Och vad menar de engelskspråkiga när de kallar den "hash"?
/Jacob
PS. "Brädgård" kommer från min tid på utvecklingsavdelningen på Norsk
Data, när det fortfarande fanns. Där hade vi också följade varianter:
@ = kanelbulle
& = apa
Jag tycker dock att "nummertecken" är ett alltför tråkigt namn, så
varför inte låta det heta "brädgård".
>Vad kallas egentligen tecknet "#" för på svenska? Själv kallar jag det för
>"brädgård", men det är knappast korrekt.
Det är lika korrekt som något annat. Själv föredrar jag varianten
"brädhög".
>Och vad menar de engelskspråkiga när de kallar den "hash"?
Strimla.
>@ = kanelbulle
Också en gammal god benämning.
>& = apa
Okänd för mig, men fullt rimlig.
"Järsgård" brukar vi säga.
> @ = kanelbulle
"Snabel-a" eller "at"
> & = apa
"och-tecken"
(Någon på jobbet brukar också säga "det här du vet" och göra en rörelse i
luften som om hon tecknade &...)
> "Järsgård" brukar vi säga.
Men inte stava, väl?
...stavas, trots uttalet, "gärdesgård".
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Dock får jag säga att det gläder mig att det finns vissa ord som har
motståndskraft i läsuttalens förlovade tid.
Om Mattias hade _uttalat_ ordet gär-des-gård hade vi aldrig fått reda på
det. Nu vet vi åtminstone att han uttalar det rätt.
Även om stavningen inte är hävdvunnen.
--
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som
journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
On 03 May 1999 09:07:42 +0200, Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se>
wrote:
>ja...@stud.ntnu.no (Jacob Munkhammar) writes:
>
> >Vad kallas egentligen tecknet "#" för på svenska? Själv kallar jag det för
> >"brädgård", men det är knappast korrekt.
>
>Hur kan "hash" (strimla) få betydelsen "nummertecken"?
Detta tecken har fler namn på engelska!
# CROSSHATCH, pound, pound sign, number, number sign, sharp, octothorpe#,
hash, (garden) fence, crunch, mesh, hex, flash, grid, pig-pen,
tictactoe, scratch (mark), (garden) gate, hak, oof, rake, sink&,
corridor&, unequal#, punch mark
o
Ake Tegengren
a...@pmt.kth.se (sic)
Fax +46 87966080
Är det måhända jag som travesteras?
-----------== Posted via Deja News, The Discussion Network ==----------
http://www.dejanews.com/ Search, Read, Discuss, or Start Your Own
Snorjärs!
Laagpannade herostrat!
>& = apa
& = Ampersand
[Esc]
Atavism!
Det ar en ligatur for ordet "et" och heter darfor "et-tecken" eller
"och-tecken" ("et" betyder "och").
Du huggormars avfoeda! Hoenshjaerna! Mask!
Anglofil!
Nekro... Oeh, nej. Solipsist!
Sopprot!
Sodomitiska krämare!
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
(O imitatores, servum pecus!)
& kan även kallas ampersand.
[Esc]
> & kan även kallas ampersand.
På engelska. Inte på svenska, dock.
>"at" är inte bra,det kan sammanblandas med "et" som är det korrekta uttalet
av
Möjligen, men jag avsåg internt språk på min arbetsplats. Ursäkta om jag var
oklar.
>(Någon på jobbet brukar också säga "det här du vet" och göra en rörelse i
>luften som om hon tecknade &...)
>Nä det betyder ju snabel-a!
>Arne
:-) Precis, det är svårt att veta ibland...
>> & kan även kallas ampersand.
>
>På engelska. Inte på svenska, dock.
I vår "anglofierade" (sp?) värld kan man mycket väl tänka sig att
kalla '&' för ampersand. Precis som många kallar '@' för "at". Själv
har jag än så länge följande ganska tråkiga beteckningar...
# - brädgård
& - "och-tecken"
@ - at, "snabel-a"
Dock avser jag byta "och-tecken" till "apa", då det senare tilltalar
mig mer...
--
Joakim Persson
Iron Maiden & Blind Guardian Fan! zal...@home.se
Political Status: Libertarian
NGs: a.r-n-r.m.ironmaiden,c.l.c,c.o.m.prog,r.g.r.nh,r.h.f,
sw.mus,sw.pol,sw.unix.
