Snabel-a
Johan Anglemark
enkelt inte tänkt till vad beträffar utläsningen av @ i e-postadresser...
Ordlisteartikel
----------
snabel-a
tecknet @ (ett ringomgärdat a)
Använd snabel-a för tecknet @, som förekommer i e-postadresser. Läs också
ut det som snabel-a och inte som "at".
Kommentar
I svenskan liksom i andra språk finns det flera benämningar på detta
tecken: snabel-a, kanelbulle, apsvans, apöra, elefantöra, alfaslang,
krullalfa. Alla är mer eller mindre goda beskrivningar av utseendet på
detta tecken. De med alfa är olämpliga då det inte är det grekiska alfa som
avses. Tecknet @ avser ett vanligt latinskt a plus ett d omvandlat till en
halvcirkel (av latinets ad). Det engelska commercial at är inte särskilt
lämpligt att ta över ens i översatt form, eftersom vi inte använt det
uttrycket eller det tecknet i svenskan tidigare.
Benämningen snabel-a är den enda benämning som anger att det är fråga om
ett a. Dessutom verkar det redan ha slagit igenom i svenskan. Det används
även i danskan. Att benämningen utgörs av en vardaglig liknelse gör den
inte mindre seriös (jämför gomsegel, skruvskalle och magmun). Även i andra
språk är de officiella benämningarna på @ liknelser. Observera också att
man måste skilja på själva tecknet @ och vad tecknet står för ('vid',
'på'). När man t.ex. vill ge någon sin e-postadress är det ju tecknet @ man
avser när man läser upp adressen, inte bokstäverna v, i och d (eller p och
å) som många skulle tro om vi läste "vid" (eller "på").
Frågesvarsartikel:
------------------
Fråga 5: Varför ska man kalla @ snabel-a, det ska väl läsas ut at?
Svar: I e-adresser är det tecknet @ som åsyftas, inte vad det betyder
('vid', eller 'at' på engelska).
Kommentar:
Till Svenska datatermgruppen har vi fått reaktioner på termen snabel-a för
tecknet @, som förekommer i e-postadresser. Somliga tycker att det i
stället
borde läsas ut som ett ord, förslagsvis engelskans "at" eller (mer sällan)
ett motsvarande svenskt "vid". Och visst är det så att tecknet @ betyder
'vid':
namnet x vid (eller på) adressen y. Men det är viktigt att kunna skilja på
själva tecknet och vad tecknet står för. För när vi t.ex. vill ge någon vår
e-postadress är det förstås tecknet @ vi avser när vi läser upp adressen,
inte bokstäverna v, i och d (eller p och å) vilket man skulle kunna tro om
vi
läste "vid" (eller "på"). Eftersom det på svenska inte finns någon
etablerad utläsning av @ skulle det dessutom vara förvirrande om någon
läste ut det som
på, vid eller liknande. (Föreställningen att at - även i svenskan - är
liktydigt med tecknet @ bygger på ren okunnighet; at är och förblir en
engelsk
preposition och är inte namnet på tecknet. Om tecknet ska anses stå för
några bokstäver är det dessutom snarast en ligatur av latinets ad.)
Ju mer van man är vid e-posthantering, desto mer benägen är man att utläsa
@ med ett kort ord ("at", "vid", "på"), men än så länge är e-post något
nytt
för väldigt många och kommer att vara det under lång tid framöver. Därför
bör man läsa ut tecknet med dess namn och inte som ett ord.
Varför kan då inte @ helt enkelt kallas at-tecken, som några föreslagit
(efter eng. at-sign)? At-tecken är olämpligt inte minst för att det kan
missförstås:
utläses det [æt] som på engelska ligger det nära uttalet av et-tecken,
utläses det [at] kan det tydas som att. för 'attention', ett annat uttryck
som ofta
förekommer i adresser. Vid-tecken då? Ja, hade vi vant oss vid att utläsa @
som "vid", precis som vi utläser & som "och", hade vid-tecken kanske
varit naturligt. Men någon sådan tradition finns inte. Däremot har det
sedan flera år varit vanligt, inte minst bland datoranvändarna själva, att
omtala @
som just "snabel-a". Även tecknet & måste när det förekommer t.ex. i
firmanamn ibland utläsas som "et-tecken" och inte som "och", eftersom det
kan vara
viktigt att poängtera att namnet ska skrivas med detta tecken och inte med
ordet och.
Några har också tyckt att snabel-a låter oseriöst, att det ger intryck av
vardaglig, icke-officiell benämning. Men det gäller också många andra ord i
språket,
innan man vant sig vid dem. Dessutom måste saker inte alltid namnges med
termer som utstrålar vetenskaplighet - vardagliga liknelser fungerar ofta
lika
bra (jämför gomsegel, kattfot [trekronorsstämpel], kofot, magmun och
skruvskalle). De mer eller mindre officiella benämningarna på tecknet @ i
andra länder utgörs för övrigt ofta av just sådana liknelser: sobatjka
'liten hund' (ryska), kissanhäntä 'kattsvans' (finska), kukac 'mask',
'larv'
(ungerska), apestaart(je) '(liten) apsvans' (nederländska), Klammeraffe
'klängande apa' (tyska), majmun (majmunski rep) 'apa (apsvans)' (serbiska),
ensaimada 'bulle' (spiralformat bakverk) (katalanska), shablul/strudel
'strudel' (bakverk) (hebreiska), chiocciola 'snigel' (italienska), escargot
'snigel' (franska).
När vi så småningom har lärt oss hur e-postadresser är strukturerade,
kanske det i vissa adresser räcker med att läsa ut personnamn och
domänadress, utan
att nämna @ (eller punkterna mellan adressens delar). Men för många andra,
mer svårtolkade adresser kommer tecknet @ fortfarande att behöva läsas
ut.
Svenska datatermgruppen, Ola Karlsson
http://www.nada.kth.se/dataterm/
--
Johan Anglemark johan.a...@bahnhof.se
http://www.bahnhof.se/~anglemar
Europeisk Förening för SF: http://sfweb.dang.se
Jan Böhme
>Apropå på Jan Böhmes "brutala" misstanke att vi i Datatermgruppen helt
>enkelt inte tänkt till vad beträffar utläsningen av @ i e-postadresser...
><klipp här och flerstädes i artikeln>
> Observera också att
>man måste skilja på själva tecknet @ och vad tecknet står för ('vid',
>'på'). När man t.ex. vill ge någon sin e-postadress är det ju tecknet @ man
>avser när man läser upp adressen, inte bokstäverna v, i och d (eller p och
>å) som många skulle tro om vi läste "vid" (eller "på").
Här är alltså det första stället där gruppen, eller snarare dess
företrädare här, enligt mitt förmenande inte har tänkt tillräckligt
djupt. Om att knäsätta "snabel-a" som namn på tecknet i fråga finns
inte mycket att invända. Den enda invändning som skulle kunna tänkas
är att det inte förefaller helt nödvändigt att knäsätta en term med
bindestreck och som måste ta en kolon för att kunna bilda plural eller
bestämd form. Annars är naturligtvis inte "snabel-a" sämre än övriga
spontana termer. Snarare bättre, också eftersom "kanelbulle",
"kattsvans", "apöra" och de andra alternativen dessutom har en
konkret, icke överförd betydelse, låt vara att denna knappast löper
någon större riks att sammanblandas. Ingen skugga faller alltså över
"snabel-a" som _teckennamn_,
Men sedan har jag betydande invändningar. Textförfattaren skriver
"Observera också att man måste skilja på själva tecknet @ och vad
tecknet står för ('vid',>'på'). När man t.ex. vill ge någon sin
e-postadress är det ju tecknet @ man avser när man läser upp
adressen..."
