Stockholmska
Jan Böhme
>
> Säger man "bildlik" i din tvåtusenåriga östnyländska?
Jag som brukar nöja mig med att beskylla Nisse för att ha anspråk på att
prata en _tusenårig_ östnyländska.
Hans transkriptioner av Hindersbymål har i vart fall inte speciellt
stora likheter med "Ek HlewagastiR holtijaR horna tawido" eller
"FrawaradaR anahahaislaginaR was".
Låt vara att jag heller inte slås av någon påfallande likhet med _yngre_
runsvenska.
Jan Böhme
Urban Domeij
Ichimusai wrote:
> On Mon, 20 Jul 1998 23:56:42 -0700, in swnet.svenska Urban Domeij
> <urban....@kingwall.se> wrote this:
>
> > Jo, det stämmer, och det finns ett likalydande ord bland fiskare
> > på västkusten, "dora" som står för en liten flatbottnad roddbåt
> > som fördes med ombord på fiskebåtar förr, och som användes
> > i fisket. Denna dora är naturligtvis samma sak som engelskans
> > "dorey".
>
> Lustigt. Vet du något om härstamningen av dessa två betydelser, om de
> har något med varandra att göra? Min etymologiska ordlista gav tyvärr
> ingen ledning.
Tyvärr ... vet inte var det började ... men båten, dora eller doris,
är en liten stapelbar flatbottnad båt, mycket typisk för visst fiske,
där det är av värde att kunna föra med sig flera båtar ombord.
Urban
Nisse Husberg
He-he, jag börjar visst bli världsberömd i Sverige. Någonstans har jag
läst om nånting som fanns i svenskan före år 1000 men som ännu finns
kvar hos oss.
Men så har vi ju kvar de gamla diftongerna som redan på 1200-talet
försvunnit i Sverige (utom Gotland) (höugär="hög" - observera r:et som
kommer från den gamla nominativändelsen i haugR), tonande förurnordisk
konsonant (haald="hålla") och ursprungligt -gn- (regn - inte "rengn").
Tyvärr har mina förfäder varit litet slappa med språket under de
senaste 50 generationerna, annars hade jag talat en ordentligt
fornsvenska. Jag har funderat på att restaurera mitt språk, men den
gamla goda svenskan är så dåligt känd att det kan vara svårt. Så jag
får väl hålla till godo med hindersbyiska från 1950-talet.
Nisse
P.S. Jag är på dialektkonferensen i Karis den 12-14 augusti.
Alexander Backlund
Nisse Husberg skrev i meddelandet <8590l3m...@functor.hut.fi>...
>He-he, jag börjar visst bli världsberömd i Sverige.
Ja, du är världsberömd i hela swnet.svenska.
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
Jan Böhme
>
>
> Men så har vi ju kvar de gamla diftongerna som redan på 1200-talet
> försvunnit i Sverige (utom Gotland)
...samt älvdalska och ett antal konservativa norrländska dialekter. Att
det finns ursprungliga diftonger i överkalixmål antyder att de nog
försvan från talat standardspråk litet senare än på tolvhundratalet,
eftersom Överkalix inte torde ha befolkats (av svenskar, i alla fall)
förrän ett par århundraden senare.
>
> P.S. Jag är på dialektkonferensen i Karis den 12-14 augusti.
Kommer ni att förstå varandra? :-)
Jan Böhme
Alexander Backlund
Anders Thelemyr skrev i meddelandet <35cbbe22....@news.algonet.se>...
>"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> said:
>
>>Ja, du är världsberömd i hela swnet.svenska.
>
Att vara världsberömd i hela Sverige är något av en självmotsägelse, men
swnet.svenska finns över hela världen - liksom deltagarna.
Ulf Berggren
>Nisse Husberg skrev i meddelandet <8590l3m...@functor.hut.fi>...
>>He-he, jag börjar visst bli världsberömd i Sverige.
Och hur många är det som är det?
Alexander Backlund
Ulf Berggren skrev i meddelandet ...