* "Ahh, the last peanut. Overflowing with the oil and salt of its
departed brothers." - Homer Simpsons
Vilket betyder vadå? Jag skrev inga tolv rader...
> >> & kan även kallas ampersand.
> >
> >På engelska. Inte på svenska, dock.
>
> I vår "anglofierade" (sp?)
Angl_i_fierade.
> värld kan man mycket väl tänka sig att
> kalla '&' för ampersand.
och uttala det hurdå? 'Ampersand, amper'sand eller 'ämpösänd?
>Joakim Persson (zal...@home.se) wrote:
>>
>> [Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se>] wrote:
>> [ 12 rows in swnet.svenska ]
>
>Vilket betyder vadå? Jag skrev inga tolv rader...
Nä, men ditt meddelande innehöll 12 rader.
Christian Henriksson
--
"Dear Beatles,
I had to write this letter because I couldn't stand to keep my
feelings inside myself any longer.
You see I am an only child and sometimes it's so very awful.
When ever I get too lonely I just play one of your records and
I feel good all over.
Alot of lonely kids feel like me."
-from "Love Letters to the Beatles"
>Vilket betyder vadå? Jag skrev inga tolv rader...
Det är Agent som räknade ihop det hela... Inklusive .sig och citering
blir det tolv rader.
>Angl_i_fierade.
Ok, tyckte väl anglofierade såg lite fel ut.
>> värld kan man mycket väl tänka sig att
>> kalla '&' för ampersand.
>
>och uttala det hurdå? 'Ampersand, amper'sand eller 'ämpösänd?
'Ampersand. F.ö. är jag en sådan person som uttalar "genre" "GEN-re"
istället för det osvenska "sjanger".
??? Va? På vilket sätt är det annorlunda?
Grind är för övrigt en annan bra (?) beteckning på #
/Tobias
Enligt Televerket ska det väl vara så här: (Tack för det Televerket! :-)
* = Stjärna
# = Fyrkant
Jag undrar var de fick dessa termer ifrån...
Mikael Sterner
>Joakim Persson (zal...@home.se) wrote:
>>
>> [Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se>] wrote:
>> [ 12 rows in swnet.svenska ]
>
>och uttala det hurdå? 'Ampersand, amper'sand eller 'ämpösänd?
Betoningen bör nog ligga på sista stavelsen för att ampersand skall
passa i det svenska språket.
/b
Alla personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som illasinnade
helt grundlösa personangrepp.
>[Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se>] wrote:
>[ 12 rows in swnet.svenska ]
>+++++++++++++++++++++++++++++++
>
>@ - at, "snabel-a"
>
Och varför man inte, då det gäller användandet av "@" i adresser för
elektronisk post, har valt att på svenska använda termen "vid" övergår
mitt förstånd.
/b
Jag tycker inte att det låter rätt. Det känns som ett för starkt band,
ungefär som om användaren vore anställd på sin ISP. Jag skulle hellre
säga "på" eller "hos":
mikael punkt sterner på telia punkt se
mikael punkt sterner hos telia punkt se
Kanske även "genom" skulle passa, eftersom det skulle visa relationen
mellan användare och email-server:
mikael punkt sterner genom telia punkt se
Själv tycker jag dock fortfarande bäst om "at", eftersom det är vad jag
först hörde:
mikael punkt sterner at telia punkt se
Mikael Sterner
> On Thu, 06 May 1999 16:20:29 GMT, zal...@home.se (Joakim Persson
> (zal...@home.se)) wrote:
>
> >[Jan Böhme <jan....@REMOVE.THIS.sh.se>] wrote:
> >[ 12 rows in swnet.svenska ]
> >+++++++++++++++++++++++++++++++
> >
> >@ - at, "snabel-a"
> >
>
> Och varför man inte, då det gäller användandet av "@" i adresser för
> elektronisk post, har valt att på svenska använda termen "vid" övergår
> mitt förstånd.
I min trakt (bergslagen) sade vi i början på 90-talet ofta "vid" om
tecknet, men det spred sig inte och när man talade i telefon med personer
som inte hört just det uttrycken tidigare ledde det till missuppfattningar
relativt ofta.
