Majestät Konung I Evighet

[Martha Vanschaick]

Hurvet vi att vi r slutstationen? Tnk om det kommer framtida mnniskor som enas om att vldtkt r gott fr att det gynnar reproduktion och evolution? Agerar vi d omoraliskt om vi idag lser in dem som begr vldtkt? Eller kan vi bara bedma handlingar efter nutida dominerande etik? D kan man ju inte frdma eller utvrdera forntida etiska normer ssom Gamla Testamentets.

Vidare har man ett problem om man antar att den kollektiva moraliska kunskapen som omfattas av en majoritet r sann. Tnk om nazisterna vunnit andra vrldskriget och deras ideologi tagit ver vrlden, skulle det d vara moraliskt gott att utrota judar och homosexuella? Eller borde en HBTQ-aktivist i Uganda underordna sig majoritetsviljan? F ateister tycker nog det.

FN:s deklaration fr mnskliga rttigheter kan allts inte vara sann fr att en majoritet hller med den, utan det mste bero p ngot annat. Vad? Ateismens enda mjlighet fr att motivera moraliska faktas existens r att beknna sig till ngon slags moralisk platonism, dr moraliska vrden finns utan frklaring som immateriella objekt i en idvrld.

Men tnk om ateismen helt enkelt har rtt vare sig vi gillar det eller ej och objektiv moral endast r en illusion? Vissa ateister gr s lngt och frnekar existensen av objektiva moraliska fakta. De kan drmed inte vara humanister, feminister, mnniskorttsfresprkare eller ngot annat som utgr frn att en viss moralisk standard r ngot som man ska rtta sig efter. De kan drmed aldrig kritisera eller fresprka ngon moralisk id eller handling verhuvudtaget.

Jag vill fresl ett tankeexperiment. Vi kan frestlla oss att en rad nya observationer av universum framkommer, vi kan kalla dem observation X, Y och Z. Dessa observationer visar sig kunna avgra frgan om Guds existens p ett s vertygande vis att alla mnniskor helt enkelt blir vertygade. Jag vet att det svrt att frestlla sig vad X, Y och Z egentligen skulle kunna vara, men just i detta tankeexperiment behver vi inte grubbla p just det. Vad X, Y och Z enstmmigt visar r att det omjligt kan finnas en Gud, samt att Gud aldrig ngonsin funnits. Vad skulle hnda? Skulle folk brja hugga varandra i strupen? Skulle de brja tortera bebisar? Skulle tredje vrldskriget bryta ut? Jag har svrt att tro det. Jag tror att folk skulle fortstta att frska leva s bra liv som mjligt. Ungefr som de gr nu. Kanske rent av lite bttre n de gr nu.

Sjlv brukar jag svara ngot i stil med: att om en mnniska vill undvika straffet att inte f leva fr alltid med Jesus (Gud Sonen), trots att denne mnniska ngon gng misslyckats med att sjlv handla krleksfullt, d mste denne genom hjrtats tro bevisa att hon lskar Jesus. Den stund det blir uppenbart att Gud finns, blir det mycket svrare (kanske omjligt) att bevisa detta, drfr vill Gud nnu INTE att alla ska VETA om han finns eller inte.

Att ateismen inte kan motivera existensen av objektiv moral innebr inte per automatik att alla ateister go berserk och gr exakt vad som helst. Som jag skriver ovan gr det knappast att leva utifrn den vrldsbilden, s att ven de ateister som frnekar existensen av objektiv moral rttar sig efter normer i samhllet samt sina personliga vertygelser, trots att de nr de frnekar objektiviteten i dessa sger att de i sjlva verket r illusioner.

Om mina argument hller och ateismen inte kan motivera varfr en viss moraluppfattning skulle vara mer sann n ngon annan, kan ateismen inte motivera varfr socialdarwinism eller etnisk rensning skulle vara fel. Mnga socialdarwinister i brjan av 1900-talet var ateister, eller tminstone kritiska till religion. Likas var mnga kommunister ateister i Sovjet och dess allierade, och det finns flera exempel p hur grymma sovjetiska fngvakter i Gulag torterade kristna samtidigt som de gladde sig t att ingen Gud kommer straffa dem. Samma tankegnger finns idag bland ateistiska kommunister i Kina och Nordkorea.

