Grundämnen i sten?
Micke
/Micke
Sven Silow
>Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
"Vanlig sten" - tja granit och gnejs är de två vanligaste bergarterna
i Sverige. De, liksom t.ex. diabas, basalt, gabbro, etc består
huvudsakligen av kristaller av kvarts, fältspater, pyroxener,
amfiboler och glimrar. Samtliga dessa mineraler är uppbyggda av
kiseldioxid (kvarts) eller olika silikater (de övriga):
Kvarts: ren kiseldioxid (SiO2) uppbyggt i ett rymdnät. En Si-atom är
omgiven av fyra syreatomer som en tetraeder - tetraedrarna "sitter
ihop" i hörnen så att två tetraedrar delar en syremolekyl.
Nettoformeln blir sålunda 1 * Si + 4 *O/2 = SiO2
Fältspater: (tektosilikater) I "princip" samma sak som kvarts till
strukturen, men en del fyrvärt kisel är utbytt mot trevärt aluminium
vilket ger kiselaluminiumoxidstrukturen en negativ laddning. För att
kompensera för laddningsskillnaden ingår natrium-, kalium- och/eller
kalciumjoner. Albit är ett exempel på en fältspat (NaAlSi3O8),
ortoklas (KAlSi3O8) en annan, i vilka var fjärde Si är utbytt mot Al.
I leucit (KAlSi2O6) är var tredje Si utbytt mot Al. Fältspat
tillsammans med kvarts utgör vanligen huvudmassan av en "vanlig sten".
Amfiboler och pyroxener: Kedjesilikater. Med kedjelik struktur -
d.v.s. kiseloxidtetraedrarna sitter i enkla (pyroxen) eller dubbla
(amfibol) kedjor. Alla syreatomer delas härigenom inte vilket ger
kiseloxiden negativ laddning (kedjan funkar som en jättelång jon).
Denna kompenseras med joner av t.ex. Ca, Mg, Na, Fe, Mn... Stundom
ersätts en del Si-atomer av Al liksom i fältspaterna ovan (och även i
glimrarna nedan). Ett exempel på en ovanligt enkelt uppbyggd pyroxen
är wollastonit (CaSiO3).
Glimrar: Fyllosilikater. Som kedjesilikater men tetraedrarna sitter
ihop i skikt i stället för kedjor med laddningskompenserande katjoner
(t.ex. K, Mg) emellan. (Det finns även andra fyllosilikater än
glimrar - serpentin t.ex..)
Monosilikat eller nesosilikat: Dessa består av ensamma tetraedrar
SiO4[4-] och är också en viktig silikatklass. I olivin kompenseras
laddningen av järn och/eller magnesium: (Fe, Mg)2SiO4. Granat (med
varierande sammansättning t.ex. Ca3Al2(SiO4)3) och Zirkon (ZrSiO4) är
andra inte alltför ovanliga monosilikat (men mängderna är ofta inte
stora).
I övrigt ingår stundom andra mineral som *inte* är silikater i dina
"vanliga stenar": Oxider som hematit (Fe2O3) och rutil (TiO2),
sulfider som blyglans (PbS), och svavelkis (FeS), fosfater, karbonater
etc... I mindre vanliga stenar kan det även finnas rena grundämnen som
t.ex. guld, silver...
Härutöver har vi t.ex. bergarter som bildats ur sediment med speciell
sammansättning och som därför skiljer sig rätt mycket från övriga
"vanliga stenar". Som till exempel kalksten som huvudsakligen består
av kalciumkarbonat (från diverse marina djur) eller sandsten/kvartsit
som nästan bara består av kvarts (gamla ihoppressade badstränder).
Av det ovanstående framgår väl - p.g.a. silikatmineralens dominans -
att syre (nästan hälften av vikten), kisel och aluminium är väldigt
vanliga i jordskorpan. Sedan följer järn, kalcium, magnesium, natrium,
kalium...
Sven
Pieter Kuiper
> Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
Det är mest oxider. En tabell i Lobergs "Geologi" ger för den övre
jordskorpan (som till stor del består av granit):
SiO2 66,4 %
Al2O3 15,5 %
Fe2O3 1,8 %
FeO 2,8 %
MgO 2,0 %
CaO 3,8 %
Na2O 3,5 %
K2O 3,3 %
(Jag antar att det är viktprocent, inte atomprocent.)