Så småningom ersattes det med engelska "at" bland mig och mina kollegor,
det gick fram lättare efterssom folk hajade till vid det uppenbart
utländska ordet när man läste upp adressen, visste de inte vad det var så
sade de i regel till.
Några år senare verkar det ha blivit riksbestämt att det skall heta
"snabel-a", det pumpas ut genom media, "tecknet för internet", skiva
"snabel-a" P3 punkt SR punkt SE hör man en gång i kvarten på radion.
Jag använder fortfarande engelska at när jag läser upp adresser med
engelska ord, exempelvis min egen, ic...@earthling.net men har böjt mig och
använder "snabel-a" i svenska adresser.
--
Ichimusai aa #769.
icq: 1645566 http://www.algonet.se/~krikkit/
PGP Key ID / PGP Key Fingerprint:
0x783CF099 / 33B3 7B85 C472 0A8D BB38 82C8 CAF9 BB62 783C F099
You can only email me by being an atheist.
Det brukade min farsa säga om Gene Krupa:-)
"At" låter sä fruktansvärt pompös. Vi kan uttala "&" som "ett" . vi
måste också kunna uttala "@" som "apud"!
Eller ska vi vänta att vi får en EU-direktiv?
lustig apud...
--== Sent via Deja.com http://www.deja.com/ ==--
---Share what you know. Learn what you don't.---
Snarare "ad" i sådana fall.
Televerket har för vana att kalla det för "fyrkant".
: Och vad menar de engelskspråkiga när de kallar den "hash"?
Ja, en gräsgård är det iaf inte.
: PS. "Brädgård" kommer från min tid på utvecklingsavdelningen på Norsk
: Data, när det fortfarande fanns. Där hade vi också följade varianter:
Brädgård är den förhärskande benämningen på IRC, svjv den flitigaste
förbrukaren av brädor jämte C-programmerare.
: @ = kanelbulle
: & = apa
Det är nog bara ett sammanträffande, men det låter lite som slang för
"ampersand", men kan lika gärna vara "apostrof".
Och varför uttalar du det fel?
Gör du kanske så med allt "osvenskt"?
> >"At" låter sä fruktansvärt pompöst. Vi kan uttala "&" som "ett" . vi
> >måste också kunna uttala "@" som "apud"!
>
> Snarare "ad" i sådana fall.
Jag betvivlar inte alls, att jag kan ha helt fel, men kan du förklara
varför?
"@" var ursprungligen en förkortning för "apud" (med meningen "hos
någon"), och ingenting annat.
Jag tror att man har gått baklänges från engleskans "at" ("6 apples @ 5
cents each") och fått för sig att det heter "ad" på latin.
Men mäste vi följa efter det?
Lustig
>Och varför uttalar du det fel?
>Gör du kanske så med allt "osvenskt"?
Nej, faktiskt inte... Men det finns inget "rätt" uttal, det känns
naturligt för mig att säga "gen-re". Om inte, så hade vi alla suttit
här med diverse tyska och franska lånord som uttalades på ett (för
mig) mindre vackert sätt. Språket är inte en statisk enhet, utan
kommer att förändras mycket om hundra år, och då hoppas jag att
"genre" äntligen tagit steget från den vidriga franskan till mer
korrekt svenska. =)
Det finns väl i ganska exakt lika mån ett "rätt" uttal av "genre" som av
det helsvenska ordet "gärdesgård". I båda fallen råkar det uttal som
används strida mot skriftbildens enklaste uttolkning. Vari består
egentligen skillnaden?
> det känns
> naturligt för mig att säga "gen-re".
Jag måste fortfarande säga, att jag inte har en susning om hur du
uttalar ordet. Akut eller grav accent? Kort eller lång vokal på e:et
(borde vara lång med tanke på hur du har avstavat, men hur genomtänkt
var den avstavningen)?
> Om inte, så hade vi alla suttit
> här med diverse tyska och franska lånord som uttalades på ett (för
> mig) mindre vackert sätt. Språket är inte en statisk enhet, utan
> kommer att förändras mycket om hundra år, och då hoppas jag att
> "genre" äntligen tagit steget från den vidriga franskan till mer
> korrekt svenska. =)
Ehrrrm, är du inte litet väl skriftspråksfixerad nu? Är det inte isåfall
listigare att ivra för att detdär ordet som alla utom du uttalar
"sjanger" ska _stavas_ så också, om man nu vill försvenska det? Dvs att
rejva "genre", för att använda den ternminologi jag introducerade här
för litet sedan?