I och med att det enda språk som har någon som helst hävd bakom
användande och utläsande av kattrumpan i modern tid alltså, med
utmärkt resultat,_skilljer_ på namn och uttal, och använder en vanlig
preposition för att läsa ut tecknet, kan det kraftfullt diskuteras om
ovan citerade resonemanget kan betecknas som intellektuellt fullt
hederligt. Det _finns_ en etablerad praxis att läsa ut tecknet som en
preposition som anger betydelsen. Att föreslå en annan
uppläsningsprincip, utan med ett ord beröra att den princip som
hittills har varit allenarådande är annan, långt mindre ge några skäl
för varför den inte bör vara tillämplig i svenskan när den
uppenbarligen fungerar väl i engelskan, imponerar väldigt lite på mig.
>Eftersom det på svenska inte finns någon
>etablerad utläsning av @ skulle det dessutom vara förvirrande om någon
>läste ut det som
>på, vid eller liknande.
Detta resonemang kan jag överhuvudtaget inte begripa. Logiken är
tydligen "eftersom det inte finns någon vettig praxis, måste vi välja
en knäpp utläsningsprincip". Detta resonemang är i sin förlängning
helt förödande. Eftersom Datatermgruppen gör någon väsentlig insats
just i de fall när någon vettig, etablerad praxis spontant inte har
uppkommit, skulle det ovanstående strängt taget tvinga Datatermgruppen
att bli ett organ vars huvuduppgift är att utse egendomliga och
naturvidriga datatermer på svenska.
Valet av de svenska prepositionsalternativ som redovisas som möjliga
visar också på att dessa inte är ordentligt genomtänkta. Det skäligen
problematiska "på" redovisas, samtidigt som det betydligt naturligare
"hos" överhuvudtaget inte nämns.
>Ju mer van man är vid e-posthantering, desto mer benägen är man att utläsa
>@ med ett kort ord ("at", "vid", "på"), men än så länge är e-post något
>nytt
>för väldigt många och kommer att vara det under lång tid framöver. Därför
>bör man läsa ut tecknet med dess namn och inte som ett ord.
> Vid-tecken då? Ja, hade vi vant oss vid att utläsa @
>som "vid", precis som vi utläser & som "och", hade vid-tecken kanske
>varit naturligt. Men någon sådan tradition finns inte.
Att det är Datatermgruppens uppdrag att, då så är påkallat, _skapa_
sådan tradition förtiger texten helt. Vad ni nu har gjort är ju att
införa traditionen att uttala tecknet med en ovålig
trestavelsekombination, som ofta nog kan bli lika lång som det som
finns på endra sidan om tecknet i tal. Varför avstod ni då för att i
stället knäsätta en kort, naturlig svensk preposition? Nyinförande av
ett svenskt uttal av kattrumpan skulle det ju bli _under alla
förhållanden_.
> Även tecknet & måste när det förekommer t.ex. i
>firmanamn ibland utläsas som "et-tecken" och inte som "och", eftersom det
>kan vara viktigt att poängtera att namnet ska skrivas med detta tecken
>och inte med ordet och.
Ibland, var det. Väldigt sällan. I övrigt används läsuttalet "och".
Ingenting i världen hade hindrat datoranvändarna att använda
teckennamnet i de fall när detta föreföll nödvändigt, om
Datatermgruppen hade gjort vad jag anser vara dess plikt, och knäsatt
en lämplig preposition som rekommenderat uttal. Texten andas i detta
avseende en påfallande feghet.
Och resultatet blir, kan jag tala om, att det "at" som Datatermgruppen
på goda grunder vill bekämpa, kommer att hålla sig kvar i betydligt
större utsträckning än om gruppen hade vågat sätta ned foten och
knäsatt "vid", "hos" eller någon annan preposition som den funnit
lämplig.
Feghet straffar sig, nämligen.
>De mer eller mindre officiella benämningarna på tecknet @ i
>andra länder utgörs för övrigt ofta av just sådana liknelser: sobatjka
>'liten hund' (ryska), kissanhäntä 'kattsvans' (finska), kukac 'mask',
>'larv'
>(ungerska), apestaart(je) '(liten) apsvans' (nederländska), Klammeraffe
>'klängande apa' (tyska), majmun (majmunski rep) 'apa (apsvans)' (serbiska),
>ensaimada 'bulle' (spiralformat bakverk) (katalanska), shablul/strudel
>'strudel' (bakverk) (hebreiska), chiocciola 'snigel' (italienska), escargot
>'snigel' (franska).
Här, när det gäller att stödja det egna resonemanget, kan texten
minsann ha hur vid utblick som helst. Däremot får vi inte reda på en
fnuddelivitt om hur tecknet _utläses_ på alla dessa språk. Detta
skulle, för att uttrycka sig milt, ha haft väl så hög relevans för det
resonemang som texten vill före.
>När vi så småningom har lärt oss hur e-postadresser är strukturerade,
>kanske det i vissa adresser räcker med att läsa ut personnamn och
>domänadress, utan
>att nämna @ (eller punkterna mellan adressens delar). Men för många andra,
>mer svårtolkade adresser kommer tecknet @ fortfarande att behöva läsas
>ut.
Detta resonemang är också egenartat. Punkterna utelämnar man ju oftast
redan idag, i synnerhet när de avdelar namn. Däremot finns det ju
ingenting i praxis idag som tyder på att det skulle finnas ett behov
av att utelämna också kattrumpan helt. I stället för att empirtiskt
observera verkligheten, med dess prepositionsutläsande av tecknet,
hemfaller textförfattaren till rent syntetiska resonemang.
Fallet är relativt klart. Datatermgruppen har, av skäl som inte
ordentligt redovisats i texten, och som därmed förmodligen inte _är_
fullt genomtänkta, avstått från att rekommendera en svensk preposition
för att läsa ut tecknet "snabel-a". Texten för ett vidlyftigt
resonemnang, som dock konsekvent avstår från att beröra problemets
kärnpunkt. Styrkan och logiken i resonemangen, sådana de redovisas, är
i sin helhet inte påfallande.
Datatermgruppen har möjligen tänkt _till_. Men ingenting i den postade
artikeltexten tyder på att denna tankeverksamheten har nått de djup
och den stringensgrad som ämnet kräver. I synnerhet saknas den
internationella utblick som är nödvändig när det gäller att
argumentera för hur språkliga ting "ju måste" vara.
Artikeln har naturligtvis övertygat mig om att valet av "snabel-a" som
utläsningsuttal inte har skett helt på en höft. men den har
sannerligen inte övertygat mig om att det har skett med den
intellektuella stringens, och inte heller med det det begrepp om
uppgiften, som man egentligen har anledning att begära.
För att vara fullständigt uppriktig tror jag att Datatermgruppen
skulle vinna på att inkludera en begåvad och elak jävel, vars främsta
uppgift skulle vara att skjuta hål på den argumentation som företes
från övriga medlemmars sida.
En artikel som den ovastående skulle ha vunnit kraftigt på något
sådan.
Och slutsatsen skulle förmodligen ha blivit en annan.
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att
betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Rydberg, Björn
Däremot är jag inte övertygad om att deras slutsats är felaktig.
>
>För att vara fullständigt uppriktig tror jag att Datatermgruppen
>uppgift skulle vara att skjuta hål på den argumentation som företes
>från övriga medlemmars sida.
