Google Groups no longer supports new Usenet posts or subscriptions. Historical content remains viewable.
Dismiss

Falsklarmen ruinerar samhället

0 views
Skip to first unread message

Mikael Forsberg

unread,
May 16, 2016, 2:54:00 AM5/16/16
to
https://anthropocene.live/2016/05/16/falsklarmen-ruinerar-samhallet/

Falsklarmen ruinerar samhället

Miljö och naturskydd började på allvar intressera människor i vårt
samhälle för över hundra år sedan. En grupp engagerade personer bildade
år 1909 Svenska Naturskyddsföreningen som skulle komma att bli Sveriges
viktigaste lobbyorganisation för miljöfrågor. Samma år som
Naturskyddsföreningen bildades antogs även den första lagen om skydd av
naturen. Redan året efter föreningens bildande lyckades grundarna få
Abisko, Stora Sjöfallet, Sarek, Garphyttan, Sonfjället och Gotska Sandön
klassade som nationalparker.

I slutet av femtiotalet började en ny sorts medvetande växa fram som
inte bara såg naturens som friluftsarena och råvarutillgång utan som
människans livsrum. Miljöbegreppet snarare än naturskydd blev det som
debatten kretsade kring. Marinbiologen Rachel Carsons bok Tyst vår från
1962, tog upp insektsbekämpning inom jordbruket som exempel på hur de
ekologiska systemen fungerar. Den höjde medvetenheten om att potenta
moderna bekämpningsmedel var ett hot mot livet på jorden. Bokens larm om
effekten av DDT-användningen var ett av de första stora miljölarmen. Den
blev en symbol för den nya miljörörelsen. Även i framsynta politiska
kretsar började medvetenheten spira om att kapitalismen behövde skyddas
från sig själv. Forskning om vår miljöpåverkan fick ökande ekonomiska
resurser.

Jag tror att det stora genomslaget för Carsons bok i folkopinionen var
en väckarklocka för stora ekonomiska och politiska intressen. Man insåg
att människors oro för miljöskador och brist på naturresurser kunde
utnyttjas för egna syften. I detta syfte tog kretsen av de hyperförmögna
angloamerikanska oligarker som dominerar västvärldens politiska liv
initiativ till bildandet av nymalthusianska Romklubben 1968 på David
Rockefellers egendom i Bellagio i Italien. Man samlade enligt egen
utsago en grupp världsmedborgare som delar en gemensam oro för
mänsklighetens framtid. Klubben fick en viktig roll i kulisserna vid
FN:s miljökonferens i juni 1972, främst genom sin skrift om Tillväxtens
gränser som publicerades i mars 1972. Skriften satte frågor om miljö,
resurser och mänsklighetens överlevnad på den politiska agendan med
hjälp av en massiv lansering i de medier som kontrolleras av oligarkin.


Skogsdöden

Om träd kunde gråta, är titeln på en bok av vetenskapsjournalisten Bo
Landin från 1986. Han m.fl. aktivister medverkade till att det mot
slutet av 80-talet piskades upp en hysteri om att skogen inom en kort
tid var utdöende. Hotet mot skogen menade man, kom från försurande
utsläpp från industri, kraftproduktion och bilavgaser som var både
försurande och bidrog till marknära ozon. Hypotesen var att träden
skadades direkt av kväveoxider och ozon i luften och via försurning av
markerna som skadade rottrådarna.

Begreppet skogsdöd började användas i Tyskland redan i början på
1980-talet där man menade att skogen bara hade fem år kvar att leva. I
Sverige var det främst på Västkusten som forskare och media pekade ut
skador. Forskning som visade att hypotesen om försurningsskador på
trädens rötter var fel negligerades av såväl miljöforskare som ansvariga
politiker.

Opinionstrycket på politikerna från forskare och media blev stort och
politikerna kände sig tvingade att ta fram snabba åtgärder. Det fanns
inga långsiktiga data och ingen visste egentligen någonting men ändå
upplevde politikerna att de måste göra något. En del åtgärder syftade
därför mest till att bara visa opinionen att man tog frågan på allvar.

Idag vet vi att skogsdöden var en myt. Vi har mer skog än någonsin.
Hotbilden mot skogen visade sig vara helt felaktig, träd har i alla
tider blivit sjuka och dött av naturliga orsaker. Fältförsök genomförda
av IVL där jag var engagerad i ledningen, täckte marken för att hindra
det sura regnet gjorde ingen skillnad. Idag vet vi att markförsurning
inte är orsak till skogsskador. En orsak till minskad tålighet mot
stormar och salta vindar kan vara att vi i Sverige hade en statlig
detaljstyrning av hur skogsbruket skulle skötas. Ensidiga monokulturer
med lite naturlig blandskog gjorde skogen mycket mer sårbar, vilket
bl.a. senare års stormskador är exempel på.

Vi borde i dessa dagar fyllda av miljölarm ta en titt i tidningsklippen
från 80-talets slut. En närmast total konsensus kring larmet om
skogsdöden visade sig vara fel. Likheten med klimatdebatten är
bestickande. Oavsett hur allvarligt dagens klimathot är bör vi försöka
hålla huvudet kallt och avstå från de verkningslösa symbolåtgärder som
idag kostar samhället hundratals miljarder.


Ozonhålet

Sommaren 1984 upptäckte brittiska forskare att stratosfärens ozonskikt
hade tunnats ut över Antarktis med 40 procent. Man upptäckte även lägre
ozonhalter i andra delar av stratosfären. Arktis uppvisade också en
mindre uttunning. Forskare hade trott att de utsläppta stabila freonerna
(CFC) var ofarliga. Hypotesen var att dessa tros allt bröts ner av det
starka UV-stålningen i stratosfären och frigjorde klorradikaler som de
menade angrep ozonet. Freoner läckte ut från bland annat användning av
avfettningsmedel, drivgas i flaskor och kylmedium i kylskåp.