Om Guds existens motbevisades och majoriteten av vrldens befolkning blev ateister skulle folk allts inte verge tron p den objektiva moralen omedelbart, men ver tid s skulle det nog bli vanligare med utmanare till dagens populra mnniskorttsetik. Socialdarwinismen skulle exempelvis kunna teruppst, och rasistiska utrensningar i evolutionens namn skulle kunna bli vanligare. Om vi tycker att ett sdant framtidsscenario r skrmmande erknner vi ven dr vr tro p objektiv moral (som gller bde framt och bakt i tiden), vilket lyckligtvis indikerar att ateismen inte r en vrldsbild att anamma.

Du verkar ha en pessimistisk syn p mnniskans frmga att av egen kraft vilja sina medmnniskor vl. Jag r optimist p den punkten. Och jag tror att frnvaron av Gud tvingar mnniskan att resa sig upp och ta sitt fulla ansvar. Ingen annan kommer att fixa det hr. Det r vi som mste fixa det.

I och med att det goda kan ses som en del av Guds natur blir Eufrytos dilemma som du uttrycker ett falskt dilemma: valet str inte enbart mellan att Gud vill det goda fr att det r gott eller att det goda r gott fr att Gud vill det, utan Gud kan vilja det goda fr att han r god i sin sjlva natur. Att sga att Gud vill det goda fr att det r gott skapar flera problem fr den Gudstroende: vad bestr detta goda av? 2400 r efter Platon finns fortfarande inget tillfredsstllande svar p vad en idvrld r och hur den kan relatera till den vriga vrlden, annat n genom vernaturligt agerande. Varfr r Gud underordnad denna moraliska idvrld? Vad orsakade dess existens om inte han sjlv, som allsmktig skapare? Om det Goda dremot r Guds natur, om han inte behver titta utanfr sig sjlv utan i sig sjlv nr han avgr hur han ska agera, d frsvinner problemet.

VEN om Gud inte skulle finnas s kan det vara s att frmgan till medknsla och spontan godhet spirar hr och dr bland de levande varelserna, och, ja, jag skulle hlla det fr gott, liksom jag skulle hlla den gyllene regeln fr god ven om den inte r juridiskt bindande. En sdan godhet skulle kanske inte vara lika exakt som med en nrvarande Gud, men inte heller obefintlig.

I din video om folkmord i Gamla Testamentet sger du att en god handling hos Gud kan vara en ond handling hos en mnniska. Exempelvis r det rtt av Gud att lta sig dyrkas, men fel om vi mnniskor skulle lta oss dyrkas. Hrutver menar jag att den vanligaste formen av kristen etik ven medfr att mnniskors goda handlingar inte ndvndigtvis premieras av Gud, samtidigt som deras onda handlingar inte ndvndigtvis innebr att de blir straffade: vrderingen sker i stllet utifrn huruvida personen r troende eller inte. En mnniska som r frlst kan ha gjort sig skyldig till folkmord, men nd f ett evigt liv hos Gud. En mnniska som inte r frlst kan ha levt ett krleksfullt liv helt inriktat p att gra sina medmnniskor vl, och nd bli dmd till dden (eller ngot nnu vrre) p domens dag. Vi kan allts tnka oss att Rudolf Hss fr ett evigt liv hos Gud, samtidigt som de judar han gasade ihjl blir dmda till frintelse ven av Jesus. Som jag ser det, finns det allts tre olika mttstockar: en fr Gud, en annan fr de frlsta, och en tredje fr resten av mnskligheten. Hur tre olika mttstockar lter sig frenas med tanken p en objektiv moral r fr mig ngot otydligt.