Du verkar vara den självklara kandidaten!!! ;-)
/Björn
Lars Olsson
Jag hyser samma åsikt vad gällande vuxnas iver att (först) lära barn/bebisar
att säga "toto", "vovve", "kisse" (jag kan inte erinra mig att jag någonsin
har förstått syftet med att uppmuntra fel), för att sedan lära dom "rätt".
Varför inte lära "rätt" först, när vi har lättare för att lära - i
stället för att skapa misstro genom att ändra regler allt efter som tiden
flyter?
? Eller borde vi börja lära barnen, i skolan, att bokstäverna i alfabetet
heter saker som "ring", "kurvig väg", "stolpe", "omkullvält kors" o.s.v. ?,
för att det skall vara lättar för barnen att lära sig alfabetet....
Torkel Franzen
>Att inte kalla "@" för det engelska "at", ser jag som dumt.
Varför det? Varför ska vi inte prata svenska?
Mats Löfdahl
> I och med att det enda språk som har någon som helst hävd bakom
> användande och utläsande av kattrumpan i modern tid alltså, med
> utmärkt resultat,_skilljer_ på namn och uttal, och använder en
> vanlig preposition för att läsa ut tecknet, kan det kraftfullt
> diskuteras om ovan citerade resonemanget kan betecknas som
> intellektuellt fullt hederligt.
Nå, det heter ju faktiskt samma sak som prepositionen ifråga, "at",
med tillägget "commercial" eller "-sign". Och det är formmässigt ett
a som i början på "at". Och det används för "at" också i andra
sammanhang. De kopplingarna saknar vi i svenskan.
Nog skulle det finnas fördelar med ett språkligt vettigt sätt att läsa
ut tecknet men att man råkar göra det på engelska är kanske inte ett
_så_ himla starkt argument. Om man inte är beredd att kopiera allt
möjligt dumt bara för att man gör så i Amerika, alltså.
Men den sortens åsikter trodde jag vi överlät åt Niklas. :-)
--
Mats Löfdahl
Jan Böhme
>
> Jan....@REMOVE.THIS.sh.se (Jan Böhme) writes:
>
> > I och med att det enda språk som har någon som helst hävd bakom
> > användande och utläsande av kattrumpan i modern tid alltså, med
> > utmärkt resultat,_skilljer_ på namn och uttal, och använder en
> > vanlig preposition för att läsa ut tecknet, kan det kraftfullt
> > diskuteras om ovan citerade resonemanget kan betecknas som
> > intellektuellt fullt hederligt.
>
> med tillägget "commercial" eller "-sign". Och det är formmässigt ett
> a som i början på "at". Och det används för "at" också i andra
> sammanhang. De kopplingarna saknar vi i svenskan.
Det är visserligen sant. Men det faktum att man faktiskt klarar av att
använda en konventionell preposition på engelska slår ju undan benen för
Datatermgruppens argumentation att detta skulle vara särdeles
opraktiskt, eftersom man inte skulle veta om det var tecknet eller det
utlästa ordet som skulle användas. Den förväxlingsrisken _åt det hållet_
måste ju vara _precis_ lika stor på engelska, oavsett att det är
självklarare vilken preposition som ska användas för att läsa ut
kanelbullen på det språket.
> Nog skulle det finnas fördelar med ett språkligt vettigt sätt att läsa
> ut tecknet men att man råkar göra det på engelska är kanske inte ett
> _så_ himla starkt argument.
Om det inte hade varit för att det faktum att man läser ut den så på
engelska, med god behållning, är ett kraftigt argument _mot_ de enda
argument som Datatermgruppen kan andra _för_ att läsa ut det med ett
klumpigt trestavigt teckennamn.
Det var uttryckligen en kritik av Datatermgruppens argumentering det var
fråga om, från min sida, i mitt förra inlägg. Och jag kan inte inse
annat än att engelskans självklara sätt att läsa ut apskallen är
fullständigt förödande för Datatermgruppens _argumentation_ för
utläsningen "snabel-a".
Om någon annan kan komma med en annan, och bättre, argumentation för
utläsning med ett komplicerat teckennamn för det eländiga tecknet, så va
banque! Men det har alltså inte Datatermgruppen lyckats med.
Och det är ju trots allt deras eländiga förslag.
--
Mats Löfdahl
> Men det faktum att man faktiskt klarar av att använda en
> konventionell preposition på engelska slår ju undan benen för
> Datatermgruppens argumentation att detta skulle vara särdeles
> opraktiskt, eftersom man inte skulle veta om det var tecknet eller
> det utlästa ordet som skulle användas. Den förväxlingsrisken _åt
> det hållet_ måste ju vara _precis_ lika stor på engelska, oavsett
> att det är självklarare vilken preposition som ska användas för att
> läsa ut kanelbullen på det språket.
Ganska sant.
Om det inte hade varit för den lilla detaljen att utläsningen av "@"
som "at" redan är etablerad i engelskan. Vilket ju kan tänkas minska
förväxlingsrisken för engelsktalande eftersom det redan finns en
beredskap att tänka "@" när man hör "at".
Här i Sverige blev ju "@" poppigt över en natt för ett par år sedan
och fick göra tjänst som både "a", "e" och "o" (tror jag mig minnas) i
diverse reklamannonser. Så det är nog lite mer oklart för gemene man
vad för slags fågel "@" egentligen är.
--
Mats Löfdahl
Jan Böhme
> Om det inte hade varit för den lilla detaljen att utläsningen av "@"
> som "at" redan är etablerad i engelskan. Vilket ju kan tänkas minska
> förväxlingsrisken för engelsktalande eftersom det redan finns en
> beredskap att tänka "@" när man hör "at".
Nå, nu tror jag att den beredskapen skulle komma mycket snabbt också i
Sverige. Vi talar om e-postadressers utläsning, inte sant? Jag tror
faktiskt att beredskapen på att träffa på en kanelbulle i en
e-postadress är ganska stor redan idag i det här landet.
Det gäller bara att välja preposition. Och proklamera den urbi et orbi.
--
Jan Böhme
> Jag kanske har missförstått det hela men dataterminologerna verkar
> invända mot "vid" att det skulle kunna tolkas som vid istället för @.
> Problem skulle uppstå med adresser i stil med
> lilj...@vidvid.vidberg.se
> vars utläsning med "vid" för "@" skulle bli
> liljevidvidvidvidpunktvidberg.se. Detta skulle då kunna syfta även på
> lilje...@vid.vidberg.se
> Motsvarande mångtydighet torde dock kunna uppstå vid adresser av typ
> bostad...@snabelasnabela.snabelb.se
> Och
> tillstånd...@atat.bt.se
> Rätta mig om jag har fel!
Jo, det är ungeför det de menar. Och vad jag menar är att går det bra
med "at" på engelska så borde det funka med "vid" eller "hos" på svenska
också, utan dessa skäligen teoretiska missförstånd.
Men jag håller med om att det vore rätt fräckt att inregistrera domänen
"snabela.com".
Bara för att jävlas, sådär.
--
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl wrote:
>
> > Om det inte hade varit för den lilla detaljen att utläsningen av
> > "@" som "at" redan är etablerad i engelskan. Vilket ju kan tänkas
> > minska förväxlingsrisken för engelsktalande eftersom det redan
> > finns en beredskap att tänka "@" när man hör "at".
>
> Nå, nu tror jag att den beredskapen skulle komma mycket snabbt också
> i Sverige. Vi talar om e-postadressers utläsning, inte sant? Jag
> tror faktiskt att beredskapen på att träffa på en kanelbulle i en
> e-postadress är ganska stor redan idag i det här landet.