Jag skulle tro att det finns ett dussintal "celebriteter", men Nisse är en
av dem som är särskilt "kända".
Super Soul
> Ulf Berggren skrev:
> > Alexander Backlund writes:
>
> >>Ja, du är världsberömd i hela swnet.svenska.
> >
> >Och hur många är det som är det?
>
> Jag skulle tro att det finns ett dussintal "celebriteter", men Nisse är en
> av dem som är särskilt "kända".
Så du är inte bara vaf-hållare nu, du är vimmelreporter också? (-:
Vad blir nästa steg -- en "innelista"?
--
Super Soul
Stockholm, Sweden
--
On the turntable:
Ed Townsend
_Now_
[Curtom, 1975]
Erland Sommarskog
>....samt älvdalska och ett antal konservativa norrländska dialekter. Att
>det finns ursprungliga diftonger i överkalixmål antyder att de nog
>försvan från talat standardspråk litet senare än på tolvhundratalet,
>eftersom Överkalix inte torde ha befolkats (av svenskar, i alla fall)
>förrän ett par århundraden senare.
Ett århundrade senare. Svenskarna kom till Överkalix på 1300-talet.
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
This could have been my two cents worth, but alas the Swedish
government has decdided that I am not to have any cents.
Jan Böhme
>
> ...Överkalix inte torde ha befolkats (av svenskar, i alla fall)
> >förrän ett par århundraden senare.
>
> Ett århundrade senare. Svenskarna kom till Överkalix på 1300-talet.
Spiksäker? Saken föreföll mig knappast exakt vetbar. Källäget längst upp
i norr är synnerligen magert på 1300-talet. Menar du att det faktiskt
skull finnas en handling som belägger svensk bosättning där uppe på
1300-talet?
_Soknen_ Överkalix är nämligen, vad jag vet, en del yngre.
Jan Böhme
Urban Domeij
Stefan Ventura wrote:
> /snip/
>
> Inne:
> /snip/
> 3. Processorer med lättuttalade sifferbetäckningar
> /snip/
> Stefan Ventura
Hmm... sifferbetäckningar ... är det månne att ta sig ett nummer? ;-)
Urban
Erland Sommarskog
>Erland Sommarskog wrote:
>> Ett århundrade senare. Svenskarna kom till Överkalix på 1300-talet.
>
>Spiksäker? Saken föreföll mig knappast exakt vetbar. Källäget längst upp
>i norr är synnerligen magert på 1300-talet. Menar du att det faktiskt
>skull finnas en handling som belägger svensk bosättning där uppe på
>1300-talet?
Som säger så på http://www.overkalix.se/fakta/historik.htm i alla fall.
Anser du att dom skarvar, får du väl skriva och klaga.
Jan Böhme
>
> Jan Böhme <jan....@sh.se> skriver:
> > Menar du att det faktiskt
> >skull finnas en handling som belägger svensk bosättning där uppe på
> >1300-talet?
>
> Som säger så på http://www.overkalix.se/fakta/historik.htm i alla fall.
Det var ju inte direkt nån källhänvisning, så det är ju inte så lätt att
veta vad det är fotat på.
> Anser du att dom skarvar, får du väl skriva och klaga.
Det kan säkert vara rätt, frågan är bara hur de vet det. Lokalhistoriker
är ju inte kända för den allra bästa vetenskapliga stringensen just när
det handlar om frågor om den egna bygdens vördnadsbjudande ålder.
Jan Böhme
Lars Gunnar Lönnberg
>>
"Spiksäker? Saken föreföll mig knappast exakt vetbar. Källäget längst upp
i norr är synnerligen magert på 1300-talet. "
Som Norrbottning blir jag tämligen irriterad över ett sådant svepande
uttalande. Det beror helt enkelt vilka källor du studerar. Om du vänder dig
till de kyrkliga källorna kan du lätt utröna vilka präster som sändes hit
upp under trettonhundratalet. Själv kommer jag från en bygd endast 16 mil
från Överkalix (Piteå) och här har arkeologiska utgrävningar påvisat svenska
handelsbosättningar från tidigt 1200-tal. Ett Vadstenamärke påträffades bara
en mil från där jag sitter och skriver dessa rader.
