Jag tycker nu inte att vi ska gå in på huruvida det är rätt och fel
att kalla sig Cenneth, utan man får kalla sig vad man vill, då det
handlar om egennamn i det här fallet. Däremot skulle jag vilja veta om
det rent språkligt är ok att uttala c som k framför e eller annan mjuk
vokal. Jag vet inte om det finns någon sådan uttalsregel i svenskan,
liksom det t.ex. gör i spanskan. Där uttalas c framför mjuk vokal
alltid th (d.v.s. läspljud, alternativt s om man är från t.ex.
Andalusien eller Latinamerika), medan c framför hård vokal alltid
uttalas k. (Och vill man ha k-ljud framför mjuk vokal skrivs det qu-,
medan man om man vill ha th framför hård vokal skriver det med z.)
Om jag inte minns fel så ansågs det rätt under någon epok att i
latinet alltid uttala c som k, så jag vill inte hävda att de spanska
reglerna på något sätt ska vara direkt överförbara på svenskan, men
jag läser fortfarande Cenneth som Sennet. Har jag helt enkelt blivit
för influerad av spanskan efter ett antal års boende i Spanien och
studier i språket, eller har vi uttalsregler av denna typ i svenskan?
/Niklas
Liknande regler verkar gälla t.ex. i franska, engelska (c utt. som s
före mjuk vokal, annars som k) och italienska (tje-ljud före mjuk
vokal, annars som k).
/Henrik
I svenskan brukar vanligen c framför mjuk vokal uttalas som s eller i vissa
fall på italienskt manér ("cembalo"), men man kan nog inte säga att det är
fel att i dekorativt syfte stava k-ljud med c. Lite frihet måste man
tillåta.
> Om jag inte minns fel så ansågs det rätt under någon epok att i
> latinet alltid uttala c som k,
I det klassiska latinet uttalades c alltid som k. (Exempelvis uttalades
"Caesar" som "kajsar" - därav tyskans "Kaiser".)
Då måste vi rimligtvis också tillåtas friheten att uttala otyget
"Sent". Att k uttalas hårt i Kent är redan det ett undantag. Stavar
men med c går man miste om detta undantag. Det har vi nog var och en
på känn.
På motsvarande sätt är Cicci ett smeknamn för Elisabet, inte för
Kristina.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Men både Kent och Kennet är utländska namn som vi har importerat. Då
brukar uttalet kunna avvika litet. F. ö. är väl de flesta ord med c i
(när det inte rör sig om "ck" eller ordet "och") lånord.
Givetvis kan du uttala namnet "sent", om du tror att det är så
namnbäraren menade att det skulle uttalas.
Gäller detsamma namnen "Cent" och "Cenneth"?
Jag förmodar att det är samma namn. Tror du inte att föräldrarna annars
kunde varit generösa nog att åtminstone döpa sitt barn till Dollar?
De kanske inte ville vara orättvisa mot syrran, Penny.
--
Mats Löfdahl
Men kusin Mark då?
Och farbror Franc ?
/Henrik
> +-----// Mats Löfdahl //
> | De kanske inte ville vara orättvisa mot syrran, Penny.
> +-
>
> Men kusin Mark då?
Han umgås mest med faster Yenny.
--
Mats Löfdahl
Mottag för den vitsen folkets rubel!
Vet inte om hon får vara med och lira.
> Vet inte om hon får vara med och lira.
Inte ens med Millicent?
Nä, hon är för pundig.
/Henrik
Kan det inte vara så enkelt att namnen har influerats av
keltiska språk, åtminstone walesiskan som är det jag känner
till?
I walesiska använder man inte 'k' (förutom i importerade
ord) utan 'c' har alltid ett k-ljud. Andra egenskaper är
t.ex. att 'f' uttalas som 'v' och 'ff' som 'f'. Mitt namn,
Frank, blir således "Ffranc" (av Francis/Ffransis).
Jag ser inte att Cent eller Cenneth omnämns som walesiska
namn på
http://www.crosswinds.net/~daire/names/celtwmale.html
men man kan ju inte bortse från att det förekommer i Wales
för det.
Jag har ställt en fråga i Svenska Kennethklubbens(!
http://www.kenneth.y.se/ ) gästbok, så vi får se om det blir
nåt svar.. :-)
--
/ Frank,
Göteborg
> Fredrik :Ostman <Fredrik...@siemens.at> wrote:
>
> > Vet inte om hon får vara med och lira.
>
> Inte ens med Millicent?
Nej, hon ska ptas.
/N.
>På motsvarande sätt är Cicci ett smeknamn för Elisabet
Cecilia?
(Dessutom är stavningen Cicci oerhört ful. Om jag ser det i skrift
uttalar jag det snarast på italienskt sätt. Cissi är bättre.)
Christian Henriksson
(ora...@hem.passagen.se)
--
I never used to be able to finish anything, but now
>I svenskan brukar vanligen c framför mjuk vokal uttalas som s eller i vissa
>fall på italienskt manér ("cembalo"), men man kan nog inte säga att det är
>fel att i dekorativt syfte stava k-ljud med c. Lite frihet måste man
>tillåta.
Det är väldigt svår att diskutera i termer av rätt och fel när det
gäller hur man stavar egennamn. Däremot ska man nog vara medveten om
att en "dekorativ stavning" med c som bryter mot normala fonetiska
regler kan vara kraftigt socialt stämplande i vissa miljöer, helt
oavsett om man skriver sig som Cenneth eller som Ann-Louic.