Sant. Fast nu talar du om något som kan tänkas uppstå i Sverige men
som redan _är_ på engelska.
> Det gäller bara att välja preposition. Och proklamera den urbi et
> orbi.
Detta sagt av samme man som tuggar fradga vid tanken på planertzar som
proklamerat ett visst uttal i etermedia av årtal efter 1999. :-)
--
Mats Löfdahl
Mats Löfdahl
> Men jag håller med om att det vore rätt fräckt att inregistrera
> domänen "snabela.com".
Någon har en webserver på adressen www.dotcom.com. (Fast just nu får
jag ingen kontakt :-(
--
Mats Löfdahl
Jan Böhme
>
> Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
> > Nå, nu tror jag att den beredskapen skulle komma mycket snabbt också
> > i Sverige. Vi talar om e-postadressers utläsning, inte sant? Jag
> > tror faktiskt att beredskapen på att träffa på en kanelbulle i en
> > e-postadress är ganska stor redan idag i det här landet.
>
> Sant. Fast nu talar du om något som kan tänkas uppstå i Sverige men
> som redan _är_ på engelska.
Visst. Men jag anger skäl till varför jag tror att det kommer att bli en
närmast momentan process, när någon väl sättter ned foten.
> > Det gäller bara att välja preposition. Och proklamera den urbi et
> > orbi.
>
> Detta sagt av samme man som tuggar fradga vid tanken på planertzar som
> proklamerat ett visst uttal i etermedia av årtal efter 1999. :-)
Inte fattat skillnaden? Nävisst nä, du tror ju att man inte sa nånting
alls om dedär årtalen inan Allén & Co började dumma sig. ;-)
Men ur _min_ synvinkel är det en himmelsvid skillnad. Vad gäller
snabel-a _fanns_ det ingen etablerad svensk utläsning. I den mån den ska
finnas inom överskådlig tid _måste_ den skapas.
Och som jag ser tjugohundrandet bestod det av att språkligt tondöva
språk"vårdare" _bytte ut_ ett vettigt uttal, helt etablerat och
accepterat, mot ett syntetiskt och korkat.
Det är skillnad, det.
--
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl wrote:
> >
> > Sant. Fast nu talar du om något som kan tänkas uppstå i Sverige
> > men som redan _är_ på engelska.
>
> Visst. Men jag anger skäl till varför jag tror att det kommer att
> bli en närmast momentan process, när någon väl sättter ned foten.
Visst gör du det.
> > Detta sagt av samme man som tuggar fradga vid tanken på planertzar
> > som proklamerat ett visst uttal i etermedia av årtal efter 1999.
> > :-)
>
> Inte fattat skillnaden? Nävisst nä, du tror ju att man inte sa
> nånting alls om dedär årtalen inan Allén & Co började dumma sig. ;-)
Skrev jag inte bara häromdagen om hur arkologer av hävd lär ha uttalat
såna årtal? :-)
--
Mats Löfdahl
Alexander Backlund
Jean-Jacqu...@AgeofReason.fr skrev i meddelandet ...
>Därvidlag håller jag helt med. Att som dataterminologerna gör komma
>dragandes med att det skulle kunna uppstå en mångtydighet vid
>utläsning av adressen på så vis att man inte skulle vet om vid syftade
>på "@" eller "vid" är vad jag kan förstå inget som skiljer ut
>"snabela" från "vid". Samma slags missförstånd skulle ju som exemplen
>ovan visar kunna uppstå med "snabela" dvs man skulle vid utläsandet av
>adressen inte veta om snabela syftade på "@" eller "snabela".
Jag föredrar trots allt snabel-a, som inte är allt för långt. Ju längre
ordet är, desto mindre är risken för sammanblandningar och missförstånd.
("Vid" förekommer t. ex. i fler ord och bokstavskombinationer än snabel-a.)
Dessutom har jag redan tidigare anfört semantiska invändningar mot "vid" och
"hos".
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
Alexander Backlund
Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
>Skrev jag inte bara häromdagen om hur arkologer av hävd lär ha uttalat
>såna årtal? :-)
I det avseendet litar jag mer på Jan Böhme, som, när allt kommer omkring,
känner en del arkeologer, trots att han ännu själv har blivit förmål för
deras intresse. :) Dessutom sade Sture Allén på TV att sedan de började att
rekommendera "tjugohundratalet" och "tjugohundra" (tvi vale) så har han hört
att en del personer _börjat_ att säga "tiohundratalet" (tvi igen).
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
> >Skrev jag inte bara häromdagen om hur arkologer av hävd lär ha uttalat
> >såna årtal? :-)
>
> I det avseendet litar jag mer på Jan Böhme...
Det är klart du gör. Ni tycker ju likadant, ju.
--
Mats Löfdahl
Patrick Lindblom
> Nå, det heter ju faktiskt samma sak som prepositionen
> ifråga, "at", med tillägget "commercial" eller "-sign".
Vilket är den engelska översättningen av latinets "ad", vilket ju
tecknet egentligen betyder. Varför då inte använda ett svenskt passande
ord som "vid"? Det är ju helt analogt med hur man läser ut adresser på
engelska: "patrick [dot] lindblom [at] ecs [dot] se" - inte säger man
"at-sign" eller något annat. Det framgår alltså av sammanhanget vad som
avses. Inte säger man "150 hk [snabel-a] 5.000 RPM", jag säger "150 hk
vid 5.000 RPM".
En e-post adress kan på svenska förstås läsas ut med [vid] (eller [på]
för modernister som tycker att [vid] låter väl högtidligt). Det blir då:
"patrick [punkt] lindblom [på] ecs [punkt] se" eller "patrick [punkt]
lindblom [vid] ecs [punkt] se".
Att kalla tecknet snabel-a tycks mig på ungefär samma mognadsnivå som
att säga "jag tjänade 10.000 pengar på den här affären".(*)
Patrick Lindblom
(*) Att jag sedan själv säger snabel-a emellanåt, eftersom så många har
vant sig vid den konventionen är ett annat problem... :-)
Alexander Backlund
Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
Men snart kommer alla dessa diskussioner att upphöra, för du har ju hållit
på och flitigt skrivit på ett tillägg till VAF:en, eller hur?
Patrick Lindblom
> Jo, det är ungeför det de menar. Och vad jag menar är att går det bra
> med "at" på engelska så borde det funka med "vid" eller "hos" på
> svenska också, utan dessa skäligen teoretiska missförstånd.
Precis. Vi kallar ju inte bindestreck för "linuslinje" eller något annat
fånigt. Skulle problem med utläsningen uppstå kan man väl enkelt
förtydliga att det handlar om ett tecken genom att säga "vid-tecken"
eller möjligen "på-tecken" (även om jag själv föredrar "vid" vid
utläsning av e-postadressser)?
> Men jag håller med om att det vore rätt
> fräckt att inregistrera domänen "snabela.com".
Mer fräckt vore "vidtecken.se" :-)
Patrick Lindblom
Alexander Backlund
Patrick Lindblom skrev i meddelandet
<3694F2C5...@ecs.RemoveThis.se>...
>En e-post adress kan på svenska förstås läsas ut med [vid] (eller [på]
>för modernister som tycker att [vid] låter väl högtidligt). Det blir då:
>"patrick [punkt] lindblom [på] ecs [punkt] se" eller "patrick [punkt]
>lindblom [vid] ecs [punkt] se".