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
>> Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
> Det är mest oxider. En tabell i Lobergs "Geologi" ger för den övre
> jordskorpan (som till stor del består av granit):
> SiO2 66,4 %
> Al2O3 15,5 %
> Fe2O3 1,8 %
> FeO 2,8 %
> MgO 2,0 %
> CaO 3,8 %
> Na2O 3,5 %
> K2O 3,3 %
Och eftersom frågan gällde grundämnen borde listan skrivas om till
silikon, aluminium, järn, syre, magnesium, kalcium, natrium och kalium.
Silikon och syre är alltså vanligast.
--
Kaj
Thomas Palm
Det heter kisel på svenska. Silikon är något annat.
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid wrote:
>> Och eftersom frågan gällde grundämnen borde listan skrivas om till
>> silikon, aluminium, järn, syre, magnesium, kalcium, natrium och kalium.
>> Silikon och syre är alltså vanligast.
> Det heter kisel på svenska. Silikon är något annat.
Tack. Funderade ett tag på vad Si är och kom till att det var silicon
på engelska. Så kan det gå när man slarvar. Iofs händer det att jag
talar om "potassium" på svenska. Men att ett fel är lätt gjort när man
hoppar mellan språken gör dem ju inte mindre..
--
Kaj
Micke
"Thomas Palm" <thoma...@chello.se> skrev i meddelandet
news:3CA6EFA1...@chello.se...
Usch vad mycket man har glömt sen högstadiet. Då kunde jag samtliga ämnen i
den här listan + en massa andra. Nu har jag glömt över hälften.
/Micke
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Usch vad mycket man har glömt sen högstadiet. Då kunde jag samtliga ämnen i
> den här listan + en massa andra. Nu har jag glömt över hälften.
Det brukar gå så med all (utantill)kunskap ifall man inte ofta använder
den. Själv beställde jag lite metallsalter för några veckor sedan. Det
tog lite tid att hitta vad dessa var: Tl, Os, W, Sm, La, Gd, Lu, Yb, Dy,
Pr, Nd, Ho, Re. Lite ovanliga för en stackars biolog...
Språkförbistringen hjälper ju inte upp saken. Jag verkar och undervisar
rutinmässigt på tre språk. Att då minnas att silicon är kisel på svenska
men Pii på finska, och att svenskans silikon fi-silikoni är något annat
är inte det enda tillfället då man måste hålla tungan rätt i mun.
Labbslang är ju sedan en annan sak, min favorit är "vakuumgris" som man
tätar kopplingar med.
--
Kaj
Sven Silow
>"Micke" <an...@spam.com> wrote:
>
>> Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
>
>Det är mest oxider. En tabell i Lobergs "Geologi" ger för den övre
>jordskorpan (som till stor del består av granit):
>
>SiO2 66,4 %
>Al2O3 15,5 %
>Fe2O3 1,8 %
>FeO 2,8 %
>MgO 2,0 %
>CaO 3,8 %
>Na2O 3,5 %
>K2O 3,3 %
Allt är här uttryckt som oxider (vilket visar att syre är det
viktigaste ämnet - och att svavel, klor, fluor etc inte är så
vanliga). Detta kan vara förvirrande eftersom det *inte* är så att det
är de ovannämnda oxiderna i fråga som förekommer (det finns näppeligen
kristaller av MgO, CaO, Na2O etc och jordskorpan består inte heller
till 15,5% av bauxit). Det mesta förekommer i form av
metall(aluminium)silikater: siO2, XAlSi3O8 etc.
Sven
Sven Silow
>Tja, det verkar vara ett elände att tvingas kunna finska också. Kul för
>svenskan är väl att wolfram heter tungsten på engelska
Vilket leder till att svenska dartspelare påstår [påstår] att dom
har tungstenspilar... (Tungsten är på svenska samma sak som mineralet
wolframit, (Fe,Mn)WO4.)
Dom drabbas också [också] av dartitis... (jfr arthritis, hepatitis,
etc.)
