>
> > http://en.wikipedia.org/wiki/Kilowatt_hour
>
> Roligt att du refererar till den där sidan. För där står ju att du har fel.
>
> >>> Man mäter ju effekten per timme.
> >>
> >> Är du säker?
> >
> > Ja. Har du sovit i skolan?
>
> Och jag som trodde att du bara uttalade dig om saker som du var
> tvärsäker på.
Jo jag är fortfarande säker.
Jag har 55 års erfarenhet.
Wikipedia har inte alltid rätt som du borde veta, desutom
skiljer det sig mellan olika länder och olika tidsperioder.
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/17/2010 09:48 PM, Ken wrote:
> On Wed, 17 Mar 2010 20:39:40 +0100, chb hemma <c...@slaadet.se> wrote:
>
>>> h = hour = timme
>>
>> Ja, det har du rätt i. Och k = kilo och W = watt. Men det var
>> sammansättningen kW/h som jag undrade över. Den har jag aldrig sett
>> förut. Och speciellt i ovanstående sammanhang verkar det malplacerat.
>>
>>> http://en.wikipedia.org/wiki/Kilowatt_hour
>>
>> Roligt att du refererar till den där sidan. För där står ju att du har fel.
>>
>>>>> Man mäter ju effekten per timme.
>>>>
>>>> Är du säker?
>>>
>>> Ja. Har du sovit i skolan?
>>
>> Och jag som trodde att du bara uttalade dig om saker som du var
>> tvärsäker på.
>
> Jo jag är fortfarande säker.
Säkert.
> Jag har 55 års erfarenhet.
Men inga argument.
> Wikipedia har inte alltid rätt som du borde veta,
Då är det bara att laga.
> desutom
> skiljer det sig mellan olika länder och olika tidsperioder.
Jaha, i vissa länder använder man kWh och i andra länder använder man
kW/h, är det det du menar? I vilka länder använder man i så fall det senare?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuhRG0ACgkQcaIJVpT6IsKR6wCfYawxVqRHmCLWBHDttHyJ4jU2
kTkAnjsHOxSqNj3kmwB31xEiPFEcxoUo
=flnj
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
> Jaha, i vissa länder använder man kWh och i andra länder använder man
> kW/h, är det det du menar? I vilka länder använder man i så fall det senare?
I Sverige brukar det förekomma.
chb hemma
Hash: SHA1
Det har jag aldrig sett mer än i just den här tråden. Vilka fler är det
i så fall som intresserar sig för effektförändring (kw/h)?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuickkACgkQcaIJVpT6IsJfowCaApdZzR1RRpwmFLLiLLfEPGaR
eOQAn2CCE8wsN763OavPHZWzcZfRH8bn
=m8cB
-----END PGP SIGNATURE-----
Ken
> >> Jaha, i vissa länder använder man kWh och i andra länder använder man
> >> kW/h, är det det du menar? I vilka länder använder man i så fall det senare?
> >
> > I Sverige brukar det förekomma.
>
> Det har jag aldrig sett mer än i just den här tråden. Vilka fler är det
> i så fall som intresserar sig för effektförändring (kw/h)?
Vem bryr sig förutom du?
chb hemma
Hash: SHA1
Det var ju precis det jag frågade dig. Vem i sverige är det som använder
enheten kW/h? Och kan du ge ett exempel på en storhet som denna enhet
uttrycker? Nu blev det visst två frågor, men jag är ärligt nyfiken.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkuil68ACgkQcaIJVpT6IsK5iQCeNzii0BlhYat9/hQCLBLjox8w
gJoAninhlZZPYI33fYj6tHaamOIiEZ6Y
=XSPz
-----END PGP SIGNATURE-----
Hakvinius
"Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
news:2uf2q5tlktdttaofi...@4ax.com...
(snap)
>>
>> Och jag som trodde att du bara uttalade dig om saker som du var
>> tvärsäker på.
>
> Jo jag är fortfarande säker.
> Jag har 55 års erfarenhet.
> Wikipedia har inte alltid rätt som du borde veta, desutom
> skiljer det sig mellan olika länder och olika tidsperioder.
>
Uppenbarligen har du endast 1 års erfarenhet som är 54 år gammal...
kWh är en multiplikation av energi och tid (i timmar), dvs kW och h (kW *
h). Det är den enhet man mäter effekten i, dvs energin multiplicerat med
tiden. Att istället skriva "kW/h" med "/" är helt felaktigt eftersom det
antyder att det rör sig om en division. Energi skrivs korrekt på två sätt:
"kWh" eller "kW*h", aldrig med "/".
Om du nu inte tror på Wikipedia, kan du ju friska upp din 54 år gamla
erfarenhet med detta (se "effekt", "energi" resp "kilowattimme"):
http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Ordlista/#E
http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Ordlista/#K
Jag kan dock glädja dig med att det finns fler som har 54 år gammal och
felaktig erfarenhet, eftersom många (amatörer) skriver just "kW/h".
Thommy M.
>
>
> "Ken" <ke...@telia.com> skrev i meddelandet
> news:2uf2q5tlktdttaofi...@4ax.com...
> (snap)
>>>
>>> Och jag som trodde att du bara uttalade dig om saker som du var
>>> tvärsäker på.
>>
>> Jo jag är fortfarande säker.
>> Jag har 55 års erfarenhet.