>
>Att kalla tecknet snabel-a tycks mig på ungefär samma mognadsnivå som
>att säga "jag tjänade 10.000 pengar på den här affären".(*)
Semantiskt sett fungerar det bra i vissa sammanhang men inte i andra. I ditt
fall och med vissa andra adresser fungerar det, men inte med den adress jag
använder just nu. Det skulle då tolkas som användaren alexander.backlund
vid/på/hos "mailbox" hos hogia i Sverige. Detta tycker jag är ett starkt
skäl att motsätta sig "vid", "på" och "hos".
Lars Olsson
åsikt).
Förstod du inte den, eller vill du vara provokativ???
Hur total vill du vara i DITT påståeende???
Skall vi plocka bort ALLA låneord i svenska språket....?
Skall vi uttala utländska namn på svenskt vis (ex. Robin, inte längre som
"Råbbin", - utan som "Ruben" (fast med "sina" vokaler) - James,
inte längre som "Jejms", utan som "Tomas" (fast med "sina" bokstäver)???
Vidare så, Torkel,...... varför kan du inte yttra ett "riktigt"
motargument till mitt påståeende, i stället för ett så nonchalant "dum-svar"
(varför det då?, varför inte det så?, o.s.v.) :-(
Om du (Torkel) nu är så noga med att prata "korrekt" svenska, då upplyser
jag dig härmed om att det "riktiga" (originella) sättet att säga "ska" är
"skall" (hur accepterad än den "moderna" kortformen än har blivit).
Usch!, vad irriterande jag fann dig här, Torkel! :-(
Torkel Franzen wrote in message ...
Gugge Törnquist
Jean-Jacqu...@AgeofReason.fr skrev i meddelandet ...
>(JB)
>>Men jag håller med om att det vore rätt fräckt att inregistrera domänen
>>"snabela.com".
>>
>>Bara för att jävlas, sådär.
>
>Jo, undrar om det är gjort?
Japp:
DK Domain Name: SNABELA.COM Administrative Contact:
graff, joakim (JG9590) h...@EUROCONNECT.DK +4531866010
Technical Contact, Zone Contact:
hostmaster (HOS659-ORG) hostm...@EUROCONNECT.NET +4533360508
Fax- +4533363537 Billing Contact:
Domain Invoice Manager (DIM-ORG) d...@EUROCONNECT.NET
+4533360500
Fax- +4533360501
Däremot finns "snabela.net", "snabelasnabela.com" samt "snabela.se" ledigt.
Gugge
Torkel Franzen
>Vidare så, Torkel,...... varför kan du inte yttra ett "riktigt"
>motargument till mitt påståeende, i stället för ett så nonchalant
>"dum-svar"
Varför tycker du att yttrandet att du ser det som dumt att inte säga
"at" fordrar något annat än ett dumsvar?
Nisse Husberg
> Om vi använder "vid" för @ så läses din adress ut som
> alexander punkt backlund vid mailbox punkt hogia punkt net
>
> Jag kan inte säga att jag är klar över vilken svårighet du tycker dig
> se här.
Nä, det är ju alldeles klart. Och om man måste förklara för någon vad
@ är för ett tecken så kan man lika bra säja "a med svans" (kattråmpå)
som den äckliga "snabel-a":et.
Nisse
Fredrik :Ostman
| "tjugohundra"
+-
Är det inte en härad i Uppland? Apropå arkeologin och det och så.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Fredrik :Ostman
| Vilket är den engelska översättningen av latinets "ad", vilket ju
| tecknet egentligen betyder.
Tecknet med svansen är en anglosaxisk uppfinning, trodde jag. Från
italienskan har vi lånat "à" med exakt samma betydelse (kommersiellt
per-styck) och etymologi (ad).
Varför inte uttala @ som ett kort a, som vi gör med à? Om nu alfakrull
eller "at" inte duger.
Johan Anglemark
Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net>:
>Mats Löfdahl skrev:
>>Skrev jag inte bara häromdagen om hur arkologer av hävd lär ha uttalat
>>såna årtal? :-)
>
>I det avseendet litar jag mer på Jan Böhme, som, när allt kommer omkring,
>känner en del arkeologer, trots att han ännu själv har blivit förmål för
>deras intresse. :) Dessutom sade Sture Allén på TV att sedan de började att
>rekommendera "tjugohundratalet" och "tjugohundra" (tvi vale) så har han hört
>att en del personer _börjat_ att säga "tiohundratalet" (tvi igen).
Jag hörde definitivt historiker säga tiohundratalet redan tidigt på 80-talet.
-J
--
Johan Anglemark johan.a...@bahnhof.se
http://www.bahnhof.se/~anglemar
Europeisk Förening för SF: http://sfweb.dang.se
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl skrev:
> > Nå, det heter ju faktiskt samma sak som prepositionen ifråga,
> > "at", med tillägget "commercial" eller "-sign".
>
> Vilket är den engelska översättningen av latinets "ad", vilket ju
> tecknet egentligen betyder. Varför då inte använda ett svenskt
> passande ord som "vid"? Det är ju helt analogt med hur man läser ut
> adresser på engelska: "patrick [dot] lindblom [at] ecs [dot] se" -
> inte säger man "at-sign" eller något annat. Det framgår alltså av
> sammanhanget vad som avses.
Visst, det är fullt möjligt att göra så. Men jag tycker inte det är
självklart att det är bra.
> Inte säger man "150 hk [snabel-a] 5.000 RPM", jag säger "150 hk
> vid 5.000 RPM".
Nu använder man knappast "@" på det sättet i svensk text. Såna
meningar har du förmodligen stött på i engelsk text eller i dåligt
översatta manualer. (Vore det en bra översättning skulle det väl inte
stå "RPM").
> En e-post adress kan på svenska förstås läsas ut med [vid] (eller
> [på] för modernister som tycker att [vid] låter väl högtidligt). Det
> blir då: "patrick [punkt] lindblom [på] ecs [punkt] se" eller
> "patrick [punkt] lindblom [vid] ecs [punkt] se".
Ett av problemen är väl att "at" översätts till svenska med olika
prepositioner, så att olika ord skulle passa i olika epostadresser.
Och det skulle kanske inte fungera lika bra om man var tvungen att
säga "vid" ibland, "på" ibland, och "hos" i en del fall?
"Vid" fungerar t ex utmärkt om högra delen av adressen är en högskola
eller ett företag där man verkligen studerar eller jobbar, men sämre
om den är en brevlåda hos en internet provider (vad är den svenska
termen för det, förresten?) som man inte har någon annan koppling till
än att man tar emot brev där.
> Att kalla tecknet snabel-a tycks mig på ungefär samma mognadsnivå
> som att säga "jag tjänade 10.000 pengar på den här affären".(*)
Vad tecknet ska _kallas_, dvs dess _namn_ är en helt annan fråga. Där
är "snabel-a" ett gott alternativ med en lång historia i svenskan.
--
Mats Löfdahl
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
> >Det är klart du gör. Ni tycker ju likadant, ju.
>
> Men snart kommer alla dessa diskussioner att upphöra, för du har ju
> hållit på och flitigt skrivit på ett tillägg till VAF:en, eller hur?
Det blir nog aldrig något sånt tillägg skrivet av mig är jag rädd
(fast man vet ju aldrig).
Problemet är att det är kul att tjafsa om, men frågan känns alltför
oviktig för att jag ska känna mig motiverad att lägga ner någon
strukturerad ansträngning på den.
