Jag gjorde ett test som folkuniversitetet har för att bestämma nivån
på dina svenskakunskaper. Min flickvän som inte har svenska som
modersmål hade skrivit ut det, som tur var hade jag bara två fel...
Ett slarvfel (talspråksfel) och ett annat. Jag tvekade över den här
frågan.
Välj ett av följande alternativ:
Ens
Sina
Sitt
Sin
_____ vänner måste man vara rädd om.
Ok, här valde jag först sina (vilket är det rätta enligt facit)
ändrade mig och valde ens. Varför vet jag inte, tycker att båda känns
bra att säga. Vilken grammatisk regel som styr att det är sina som är
rätt?
Sen var det en annan sak i testet som var lite rolig. Det fanns ett
exempel för att visa hur man skulle svara på en grupp av frågor. Det
såg ut såhär:
"Skriv verbet inom parentes i rätt form.
Jag _________ en fantastisk film den här veckan. (se)
Skriv: har sett"
Jag skulle vilja påstå att det går lika bra att skriva: såg
Lite konstigt att ha en mening där det finns två svarsmöjligheter när
det skall vara ett exempel...
Mvh Ulf
Vet inte mycket om regler och sånt, men mitt språk-öra säger att ens går bra
bara det är i plural dvs. enas vänner. Ens vän däremot i singular.
-tr
Singularis/pluralis har inget med saken att göra. Reflexiva pronomen
(sin/sitt/sina) bör användas när det passar (be mig inte ge en regel för
det!), vilket tyvärr många skribenter inte känner på sig, utan använder
hans/hennes/deras i stället, speciellt vid översättning från engelska.
"Ens" kan man använda när ett reflexivt pronomen inte fungerar. Jag
kommer för tillfället inte på något bra exempel där "ens" är det rätta
ordet.
--
Lars Enderin
Du kommer inte ens på ett exempel?
Det finns en regel som oftast för en rätt.
"Vid syftning på satsens subjekt (eller tankesubjektet i ett uttryck som inte är
en sats) används sin, annars hans, hennes, dess, deras osv."
Det finns en rad fall där man använder sin fast regeln säger dess, men det rör
sig om mer eller mindre stående uttryck av typen "lämna någon åt sitt öde", "på
sin tid" etc
Tillsammans med än och som används nästan alltid sin i uttryck av typen "han är
mycket äldre än sin fru"
Vid attribut till subjekt inledda med 'med' säger regeln sin, men många använder
ändå 'dess', och 'dess' kan ge en nyansskilnad gentemot 'sin'.
>Hej,
>
>Jag gjorde ett test som folkuniversitetet har för att bestämma nivån
>på dina svenskakunskaper. Min flickvän som inte har svenska som
>modersmål hade skrivit ut det, som tur var hade jag bara två fel...
>Ett slarvfel (talspråksfel) och ett annat. Jag tvekade över den här
>frågan.
>
>Välj ett av följande alternativ:
>
>Ens
>Sina
>Sitt
>Sin
>
>
>_____ vänner måste man vara rädd om.
>
>
>Ok, här valde jag först sina (vilket är det rätta enligt facit)
>ändrade mig och valde ens. Varför vet jag inte, tycker att båda känns
>bra att säga. Vilken grammatisk regel som styr att det är sina som är
>rätt?
Som sagt annorstädes används "sin" ("sitt/sina") när ordet syftar på
meningens subjekt.
"Ens" fungerar i följande exempel: "Det är nog lika bra att göra slut
med en flickvän som inte tycker om ens vänner."
>Sen var det en annan sak i testet som var lite rolig. Det fanns ett
>exempel för att visa hur man skulle svara på en grupp av frågor. Det
>såg ut såhär:
>
>"Skriv verbet inom parentes i rätt form.
>
>Jag _________ en fantastisk film den här veckan. (se)
>
>Skriv: har sett"
>
>Jag skulle vilja påstå att det går lika bra att skriva: såg
>Lite konstigt att ha en mening där det finns två svarsmöjligheter när
>det skall vara ett exempel...
Det finns faktiskt tre, eftersom det går lika bra att säga "jag kommer
att se en fantastisk..."
Men jag håller med dig om att det går lika bra med "såg", och vill
faktiskt påstå att det till och med är bättre att använda den formen.
Christian Henriksson
(christianhenriksson @ telia.com)
--
"Keep the city clean!
Eat a pigeon every day."
> Sen var det en annan sak i testet som var lite rolig. Det fanns ett
> exempel för att visa hur man skulle svara på en grupp av frågor. Det
> såg ut såhär:
>
> "Skriv verbet inom parentes i rätt form.
>
> Jag _________ en fantastisk film den här veckan. (se)
>
> Skriv: har sett"
>
> Jag skulle vilja påstå att det går lika bra att skriva: såg
> Lite konstigt att ha en mening där det finns två svarsmöjligheter när
> det skall vara ett exempel...
"Jag har sett en fantastisk film den här veckan" ger mig intrycket av att du
har sett många filmer den här veckan, men bara en som var fantastisk.
"Jag såg en fantastisk film den här veckan" låter mycket mer naturligt i
mina öron...
--
© S t e f a n
*********************************************
E-mail: stefan_hstd(at) H O T M A I L . C O M
*********************************************
Inte helt övertygad.