>> Wikipedia har inte alltid rätt som du borde veta, desutom
>> skiljer det sig mellan olika länder och olika tidsperioder.
>>
>
> Uppenbarligen har du endast 1 års erfarenhet som är 54 år gammal...
>
> kWh är en multiplikation av energi och tid (i timmar), dvs kW och h (kW
> * h). Det är den enhet man mäter effekten i, dvs energin multiplicerat
> med tiden. Att istället skriva "kW/h" med "/" är helt felaktigt eftersom
> det antyder att det rör sig om en division. Energi skrivs korrekt på två
> sätt: "kWh" eller "kW*h", aldrig med "/".
Nu kan jag inte hålla mig längre.
Effekt mäts i Watt. Beteckningen enligt SI-systemet är W (efter James
Watt, han med hästkrafterna som inte är en kraft).
Tid mäts i sekunder och betecknas med s.
Energi, det som kan omvandlas men inte förstöras, mäts i Joule med
beteckning J.
Energi=Effekt*tid
Hakvinius, jag tror du är inne på rätt spår, men blandar ihop energi och
effekt. Antar att klädsam rodnad infinner sig... ;)
> Om du nu inte tror på Wikipedia, kan du ju friska upp din 54 år gamla
> erfarenhet med detta (se "effekt", "energi" resp "kilowattimme"):
>
> http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Ordlista/#E
> http://www.energimyndigheten.se/sv/Energifakta/Ordlista/#K
>
> Jag kan dock glädja dig med att det finns fler som har 54 år gammal och
> felaktig erfarenhet, eftersom många (amatörer) skriver just "kW/h".
>
>
>
--- news://freenews.netfront.net/ - complaints: ne...@netfront.net ---
Hakvinius
"Thommy M." <eclipse9...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:ho77tj$14jd$1...@adenine.netfront.net...
(snap)
>
>
>
> Nu kan jag inte hålla mig längre.
>
> Effekt mäts i Watt. Beteckningen enligt SI-systemet är W (efter James
> Watt, han med hästkrafterna som inte är en kraft).
>
> Tid mäts i sekunder och betecknas med s.
>
> Energi, det som kan omvandlas men inte förstöras, mäts i Joule med
> beteckning J.
>
> Energi=Effekt*tid
>
>
> Hakvinius, jag tror du är inne på rätt spår, men blandar ihop energi och
> effekt. Antar att klädsam rodnad infinner sig... ;)
>
Jo, nog hettar det till...
Jag visste inte om man hade vridit på tingens ordning & begrepp sedan jag
läste fysik, så jag botaniserade på nätet - uppenbarligen på fel sidor.
Nåväl, min poäng är att man skriver kWh eller kW*h, och inte kW/h. Den
korrekta benämningen enligt SI-systemet är mycket riktigt Ws, men eftersom
detta blir praktiskt mycket otympligt, har man istället valt kWh
Lars Johansson
I Sverige anges motoreffekt i hästkrafter.
Och elenergi i kWh.
--
"A man can't just sit around."
Lars Johansson
"Thommy M." <eclipse9...@hotmail.com> skrev i meddelandet news:ho77tj$14jd$1...@adenine.netfront.net...
Hakvinius
"Lars Johansson" <L...@AltaVista.NET> skrev i meddelandet
news:ho8t68$2ecs$1...@news.telesweet.net...
> Inte då...
>
> I Sverige anges motoreffekt i hästkrafter.
>
> Och elenergi i kWh.
>
Det är enbart av gammal sedvänja (envisa bilhandlare & motorjournalister)
motoreffekten anges i "hästar". I alla officiella dokument
(fordonshandlingar, typbesiktning etc) anges motoreffekten i kW. 1 hk =
0,73549875 kW och 1 kW = 1,3596216 hk.
I praktiken är det sedan 1/1 2010 olagligt att vid försäljning och
marknadsföring ange motoreffekten i hästkrafter istället för i kW (
EU-direktiv nr 80/181/EEC).
Det är ungefär som när vi redovisar storleken på en TV. Det gör vi av gammal
vana i tum, medan de flesta andra EU-länder anger den i cm. Detsamma gäller
där, en TV:s storlek från årsskiftet enligt direktivet skall anges i cm,
även om ingen tycks följa det...
Thommy M.
> Inte då...
>
> I Sverige anges motoreffekt i hästkrafter.
Snickesnak:
http://www.abb.com/product/seitp322/597c3a077bf3d7f7c1256fb60038ac61.aspx?productLanguage=se&country=SE
Till och med bilars förbränningsmotorer börjar få effektangivelser i Watt.
> Och elenergi i kWh.
Eller liter/mil
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/23/2010 12:31 PM, Thommy M. wrote:
> On 2010-03-23 00:06, Lars Johansson wrote:
>
>> Och elenergi i kWh.
>
> Eller liter/mil
Elenergi mäts inte i decikvadratmillimeter. Den enheten kan däremot
användas till att ange bränsleförbrukning i. Numera brukar man dock ange
sådan i centikvadratmillimeter har jag lagt märke till. I alla fall på
min färddator.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkupIO4ACgkQcaIJVpT6IsI5lQCcCURINN2hxMH+cau8J8uGiZwU
nBEAnip5tu4tckE84DkT/iNZedx/2AQl
=Bhq4
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/23/2010 12:06 AM, Lars Johansson wrote:
> Inte då...