Sven
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Niklas Dougherty <dk...@cam.moc> penmanshipped:
>>Tja, det verkar vara ett elände att tvingas kunna finska också. Kul för
>>svenskan är väl att wolfram heter tungsten på engelska
> Vilket leder till att svenska dartspelare påstår [påstår] att dom
> har tungstenspilar... (Tungsten är på svenska samma sak som mineralet
> wolframit, (Fe,Mn)WO4.)
Att kalla wolfram för tungsten tycker jag att är ett relativt oskyldigt
fel, alla inblandade vet ändå (inte) vad det ät frågan om: fina pilar.
För att piska mig själv: att kalla kisel för silikon är inte
oskyldigt, det är ett större fel. Inte för att jag på riktigt är en
(bio)kemist, men även en molekylärbiolog borde ha sett det.
Att växla mellan olika språk ger emellanåt en rikedom i tankesättet, men
krångel blir det ju nog ibland. 90% av finnarna vet t.ex. inte att
"pateettinen" på finska betyder maktfullkomlig. Inte vad man på
svenska/engelska menar med patetisk. Ifall 90% kan ha fel är ju en sak
för sig..
--
Kaj
Alexander Backlund
<kaj.st...@helsinki.fi.invalid> skrev i meddelandet
news:a88rhe$mh$1...@oravannahka.helsinki.fi...
> Att växla mellan olika språk ger emellanåt en rikedom i tankesättet, men
> krångel blir det ju nog ibland. 90% av finnarna vet t.ex. inte att
> "pateettinen" på finska betyder maktfullkomlig. Inte vad man på
> svenska/engelska menar med patetisk. Ifall 90% kan ha fel är ju en sak
> för sig..
90% av svenskarna vet inte vad den "egentliga" betydelsen av "patetisk" är.
Anders
"Alexander Backlund" <alexander...@mbox301.swip.net> skrev i
meddelandet news:5B3q8.1535$tI1....@nntpserver.swip.net...
Fler än 90% av svenskarna känner säkert utmärkt till den nedvärderande
betydelsen av ordet patetisk. Vad du troligen menar är att den ursprungliga
betydelsen, som har en i huvudsak vördande klang, säkert gått det stora
flertalet förbi. Tro dock inte att denna, den senare, betydelsen är mer
"egentlig" än den förra. Språk utvecklas och idag 2002 är det fullt korrekt
att säga att någon är patetisk om denne beter sig så löjeväckande att man
tycker synd om honom.
>
>
>
>
Anders
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
news:3ca8cb85$1...@news.wineasy.se...
> Alexander Backlund:
>
> > 90% av svenskarna vet inte vad den "egentliga" betydelsen av "patetisk"
är.
>
> löjeväckande, om det kan gälla som statistiskt underlag...
Sant. Hur känns det att vara bland de utvalda? ;-)
Alexander syftar nog på den ursprungliga? betydelsen där man säger att den
som talar med stort "patos" är just "patetisk". Detta är det kanske mindre
än 10% av svenskarna som känner till; vad vet jag?
Det skulle vara intressant att veta hur samma ord fått två så skilda
betydelser. En vild gissning är att två människor med olika bakgrund kan
uppfatta en och samma människa/handling som både patetisk och patetisk.
Ett exempel: "Standardslut" på amerikanska (läs Hollywood) filmer där
hjälten, efter att ha avlivat alla skurkar, talar med brusten stämma om sitt
fantastiska land samtidigt som stjärnbaneret hissas i bakgrunden. Detta är
en scen som av många amerikaner säkert uppfattas som patetiskt, medan jag
själv ofta är böjd att se den som lätt patetiskt. :-)
Thomas Palm
> 90% av svenskarna vet inte vad den "egentliga" betydelsen av "patetisk" är.
Och hur många känner till den ursprungliga betydelsen av "hemsk"?
Alexander Backlund
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
news:3ca8cb85$1...@news.wineasy.se...
> Alexander Backlund:
>
är.
>
Den grep jag ur luften.
> Termen torde betyda
> löjeväckande, om det kan gälla som statistiskt underlag...
Den "egentliga" betydelsen är "känslosam" ("ett patetiskt tal"), men för de
flesta betyder ordet helt enkelt något i still med "ynklig", "värd förakt".
