Menscykeln

[Prometeo Archuleta]

Folkhlsomyndighetense stdjer inte lngre Internet Explorer.

Fr att du ska f den bsta anvndarupplevelsen rekommenderar vi dig att anvnda den senaste versionen av ngon av de vanligaste webblsarna (Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox).

Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gllande standarder, i stllet fr att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webblsare.

Webbinarium inspelat den 4 september 2023. Hur pverkas kroppen och sexualiteten av menscykeln? Hur r det att ha mens? Behvs det mer kunskap? Dessa frgor besvaras i en ny intervjustudie med unga i ldrarna 18 till 29 r som menstruerar.

Folkhlsomyndigheten (Fohm) r en nationell kunskapsmyndighet som arbetar fr en bttre folkhlsa. Det gr myndigheten genom att utveckla och stdja samhllets arbete med att frmja hlsa, frebygga ohlsa och skydda mot hlsohot. Vr vision r en folkhlsa som strker samhllets utveckling.

Hur lng r en menscykel, och vilka r dess olika faser? Kan man rkna ut sin cykel, och nr r d chansen strst fr att bli gravid? Frgorna kring menstruationscykeln r mnga. Susann Friis-Lundevall, barnmorska hos Min Doktor, svarar och frklarar.

Mens r en bldning frn livmodern som sker under kvinnans fertila liv, frn puberteten fram till klimakteriet. En menscykel tar ungefr en mnad och r indelad i olika faser, dr sjlva mensbldningen r ett resultat av en gglossning som inte blivit befruktad.

P mensens frsta dag startar den follikulra fasen av menscykeln. Under denna fas producerar ggstockarna strogen, vilket leder till att livmoderslemhinnan tjocknar s den kan ta emot ett befruktat gg. Under den hr fasen kar ocks niverna av follikelstimulerande hormon (FSH). De kande hormonniverna kan bland annat kan f dig att knna en boost i ditt sjlvfrtroende.

Efter den follikulra fasen sker gglossningen. I en menscykel som varar i 28 dagar sker ofta detta p dag 14. Ett (i sllsynta fall mer n ett) moget gg lossas frn ggstocken och frdas genom ggledaren. gget verlever hr i cirka 12-24 timmar, och det r under den hr perioden som gget behver befruktas fr att en graviditet ska kunna ske. Eftersom spermier kan verleva i kvinnans kropp under flera dagar kan oskyddat sex fre gglossningen resultera i en graviditet.

Under gglossningen produceras luteiniserande hormon (LH) och kroppstemperaturen stiger med cirka en halv grad. Detta fr att skapa en trivsam milj fr spermierna. ven testosteronniverna kar vilket kan yttra sig i kad sexlust.

Dagen efter gglossningen startar den luteala fasen. Nu produceras hormonet progesteron fr att frbereda livmodern p en graviditet. Om du mot slutet av den luteala fasen inte har blivit gravid s brjar progesteronniverna sjunka igen.

Om gget inte har befruktats stts gget och livmoderslemhinnan ut tillsammans med blod, vilket r starten p en ny menstruationscykel. Det blir dag 1 av din cykel och den follikulra fasens start i menscykeln. Mensen brukar vara mellan 4-7 dagar.

Under mensens frsta dagar kan du knna dig trttare n vanligt, men i takt med att strogenniverna hjs under den follikulra fasen terkommer ofta energin och mnga knner sig ven extra inspirerande och drivna under perioden.

Fr ngra r sedan genomfrde Lisbeth Wikstrm-Frisn en studie dr man underskte vilka effekter de hormonfrndringar som uppstr under en menscykel har p styrketrnande kvinnor. Nu arbetar Lisbeth med forskning kring effekterna av menscykeln p kvinnors konditionstrning, denna forskning berknas bli klar under hsten 2021.