Det är fullt tänkbart att personen ifråga endast sett en film den här veckan,
men att filmen råkade vara riktigt fantastisk.
>
> "Jag såg en fantastisk film den här veckan" låter mycket mer naturligt i
> mina öron...
Instämmer.
Och ska man vara petig så är väl inte "har sett" *ett* verb, utan två.
Jimi
Och ska man vara ännu petigare så utgörs väl dessa två verb av ett
huvudverb och ett hjälpverb.
--
Jana
"We are ready for any unforeseen event which may or may not happen."
- GW Bush
Så vilket av orden "har" och "sett" menar du inte är ett verb? Om du menar
att båda är verb så förstår jag inte vad petigheten ska ha för
rättfärdigande.
Jimi
Du menar att du inte vet vad ett hjälpverb är?
--
Jana
"In God we trust, all others we virus scan."
Nej, jag menar att både hjälpverb och huvudverb är just verb.
Jimi
> Nej, jag menar att både hjälpverb och huvudverb är just verb.
Visst. Men eftersom hjälpverbets enda funktion är att ge tempus åt
huvudverbet så kan man förstås inte tala om mer än ett verb. Att tala om
två verb blir ju direkt vilseledande.
--
Jana
"The fact that no one understands you
doesn't mean you're a genius."
Mitt språköra gillar bara "sina" här.
>>bra att säga. Vilken grammatisk regel som styr att det är sina som är
>>rätt?
>
> Vet inte mycket om regler och sånt, men mitt språk-öra säger att ens går bra
> bara det är i plural dvs. enas vänner. Ens vän däremot i singular.
Det heter "ens" oberoendo av numerus på ordet som kommer efter.
CV
> Singularis/pluralis har inget med saken att göra. Reflexiva pronomen
> (sin/sitt/sina) bör användas när det passar (be mig inte ge en regel för
> det!), vilket tyvärr många skribenter inte känner på sig, utan använder
> hans/hennes/deras i stället, speciellt vid översättning från engelska.
> "Ens" kan man använda när ett reflexivt pronomen inte fungerar. Jag
> kommer för tillfället inte på något bra exempel där "ens" är det rätta
> ordet.
Det är för jävligt att folk inte kan låta ens saker vara ifred.
Här går det inte med "sina" eftersom det skulle betyda
att "folk" är ägare till sakerna, och inte den som talar.
CV
En är objektformen av man. Ens är genetivformen. Sin, sitt, sina är
formen vid reflexiv possessiv aspekt. Den sistnämnda syftar alltså
tillbaka till subjektet i satsen och uttrycker ägande gentemot satsens
objekt: "Hon borstar sitt hår", "Man tar på sin flytväst"
"Om tullen tar en, så blir man av med sin sprit"
Här har vi objektform i den första satsen (en), och subjektform (man)
följt av reflexiv possessivform (sin) i den andra.
"Om tullen tar ens sprit, så får man gå törstig"
Och här har vi genetivform i den första satsen (ens), följt av
subjektform (man) i den andra.
Genetivformen används alltså då man inte är subjekt i satsen. I ditt
frågeexempel är man däremot subjekt i satsen, varför den reflexiva
possessiva formen skall användas.
Men det är ett rätt vanligt misstag att blanda bort korten för sig när
det gäller reflexiva possessiva pronomen kontra possessiv eller genetiv,
så du ska inte behöva skämmas över det.
--
Jana
"I am not a vegetarian because I love animals;
I am a vegetarian because I hate plants."
> >> Och ska man vara petig så är väl inte "har sett" *ett* verb, utan
> >> två.
> >
> > Och ska man vara ännu petigare så utgörs väl dessa två verb av ett
> > huvudverb och ett hjälpverb.
>
> Så vilket av orden "har" och "sett" menar du inte är ett verb? Om du menar
> att båda är verb så förstår jag inte vad petigheten ska ha för
> rättfärdigande.
Den har massvis med rättfärdigande. Vi kan till exempel börja med att
"har sett", fastän bestående av två verb, likafullt är en enda och
enhetlig verbform av verbet "se".
Jan Böhme
OK. Vi kanske kan enas om att båda ståndpunkterna på sätt och vis är
korrekta.
Jimi
Med användning av modala hjälpverb går det ju för all del att utöka
antalet verb i ett möjligt svar i det närmaste in absurdum, utan att för
den skull kunna belastas med ett felaktigt svar -- exempelvis "bör ha
kunnat få se", eller liknande.
--
Jana
"The pen is mightier than the sword,
and considerably easier to write with."
Problemet här är väl att svenskan inte skiljer mellan artikel och
räkneord såsom t.ex. norskan (bokmål: en/én, et/ett) och engelskan
(a/one).
--
/ Frank, Göteborg.
Men det beror väl som vanligt på sammanhanget.
Har du gjort nånting kul denna veckan? Jag har sett...osv
Har du sett en bra film någon gång? Jag har sett.... osv ELLER Jag såg
en....
Såg du filmen om XXX eller gick du för att en annan? Jag såg.....
Osv... så där kan man ju filosofera om i vilka fall olika uttryckssätt är
riktiga.
Inget som är skrivet "låter" av sig självt.
Det beror ju helt på vilken betoning läsaren läser in i det skrivna.
Och det varierar från person till person och fall till fall.