Alexander Backlund
"Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
news:a8ap9n$qea6v$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom citationstecken.
Alexander Backlund
Nu var det "patetisk" och kopplingen till finska vi talade om.
Thomas Palm
Och jag som trodde ämnet var "Grundämnen i sten".
Anders
Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är vilken
betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken. Jag är
dock idel öra :-)
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Alexander Backlund:
>> 90% av svenskarna vet inte vad den "egentliga" betydelsen av "patetisk" Ƥr.
> Hur har du kommit fram till den siffran? Termen torde betyda
> lƶjevƤckande, om det kan gƤlla som statistiskt underlag...
92.725% av all statistik man ser på usenet är rena gissningar..
--
Kaj
Alexander Backlund
> > Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom citationstecken.
>
> Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är vilken
> betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken. Jag är
> dock idel öra :-)
Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när ordet
används i något oegentlig betydelse.
Alexander Backlund
Sådant är Usenet.
Anders
Någon sådan konvention känner jag inte till, men ur sammanhanget förstod jag
nog ändå vad du menade.
Detta bör likväl innebära att du värderar den ena betydelsen av ordet
"patetisk" högre än den andra, även om du antyder att skillnaden inte är så
stor genom att använda citationstecken. Min kommentar till detta gällde att
jag inte anser att det finns en sådan skillnad, åtminstone inte till fördel
för den ursprungliga betydelsen.
Alexander Backlund
>
> "Alexander Backlund" <alexander...@mbox301.swip.net> skrev i
> meddelandet news:NFfq8.1563$tI1....@nntpserver.swip.net...
> >
> > "Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
> > news:a8bu21$qk9me$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
> >
> > > > Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom
> citationstecken.
> > >
> > > Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är vilken
> > > betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken. Jag
är
> > > dock idel öra :-)
> >
> > Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när ordet
> > används i något oegentlig betydelse.
>
> Någon sådan konvention känner jag inte till,
Nå, det finns en sådan konvention.
> men ur sammanhanget förstod jag
> nog ändå vad du menade.
> Detta bör likväl innebära att du värderar den ena betydelsen av ordet
> "patetisk" högre än den andra,
Nej, det innebär tvärtom att jag inte värderar den ena högre än den andra.
Alexander Backlund
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
> Alexander Backlund:
>
> > Anders:
> >
> > > > Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom
citationstecken.
> > >
> > > Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är vilken
> > > betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken. Jag
är
> > > dock idel öra :-)
> >
> > Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när ordet
> > används i något oegentlig betydelse.
>
> Citationstecken är ''""<>«».
De används likväl som citationstecken i detta medium - av tradition.
Anders
>
> "Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
> news:a8c4a1$r5q99$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
> >
> > "Alexander Backlund" <alexander...@mbox301.swip.net> skrev i
> > meddelandet news:NFfq8.1563$tI1....@nntpserver.swip.net...
> > >
> > > "Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
> > > news:a8bu21$qk9me$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
> > >
> > > > > Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom
> > citationstecken.
> > > >
> > > > Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är
vilken
> > > > betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken.
Jag
> är
> > > > dock idel öra :-)
> > >
> > > Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när ordet
> > > används i något oegentlig betydelse.
> >
> > Någon sådan konvention känner jag inte till,
>
> Nå, det finns en sådan konvention.
Är du säker på att du inte menar "konvention", eller kan du ange någon
referens?
>
> > men ur sammanhanget förstod jag
> > nog ändå vad du menade.
> > Detta bör likväl innebära att du värderar den ena betydelsen av ordet
> > "patetisk" högre än den andra,
>
> Nej, det innebär tvärtom att jag inte värderar den ena högre än den andra.
Som jag uppfattar det, betyder det att du i stället för att skriva "90% av
svenskarna vet inte vad den 'egentliga' betydelsen av 'patetisk' är" lika
gärna kunnat skriva det omvända "90% av svenskarna *vet* vad den 'egentliga'
betydelsen av 'patetisk' är."
För mig förefaller det aningen märkligt, men det är naturligtvis du själv
som bäst vet vad du menade.