--
Mats Löfdahl
Fredrik :Ostman
| "Vid" fungerar t ex utmärkt om högra delen av adressen är en högskola
| eller ett företag där man verkligen studerar eller jobbar
Här har jag tappat tråden flera gånger. Vad håken talar ni om? Den högra
delen av adressen är väl alltid samma sak? Nämligen ett
internetdomännamn, möjligtvis prefigerad av en eller flera datornamn,
eller också ett alias som har samma yttre struktur?
Varför skulle inte "vid", "på", "hos", "å", "à" eller "at" alltid passa
in lika bra?! Maken till standardiserad standard får man ju leta efter.
Mats Löfdahl
> +-----< Mats Löfdahl >
> | "Vid" fungerar t ex utmärkt om högra delen av adressen är en högskola
> | eller ett företag där man verkligen studerar eller jobbar
> +-
>
> Här har jag tappat tråden flera gånger. Vad håken talar ni om? Den högra
> delen av adressen är väl alltid samma sak? Nämligen ett
> internetdomännamn, möjligtvis prefigerad av en eller flera datornamn,
> eller också ett alias som har samma yttre struktur?
Visst är högerdelen ett domännamn. Men så tänker man väl sällan på
det?
"Fredrik...@siemens.at" är ett exempel på när "vid" passar, för
det betyder för mig "Fredrik Östman som jobbar vid Siemens i
Österrike". "På" skulle också passa, men knappast "hos".
> Varför skulle inte "vid", "på", "hos", "å", "à" eller "at" alltid passa
> in lika bra?! Maken till standardiserad standard får man ju leta efter.
Kanske skulle "à" vara bra, eftersom det inte betyder ens _försöker_
betyda något vettigt, men i alla fall _ser ut_ lite som "@".
--
Mats Löfdahl
Fredrik :Ostman
| "Fredrik...@siemens.at" är ett exempel på när "vid" passar, för
| det betyder för mig "Fredrik Östman som jobbar vid Siemens i
| Österrike". "På" skulle också passa, men knappast "hos".
Man jobbar inte vid Siemens, man "jobbar på Siemens" eller "är vid
Siemens". Om man nu gör eller är det. Hur vet du att jag jobbar där och
inte t.ex. studerar där, köper internetuppkoppling där, säljer
reklamplats för dem där eller något annat?
Knappast direkt från adressen, vad?
Mats Löfdahl
> +-----< Mats Löfdahl >
> | "Fredrik...@siemens.at" är ett exempel på när "vid" passar, för
> | det betyder för mig "Fredrik Östman som jobbar vid Siemens i
> | Österrike". "På" skulle också passa, men knappast "hos".
> +-
>
> Man jobbar inte vid Siemens, man "jobbar på Siemens" eller "är vid
> Siemens".
I vilket fall antyder det att "vid" och "på" fungerar för din adress.
Men att "hos" är omöjligt. Om Siemens är din arbetsplats.
> Om man nu gör eller är det. Hur vet du att jag jobbar där och inte
> t.ex. studerar där, köper internetuppkoppling där, säljer
> reklamplats för dem där eller något annat?
Det vet jag inte. Vilket ju inte direkt talar _för_ att det skulle
vara lätt att välja rätt preposition, snarare tvärtom. Eller hur?
--
Mats Löfdahl
Fredrik :Ostman
| Det vet jag inte. Vilket ju inte direkt talar _för_ att det skulle
| vara lätt att välja rätt preposition, snarare tvärtom. Eller hur?
Det förefaller tala för att det är smått prilligt att över huvud taget
blanda in spekulationer om eventuell utomdatorvärldslig semantik i denna
utomordentligt väldefinierade syntax. Det tog mig ett tag att över huvud
taget förstå vad ni dillade om.
För mig är en emailadress en emailadress, och det som står till vänster
om krullalftat identifierar en användare på något sått som är
förståeligt för den mailserver som addresseras med det som står till
höger, detta senare genom en helt vanlig IP-address som ofta piffats upp
med alfanumeriska alias.
Det rör sig alltså alltid om en lokal användare (ett konto!) *vid*, *på*
eller *hos* en globalt addresserbar mailserver (en dator!). Punkt slut.
Mats Löfdahl
> +-----< Mats Löfdahl >
> | Det vet jag inte. Vilket ju inte direkt talar _för_ att det skulle
> | vara lätt att välja rätt preposition, snarare tvärtom. Eller hur?
> +-
>
> Det förefaller tala för att det är smått prilligt att över huvud
> taget blanda in spekulationer om eventuell utomdatorvärldslig
> semantik i denna utomordentligt väldefinierade syntax. Det tog mig
> ett tag att över huvud taget förstå vad ni dillade om.
Vi dillar om just sådana utomvärldsliga tolkningar! Om man tycker att
man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng går det
ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
--
Mats Löfdahl
Fredrik :Ostman
| Om man tycker att
| man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng går det
| ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
Inte alls! Det är lika fånigt oavsett tolkning.
Alexander Backlund
Jean-Jacque...@snabelasnabelavidpunktkompungt.AgeofReason.fr skrev
i meddelandet ...
>Om vi använder "vid" för @ så läses din adress ut som
>alexander punkt backlund vid mailbox punkt hogia punkt net
>
>Jag kan inte säga att jag är klar över vilken svårighet du tycker dig
>se här.
Är inte det uppenbart? Jag kan sägas finnas "vid" eller "hos" hogia, men
definitivt inte "vid", "på", "hos" eller för den delen "i" någon brevlåda
där.
Alexander Backlund
Lars Olsson skrev i meddelandet ...
>Om du (Torkel) nu är så noga med att prata "korrekt" svenska, då upplyser
>jag dig härmed om att det "riktiga" (originella) sättet att säga "ska" är
>"skall" (hur accepterad än den "moderna" kortformen än har blivit).
Det riktiga sättet att säga "skola" i presens är "ska" eller "skall", då
bruket är sådant. Vad har du för anledning att säga att det ena är mindre
riktigt än det andra?
Stämmer det som jag har hört att lärare i skolorna numera skall motarbeta
formen "skall", vilken enligt SAOL är likvärdig med "ska"? Det är i sådana
fall ren desinformation!
Fredrik :Ostman
| Är inte det uppenbart? Jag kan sägas finnas "vid" eller "hos" hogia, men
| definitivt inte "vid", "på", "hos" eller för den delen "i" någon brevlåda
| där.
Än ditt emailkonto?
Mats Löfdahl
> +-----< Mats Löfdahl >
> | Om man tycker att
> | man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng går det
> | ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
> +-
>
> Inte alls! Det är lika fånigt oavsett tolkning.
Men inte _utan_ tolkning.
Det var ju faktiskt du som ironiserade över "utomvärldsliga
tolkningar". Menar du att du kommit på ett sätt att tolka
epostadresser som inte inbegriper företag, skolor, datorer eller
sajter?
--
Mats Löfdahl
Johan Wijkmark
Fredrik :Ostman skrev i meddelandet ...
>+-----< Mats Löfdahl >
>| Om man tycker att
>| man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng går det
>| ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
>+-
>
>Inte alls! Det är lika fånigt oavsett tolkning.
>
Efter att ha tagit emot hundratals e-postadresser (jag har jobbat extra på
bibliotek) kan jag vis av erfarenheten dock säga att benämningen snabel-a är
den som fungerar i alla lägen. Många är de gånger man försökt med "at" eller
"vid", men fått retirera till snabel-a; mao. verkar det som om det är den
beteckningen som håller på att cementeras.
Fredrik :Ostman
| Menar du att du kommit på ett sätt att tolka
| epostadresser som inte inbegriper företag, skolor, datorer eller
| sajter?