-Jag vill medverka till att kunskaper inom fysiologi och anatomi som r specifik fr kvinnor nyttjas fr att kunna optimera trningseffekterna, sger Lisbeth Wikstrm-Frisn, doktor i idrottsmedicin och forskare inom Idrottshgskolans ntverk.

Den 15 september frelser Lisbeth Wikstrm-Frisn p Hlsa p campus om Trning fr kvinnor, en frelsning om kvinnlig fysiologi, trning och prestationsutveckling. Lisbeth kommer reda ut begreppen kring hormoner, menstruation, symptom och kvinnospecifik hlsa.

Menstruation, eller mens, r en bldning frn livmodern som kvinnor fr ungefr en gng i mnaden. Perioden mellan mensens frsta dag och fram till frsta bldningsdagen i nsta mens, kallas menstruationscykel, eller menscykel.

Menscykeln pgr under cirka 40 r av en kvinnas liv. Det r ett komplext samspel mellan hormoner som styr ver menscykeln och som pverkar kvinnans mende i varierande grad under de hr ren. Genom att du som kvinna har kunskap om hur kvinnokroppen fungerar och hur just din menscykel fungerar, frstr du ocks bttre varfr kroppen beter sig som den gr. Det kan handla om mensvrk, PMS eller sexlust men ocks ge dig insikt om vilken preventivmetod som skulle passa dig bst.

En del har alltid oregelbunden eller riklig mens, andra lider av mensvrk eller PMS. Alla kvinnor r unika och mensen kan frndras ver tid. Man kan ha besvr under en period eller lng tid. Oavsett hur mensen r ska man inte behva lida av mens och den ska inte stlla till med problem i vardagen. I de allra flesta fall finns hjlp att f, om man har problem med mensen.

Nr mensen inte kommer regelbundet brukar man kalla det oregelbunden mens. Regelbunden mens kommer ungefr var fjrde vecka. Att ha oregelbunden mens r vanligt, speciellt under det frsta ret. Det kan vara bra att hlla lite koll p sin menscykel och skriva upp datumen i mobilen eller i en almanacka. Det finns ven appar som man kan anvnda. En frsenad mens behver inte innebra att ngot r fel. En del har i princip alltid mer eller mindre oregelbunden mens. Preventivmedel, stress eller miljombyte kan pverka menscykeln, liksom en del sjukdomar, viktfrndringar och tstrningar. Utebliven mens kan ven bero p graviditet eller hormonfrndringar i samband med klimakteriet.

Att ha vrk vid mens r vanligt och innebr att man bland annat kan ha ont i nedre delen av magen, ryggen och i ryggslutet. Mensvrk beror p att livmodern drar ihop sig fr att kunna stta ut slemhinnan. Nr livmodern drar ihop sig pverkas nerver som finns runt livmodern vilket gr att man ven kan f ont i ryggen, ljumskarna och lren.9 Man kan ocks f diarr, yrsel, bli kallsvettig eller m illa. Mensvrken brukar komma ngon dag innan eller i brjan av mensen. En del har mensvrk under hela mensen men fr de flesta gr vrken ver efter ngon/ngra dagar. Hur ont man har varierar ocks, en del har en svag molande vrk medan andra har mycket ont. Mensvrk r inget man ska behva st ut med. Det finns flera saker man kan testa sjlv, som att ha en vrmedyna dr det gr ont, rra p sig eller receptfria vrktabletter. Sk vrd om egenvrd inte hjlper. Det finns alltid ngot man kan gra t mensvrk. Hormonella preventivmedel ger minskad mensvrk.

Endometrios r ofta frenat med mycket smrtsam mens men kan ven ge rikliga bldningar, mellanbldningar eller kort menscykel. Man kan ha ont vid toalettbesk, ha diarr eller frstoppning, vara trtt och illamende, ha smrtor vid sex, ha symtom som liknar dem vid urinvgsinfektion och ha svrt att bli gravid.