Factum est att det ordet _har_ kunnat stavas "schanger" som
alternativstavning tidigare, men den stavningen dog impopularitetens
sotdöd.
>Det finns väl i ganska exakt lika mån ett "rätt" uttal av "genre" som av
>det helsvenska ordet "gärdesgård". I båda fallen råkar det uttal som
>används strida mot skriftbildens enklaste uttolkning. Vari består
>egentligen skillnaden?
Den enda anledningen till att jag konsekvent börjat uttala genre på
speciellt sätt är för att den gängse formen stör mig lite. Ang.
"korrekt uttal" finns dialekter som uttalar på alla möjliga konstiga
vis...
>Jag måste fortfarande säga, att jag inte har en susning om hur du
>uttalar ordet. Akut eller grav accent? Kort eller lång vokal på e:et
>(borde vara lång med tanke på hur du har avstavat, men hur genomtänkt
>var den avstavningen)?
gen (lång vokal, precis som i genteknik), re (som i rebus). "Sjanger"
går snabbare att säga, men för mig personligen (och några andra)
ligger "genre" bättre i munnen.
>Ehrrrm, är du inte litet väl skriftspråksfixerad nu? Är det inte isåfall
>listigare att ivra för att detdär ordet som alla utom du uttalar
>"sjanger" ska _stavas_ så också, om man nu vill försvenska det? Dvs att
>rejva "genre", för att använda den ternminologi jag introducerade här
>för litet sedan?
Jo, det är väl möjligt. Överdrivnen "revjning" av språket tycker jag
dock inte om. Här är jag möjligen en aning inkonsekvent, men denna
inkonsekvens ser jag inte som något negativt för egen del. Exempel;
Tape --> Tejp är fullt acceptabelt, Rave --> Rejv och Site --> Sajt
ser bara störande ut. Genre får gärna "rejvas" för mig...
>Factum est att det ordet _har_ kunnat stavas "schanger" som
>alternativstavning tidigare, men den stavningen dog impopularitetens
>sotdöd.
Uttalet borde gå samma väg, IMHO. Konklusion; de flesta har brister i
språket, eller behandlar det på ett inkonsekvent sätt. Jag är medveten
om att min behandling av "genre" är ganska ologisk och udda. Notera
dock att om alla följde min väg, så vore det officiell svenska inom
kort tid...
> gen (lång vokal, precis som i genteknik), re (som i rebus). "Sjanger"
> går snabbare att säga, men för mig personligen (och några andra)
> ligger "genre" bättre i munnen.
Akut eller grav accent? Dvs är tongången som i "nedre" eller som i
"genrep"?
> >Factum est att det ordet _har_ kunnat stavas "schanger" som
> >alternativstavning tidigare, men den stavningen dog impopularitetens
> >sotdöd.
>
> Uttalet borde gå samma väg, IMHO. Konklusion; de flesta har brister i
> språket, eller behandlar det på ett inkonsekvent sätt. Jag är medveten
> om att min behandling av "genre" är ganska ologisk och udda.
Men förstår du _varför_ den är ologisk och udda? Du använder ett
läsuttal, från ett skriftspråk där det är väl etablerat att ingen exakt
korrespondens mellan text- och ljudbild föreligger. Du kräver regler som
inte finns i verkligheten, helt enkelt. Uttalar du "juice" på samma sätt
som den finske rocksångaren, till exempel?
Om du till exempel tycker att grafemet "ge" för "sj" är så osvenskt och
fånigt, måste du naturligtvis också uttala slutet på "baggage",
"garage", "massage", "bandage" osv. på precis samma sätt som slutet i
"kulmage". Om du tycker att det är jättefånigt att rendera ett
ursprungligt franskt "en" eller "an" som "ang", hur uttalar du då
förnamnet på Finlands store nationalsymfoniker, Sibelius? Och hur beter
du dig om du ska läsa högt ur "Fröken Julie"? Alldeles bortsett från att
de svenska normaluttalen "elegangt", "brongs" och "changs" isåfall borde
rökas ut som pesten enligt din åsikt.