Datorer, s.k. hosts, är den självklara tolkningen. Eftersom den
tolkningen alltid är korrekt, är det rimligtvis lika korrekt med *en*
viss preposition, det må vara "hos", "på", "å" eller "vid" man föredrar,
oavsett vilken host det är fråga om.
Att blanda in den som datorn står hos, handhas av, namnges av eller som
eller något liknande, liksom att blanda in personer, organisationer,
jippon och konton som så att säga står bakom koden framför krullalftat,
är missriktat, smått debilt kryptoanimistiskt trams.
Mats Löfdahl
> +-----< Mats Löfdahl >
> | Menar du att du kommit på ett sätt att tolka
> | epostadresser som inte inbegriper företag, skolor, datorer eller
> | sajter?
> +-
>
> Datorer, s.k. hosts, är den självklara tolkningen.
Svaret är allstå "nej". Du tolkar alltså högerdelen av adressen! Att
din tolkning är "självklar" och inte "utomvärldslig" märks kanske
främst på att du inte bryr dig om att motivera den. :-)
> Att blanda in den som datorn står hos, handhas av, namnges av eller
> som eller något liknande, liksom att blanda in personer,
> organisationer, jippon och konton som så att säga står bakom koden
> framför krullalftat, är missriktat, smått debilt kryptoanimistiskt
> trams.
Visst. Och det är i själva verket heller inte en person som tar emot
brevet, utan en fil på ett skivminne.
Och varför blanda in att det egentligen är ett brev vi vill skicka,
när vi vet att det i själva verket är kodade teckensträngar. Usch för
abstraktioner! Hämta normalt ordbruk i överföringsprotokollens
maskinnärmaste lager!
--
Mats Löfdahl
Jan Böhme
> Vi dillar om just sådana utomvärldsliga tolkningar! Om man tycker att
> man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng går det
> ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
Njaej. min huvudsakliga invändning är att det är för _långt_. Den iofs
alldeles påfallande fånigheten kommer i andra hand.
--
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som
journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Jan Böhme
>
> Jag hörde definitivt historiker säga tiohundratalet redan tidigt på 80-talet.
Det kan nog hända. Även om de nog var i klar minoritet. Men frågan
gällde om _arkeologer_ hade pratat om tjugohundra (eller försåvitt
trettio- eller fyrtiohundra) _före_ Kristus.
Johan Wijkmark
Fredrik :Ostman skrev i meddelandet ...
>| Menar du att du kommit på ett sätt att tolka
>| epostadresser som inte inbegriper företag, skolor, datorer eller
>| sajter?
>+-
>
>tolkningen alltid är korrekt, är det rimligtvis lika korrekt med *en*
>viss preposition, det må vara "hos", "på", "å" eller "vid" man föredrar,
>oavsett vilken host det är fråga om.
>
>eller något liknande, liksom att blanda in personer, organisationer,
>jippon och konton som så att säga står bakom koden framför krullalftat,
>är missriktat, smått debilt kryptoanimistiskt trams.
>
Håller med den gode herr Östman in till sista punkten (utom möjligtvis
stavningen av alfa :-]). Jag hade, liksom Östman, lite svårt att riktigt
förstå vilket problem som dryftades i tråden eftersom jag anser det
självklart att det som åsyftas till höger om snabel-a är den dator _på_
vilken recipienten har sitt e-postkonto. Eftersom det då känns naturligt med
på som preposition, och eftersom detta är det som bäst överensstämmer med
engelskans "at", som ju är väl inarbetat, så borde detta rimligen också vara
hur man läser ut @.
Johan Wijkmark
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl wrote:
>
> > Vi dillar om just sådana utomvärldsliga tolkningar! Om man tycker
> > att man bara läser upp en kryptisk men maskintolkbar teckensträng
> > går det ju gå utmärkt att säga "snabel-a".
>
> Njaej. min huvudsakliga invändning är att det är för _långt_. Den
> iofs alldeles påfallande fånigheten kommer i andra hand.
Då tycker jag vi spikar Fredriks korta och lagom fåniga "à".
--
Mats Löfdahl
Lars Olsson
för att skapa en eventuell (gemensam) uppfattning (det är väl det som är
syftet med argumentation, eftersom annars så skulle det (väl) bara vara "var
mans åsikt, den som hävdar sig mest har rätt").
Men du är välkommen (främst Torkel) att berätta för mig, vad som är
bristfälligt i mitt påstående - hellre än att bara själv bedöma det som
dumt, och där av ödsla tid på att ge ett dumt svar (jag undrar hur du
bemöter barn, som ofta kommer med "dumma" frågor (p.g.a. att deras
nyfikenhet ofta är större än deras vokabulär).
Torkel Franzen wrote in message ...
Torkel Franzen
>För att jag hade argument till min åsikt, emedan ditt "svar" inte ger något
>för att skapa en eventuell (gemensam) uppfattning (det är väl det som är
>syftet med argumentation, eftersom annars så skulle det (väl) bara vara "var
>mans åsikt, den som hävdar sig mest har rätt").
Jag har tittat noga i dina föregående inlägg, men inte hittat något
argument för påståendet att det är dumt att inte säga "at". Kan du
förtydliga vari detta argument består?
Vad gäller syftet med argumentation är det sällan att skapa en
gemensam uppfattning.
>(jag undrar hur du
>bemöter barn, som ofta kommer med "dumma" frågor (p.g.a. att deras
>nyfikenhet ofta är större än deras vokabulär).
Varför undrar du det? Du har ju inte kommit med några dumma frågor,
däremot med påståendet att det är dumt att inte säga "at".
Alexander Backlund
Fredrik :Ostman skrev i meddelandet ...
>| Är inte det uppenbart? Jag kan sägas finnas "vid" eller "hos" hogia, men
>| definitivt inte "vid", "på", "hos" eller för den delen "i" någon brevlåda
>| där.
>+-
>
>Än ditt emailkonto?
Nej.
Johan Anglemark
<jan....@REMOVE.THIS.sh.se>:
>Johan Anglemark wrote:
>>
>> Jag hörde definitivt historiker säga tiohundratalet redan tidigt på 80-talet.
>
>Det kan nog hända. Även om de nog var i klar minoritet. Men frågan
>gällde om _arkeologer_ hade pratat om tjugohundra (eller försåvitt
>trettio- eller fyrtiohundra) _före_ Kristus.
Om arkeologers språkbruk för 15 år sedan vet jag intet, men även vad gäller
historiker och tiohundra så tror jag att det enbart handlade om just det
elfte århundradet _efter_ Kristi födelse. Om tiden före Kristus har jag
aldrig hört någon använda tjugo-, trettio- eller fyrtiohundra.
-Johan
(som tänker säga /år tvåtusen/ tills han dör)
Johan Anglemark
<johan.w...@telia.com>:
>Fredrik :Ostman skrev:
>>+-----< Mats Löfdahl >
>>| Menar du att du kommit på ett sätt att tolka
>>| epostadresser som inte inbegriper företag, skolor, datorer eller
>>| sajter?
>>+-
>>
>>Datorer, s.k. hosts, är den självklara tolkningen. Eftersom den
>>tolkningen alltid är korrekt, är det rimligtvis lika korrekt med *en*
>>viss preposition, det må vara "hos", "på", "å" eller "vid" man föredrar,
>>oavsett vilken host det är fråga om.
>>
>>Att blanda in den som datorn står hos, handhas av, namnges av eller som
>>eller något liknande, liksom att blanda in personer, organisationer,
>>jippon och konton som så att säga står bakom koden framför krullalftat,
>>är missriktat, smått debilt kryptoanimistiskt trams.