Dessa upptäckter utlöste ett intensivt larmande från olika
miljölobbygrupper och industriintressen. Politikerna svalde de
skrämmande förutsägelserna om en epidemi av hudcancer, andra
hälsoproblem och skador på djurlivet. År 1987 hade man trummat ihop en
global konferens i Montreal som fattade beslut om att fasa ut freonerna
där de användes. Forskarnas klimatmodeller pekade på att det kunde ta
uppåt 50 år för ozonskiktet att återhämta sig. Det s.k.
Montreal-protokollet trädde i kraft år 1989.

När så ozonhålet åter minskade redan efter några år berömde sig det
politiska etablissemanget om att ha räddat världen undan en
miljökatastrof. Efter ytterligare något decennium började det dock åter
växa och många forskare menade att denna ozonuttunning till stor del var
ett naturligt fenomen som växlade i takt med solaktiviteten och
intensiteten i UV-strålningen. Många forskningsrapporter menar idag att
man överskattat freoners roll vid uttunningen av ozonskiktet. Andra
faktorer såsom vind, kyla, solaktivitet och förändringar i de allmänna
vädermönstren över Sydpolen spelar förmodligen den största rollen.

Även detta miljölarm har kostat enorma belopp för forskning och för att
byta ut fullt användbara kylanläggningar till sådana som kunde drivas
med andra kylmedier. Forskning som kan grumla framgångssagan kommer
naturligtvis inte att nämnas av vare sig politiker, stormedia eller
miljölobbyn. Det är viktigt att framställa Montrealfördraget som en
succé för global centralstyrning.


Ökenspridningen

Redan på 60-talet långt innan vi hade geosatelliter som kunde bevaka
jorden utifrån, började idén om ökenspridning att på allvar etablera
sig. Den framställdes som ytterligare ett allvarligt hot mot
mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland
annat Sahelområdet. Jag vet inte hur många gånger jag hört
Romklubbsordföranden Anders Wijkman skrämma med detta pseudoproblem.

I dagarna har Sveriges Radios Vetenskapens värld sänt ett reportage om
detta falsklarm. Bilden som målas upp är att den sparsamma växtligheten
i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den
här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga
naturförändringar i avsaknad av spaningssatelliter. Men senare när
sådana satelliter placerats ut fick forskarna tillgång till
satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom
krympte den.

Det här kan ju framstå som en god nyhet, men precis som med dagens
klimatlarm möttes de positiva forskningsresultaten av fientliga och
negativa reaktioner. Motståndet kom framförallt från FN-systemet som
vill öka sitt överstatliga mandat och från utvecklingsländer i den så
kallade G77-gruppen som bespetsat sig på biståndspengar från rikare länder.

Idag vet vi att jorden blir allt grönare beroende på att den stigande
halten av koldioxid i atmosfären från 0,03% till 0,04% gör att det växer
bättre och att växtligheten tål torka bättre. Ytterligare ett falskt
larm på miljöområdet har förbytts i sin motsats.


Global uppvärmning

Larmen om global uppvärmning på grund av utsläpp av växthusgaser
lanserades på allvar 1991 av Romklubben i deras skrift Den första
globala revolutionen. Den lades till grund för FN:s miljökonferens i Rio
år 1992 som leddes av den familjen Rockefeller och Romklubben mycket
närstående Maurice Strong.

När vi bedömer klimatpolitiken och de tusentals miljarder som till ingen
nytta hittills investerats i klimatåtgärder i västvärlden kan det vara
bra att hålla i minnet alla dessa tidigare falsklarm som vi gått på och
som lagts till grund för ett fullständigt sanslöst resursslöseri. Även
om jag inte ifrågasätter att antropogen påverkan orsakar en viss global
uppvärmning, så måste jag konstatera att de prognoser som FN lagt till
grund för sitt agerande av alla observationer att döma är våldsamt
överdrivna. Den mest observerbara effekten hittills av våra utsläpp av
koldioxid och en liten uppvärmning, är att växtligheten och allt annat
liv frodas och färre behöver svälta.

Ett av dellarmen i klimathypen är att den stigande koldioxidhalten
skulle försura haven och skada korallrev och annat liv i haven.
Påståenden om försurning är fel, det rör sig om en något reducerad
alkalinitet. Jorden har under sin historia klarat av betydligt större
fluktuationer i atmosfärens koldioxid utan problem för det havslevande.
Sannolikt är en lite högre koldioxidhalt i havens ytvatten även gynnsamt
för större delen av allt havslevande. Vad man dock borde ha betydligt
större uppmärksamhet på är de 60.000 handelsfartyg som befar världshaven
och som drivs med svavelhaltig bunkerolja. Ett enda fartyg kan släppa ut
lika mycket försurande avgaser som flera miljoner personbilar. Men på
det problemet kan inte FN och oligarkerna bakom lika lätt bygga sin New
World Order, så problemet tystas ner.

Någon gång måste vi lära oss att vara mer eftertänksamma och kritiskt
granskande när olika starka politiska och ekonomiska intressen försöker
skrämma med miljökatastrofer. Om vi inte låter oss skrämmas till rädsla
kan man inte suga ut våra samhällen på resurser lika enkelt som idag.

https://anthropocene.live/2016/05/16/falsklarmen-ruinerar-samhallet/



---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus

0 new messages