Om du gr i grundskolan eller p gymnasiet kan du kontakta elevhlsan eller en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan man g till man g om man r upp till 25 r (det kan variera lite mellan olika mottagningar).

Perioden mellan mensens frsta dag och fram till frsta bldningsdagen i nsta mens, kallas menstruationscykel eller menscykel. En menscykel kan vara alltifrn 24 till 35 dagar, vilket r helt normalt. En genomsnittlig menscykel r 28 dagar lng.

I och med att kvinnan haft sin frsta gglossning kan det dr gget som lossnar bli befruktat av en spermie och hon kan bli gravid. Under menscykeln bildas de kvinnliga knshormonerna strogen och progesteron i ggstockarna. Hormonerna gr att livmoderslemhinnan vxer till och blir mer mottaglig fr att kunna ta emot ett befruktat gg. Om gget inte blir befruktat av en spermie stts gget ut tillsammans med hela den frtjockade livmoderslemhinnan med hjlp av en bldning frn blodkrl i livmodervggen. Det r det som r mensen. I samband med mensen sjunker niverna av knshormoner och det gr en signal till hjrnan som gr att allt brjar om frn brjan och ett nytt gg mognar i ggstockarna och s gr det runt i en cykel.

Denna frsta fas i menscykeln inleds med mensens frsta dag och slutar med gglossningen. Nr man haft mens signalerar hypotalamus, som r ett omrde i hjrnan, till en annan del av hjrnan, hypofysen att ka produktionen av det follikelstimulerande hormonet, FSH stimulerar ggstockarna att utveckla cirka 20 ggblsor (ggfolliklar). Varje ggblsa innehller ett omoget gg (oocyte). ggblsorna vxer och brjar producera hormonet strogen. Mot slutet av denna fas har en dominant ggblsa utvecklats till att innehlla ett moget gg.

Den kande mngden strogen frn ggblsorna pverkar livmoderslemhinnan och gr att den brjar vxa till, fr att senare kunna ta emot ett befruktat gg. Ngon dag fre gglossningen stiger strogennivn ytterligare. Hypotalamus fortstter d att ka sin produktion av GnRH (gonadotropinfristtande hormon) som triggar hypofysen att kraftigt ka sin produktion av FSH (folikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). Den kade nivn av LH blir startskottet fr gglossningen.

gglossningen intrffar oftast i mitten av menscykeln, s om en cykel r 28 dagar intrffar gglossningen oftast runt dag 14. Det som hnder under gglossningen r att den strsta och dominanta ggblsan brister och det mogna gget lossnar och pbrjar sin frd genom ggledaren dr det verlever i cirka 24 timmar.

En del kan f lite ont eller knna obehag nertill i magen. Slidsekretet brukar bli segt, genomskinligt och trdaktigt och ibland kan det komma en liten bldning. Ett par dagar efter gglossningen kan kroppstemperaturen stiga ngot.

Den hr fasen brjar nr gget slppts under gglossningen och pgr fram till att mensen brjar. Nr ggblsan inne i ggstocken brustit och slppt sitt gg, blidas en krtelliknande massa i ggstocken. Man kan sga att ggblsan omvandlas till denna massa, som kallas gulkropp eller corpus luteum. Gulkroppen producerar sm mngder av strogen och stora mngder progesteron, som r samma sak som gulkroppshormon. Den hr kombinationen av lga niver strogen och hga niver av progesteron behvs fr de sista frberedelserna av livmoderslemhinnan som stimuleras att mogna ut och bli nnu mer mottaglig. Den r nu redo att ta emot och implantera ett befruktat gg. Om gget inte har blivit befruktat och drmed inte fster i livmoderslemhinnan, behvs inte gulkroppen lngre. D skrumpnar den ihop och niverna av gulkroppshormon (progesteron) och strogen sjunker. Det blir en signal som fr slemhinnan att brytas ner och skrumpna och sttas ut som en bldning, det vill sga, mens.

3a8082e126