S hur stller du dig till mitt konkreta exempel? Om judarna som Hss gasade ihjl kommer att frintas ytterligare en gng efter sin dd samtidigt som Hss kan bli rddad till ett evigt liv, kan vi d sga att alla p ett rttvist stt kommer att f vad de frtjnar?

S ditt exempel:

Den som r dd har dtt. Judarna ifrga frintades allts bara en gng fr alla, s att sga.

Rudolf Hss dog 1947. Jag hittar inget, vid en snabb slagning, som sger att han verlmnat sitt liv till Jesus. Sledes r han i samma situation som de judar han gasade, i de fall de inte heller lmnat sig till Jesus.

Det r fortfarande mjligt att Hss uppriktigt ngrat sina vansinnesdd och lmnat sitt liv till Jesus, som d frltit honom. Liksom de judar som pltsligt insg vem som r den gode Herren.

Om Jesus kommer att tervnda fr att dma levande och dda, s kommer han ven att dma de judar som Hss gasade ihjl. Jag vet inte om du tror p helvetet eller om du tror p frintelse fr de mnniskor som frnekat Jesus. Om det r frintelse s blir det allts frintelse nummer tv. r det i stllet helvetet, s r det en evig krematorieugn som vntar.

Det som varit har varit. Det r bara NUet som vi har mjlighet att vlja i. Fr att sedan leva i konsekvenserna av vra val.

I nsta NU kan vi, eventuellt, inse att vi valt fel och gra nya val, som gller fr.o.m. det nuet.

Eller vlja att leva vidare i det valet, vare det galet eller rtt.

Moralsystem? Att vlja att leva tillsammans med Gud r det enda, enda sttet att inte gra sig frtjnt av vldsam prygel, lngsam halshuggning, slngas till rttorna och totalt frglmmas. Att vi slipper undan det r nd och inget annat.

Om en fader bodde med sin familj p en de och han ger djur och odlingar av frukter. Han bryr sig om djuren och lr snerna att behandla allt levande p ett bra stt. Omstndigheterna frndras pga och man tvingas flytta mera norrut och dr det blir kalt om vintern. Han beordrar snerna att slakta boskap fr att kunna tillverka klder t sina famljer. Det betyder vl inte automatiskt att han inte bryr sig om djuren?

Men kristendomen r , till skillnad frn vad ateister tror inte alls bara fokuserad p livet efter detta utan framfrallt av livet nu och hr, livet fre dden. Guds rike r enligt Jesus redan hr dr det finns en kristen gemenskap. Kristna ska leva evangeliet nu medan vi lever. Tiden nr dda uppvcks och jorden blir paradiset igen r inte i fokus fr en kristen mnniskas liv utan det r nu vi vill leva i Jesu efterfljd.

Drtill r det inte omjligt att de som inte ftt evangeliet ordentligt presenterat fr sig kommer f mjlighet att ta stllning nr de stlls ansikte infr ansikte med Jesus. Vissa vill uppenbarligen inte ha ngot med honom att gra redan nu, men jag tror att det finns chans fr dem som inte hrt talas honom eller ftt en snedvriden bild av honom.

8Om I, ssom skriften bjuder, fullgren den konungsliga lagen: Du skall lska din nsta ssom dig sjlv, d gren I visserligen vl. 9Men om I haven anseende till personen, s begn I synd och bliven av lagen verbevisade om att vara vertrdare. 10Ty om ngon hller hela lagen i vrigt, men felar i ett, s r han skyldig till allt. 11Densamme som sade: Du skall icke beg ktenskapsbrott, han sade ju ock: Du skall icke drpa. Om du nu visserligen icke begr ktenskapsbrott, men drper, s r du dock en lagvertrdare. 12Talen och handlen s, som det hves mnniskor vilka skola dmas genom frihetens lag. 13Ty domen skall utan barmhrtighet drabba den som icke har visat barmhrtighet; barmhrtighet ter kan frimodigt trda fram infr domen.

3a8082e126