Det verkar dock som att vi kan enas om att de flesta svenskar troligen
använder ordet "patetisk" på ett fullt korrekt sätt, eller?
Alexander Backlund
>
> "Alexander Backlund" <alexander...@mbox301.swip.net> skrev i
> meddelandet news:Xoiq8.1573$tI1....@nntpserver.swip.net...
> >
> > "Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
> > news:a8c4a1$r5q99$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
> > >
> > > "Alexander Backlund" <alexander...@mbox301.swip.net> skrev i
> > > meddelandet news:NFfq8.1563$tI1....@nntpserver.swip.net...
> > > >
> > > > "Anders" <anders...@telia.com> skrev i meddelandet
> > > > news:a8bu21$qk9me$1...@ID-47400.news.dfncis.de...
> > > >
> > > > > > Det tycks ha undgått dig att jag skrev "egentliga" inom
> > > citationstecken.
> > > > >
> > > > > Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är
> vilken
> > > > > betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken.
> Jag
> > är
> > > > > dock idel öra :-)
> > > >
> > > > Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när
ordet
> > > > används i något oegentlig betydelse.
> > >
> > > Någon sådan konvention känner jag inte till,
> >
> > Nå, det finns en sådan konvention.
>
> Är du säker på att du inte menar "konvention", eller kan du ange någon
> referens?
Att det är så borde var och en som läser vanliga texter känna till, men se
t. ex. "Svenska skrivregler" (Svenska språknämnden, 1991):
"220 Med citattecken kan man också markera att man använder ett ord i en
något avvikande betydelse eller ironiskt.
I planerna finns förslag till flera besparingar. Bland annat beräknas 'bara'
8 000 platser behövas på flyktingförläggningarna nästa år.
Man skall vara försiktig med denna användning. Citattecken får inte användas
bara därför att man inte orkar tänka ut ett mer passande ord. Här följer
några exempel på felaktig eller mindre lyckad användning av citattecken.
Hans tal var kvällens 'höjdpunkt' och alla applåderade uppskattande.
(_Kommentar: Sammanhanget gör troligt att_ höjdpunkt _här har sin vanliga
användning och inte skall uppfattas ironiskt._)
Johan är som vilken kille som helst. Han gillar att spela fotboll och 'meka'
med moppen.
(_Kommentar: Visserligen är ordet_ meka _vardagligt. Men tillsammans med_
kille _och_ moppe _passar ordet bra och behöver därför inte omges av
citattecken._)
221 Man kan ibland välja mellan citattecken och uttrycket _så kallad (så
kallat, så kallade)_, förkortat _s.k._ Observera att man inte kan ha båda
dessa markeringssätt samtidigt.
De är 'beurs'.
De är s.k. beurs." (s. 122-123)
"41 När man vill fästa uppmärksamheten vid själva ordvalet därför att ordet
på något sätt är speciellt, t.ex. lånat från ett annat språk, kan detta
markeras med *citattecken*.
Låt gå för 'lilla gumman', men kalla mig inte 'baby darling'!
MÄRK
Citattecken vid enstaka uttryck kan uppfattas som tecken på reservation
eller ironi, och bör användas sparsamt. Se vidare _Citattecken_ punkt 220."
(s. 30)
> > > men ur sammanhanget förstod jag
> > > nog ändå vad du menade.
> > > Detta bör likväl innebära att du värderar den ena betydelsen av ordet
> > > "patetisk" högre än den andra,
> >
> > Nej, det innebär tvärtom att jag inte värderar den ena högre än den
andra.
>
> Som jag uppfattar det, betyder det att du i stället för att skriva "90% av
> svenskarna vet inte vad den 'egentliga' betydelsen av 'patetisk' är" lika
> gärna kunnat skriva det omvända "90% av svenskarna *vet* vad den
'egentliga'
> betydelsen av 'patetisk' är."
> För mig förefaller det aningen märkligt, men det är naturligtvis du själv
> som bäst vet vad du menade.
Om du vill förstå vad jag menade föreslår jag att du tar hänsyn till
kontexten.
Emellertid betyder det att den ena betydelsen inte är mer egentlig än den
andra, vilket har direkt bäring på det stycke jag kommenterade. Om det kan
förbättra din läsförståelse kan du prova att byta ut citationstecknen mot
"så kallade".