Lars Gunnar
Nisse Husberg
> Den absolut riktiga och officiella:
>
> Innelista för s.s/s.h.s
> -----------------------
>
> Inne:
> 1. Diskussioner om humanoria på svenska
> 2. Människor som klarar av sitt boende alldeles själva
> 3. Processorer med lättuttalade sifferbetäckningar
> 4. Ryska svordomar
> 5. Grattisönskningar
>
> Ute:
> 1. Sorter av alla de slag
> 2. Sär skrivningar
> 3. Oseriös musik
> 4. Fotbollspelare som inte har vett att skaffa enkla namn
> 5. Bonnlurkar
Hej, hej, hej ! Bonnlurkar är inne ! De är redan så sällsynta i
Sverige att ni snart måste importera nån svensk bondlurk från Finland
för att stoppa upp och ställ ut på Skansen. Men snabba på ! De tar
snart slut här också. Men än finns det ett antal kvar i Pampas
(Österbitten) och östra Nyland. Och de talar riktig svenska - inte den
blandning av danska och engelska som man kan höra i Sverige :-).
Inne 4: Tjårt !
Nisse
Jan Böhme
>
> >>> Ett århundrade senare. Svenskarna kom till Överkalix på 1300-talet.
> >>
> "Spiksäker? Saken föreföll mig knappast exakt vetbar. Källäget längst upp
> i norr är synnerligen magert på 1300-talet. "
>
> Som Norrbottning blir jag tämligen irriterad över ett sådant svepande
> uttalande. Det beror helt enkelt vilka källor du studerar. Om du vänder dig
> till de kyrkliga källorna kan du lätt utröna vilka präster som sändes hit
> upp under trettonhundratalet.
Nja, de listorna är inte på något sätt fullständiga, men de finns. Men
några anteckningar om präster till Överkalix på 1300-talet finns det mig
veterligen inte.
> Själv kommer jag från en bygd endast 16 mil
> från Överkalix (Piteå) och här har arkeologiska utgrävningar påvisat svenska
> handelsbosättningar från tidigt 1200-tal.
Visst. Vad jag skrev om var ju just källäget, inte vad arkeologiska
utgrävningar har givit vid handen. Men återigen vet jag inte om att det
skulle ha gjorts 1300-talsfynd vid någon utgrävning inom Överkalix.
Det var det jag menade med "knappast vetbart", just för Överkalix' del.
Piteå ligger redan betydligt närmre civilisationen, i synnerhet i och
med att det ligger invid kusten, där den första expansionen gjordes.
Jan Böhme
Lars Gunnar Lönnberg
Jan Böhme skrev i meddelandet ...
>Lars Gunnar Lönnberg wrote:
>>
>> >>> Ett århundrade senare. Svenskarna kom till Överkalix på 1300-talet.
>> >>
>> "Spiksäker? Saken föreföll mig knappast exakt vetbar. Källäget längst upp
>> i norr är synnerligen magert på 1300-talet. "
>>
>> Som Norrbottning blir jag tämligen irriterad över ett sådant svepande
>> uttalande. Det beror helt enkelt vilka källor du studerar. Om du vänder
dig
>> till de kyrkliga källorna kan du lätt utröna vilka präster som sändes hit
>> upp under trettonhundratalet.
>
>Nja, de listorna är inte på något sätt fullständiga, men de finns. Men
>några anteckningar om präster till Överkalix på 1300-talet finns det mig
>veterligen inte.
Den första omnämnda präst i mina trakter, Laurentius, ca. 1330, reste långa
sträckor inom Västra bottnen, Norra bottnen och Lappmarken. Exakt vilka
ställen han och andra präster besökte kan vara svårt att fasställa eftersom
Överkalix inte hette det då. Men birkarlar och lappar med behov av Guds ord
fanns det helt säkert och nästintill fullständigt vetbartdär i området.