Jodå. Man får använda vilka enheter man vill. I sverige försöker vi dock
hålla oss till SI-systemet och där ingår varken hästkrafter, tum eller
spann. Istället använder man tex watt (W), meter (m) respektive
kubikmeter (m^3).
Det är dock inte fel att använda äldre enheter så länge man använder
rätt enhet till rätt rätt storhet. Det är till exempel precis lika fel
att mäta effekt i kWh som i kcal, båda är nämligen enheter för energi.
Lika dumt är det att mäta sin längd i volt och sin vikt i kvadratmeter
per sekund. De som ofta är ute och seglar anger vindhastighet i
sekundmeter när de egentligen menar meter per sekund.
Att välja rätt enhet för rätt storhet är något som aldrig ska tummas på.
Det finns inget utrymme för egen fantasi här. Det går inga modevågor i
detta. Kort sagt, det är oerhört stabila fakta. Därmed inte sagt att man
inte har frihet att variera sig. Effekt kan ju som sagts mätas i både
hästkrafter och watt, men watt kan även skrivas med SI grundenheter som
W = kg*m^2/s^3 eftersom W = J/s och J = N*m (kraft * väg) och N = kg*a
(massa * acceleration) och a = m/s^2.
Nu har jag skrivit så många enheter att det säkert slunkit in något fel.
Jag erkänner direkt utan omsvep om någon pekar ut ett sådant. Det finns
som sagt inget utrymme för tveksamheter här, bara typos...
By the way: The U.S. is converting to the metric system inch by inch.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkupJrcACgkQcaIJVpT6IsKOxgCeIOJofi/ufwZ/twxmtc1f89vS
Ve0AnjXfnaDP8+pbO711ggslFfya0naP
=QSh4
-----END PGP SIGNATURE-----
buss100
>
> iEYEARECAAYFAkupJrcACgkQcaIJVpT6IsKOxgCeIOJofi/ufwZ/twxmtc1f89vS
> Ve0AnjXfnaDP8+pbO711ggslFfya0naP
> =QSh4
> -----END PGP SIGNATURE-----
Vad är skillnaden på 1 kW(*)h och 1 kW/h?
x@y.z
Den första används i Sverige för att beteckna exempelvis hur mycket el
du förbrukar. Den andra används inte till det.
buss100
>
> - Visa citerad text -
Tänkte mer på den matematiska skillnaden.
Hakvinius
"buss100" <bus...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:43082085-8a80-4937...@30g2000yqi.googlegroups.com...
(snap)
>
> Tänkte mer på den matematiska skillnaden.
I första fallet är det en multiplikation (kW gånger timmar), och i det andra
en division (kW dividerat med timmar). Den matematiska skillnaden är
uppenbar.
Exempel: Om vi har en apparat som drar 3 kW, och är igång 6 timmar(h), får
vi 6kW*3h=18 kWh (och det är det vi betalar för när elräkningen kommer).
Dividerar vi istället får vi 3kW/6h=0,5 kW/h, ett värde som saknar all
praktisk betydelse. Ungefär som att dividera hastighet med temperatur...
Hakvinius
"Hakvinius" <hakv...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:hodr2k$4r2$1...@tornado.tornevall.net...
...förvisso kan vi vilja dividera kW med h om vi vill veta en apparats
medelförbrukning. Om den första timmen drar 2 kW, och andra timmen drar 4
kW, så är medelförbrukningen (2kW+4kW)/2h=3 kW/h. Det är nu en
medelförbrukning, och inget som elleverantören är intresserad av ur ett
debiteringshänseende.
Charlie R
> ...förvisso kan vi vilja dividera kW med h om vi vill veta en apparats
> medelförbrukning. Om den första timmen drar 2 kW, och andra timmen drar 4
> kW, så är medelförbrukningen (2kW+4kW)/2h=3 kW/h.
Nej, medelförbrukningen är 3 kW och ingenting annat (förbrukad energi
första timmen är 2 kWh och andra timmen 4 kWh. Uttrycket blir
(2 kWh +4 kWh)/(2 h) = 3 kW).
Däremot är effektökningen i ditt exempel 2 kW/h.
Charlie.
Hakvinius
Ja, det har du faktiskt rätt i.
Hakvinius
>
> - Visa citerad text -
Lika snabbt som 18,2 kg/m2....
Lars Johansson
Förbränningsmotorers effekt anges i hp.
Elmotorers (och generatorers) effekt anges i MW.
--
"A man can't just sit around."
Lars Johansson
"Thommy M." <eclipse9...@hotmail.com> skrev i meddelandet news:hoa8q2$i98$1...@adenine.netfront.net...
Lars Johansson
--
"A man can't just sit around."
Lars Johansson
"chb hemma" <c...@slaadet.se> skrev i meddelandet news:hob8sd$8pj$1...@tornado.tornevall.net...
Lars Johansson
�ven i Sverige...
--
"A man can't just sit around."