>
>Håller med den gode herr Östman in till sista punkten (utom möjligtvis
>stavningen av alfa :-]). Jag hade, liksom Östman, lite svårt att riktigt
>förstå vilket problem som dryftades i tråden eftersom jag anser det
>självklart att det som åsyftas till höger om snabel-a är den dator _på_
>vilken recipienten har sitt e-postkonto.
Så du läser post från en dator som heter telia.com? Det måste vara en
jävligt stor dator, så populär som den är. Min väns dator heter hotmail.com
och den är ännu större, verkar det som.
-J
Jan Böhme
Det _är_ faktiskt inte alldeles urkorkat. Åtminstone borde det kunna ta
vinden ur Alexanders betänkligheter.
Lars Olsson
Jag svarade på någons påstående om att de flesta lär sig "snabel-a" först
(och att det skulle vara bra), och sedan kan man gå vidare till att lära sig
användet utav "at".
Fick du inte fullt grepp om det, från först början så är det väl inget mer
att orda om - VI gjorde fel (rätt och slätt).
Vi "möts" igen, Torkel - kanske under bättre föresättningar nästa gång :-)
(fast om syftet med argumentation inte är för att gemensamt komma fram till
den till synes bästa (mest lämpliga) lösningen, varför då
gumentera????? - för att hävda sig själv???)
Alexander Backlund
Jan Böhme skrev i meddelandet ...
>Mats Löfdahl wrote:
>>
>> Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
>>
>> > Mats Löfdahl wrote:
>
>> > Njaej. min huvudsakliga invändning är att det är för _långt_. Den
>> > iofs alldeles påfallande fånigheten kommer i andra hand.
>>
>> Då tycker jag vi spikar Fredriks korta och lagom fåniga "à".
>
>Det _är_ faktiskt inte alldeles urkorkat. Åtminstone borde det kunna ta
>vinden ur Alexanders betänkligheter.
Om ni kan få det allmänt accepterat skall även jag anamma detta förslag,
vilket inte är helt utan förtjänster, i synnerhet som "à" inte kan misstas
för "a" (såvida någon inte har adressen a...@priori.se eller
a...@tjugofem.euro.se).
Alexander Backlund
Lars Olsson skrev i meddelandet ...
>den till synes bästa (mest lämpliga) lösningen, varför då
>gumentera????? - för att hävda sig själv???)
För att ta del av olika synsätt.
Lars Olsson
Och om man är villig att ta del utav nya synsätt, då är man väl beredd att
finna en ny lösning - vilket är det samma som att gemensamt komma fram till
de till synes bästa lösningarna (om det för tillfället finns bättre än de
rådande), eller inte??
>Alexander Backlund wrote in message ...
Thomas Raneland
>> Nå, det heter ju faktiskt samma sak som prepositionen
>> ifråga, "at", med tillägget "commercial" eller "-sign".
>
>Vilket är den engelska översättningen av latinets "ad",
Varför inte använda "ad"? Vanligtvis föredrar språkvetare latinska inlån
framför engelska.
Thomas Raneland - thomas punkt raneland ad home punkt se
Alexander Backlund
Lars Olsson skrev i meddelandet ...
>
>finna en ny lösning - vilket är det samma som att gemensamt komma fram till
>de till synes bästa lösningarna (om det för tillfället finns bättre än de
>rådande), eller inte??
Ofta finns det inte en lösning som är den rätta. Vanligen finns många olika
lösningar med olika förtjänster och svagheter. Vad komplicerade problem
beträffar finns ingen anledning att anta att man skall kunna nå en samsyn.
Däremot kan man alltid vara öppen för nya idéer och beredd att diskutera och
ta till sig dem.
Fredrik :Ostman
| Varför det? Varför ska vi inte prata svenska?
+-
Varför skulle "at" vara mindre svenskt än t.ex. "à", "peang" eller
"paus"?
Fredrik :Ostman
| Svaret är allstå "nej". Du tolkar alltså högerdelen av adressen! Att
| din tolkning är "självklar" och inte "utomvärldslig" märks kanske
| främst på att du inte bryr dig om att motivera den. :-)
Ja, min tolkning är självklar. Den är enkel. Den är den tolkning som
anbefalls av gällande standard. Det är ingen *övertolkning*. Den bygger
inte på missuppfattningar som är typiska för nybörjare och klantskallar
som inte har ett hum om vad internet, datorer, användarkonton,
fleranvändarsystem och dylikt är. Den bygger inte på kryptoanimism som
medel att popularisera datoranvändningen. Jag tycker nog att min
rättframma tolkning är en bättre grund för språknormering än de mer
högtsvävande alternativen, inte minst eftersom dessa förefaller
omöjliggöra varje form av språknormering.
Det som står till höger addresserar en dator på sedvanligt IP-sätt.
Därför är samma preposition alltid lika giltig, oavsett vilken man
personligen råkar föredra när det gäller att koppla ett ett datorkonto
till en dator.
+-
| Usch för abstraktioner!
+-
Vad får dig att tro att en fil inte är en abstraktion? Jag ville dock
framhålla en högre abstraktion, nämligen den som identifieras direkt av
det som står till vänster i en email-adress. Abstraktionen är utvald och
utpekad.
Men om jag inte tar miste bygger din och Alexanders invändning snarast
på konkreta förhållanden?
Fredrik :Ostman
| Så du läser post från en dator som heter telia.com? Det måste vara en
| jävligt stor dator, så populär som den är. Min väns dator heter hotmail.com
| och den är ännu större, verkar det som.
Så är det likväl. Oomkullrunkeligen.
Torkel Franzen
>Varför skulle "at" vara mindre svenskt än t.ex. "à", "peang" eller
>"paus"?
Av samma skäl som "hobby" är svenska men inte "leisure".
Mats Löfdahl
> Jan Böhme skrev i meddelandet ...
> >Mats Löfdahl wrote:
> >>
> >> Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se> writes:
> >>
> >> > Mats Löfdahl wrote:
> >
> >> Då tycker jag vi spikar Fredriks korta och lagom fåniga "à".
> >
> >Det _är_ faktiskt inte alldeles urkorkat. Åtminstone borde det
> >kunna ta vinden ur Alexanders betänkligheter.
>
> Om ni kan få det allmänt accepterat skall även jag anamma detta
> förslag, vilket inte är helt utan förtjänster, i synnerhet som "à"
> inte kan misstas för "a" (såvida någon inte har adressen a...@priori.se
> eller a...@tjugofem.euro.se).
Då kanske "å" är ännu bättre. Lika kort som à och dessutom ett tecken
som inte förekommer i epostadresser. Lofdahl å usa net. Alexander
Backlund å mailbox hogia net.
Jan Bohhhme å remove this esshå esse... :-)
Fast då kanske någon får problem med adressen a...@contraire.org...
--
Mats Löfdahl
Jan Böhme
Tja, fast efter att ha sett ett antal skyltar av typen "Eva's Fitness &
Leisure Center" på diverse platser ute i den svenska landsorten börjar
man ju undra...
Fredrik :Ostman
| Av samma skäl som "hobby" är svenska men inte "leisure".
Du bluffar bara för att få som du vill, din överestetiserade
språkführer!
Fredrik :Ostman
| Tja, fast efter att ha sett ett antal skyltar av typen "Eva's Fitness &
| Leisure Center" på diverse platser ute i den svenska landsorten börjar
| man ju undra...
Ja, vad var det för fel på det gamla hederliga ordet "bordell"!?