Jag kommer inte på rak arm ihåg nåt annat ord där vi har renderat
franskans finala "-re" till "-er" på svenska, men det finns säkert, det
också.
Inser du verkligen hur mycket av de uttals- och skrivregler som i
praktiken finns i svenskan som du förkastar med ditt läsuttal av
"genre"?
> Notera
> dock att om alla följde min väg, så vore det officiell svenska inom
> kort tid...
Det gäller dock naturligtvis precis alla språkförändringar, inklusive
att börja uttrycka presens i svenskan med suffixet "-gnurp", vilket jag
härmed föreslår som framtida standard :-)
>... de svenska normaluttalen "elegangt", "brongs" och "changs" ...
Vad menar du här med "normaluttal"?
Vilken är din källa? Svenska Datatermgruppen skriver: "Om tecknet ska anses
stå för några bokstäver är det dessutom snarast en ligatur av latinets ad."
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Räkna icke på all den galenskap jag skriver eller tänker. I brev liksom i
umgänge bör allting vara fritt." (Tegnér till Martina von Schwerin d. 10
nov. 1822)
Han menar nog att uttalet med ng-ljud är det normala.
Vilket jag inte kan hålla med om. Jag vågar påstå att uttalet med
n-ljud är det som har störst spridning. Men det vore fel att påstå
att uttalet med ng-ljud inte förekommer. T ex minns jag hur Lars
Orup i Aktuellt alltid talade om Nationella Frongten (eller vilken
front det nu var).
SAOL12 anger n- och ng-uttal som likvärdiga för dessa ord inklusive
"front", men intressant nog står n-uttalet först för alla utom
för "chans". I SAOL10 står ng-uttalet först, och där finns inget
n-uttal för "chans".
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Och kallar du den nya valutan jorå en gång till, ska du få en sån
smäll att du hamnar på njoråkirurgen.
Fast i "genrep" är båda stavelserna betonade. Det finns alltså tre
alternativ: akut som i "nedre", grav med slutstavelse obetonad,
och sammansättningsuttal.
Oavsett vilket kan jag inte hålla med om att något ligger bättre
i munnen. "Genre" med akut accent låter ju som ett adjektiv, och
något tvåstavigt substantiv som slutar på -Xre med akut betoningen
på första stavelsen kan jag inte komma på. Vad gäller grav accent
med obetonad slutstavelse kan jag inte komma på något alls. Och
sammansättningsuttalet låter underligt. Det finns falska samman-
sättningar som "arbete", men frågan vad en "re" är för något är
ändå svår att undkomma.
Även om vi inte har så många substantiv som slutar -er, så ligger
i alla fall "schanger" lite "bättre i munnen".
>Jag kommer inte på rak arm ihåg nåt annat ord där vi har renderat
>franskans finala "-re" till "-er" på svenska, men det finns säkert, det
>också.
Om du tillåter mej att vara en petimäter, vill jag påpeka att
det finns sådana ord.
> >"@" var ursprungligen en förkortning för "apud" (med meningen "hos
> >någon"), och ingenting annat.
>
> Vilken är din källa? Svenska Datatermgruppen skriver: "Om tecknet ska anses
> stå för några bokstäver är det dessutom snarast en ligatur av latinets ad."
Min källa är en artikel i "Hiidenkivi":-) Jag försökte hitta nånting om
"Marcus Tullius Tiro", "nota tironiana" or "Tironian system" men tyvärr...
Jag tvivlar om det finns sådan latinkunskap i Datatermgruppen:-)
I finskan kallas "@" "miuku" - det är ett riktigt ord, och inte så fult som
"snabel-a" - eller "at" med engelskt uttal.
Lustig
-----------== Posted via Deja News, The Discussion Network ==----------
http://www.dejanews.com/ Search, Read, Discuss, or Start Your Own
Nja, jag menar att _såväl_ uttalen med -ng- _som_ med -n- är normala.
Vilket uttal som dominerar har helt och hållet att göra med exakt vilket
ord och vilken åldersgrupp man pratar om. Läsuttalen är (som så ofta) på
frammarsch bland yngre, det är alldeles klart.