Lars Johansson
"chb hemma" <c...@slaadet.se> skrev i meddelandet news:hob8sd$8pj$1...@tornado.tornevall.net...
| -----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
| Hash: SHA1
|
| On 03/23/2010 12:06 AM, Lars Johansson wrote:
| > Inte d�...
|
| Jod�. Man f�r anv�nda vilka enheter man vill. I sverige f�rs�ker vi dock
| h�lla oss till SI-systemet och d�r ing�r varken h�stkrafter, tum eller
| spann. Ist�llet anv�nder man tex watt (W), meter (m) respektive
| kubikmeter (m^3).
|
| Det �r dock inte fel att anv�nda �ldre enheter s� l�nge man anv�nder
| r�tt enhet till r�tt r�tt storhet. Det �r till exempel precis lika fel
| att m�ta effekt i kWh som i kcal, b�da �r n�mligen enheter f�r energi.
| Lika dumt �r det att m�ta sin l�ngd i volt och sin vikt i kvadratmeter
| per sekund. De som ofta �r ute och seglar anger vindhastighet i
| sekundmeter n�r de egentligen menar meter per sekund.
|
| Att v�lja r�tt enhet f�r r�tt storhet �r n�got som aldrig ska tummas p�.
| Det finns inget utrymme f�r egen fantasi h�r. Det g�r inga modev�gor i
| detta. Kort sagt, det �r oerh�rt stabila fakta. D�rmed inte sagt att man
| inte har frihet att variera sig. Effekt kan ju som sagts m�tas i b�de
| h�stkrafter och watt, men watt kan �ven skrivas med SI grundenheter som
| W = kg*m^2/s^3 eftersom W = J/s och J = N*m (kraft * v�g) och N = kg*a
| (massa * acceleration) och a = m/s^2.
|
| Nu har jag skrivit s� m�nga enheter att det s�kert slunkit in n�got fel.
| Jag erk�nner direkt utan omsvep om n�gon pekar ut ett s�dant. Det finns
| som sagt inget utrymme f�r tveksamheter h�r, bara typos...
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/24/2010 02:29 PM, buss100 wrote:
> Vad är skillnaden på 1 kW(*)h och 1 kW/h?
Det är precis samma skillnad som det är på multiplikation och division
av tal. Fast folk i allmänhet är nog mer bekanta med beräkningar av tal
än med enheter.
Tex om något har en effekt på 2 kW och är påslagen 3 h så förbrukas 2 kw
gånger 3 h = (2 kW) * (3 h) = (2*3) (kW*h) = 6 kWh. Att räkna med
enheter är precis lika lätt som att räkna med tal. Inget konstigt alls!
Det är inte alls så, som vissa här i gruppen tror, att det här är en
modern svensk metod och att man i andra länder gör, eller i andra tider
gjorde, på annat sätt. Inte ens i USA, som är det land som minst
tillämpar SI-systemet, gör på annat sätt. Bortsett då ifrån de som inte
förstår det här med olika storheter, dess enheter och hur man räknar med
dem, som ibland eller ofta gör fel.
När det står tex 2 kW, så finns det egentligen en implicit
multiplikationsoperator mellan 2 och kW och faktiskt en mellan k och W
också. så 6 kWh = 2*3*k*W*h och eftersom multiplikationsoperatorn (för
tal liksom för enheter) är associativ,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Associativitet, spelar det ingen roll i
vilken ordning vi multiplicerar ihop faktorerna, dvs 2*3*k*W*h = 6*k*W*h
= 2*3*k*Wh = 2*3k*W*h. Dessutom är operatorn kommutativ,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommutativitet, så vi kan även kasta om
ordningen, dvs 2*3*k*W*h = 3*2*k*W*h. Vi får alltså följande bevisföljd:
2 kW * 3 h = (explicit multiplikation, associativitet)
(2*kW) * (3*h) = (associativitet *)
((2*kW) * 3)*h = (associativitet *)
(2*(kW * 3))*h = (kommutativitet *)
(2*(3 * kW))*h = (associativitet *)
((2*3) * kW)*h = (2*3 = 6, multiplikation av naturliga tal)
(6 * kW)*h = (associativitet *)
6 * (kW*h) = (implicit multiplikation, associativitet)
6 kWh
Visserligen är k:et inte en enhet utan ett prefix som betyder samma sak
som talet 1000 och eftersom egenskaperna ovan gäller för multiplikation
av tal så gäller de även för multiplikation av prefix, tex k (=1000), M
(=k*k), och m (=1/k).
Man kan naturligtvis också räkna enheter med division, bara man gör det
när man dividerar. Tex kör man 180 km på tre timmar blir
medelhastigheten (180 km) / (3 h) = (180/3) * (km/h) = 60 km/h. Jag
undrar hur många som ibland skriver 60 km*h?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkur3WgACgkQcaIJVpT6IsJIJwCdGAIW8M1dg2i/LTlymqj0jpsF
MVMAnjWM4TIdmRRWaHC9RuDL9FN1KYVR
=0Puq
-----END PGP SIGNATURE-----
buss100
> Helt rätt!
>
> Förbränningsmotorers effekt anges i hp.
>
> Elmotorers (och generatorers) effekt anges i MW.
>
> --
> "A man can't just sit around."
> Lars Johansson
>
> | On 2010-03-23 00:06, Lars Johansson wrote:
> | > Inte då...
> | >
> | > I Sverige anges motoreffekt i hästkrafter.
> |
> |
> | Snickesnak:
> |
> | Till och med bilars förbränningsmotorer börjar få effektangivelser i Watt.
> |
> | > Och elenergi i kWh.
