Den totala marginalskatten ligger på 75 procent

[Mikael Forsberg]

Den totala marginalskatten ligger på 75 procent

En höginkomsttagare i Sverige betalar totalt 75 procent i marginalskatt.
Timbros tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg förklarar hur det kommer
sig.

I rapporten Världens högsta marginalskatt visar Alexander Fritz Englund
och jag att den effektiva marginalskatten på höga inkomster i Sverige är
75 procent och att det är högst av de 31 länder vi undersöker. Den
effektiva marginalskatten är den totala skatten på den sist intjänade
kronan när man räknar in både arbetsgivaravgifter och skatter på
konsumtion, förutom inkomstskatten.

Många är förvånade över att den effektiva marginalskatten är så hög som
75 procent. Jag har fått många mejl och telefonsamtal med frågor om hur
vi har räknat. Det tänkte jag beskriva i den här artikeln. Vi tänker oss
att en person som tjänar mellan 54 000 och 125 000 kronor i månaden,
till exempel en läkare eller jurist, får en löneökning med 100 kronor.
Hur hög är den effektiva marginalskatten?

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna är 31,42 procent av lönen, alltså 31 kronor på en
hundralapp. Trots namnet är det löntagaren som i slutändan betalar
arbetsgivaravgifterna, inte arbetsgivaren. Högre arbetsgivaravgifter
göra att arbetsgivaren inte kan betala lika höga löner. Både ekonomisk
teori och empirisk forskning visar att arbetsgivaravgifterna tas från
löneutrymmet.

Detta betyder att den egentliga lönen inte är den som står på
lönebeskedet, utan arbetsgivarens kostnad, där arbetsgivaravgifterna
ingår. Om lönen på lönebeskedet ökar med 100 kronor ökar alltså den
egentliga lönen med 131 kronor.

Arbetsgivaravgifterna finansierar delvis inkomstrelaterade förmåner som
pension, a-kassa och sjukförsäkring. Detta påverkar hur mycket arbete
lönar sig på marginalen. För månadsinkomster över 41 000 kronor i
månaden, som är taket för pensionsgrundande inkomst, får man dock inga
ökade förmåner vid en löneökning. För höga inkomster är alltså
arbetsgivaravgifterna inte förknippade med några ökade förmåner utan är
en ren skatt.

Inkomstskatt

I en genomsnittlig kommun är kommunalskatten 32 procent. Dessutom
tillkommer statlig inkomstskatt på 25 procent (varav 5 procent är
värnskatt) för personer som tjänar mer än 54 000 kronor i månaden. Nytt
sedan 2016 är dessutom att personer som tjänar mer än 50 000 kronor i
månaden förlorar tre kronor i jobbskatteavdrag för varje hundralapp man
tjänar. Detta höjer marginalskatten med ytterligare tre procentenheter.
Vid 125 000 kronor i månaden är jobbskatteavdraget helt utfasat och
marginalskatten sjunker tillbaka. Men för inkomster lägre än så (men
högre än 54 000 kronor) är alltså marginalskatten totalt 32 + 25 + 3 =
60 procent.

Konsumtionsskatter

Pengar har ett värde eftersom man kan köpa saker för dem. Även om man
sparar en del av sin inkomst är syftet att någon gång kunna använda
pengarna till konsumtion. En inkomstskatt som halverar alla inkomster
efter skatt eller en konsumtionsskatt som dubblerar alla priser skulle
få precis samma effekt på löntagarens köpkraft. Alltså måste vi även
beakta skatter på konsumtion, som moms, bensinskatt, elskatt och
alkoholskatt, när vi räknar ut den effektiva marginalskatten.

Vi har räknat med en genomsnittlig konsumtionsskatt på 19 procent av
priset. (Detta motsvarar ett påslag på priset före skatt på 23,5
procent.) I denna genomsnittliga konsumtionsskatt har vi räknat med att
momsen är lägre på vissa varor, som mat och böcker, och att viss
konsumtion, som hyror och finansiella tjänster, är helt momsbefriade.
Dessutom ingår punktskatter på alkohol, tobak, energi, bensin och
diesel. 19 procent är snittet för hela befolkningen. Vi antar alltså att
höginkomsttagare betalar samma konsumtionsskatt som befolkningen i
genomsnitt.

Det finns viss osäkerhet i vår siffra och hur hög konsumtionsskatten är
beror lite på hur man räknar. Mycket tyder på att 19 procent är
försiktigt räknat. Peter Birch Sørensen räknar till exempel med en
konsumtionskatt på 25 procent av priset (motsvarande ett påslag på före
skatt-priset på 33 procent). I så fall är den högsta effektiva
marginalskatten 77 procent. Denna skattenivå har jag räknat med i några
tidigare rapporter, men i ”Världens högsta marginalskatt” räknar vi
alltså med 19 procent.

Av hundralappen i löneökning återstår 40 kronor att konsumera för när
inkomstskatten är dragen. 19 procent av detta är 8 kronor.

Effektiv marginalskatt

Nu kan vi räkna samman alla skatterna för att få fram den effektiva
marginalskatten. Om lönen ökar med 100 kronor ökar arbetsgivaravgifterna
med 31 kronor, inkomstskatten med 60 kronor och konsumtionsskatterna med
8 kronor. Totala skatter är alltså 99 kronor. Detta ska ställas i
proportion till arbetsgivarens kostnadsökning – den egentliga
löneökningen – på 131 kronor. 99 kronor av 131 är 75 procent.

https://timbro.se/smedjan/den-totala-marginalskatten-ligger-pa-75-procent/


---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus

[gostamill...@gmail.com]

[gostamill...@gmail.com]

Den fredag 17 mars 2017 kl. 18:48:47 UTC+1 skrev Mikael Forsberg:

Jag har hört att ni säger den totala marginalskatten. Är det rätt? I de 31 länder som ni talar om vilka är de och hur fungerar det i de olika länderna. I USA vet jag att om man har ett arbete där så betalar arbetsgivaren för sjukvård bl.a. där. Är de inkluderade i ert s.k. totala marginalskott. Varifrån utgår ordet den totala marginalskatten. Jag är inte intresserad av politikens riktiga begrepp utan av verkligheten. Tacksam för ett svar. Jag känner på mig att jag hört detta från något annat sammanhang förutom Timbro. Vilka är ägare till swenet.filosofi? Ingår även den totala marginalskatten i dessa företags marginalskatt väldigt höga?