särskrivning?
Helena H
(http://expressen.se/, 1 Juni 2000)
Ska det vara mellanrum mellan "års" och "åldern"? Jag tycker att det ser
ut som en särskrivning och att betoningen hamnar fel. Vad är korrekt?
SUNE NYSTRÖM
"Niklas Dougherty" <ni...@mac.com> skrev i meddelandet
news:8h556n$5j6$2...@eol.dd.chalmers.se...
> <Helena H|hel...@hotmail.com> -> swnet.svenska
<ALIAS.39361...@hotmail.com> (Thu, 01 Jun 2000 09:35:23 +0200):
>
> HH: Såg i Expressen följande: "En man i 40-års åldern".
> HH: (http://expressen.se/, 1 Juni 2000)
> HH: Ska det vara mellanrum mellan "års" och "åldern"? Jag tycker att det
ser
> HH: ut som en särskrivning och att betoningen hamnar fel. Vad är korrekt?
>
> 40-årsåldern. Egentligen fyrtioårsåldern.
>
> N.
>
> --
> / Niklas Dougherty
Fyrtioårsåldern. Bindestreck när raden inte räcker till. När de
flesta gör fel tillräckligt länge blir det rätt.
Sune
Super Soul
> "... 40-års åldern ..." Ska det vara mellanrum mellan "års" och "åldern"?
Huruvida det är tryckfel eller inte är inte så värst intressant.
> Jag tycker att det ser ut som en särskrivning ...
Ja, de har skrivit isär orden -- många väljer att göra det.
Mikael Sterner
> Ja, de har skrivit isär orden -- många väljer att göra det.
Är du säker? Jag skulle vilja begränsa påståendet till att de gör det. De som
är tillräckligt medvetna om sitt språk för att kunna välja tenderar att inte
särskriva. Det gäller väl även dig? Hur många känner du till som både
förespråkar särskrivning, såsom du gör, och samtidigt särskriver själva?
Mikael Sterner
jan_...@my-deja.com
> Ska det vara mellanrum mellan "års" och "åldern"?
Nej.
> Jag tycker att det ser ut som en särskrivning
Visst är det en särskrivning.
Jan Böhme
Sent via Deja.com http://www.deja.com/
Before you buy.
Super Soul
> > Ja, de har skrivit isär orden -- många väljer att göra det.
>
> Är du säker? Jag skulle vilja begränsa påståendet till att de gör det. De som
> är tillräckligt medvetna om sitt språk för att kunna välja tenderar att inte
> särskriva.
Så bara för att de är "medvetna" om det gör att deras språk är mer värt?
Ska folk som är mer politiskt medvetna än andra få fler röster i
riksdagsvalet?
> Det gäller väl även dig? Hur många känner du till som både
> förespråkar särskrivning, såsom du gör, och samtidigt särskriver själva?
Hur många som "förespråkar särskrivning" är irrelevant. Väldigt många
människor särskriver -- punkt slut.
Mikael Sterner
> >
> > Är du säker? Jag skulle vilja begränsa påståendet till att de gör det. De som
> > är tillräckligt medvetna om sitt språk för att kunna välja tenderar att inte
> > särskriva.
>
> Så bara för att de är "medvetna" om det gör att deras språk är mer värt?
> Ska folk som är mer politiskt medvetna än andra få fler röster i
> riksdagsvalet?
Ser du ingen skillnad mellan "han väljer att trampa på myror när han går" och
"han trampar på myror när han går"? I det ena fallet är det ett aktivt val, medan
det i det andra fallet är något man bara gör, utan att tänka närmare på saken.
För övrigt har ju den som inte väljer redan idag relativt få röster i valet...
> Väldigt många människor särskriver -- punkt slut.
Det var ju det jag försökte säga -- inget tjafs om medvetna val.
Mikael Sterner
Torkel Franzen
> Hur många som "förespråkar särskrivning" är irrelevant. Väldigt många
> människor särskriver -- punkt slut.
Varför "punkt slut"? Det är också många människor som stavar fel
eller räknar fel, och som gärna skulle vilja lära sig stava och
räkna rätt.
Super Soul
> Det blotta faktum att många människor särskriver säger oss ingenting om
> huruvida de vill särskriva, eller skulle fortsätta särskriva om de fick
> mer skrivövning.
Om det kan vi bara spekulera.
Torkel Franzen
> Om det kan vi bara spekulera.
OK, så ditt "många väljer" var spekulation, en föga övertygande
sådan. Har du överhuvudtaget träffat på någon som säger sig ha valt
att särskriva? I news har jag bara sett frågor från människor som
undrat om särskrivning är rätt eller fel.