> |
> | Eller liter/mil
> |
Var får du M et i MW i från? Watt skulle jag kalla elmotorers grund
effekt angivelse. Hästkrafter gillar jag på bilmotorer, men nån
maktmissbrukare har bestämt Watt där med .
Hakvinius
"Lars Johansson" <L...@AltaVista.NET> skrev i meddelandet
news:hoglv8$2tuj$1...@news.telesweet.net...
> Visst... Och bilars och flygplans fart anges givetvis i m/s i Sverige...
>
Absolut inte, men man använder för bilars fart ändå mått som utgår från
SI-enheterna (km är ju 1000 m, medan timme är 3600 sekunder). Anledningen är
att m/s är väldigt opraktiskt när man snabbt ska göra ett överslag om hur
lång resan blir. Kör jag i 90 km/h, så kan jag snabbt räkna ut att jag
kommer 18 mil på två timmar. Om det istället hade stått 25 m/s på mätaren,
hade mitt överslag blivit tämligen komplicerat för den genomsnittlige
huvudräknaren.
När det gäller civilflyget, räknar man ju i nautiska mil (distans), knop
(fart) och fot (höjd). Anledningen där är att det är av största betydelse
att hela världen räknar likadant, med tanke på säkerheten (flygplan och
piloter passerar ju ofta gränser). För flyget är dessutom språket -
engelska - detsamma (oavsett vad fransmännen säger). Sjöfarten räknar på
liknande sätt, och att en sjömil är 1852 meter är ingen tillfällighet. Det
motsvarar nämligen en bågminut på jordklotet, så i ett navigeringshänseende
är måttet oerhört praktiskt (ca 40 miljoner meter / 360 grader / 60 minuter
= ca 1852 meter).
För övrigt är det inte ovanligt med avvikelser från SI-enheterna. När det t
ex gäller abonnemang eller lön, räknar man i "månad" eller "kvartal", (vissa
får förvisso lön per timme eller vecka) och inte i sekunder. När det gäller
människoålder räknar vi i år, och inte i sekunder. TV-apparater mäts i tum
(även om det är på väg bort till förmån för centimetern), liksom disketter
(i den mån de nu finns kvar).
Man kan väl säga att övergången till SI-enheter sker med viss hänsyn till
tradition, praktik och säkerhet.
Hakvinius
"Lars Johansson" <L...@AltaVista.NET> skrev i meddelandet
news:hogm2k$2u0k$1...@news.telesweet.net...
> Vindhastighet mäts i Beaufort.
>
> Även i Sverige...
>
Beauforts skala går ju från 0 till 12 alt 0-17. Vem menar du skulle använda
den? Meteorologer använder tveklöst m/s när man vill ange vindhastigheten.
Möjligen översätter man i väderrapporter till allmänheten vindhastigheten
till någon traditionell benämning, t ex "styv kuling" eller "storm".
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/26/2010 12:08 AM, Hakvinius wrote:
>
>
> "Lars Johansson" <L...@AltaVista.NET> skrev i meddelandet
> news:hoglv8$2tuj$1...@news.telesweet.net...
>> Visst... Och bilars och flygplans fart anges givetvis i m/s i Sverige...
>>
> Absolut inte, men man använder för bilars fart ändå mått som utgår från
> SI-enheterna (km är ju 1000 m, medan timme är 3600 sekunder).
> Anledningen är att m/s är väldigt opraktiskt när man snabbt ska göra
> ett överslag om hur lång resan blir. Kör jag i 90 km/h, så kan jag
> snabbt räkna ut att jag kommer 18 mil på två timmar. Om det istället
> hade stått 25 m/s på mätaren, hade mitt överslag blivit tämligen
> komplicerat för den genomsnittlige huvudräknaren.
Visst, men om man istället är intresserad av lämpligt avstånd till
framförvarande bil givet en viss reaktionstid, är enheten km/h klumpig
och m/s mer praktisk.
> När det gäller civilflyget, räknar man ju i nautiska mil (distans), knop
> (fart) och fot (höjd). Anledningen där är att det är av största
> betydelse att hela världen räknar likadant, med tanke på säkerheten
> (flygplan och piloter passerar ju ofta gränser).
Flyget använder kanske dessa enheter, men det är nog mer av tradition än
att det skulle vara internationellt. Det är nämligen bara USA, Liberia
och Burma som officiellt inte gått över till SI-systemet
http://en.wikipedia.org/wiki/International_System_of_Units.
Det verkar vara väldigt många här som tror att SI-systemet är ett
svenskt påfund. Kanske tror man att S:et i SI står för sverige? Så är
inte fallet se ovanstående referens. Däremot står I:et för
internationell. Så att flyget skulle välja gamla engelska måttenheter av
den anledningen tror jag inte stämmer utan det är snarare så att en
övergång till det nya är en enorm säkerhetsrisk. Så i det här fallet kan
vi nog vara glada för de gamla enheternas bevarande.
> För övrigt är det inte ovanligt med avvikelser från SI-enheterna. När
> det t ex gäller abonnemang eller lön, räknar man i "månad" eller
> "kvartal", (vissa får förvisso lön per timme eller vecka) och inte i
> sekunder. När det gäller människoålder räknar vi i år, och inte i
> sekunder. TV-apparater mäts i tum (även om det är på väg bort till
> förmån för centimetern), liksom disketter (i den mån de nu finns kvar).