> Vilket jag inte kan hålla med om. Jag vågar påstå att uttalet med
> n-ljud är det som har störst spridning. Men det vore fel att påstå
> att uttalet med ng-ljud inte förekommer. T ex minns jag hur Lars
> Orup i Aktuellt alltid talade om Nationella Frongten (eller vilken
> front det nu var).
Men det är skillnad på ord och ord, intressant nog. "Front" är ett ord
som nästan aldrig uttalas med ng-ljud, säkert bland annat eftersom de -
av tradition engelskinfluerade (flyget) - meteorologerna konsekvent har
använt n-uttal i etermedia sedan mycket länge. Ett annat ord som nästan
alltid uttalas med n-ljud är "konsert", men där uttalet "kongsär" inte
var ovanligt i en äldre tid, och av och till kan höras fortfarande från
personer i sextioårsåldern och uppåt.
För just de ord som jag nämnde, "chans" och "brons" och "elegant", är
ng-uttalet så vanligt, att det måste betraktas som ett av två helt
likvärdiga normaluttal.
Eftersom ordet (och uppfinningen) introducerades i Sverige och svenskan
som "tejp" för att sedermera kompletteras med "tape" är väl övergången
man kan ha åsikter om snarast "tejp --> tape"?
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Där finns ju ett läsuttal som ännu betraktas som obildat, nämligen det
som rimmar på fjärt.
Nomen atque omen?
>Jag försökte hitta nånting om
>"Marcus Tullius Tiro", "nota tironiana" or "Tironian system" men tyvärr...
>
>Jag tvivlar om det finns sådan latinkunskap i Datatermgruppen:-)
Det förefaller likväl mycket troligare att det skulle vara en ligatur av
"ad" än av "apud". Din mystiska tidskrift känner jag inte till.
Utnyttjat av Povel Ramel:
"Jag försäkrar, det lilla besvär't är det värt
att få lyssna på fåglarnas morgonkonsert."
>Undantag finns naturligtvis. Jag överväger allvarligt att
återinföra -dt-stavningen så att vi åter kan börja skriva om ett rädt barn
eller ett vidt landskap.
Ett vitt landskap har vi alltid kunnat skriva om och kan så fortfarande. Ett
rätt barn kan man inte skriva om - oavsett stavning.
In article <373FCAFC...@thn.edu.stockholm.se>, Arne Edström
<a...@thn.edu.stockholm.se> wrote:
> <!doctype html public "-//w3c//dtd html 4.0 transitional//en">
> <html>
> <body text="#000000" bgcolor="#FFFFFF" link="#0000EE" vlink="#551A8B"
> alink="#FF0000">
>
> <p>Jacob Munkhammar skrev:
> <blockquote TYPE=CITE>
> <br>ul...@iplab06.nada.kth.se (Ulf Berggren) wrote:
> <br>
> <p>>Persson (zal...@home.se)) writes:
> <br>> >F.ö. är jag en sådan person som uttalar "genre"
> "GEN-re"
> <br>> >istället för det osvenska "sjanger".
> <br>>
> <br>> Och varför uttalar du det fel?
> <br>> Gör du kanske så med allt "osvenskt"?
> <p>Är det inte lite underligt att uttala ett ord som det stavas,
> istället
> för
> <br>att stava det som det uttalas - om man nu vill ändra på
> saken?
> <br>För mej har det alltid varit irriterande att sjanger eller schanger
> stavas
> <br>genre, inte tvärt om.</blockquote>
> När jag uttalar ett ord, oavsett vilket, gör jag det på
> det sätt som jag räknar med skall förstås av
> åhöraren.
> <br>När jag skriver ett ord, oavsett vilket, gör jag det på
> det sätt som jag räknar med skall förstås av
> läsaren.
> <br>Stilistiskt kan man naturligtvis markera dialekter och dylikt med
> avvikande
> stavning men jag inser inte hur man kan införa privat-uttal som skulle
> tvinga åhöraren att fråga vad som menas.
> <br>Många korrekta (=vedertagna) stavningar kan naturligtvis upplevas
> som irriterande, men man får snällt anpassa sig ändå.
> <br>Undantag finns naturligtvis. Jag överväger allvarligt att
> återinföra -dt-stavningen så att vi åter kan börja
> skriva om ett rädt barn eller ett vidt landskap.