Överkalix är en alldeles naturlig plats för tidiga bosättningar. Om du varit
där och sett ut över älven och samhället så inser du att de första som kom
dit sa: "Här kan vi slå oss ned."
>> Själv kommer jag från en bygd endast 16 mil
>> från Överkalix (Piteå) och här har arkeologiska utgrävningar påvisat
svenska
>> handelsbosättningar från tidigt 1200-tal.
>
>Visst. Vad jag skrev om var ju just källäget, inte vad arkeologiska
>utgrävningar har givit vid handen. Men återigen vet jag inte om att det
>skulle ha gjorts 1300-talsfynd vid någon utgrävning inom Överkalix.
Inte jag heller, men det skulle inte förvåna mig om det gjorts. Jag kan lätt
ta reda på den saken om du är intresserad. Stenåldersfynd är det däremot
gott om däruppe.
>Det var det jag menade med "knappast vetbart", just för Överkalix' del.
>Piteå ligger redan betydligt närmre civilisationen, i synnerhet i och
>med att det ligger invid kusten, där den första expansionen gjordes.
Ja, men birkarlarnas verksamhet täckte inte bara kuststräckan. Handeln med
lapparna gick långt inåt och uppåt i landet. Till sist är det ju INTE så att
källorna finns här uppe. Men varför inte se en arkeologisk utgrävning som en
källa också. Textkällor är ofta otillförlitliga... speciellt när de kanske
skrivits av någon söderöver... ;).
Lars Gunnar
Nisse Husberg
> Ja, men birkarlarnas verksamhet täckte inte bara kuststräckan. Handeln med
> lapparna gick långt inåt och uppåt i landet. Till sist är det ju INTE så att
> källorna finns här uppe. Men varför inte se en arkeologisk utgrävning som en
> källa också. Textkällor är ofta otillförlitliga... speciellt när de kanske
> skrivits av någon söderöver... ;).
Just det. Visst är det bra med vetenskapliga krav på källor, men
ibland sätts alltför stor tilltro till skrivna källor. Om nån tönt
råkat klottra ned nånting felaktigt (hörsägen, rykte) som av en ödets
nyck bevarats till eftervärlden medan andra sanna anteckningar gått
förlorade eller inga anteckningar alls gjorts så är det ganska
vanskligt att fästa så stor uppmärksamhet vid enstaka
skrifter. Speciellt är det vetenskapligt vansinne att med stöd av
enstaka skrivna källor eller möjligen avsaknaden av sådana dra
slutsatser att nånting inte existerat. Rent logiskt kan inte
avsaknaden av skrivna källor bevisa *nånting*.
I gamla tider fanns det för det mesta inga hävdatecknare som satt och
plitade ned vad som hände. Enkla bönder och i all synnerhet jägare och
fiskare hade dessutom ytterst få föremål som bevarats för
eftervärlden. Det betyder naturligtvis inte att de inte existerat
vilket en mängd "forskare" i sina dammiga bibliotek fått för sej.
Här i Finland har s.k. "historiker" hävdat att södra Finland var tomt
på folk under vikingatiden, men nu börjar det dyka upp ett flertal
fynd som ställer den teorin i ett mycket tvivelaktigt ljus. Vad gör då
"historikerna" ? Jo, de gastar i högan sky över "amatörers" felaktiga
handlande fastän de borde titta sej själva i spegeln.
Jag anser att det är helt OK att säja att "deet inte finns bevis för
en bosättning" under en viss tidsperiod, men jag kan inte förstå
sådana som påstår att "det inte fanns bosättning". Det är ju ett rent
vansinnigt påstående vetenskapligt sett.
OK, det här har nu inte så mycket med Norrland att göra egentligen
(utan mera med den tusenåriga östnyländskan :-).
Nisse