Timmar och minuter ingår lika lite i SI-systemet som tex knop. Alla tre
kräver en omräkningsfaktor som inte enbart består av tiomultiplar.
> Man kan väl säga att övergången till SI-enheter sker med viss hänsyn
> till tradition, praktik och säkerhet.
Det håller jag med om.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkus3iQACgkQcaIJVpT6IsKnwwCfUZcybEh+HDOkM9W1ojdUOROE
ybsAnjW4EsodbgZQhb/Xj0Qv8xW+oHMA
=3MoG
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/25/2010 10:52 PM, Lars Johansson wrote:
> Visst... Och bilars och flygplans fart anges givetvis i m/s i Sverige...
Varför detta tjat om sverige?
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkus3pIACgkQcaIJVpT6IsJb/wCfZbWkMusWyLOfS6ubZ6D/TAts
M5kAn1Ngrl182IlwNXlqndW5NejVB2FD
=YAWn
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
Äntligen ett korrekt inlägg ifrån någon annan än jag i denna tråd. :)
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkus3yQACgkQcaIJVpT6IsKjsQCfWMwAiGsWbRP43cF9QotK+DHS
ImUAnRvs7j7Rc3ddE41+TRAeXkSn+Wwg
=NGRq
-----END PGP SIGNATURE-----
Hakvinius
"chb hemma" <c...@slaadet.se> skrev i meddelandet
news:hoimp6$kiu$1...@tornado.tornevall.net...
(snap)
>
> Visst, men om man istället är intresserad av lämpligt avstånd till
> framförvarande bil givet en viss reaktionstid, är enheten km/h klumpig
> och m/s mer praktisk.
>
Absolut, men där låter nog folk (med varierande framgång) "ögonmått" och
sunt förnuft få råda.
>> När det gäller civilflyget, räknar man ju i nautiska mil (distans), knop
>> (fart) och fot (höjd). Anledningen där är att det är av största
>> betydelse att hela världen räknar likadant, med tanke på säkerheten
>> (flygplan och piloter passerar ju ofta gränser).
>
> Flyget använder kanske dessa enheter, men det är nog mer av tradition än
> att det skulle vara internationellt. Det är nämligen bara USA, Liberia
> och Burma som officiellt inte gått över till SI-systemet
> http://en.wikipedia.org/wiki/International_System_of_Units.
>
Det är "International Civil Aviation Organization" (ett organ inom FN) som
standardiserar vad som ska användas i civilflygsammanhang, så nog är det
internationellt betingat:
http://www.icao.int/
(Lustigt nog är finns det ingen standard för hur meterologisk sikt (i
flygsammanhang) ska anges, och i Sverige använder vi meter och kilometer för
det ändamålet).
ICAO strävar dock att införa SI-enheter på sikt (och man har redan gjort det
inom flera områden inom flyget). Dock låter man t ex fart, distans och höjd
vara kvar med denna motivering:
"In addition to the SI units the amendment recognized a number of non-SI
units which may be used permanently in conjunction with SI units in
aviation. These include the litre, the degree Celsius, the degree for
measuring plane angle, etc. The amendment also recognized, as do the
relevant ICAO Assembly Resolutions, that there are some non-SI units which
have a special place in aviation and which will have to be retained, at
least temporarily. These are the nautical mile and the knot, as well as the
foot when it is used in the measurement of altitude, elevation or height
only. Some practical problems arise in the termination of the use of these
units and it has not yet been possible to fix a termination date."
(http://www.icao.int/eshop/pub/anx_info/an05_info_en.pdf)
> Det verkar vara väldigt många här som tror att SI-systemet är ett
> svenskt påfund. Kanske tror man att S:et i SI står för sverige? Så är
> inte fallet se ovanstående referens. Däremot står I:et för
> internationell. Så att flyget skulle välja gamla engelska måttenheter av
> den anledningen tror jag inte stämmer utan det är snarare så att en
> övergång till det nya är en enorm säkerhetsrisk. Så i det här fallet kan
> vi nog vara glada för de gamla enheternas bevarande.
>
Säkerheten är helt riktigt en mycket tung anledning.
>> För övrigt är det inte ovanligt med avvikelser från SI-enheterna. När
>> det t ex gäller abonnemang eller lön, räknar man i "månad" eller
>> "kvartal", (vissa får förvisso lön per timme eller vecka) och inte i
>> sekunder. När det gäller människoålder räknar vi i år, och inte i
>> sekunder. TV-apparater mäts i tum (även om det är på väg bort till
>> förmån för centimetern), liksom disketter (i den mån de nu finns kvar).
>
> Timmar och minuter ingår lika lite i SI-systemet som tex knop. Alla tre
> kräver en omräkningsfaktor som inte enbart består av tiomultiplar.
>
Timmar och minuter är lite speciella eftersom tidräkning inte har basen 10.
Organisationen BIPM (de som upprätthåller hela SI-systemet) accepterar
emellertid att t ex timmar (h), minuter (min) och dagar (d) används
tillsammans med SI-enheter. Andra icke SI-enheter som får användas är t ex
liter, ton och hektar:
http://www.bipm.org/en/si/si_brochure/chapter4/table6.html
x@y.z
>-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
>Hash: SHA1
>
>On 03/25/2010 12:51 PM, Charlie R wrote:
>> Wed, 24 Mar 2010 21:07:31 +0100, Hakvinius ba:
>>
>>> ...f�rvisso kan vi vilja dividera kW med h om vi vill veta en apparats
>>> medelf�rbrukning. Om den f�rsta timmen drar 2 kW, och andra timmen drar 4
>>> kW, s� �r medelf�rbrukningen (2kW+4kW)/2h=3 kW/h.