> <p>mvh
> <br>Arne
> </body>
> </html>
--
Christian Ottosson
http://www.f.kth.se/~f95-cot/
Arne
>Visst både kan och får jag.
Du kan och får skriva hur du vill. Dock kvarstår det att "rädd" i
neutrum inte används i normal svenska.
Ett annat namn är kukhuvud, som i denna smiley :-) @==8
Åke Tegengren
a...@pmt.kth.se (sic)
Utom på webben förstås...
Jag hade ingen aning om att det var normaluttalet, och kan inte påminna
mig ha hört den varianten.
> "brongs"
Jag hade ingen aning om att det var normaluttalet, och kan inte påminna
mig ha hört den varianten.
> En ful sak med snabel-a är det inte klarar sej utan bindestrecket.
> Snabela går ju inte.
Nej, här är "snabel a" bättre.
Super Soul wrote:
nej det allra bästa är dock "apsvans", så slipper man allt besvär
Berry van der Veer
Till skillnad från snabel b eller snabel c då?
/Mikael - förstår sig inte på den här diskussionen...
----------------------------------------------------------------------------
Mikael Wahlberg | mik...@acc.umu.se | SysAdm @ {acc|lh}.umu.se
Vittervägen 174 | mik...@mw.mw | Tel. +46 (0)90 197412
907 51 UMEÅ | http://www.acc.umu.se/~mikael | GSM +46 (0)70 3992496
Per J
Åke Tegengren skrev:
I notskrift heter tecknet # kors.o
Ake Tegengren
a...@pmt.kth.se (sic)
Fax +46 87966080
Vilken mojäng har två eller flera snablar?
> | Nej, här är "snabel a" bättre.
>
> Vilken mojäng har två eller flera snablar?
Denna tolkning är orimlig -- du framför den för att spela allan!
Inte alls. När jag ser skriftbilden "snabel a" tar jag för givet att det
är fråga om en littererad snabel. Vad skulle det annars kunna vara?
> | Denna tolkning är orimlig -- du framför den för att spela allan!
>
> Inte alls. När jag ser skriftbilden "snabel a" tar jag för givet att det
> är fråga om en littererad snabel. Vad skulle det annars kunna vara?
"Snabel-a" så klart! Och det vet du mycket väl.
> Det norska namnet, krøllalfa, d.v.s. krullalfa på svenska, tycker jag är
> ganska fint, och vill härmed föreslå även för det svenska språket.
"Kanelbulle" är ju annars en klassiker som alltid funkar bra.
> PS. En ful sak med snabel-a är det inte klarar sej utan bindestrecket.
> Snabela går ju inte.
Snabel-a brukar ju ofta stavas @, d.v.s. utan bindestreck. E-post
däremot, måste skrivas med bindestreck (svårt för vissa...). Jag
föredrar därför uttrycket "snabelpost".
/Björn
Inte alls. Jag kan mycket väl tänka mig att man vill tala om "snabel x".
> | "Snabel-a" så klart! Och det vet du mycket väl.
>
> Inte alls. Jag kan mycket väl tänka mig att man vill tala om "snabel x".
Gör dig inte till! Jag betvivlar starkt att du, om du läste en text där
"snabel a" förekom, skulle tänka på något annat än tecknet "@".
Mikael Wahlberg <mik...@shaka.acc.umu.se> wrote in message
news:ALIAS.slrn7kf...@shaka.acc.umu.se...
> On Sun, 23 May 1999 00:23:26 +0100, Super Soul <supe...@swipnet.se>
wrote:
> >Jacob Munkhammar wrote:
> >
> >> En ful sak med snabel-a är det inte klarar sej utan bindestrecket.
> >> Snabela går ju inte.
> >
> >
> >Nej, här är "snabel a" bättre.
>
Sedan så är det ju bra om man svarar på rätt inlägg också, så inte jag tar
illa upp t.ex.
Inte för att jag gjorde det men det tog ett tag innan jag insåg vad du
syftade på.
/Mikael
----------------------------------------------------------------------------
Jag skulle förstås tänka på stora, gråa landdäggdjur och fråga mig
varför man skulle vilja litterera deras sammanvuxna näsa och överläpp.