--
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter är att betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
>På motsvarande sätt är Cicci ett smeknamn för Elisabet, inte för
>Kristina.
Kan det ens vara det? Den stavningen måste ju regelenligt uttalas
"Sixi"
> +-----// Henrik Soderstrom //
> | Och farbror Franc ?
> +-
>
> Mottag för den vitsen folkets rubel!
Den hyllas i både zloty koja.
--
-- Mats Löfdahl --
--
Det är väl mycket vanligt att dekorativa stavningar bryter mot vanliga
fonetiska regler, speciellt sådana som innefattar h eller en dubblerad
eller borttagen bokstav.
Då är de väl inte längre dekorativa? Till och med typiska
töntstavningar bevarar ju uttalet:
Erixon, Carlzon, Liza, Winbergh
Men hånflabben ligger på lut när klantarslena skall apa efter:
Cent, Louic, Percurt, Claës, Cicci, Euro, Phatrick
+-
| speciellt sådana som innefattar h eller en dubblerad
| eller borttagen bokstav.
+-
Till exempel?
Skönheten ligger i betraktarens öga.
> +-
> | speciellt sådana som innefattar h eller en dubblerad
> | eller borttagen bokstav.
> +-
>
> Till exempel?
Jag kan inte nu komma på något bra exempel, men det var inte länge sedan jag
såg ett bra exempel på det - om jag nu bara kunde komma på det också...
> +-----// Alexander Backlund //
> | Det är väl mycket vanligt att dekorativa stavningar bryter mot vanliga
> | fonetiska regler,
> +-
>
> Då är de väl inte längre dekorativa? Till och med typiska
> töntstavningar bevarar ju uttalet:
>
> Erixon, Carlzon, Liza, Winbergh
>
> Men hånflabben ligger på lut när klantarslena skall apa efter:
>
> Cent, Louic, Percurt, Claës, Cicci, Euro
Vilket namn skulle det sistnämnda föreställa? Urho? Joar?
> , Phatrick
>
> +-
> | speciellt sådana som innefattar h eller en dubblerad
> | eller borttagen bokstav.
> +-
>
> Till exempel?
/Per
Ja, hur uttalar man egentligen den där nya valutan?
>Men hånflabben ligger på lut när klantarslena skall apa efter:
>
> Cent, Louic, Percurt, Claës, Cicci, Euro, Phatrick
"Claës" är en spänd stavning som saknar varje etymologisk bakgrund,
men den kan däremot inte sägas vara fonetikbrytande. Vad tremat
innebär är att e-et inte ska läsas ihop med a-et. Inte nödvändigtvis
att det uttalas som e. Det kan också vara stumt.
Stavningen "Claës" är helt konsekvent med stavningen av det under de
senaste åren rätt aktuella svenska adliga efternamnet Staël von
Holstein, till exempel.
Dessutom är den rätt gammal. Eventuellt hånflabb tillkommer isåfall de
klantarslen i mitten på 1700-talet som började med det där i Svrige.
Det finns nu inget samuttal av a och e i ae på svenska, så jag
tillåter mig även i fortsättningen att använda stavningen "Claës" som
en mycket stark indikator på komplett undermålig intellektuell såväl
som själslig förmåga.
> +-----// Jan Böhme //
> | "Claës" är en spänd stavning som saknar varje etymologisk bakgrund,
> | men den kan däremot inte sägas vara fonetikbrytande. Vad tremat
> | innebär är att e-et inte ska läsas ihop med a-et. Inte nödvändigtvis
> | att det uttalas som e. Det kan också vara stumt.
> +-
>
> Det finns nu inget samuttal av a och e i ae på svenska...
Det låter väl som ett "a" i "Claes"?
Men ae-et i Caesar uttalas som "e", likaså ae-t i Laestadius. Finns det
någon regel om man kan uttala det som "a" i Claes eller är det bara något
man bestämmer sig för?
/Per
>"Mats Löfdahl" wrote:
>
>> Fredrik...@siemens.at (Fredrik :Ostman) writes:
>>
>> > +-----// Jan Böhme //
>> > | "Claës" är en spänd stavning som saknar varje etymologisk bakgrund,
>> > | men den kan däremot inte sägas vara fonetikbrytande. Vad tremat
>> > | innebär är att e-et inte ska läsas ihop med a-et. Inte nödvändigtvis
>> > | att det uttalas som e. Det kan också vara stumt.
>> > +-
>> >
>> > Det finns nu inget samuttal av a och e i ae på svenska...
Jodå, som Per påpekar här nedan finns det visst det. Så latiniserade
är vi allt. I synnerhet vad avser namn.
>> Det låter väl som ett "a" i "Claes"?
>
>Men ae-et i Caesar uttalas som "e", likaså ae-t i Laestadius. Finns det
>någon regel om man kan uttala det som "a" i Claes eller är det bara något
>man bestämmer sig för?
Jag blir litet förvirrad av den här diskussionen. Det är just att man
kan uttala "ae" som "a" som _tremat_ i "Claës" betecknar. Att stava
"Claes" _utan_ trema är alltså inte bara spänt utan _också_, till
skillnad från "Claës", fonetikbrytande.