>>
>> Nej, medelf�rbrukningen �r 3 kW och ingenting annat (f�rbrukad energi
>> f�rsta timmen �r 2 kWh och andra timmen 4 kWh. Uttrycket blir
>> (2 kWh +4 kWh)/(2 h) = 3 kW).
>>
>> D�remot �r effekt�kningen i ditt exempel 2 kW/h.
>
>�ntligen ett korrekt inl�gg ifr�n n�gon annan �n jag i denna tr�d. :)
Nej.
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/26/2010 09:33 PM, x@y.z wrote:
> On Fri, 26 Mar 2010 17:21:56 +0100, chb hemma <c...@slaadet.se> wrote:
>
>> On 03/25/2010 12:51 PM, Charlie R wrote:
>>> Wed, 24 Mar 2010 21:07:31 +0100, Hakvinius ba:
>>>
>>>> ...förvisso kan vi vilja dividera kW med h om vi vill veta en apparats
>>>> medelförbrukning. Om den första timmen drar 2 kW, och andra timmen drar 4
>>>> kW, så är medelförbrukningen (2kW+4kW)/2h=3 kW/h.
>>>
>>> Nej, medelförbrukningen är 3 kW och ingenting annat (förbrukad energi
>>> första timmen är 2 kWh och andra timmen 4 kWh. Uttrycket blir
>>> (2 kWh +4 kWh)/(2 h) = 3 kW).
>>>
>>> Däremot är effektökningen i ditt exempel 2 kW/h.
>>
>> Äntligen ett korrekt inlägg ifrån någon annan än jag i denna tråd. :)
> Nej.
Vadå nej? Charlie fick ju till det helt korrekt och nu har jag kollat
det två gånger. Till och med Hakvinius som sjabbade till det erkände ju
direkt utan omsvep Charlies tillrättavisning.
Möjligtvis skulle man kunnat vara lite mer pedagogisk och förklara att
det Hakvinius glömde var att multiplicera de båda effekterna med var sin
timme innan han återigen dividerade med de två timmarna. Men vadå säger
du nu kanske, vad spelar det för roll om man glömmer att multiplicera
med ett? Jo, säger jag då, det var inte "ett" utan "en timme" och det är
en skillnad på en enhetsfaktor. En timme är ju lika med 60 minuter men
ingen vettig människa skulle påstå att ett=60.
Så här borde det alltså sett ut:
2 kW * 1 h + 4 kW * 1 h 2 kWh + 4 kWh 6 kWh
- --------------------------- = ------------- = ----- = 3 kW
2 h 2 h 2 h
Hakvinius borde föresten reagerat när hans medel*effekt* uttrycktes i en
icke effektenhet. Alla effekter, oavsett om det är min, medel, max,
hemlig eller nuvarande effekt uttrycks alltid med en effektenhet, tex W.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkutNcIACgkQcaIJVpT6IsJY7ACfeQVI87LaTK6b24jTa2a+LsUi
fVMAnR320jfJJ1TdOzcsXQX+7IT4SQB4
=bOjm
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
On 03/26/2010 06:00 PM, Hakvinius wrote:
>
>>> När det gäller civilflyget, räknar man ju i nautiska mil (distans), knop
>>> (fart) och fot (höjd). Anledningen där är att det är av största
>>> betydelse att hela världen räknar likadant, med tanke på säkerheten
>>> (flygplan och piloter passerar ju ofta gränser).
>>
>> Flyget använder kanske dessa enheter, men det är nog mer av tradition än
>> att det skulle vara internationellt. Det är nämligen bara USA, Liberia
>> och Burma som officiellt inte gått över till SI-systemet
>> http://en.wikipedia.org/wiki/International_System_of_Units.
>>
> Det är "International Civil Aviation Organization" (ett organ inom FN)
> som standardiserar vad som ska användas i civilflygsammanhang, så nog är
> det internationellt betingat:
> http://www.icao.int/
Jo att man har en internationell standard inom flyget är ganska
nödvändigt, i alla fall om man flyger utrikes. Men vad jag menade var
att när det gäller enheter i allmänhet, så är SI-systemet klart mest
använt. Även internationellt.
>>> För övrigt är det inte ovanligt med avvikelser från SI-enheterna. När
>>> det t ex gäller abonnemang eller lön, räknar man i "månad" eller
>>> "kvartal", (vissa får förvisso lön per timme eller vecka) och inte i
>>> sekunder. När det gäller människoålder räknar vi i år, och inte i
>>> sekunder. TV-apparater mäts i tum (även om det är på väg bort till
>>> förmån för centimetern), liksom disketter (i den mån de nu finns kvar).
>>
>> Timmar och minuter ingår lika lite i SI-systemet som tex knop. Alla tre
>> kräver en omräkningsfaktor som inte enbart består av tiomultiplar.