Anders
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
news:dkin-99CA1F.1...@news.wineasy.se...
> Alexander Backlund:
>
> > Anders:
> >
citationstecken.
> > >
> > > Nej det undgick mig inte, men vad som möjligtvis undgått mig är vilken
> > > betydelse du tillskriver att skriva ett ord inom citationstecken. Jag
är
> > > dock idel öra :-)
> >
> > Såsom konventionen föreskriver använder jag citationstecken när ordet
> > används i något oegentlig betydelse.
>
> Citationstecken är ''""<>«».
I svenskan, till skillnad från bl.a. engelskan, är inledande och avslutande
citationstecken dock identiska.
Anders
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
> Anders:
>
> > Niklas Dougherty:
> >
> > > Citationstecken? Vilka citationstecken? Jag ser bara tumtecken.
> > > Citationstecken är ''""<>«».
>
Och vi gråter alla floder... ;-)
>
> > I svenskan, till skillnad från bl.a. engelskan, är inledande och
avslutande
> > citationstecken dock identiska.
>
> Nej, det finns ingen sådan tvingande regel. Bland annat Sydsvenska
> Dagbladet använder germansk notation, som i följande exempel:
Nej, det är klart. Det finns naturligtvis inget tvång, men dock tydliga
rekommendationer ("Skrivregler för svenska och engelska,"
Terminologicentrum, punkt 58, 2001 )
<snip>
Anders
Jag ger mig. När jag tittade lite noggrannare i min egen "husbibel", stod
det även där att finna :-)
<snip>
> > > > men ur sammanhanget förstod jag
> > > > nog ändå vad du menade.
> > > > Detta bör likväl innebära att du värderar den ena betydelsen av
ordet
> > > > "patetisk" högre än den andra,
> > >
> > > Nej, det innebär tvärtom att jag inte värderar den ena högre än den
> andra.
> >
> > Som jag uppfattar det, betyder det att du i stället för att skriva "90%
av
> > svenskarna vet inte vad den 'egentliga' betydelsen av 'patetisk' är"
lika
> > gärna kunnat skriva det omvända "90% av svenskarna *vet* vad den
> 'egentliga'
> > betydelsen av 'patetisk' är."
> > För mig förefaller det aningen märkligt, men det är naturligtvis du
själv
> > som bäst vet vad du menade.
>
> Om du vill förstå vad jag menade föreslår jag att du tar hänsyn till
> kontexten.
Som jag redan sagt, jag tror att jag förstår vad du menar.
>
> Emellertid betyder det att den ena betydelsen inte är mer egentlig än den
> andra, vilket har direkt bäring på det stycke jag kommenterade. Om det kan
> förbättra din läsförståelse kan du prova att byta ut citationstecknen mot
> "så kallade".
Jag har, mig veterligen, ingen alvarlig brist i läsförståelse så det skall
nog inte behövas.
Oavsett vilket, tycker jag ändå att det är skönt att vi kan enas om att en
stor majoritet av svenskarna troligen använder ordet "patetisk" på ett
korrekt sätt. Ty detta är en så viktig fråga som debatterats alltför lite..
;-)
Anders
"Niklas Dougherty" <dk...@cam.moc> skrev i meddelandet
> Anders:
>
> > > Nej, det finns ingen sådan tvingande regel. Bland annat Sydsvenska
> > > Dagbladet använder germansk notation, som i följande exempel:
> >
> > Nej, det är klart. Det finns naturligtvis inget tvång, men dock tydliga
> > rekommendationer ("Skrivregler för svenska och engelska,"
> > Terminologicentrum, punkt 58, 2001 )
>
Ärligt talat vet jag inte vad som föreskrivs i svenskan (hittar heller inget
om det i min lilla bok.) I engelskan, där jag är mer van att skriva
referenser, vill jag minnas att det är "tillåtet" att sätta kommat antingen
innan eller efter avslutande citattecken.
01.tony....@loks.se
> Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
>
hej boys jag känner en snubbe som heter sten känn er ägda
fakejosa...@gmail.com
> Vad är det för grundämnen i "vanlig" sten egentligen?
>
> /Micke