>>
> Timmar och minuter är lite speciella eftersom tidräkning inte har basen
> 10. Organisationen BIPM (de som upprätthåller hela SI-systemet)
> accepterar emellertid att t ex timmar (h), minuter (min) och dagar (d)
> används tillsammans med SI-enheter. Andra icke SI-enheter som får
> användas är t ex liter, ton och hektar:
Fast de tre senaste är i alla fall tiomultiplar av SI-enheterna m^3, kg,
och m^2.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkutOUAACgkQcaIJVpT6IsKvpwCfetHReVLaFpNgTLwIg4HF27FC
MmEAn08uTrgr/cXcLWM67wUWjEvO5Oah
=SkQl
-----END PGP SIGNATURE-----
chb hemma
Hash: SHA1
Del 2: Addition och subtraktion och hur man adderar och subtraherar
enheter och hur detta är förhåller sig till addition och subtraktion av
vanliga tal.
Givet en addition tex,
3 + 8
så är det egentligen samma sak som
(3*1) + (8*1)
Det är det kanske inte många som tänker på i allmänhet, men det borde
man kanske, för detta senare uttryck kan man förenkla tack vare att * är
distrubitivt med avseende på +:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Distributivitet
till:
(3 + 8)*1
Smart va? Men det här fungerar bara om det är *samma* faktor i båda
termerna som bryts ut, alltså 1 i det här fallet. Notera att om man
skulle skriva om 3 + 8 till:
(3*1) + (4*2)
så går det inte att bryta ut någon faktor! Och på samma sätt är det med
enheter. Dessa kan man bara bryta ut om det är samma enheter, tex
(3 W) + (8 W) (explicit multiplikation)
(3*W) + (8*W) (* ditributivt map +)
(3+8) * W (addition)
11 * W (implicit multiplikation)
11 W
Man kan alltså inte addera olika enheter till varandra även om man kan
skriva 3 kg + 8 m så går det inte att göra något av det. Jo föresten, om
talen har någon gemensam faktor så kan man bryta ut den, tex 3 kg + 6 m
= 3*(kg + 2m). Eller tre äpplen och sex päron i samma korg. Det blir 3
äpplen + 6 päron = 3*(äpple + 2*päron), kanske en korg med tre påsar
innehållandes ett äpple och tvä päron vardera.
Subtraktion är helt analogt.
Ett exempel till:
30 s + 2 minuter
(30*s) + (2*minuter)
(30*s) + (2*(1*minuter)) (1 minut = 60 s)
(30*s) + (2*(60*s)) (assosiativitet *)
(30*s) + ((2*60)*s) (* distributivt map +)
(30 + (2*60))*s
(30 + 120)*s
150*s
150 s
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkutP6IACgkQcaIJVpT6IsJ+ZQCaA1Uwo4Qr4lUuNgjCKpJpJsDc
PL0Anj2UwS4TLNfHr4YWpdCzg8FYYBGI
=Tc4K
-----END PGP SIGNATURE-----
x@y.z
Vad var det för fel på mitt inlägg?
chb hemma
Hash: SHA1
Det var inte helt tomt.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkutUCwACgkQcaIJVpT6IsKklwCfd5PFEx/M9v6mts+1oxexqS+3
kpAAnjWDx20+ifnyrmqTqCu6lZKaHlRJ
=JGc5
-----END PGP SIGNATURE-----
x@y.z
Då faller ju det "felfria" inlägget också.
chb hemma
Hash: SHA1
Jag ber så mycket om ursäkt för att du inte uppfattade mitt inlägg som
roligt. Vilket av dina inlägg var det du avsåg när du skrev:
>>> Vad var det för fel på mitt inlägg?
? Om du avsåg:
>Den första används i Sverige för att beteckna exempelvis hur mycket el
>du förbrukar. Den andra används inte till det.
som svar på buss100s inlägg
>> Vad är skillnaden på 1 kW(*)h och 1 kW/h?
så var det ju inte direkt fel, men aningen missvisande då ditt påstående
om användandet av kWh bara avsåg sverige. Man kan få uppfattningen,
vilken även Ken hävdade i ett annat inlägg, att man i vissa länder
använder kWh medan man i andra länder använder kW/h som enhet för
(elektrisk) energi. Det finns inget land i hela världen som använder den
senare enheten för energi eftersom det inte är en energienhet. Inte ens
någonstans i hela universum använder man kW/h till energi eftersom
fysikaliska naturlagar anses gälla överallt sedan big bang. Än så länge
är de dock bara en approximation.
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with Mozilla - http://enigmail.mozdev.org/
iEYEARECAAYFAkut7UMACgkQcaIJVpT6IsK22gCfcb3ad4NKPpZvQG4HJxFcZBzR
0Y4AmQHH86Ye+JYh+DnYAdRcNAO1Dn1s
=hkWV
-----END PGP SIGNATURE-----
x@y.z
Suck. Det var faktiskt ett försök att skoja tillbaka.
inte KWP
news:<8027fbe6-1490-4915...@f8g2000yqn.googlegroups.com>
Hur många elektronvolt går det på en reciprok centimeter?
--
"Jag fruktar att detta adelsmöte inte ens skulle kunnat förmå sig
att rösta för ståndsriksdagens avskaffande."
- Gustaf Douglas
chb hemma
Ursäkta för det också då. Sen får jag be om ursäkt för att jag inte har
någon signering idag, men jag håller på och byter några datorer här och
all programvara är inte på plats ännu. Det som tar tid är att installera
Windows på de datorer som jag inte ska ha kvar... Jag hade ingen aning
om att det var så svårt.