Super Soul
> OK, så ditt "många väljer" var spekulation, en föga övertygande
> sådan.
Här får du definiera vad du menar med "att välja". Man gör ju mycket
utan att tänka igenom det allt för noggrant. Hur mycket måste man ha
tänkt över något för att det ska anses som ett val? Jag tänker väldigt
sällan på särskrivningar när jag skriver -- menar du då att jag inte
väljer att låta bli att särskriva?
Torkel Franzen
>Här får du definiera vad du menar med "att välja". Man gör ju mycket
>utan att tänka igenom det allt för noggrant. Hur mycket måste man ha
>tänkt över något för att det ska anses som ett val?
Ja, vad menade du med ditt "många väljer"? Det jag antog var att du
menade att de som särskriver är medvetna om att särskrivning inte
är vedertagen, men ändå särskriver. Om du inte menade detta
undrar jag vad skillnaden är mellan att välja att särskriva och
välja att stava fel i största allmänhet.
SUNE NYSTRÖM
"Super Soul" <iknowyo...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:ALIAS.1ebjt94....@d212-151-180-16.swipnet.se...
> Helena H <hel...@hotmail.com> wrote:
>
> > "... 40-års åldern ..." Ska det vara mellanrum mellan "års" och
"åldern"?
>
> Huruvida det är tryckfel eller inte är inte så värst intressant.
>
>
> Ja, de har skrivit isär orden -- många väljer att göra det.
Alltför många väljer att särskriva. I exemplet 40årsåldern
leder det nog inte till missuppfattningar. Sjuk sköterska och kassa
apparater mm ändrar meningens betydelse. Språket blir otydligare men ibland
lika komiskt som när Ulf Ivar Nilsson citerar exempelvis syftningsfel. Jag
läste nyss "Miljoner missar". Hur kommer särskrivningar att utveckla
språket? Utveckla eller bara förändra?
Sune
Eva (ebt)
Eva (ebt) <e...@telia.com> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:0zRZ4.6598$wYl.23...@newsb.telia.net...
> Med skrivövning och medvetenhet om särskrivning minskar antalet
> särskrivningar hos i
Ursäkta, raderna ovan ska bort. Se nedan.
>
>
> Super Soul <iknowyo...@hotmail.com> skrev i
>
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.1eblkjd.77b36f131tbwaN@d212-151-177-204.s
> wipnet.se...
> > Torkel Franzen <tor...@sm.luth.se> wrote:
> >
> > > Det blotta faktum att många människor särskriver säger oss ingenting
om
> > > huruvida de vill särskriva, eller skulle fortsätta särskriva om de
fick
> > > mer skrivövning.
> >
> >
> > Om det kan vi bara spekulera.
>
> Jag har aldrig träffat på någon som medvetet vill särskriva.
> Med kunskap om sammansatta ord och skrivövning minskar särskrivningarna.
>
> Eva
>
>
Eva (ebt)
särskrivningar hos i
Super Soul
> Jag har aldrig träffat på någon som medvetet vill särskriva. Med kunskap
> om sammansatta ord och skrivövning minskar särskrivningarna.
Många anser nog att det är för svårt att lära sig när man, enligt vissa,
inte ska särskriva.
Super Soul
> Alltför många väljer att särskriva. I exemplet 40årsåldern leder det nog
> inte till missuppfattningar. Sjuk sköterska och kassa apparater mm ändrar
> meningens betydelse.
Man förstår av sammanhanget vad som avses i 99,9 % av fallen.
Mikael Sterner
> Många anser nog att det är för svårt att lära sig när man, enligt vissa,
> inte ska särskriva.
När menar du att man *ska* särskriva, enligt dig? Hur vill du definiera
begreppet särskrivning?
Mikael Sterner
Mikael Sterner
> > inte till missuppfattningar. Sjuk sköterska och kassa apparater mm ändrar
> > meningens betydelse.
>
> Man förstår av sammanhanget vad som avses i 99,9 % av fallen.
Var har du fått uppgiften "99,9 %" ifrån? Hur mycket extra tankemöda
accepterar du för att anse att något framgår "av sammanhanget"?
Mikael Sterner
Super Soul
> > Många anser nog att det är för svårt att lära sig när man, enligt vissa,
> > inte ska särskriva.
>
> När menar du att man *ska* särskriva, enligt dig?
Ska och ska -- vissa gör det, andra inte.
> Hur vill du definiera begreppet särskrivning?
En tendens som går ut på att allt fler modersmålstalare särrkiver ord
som vissa anser ska sitta ihop.
Super Soul
> > > Alltför många väljer att särskriva. I exemplet 40årsåldern leder det nog
> > > inte till missuppfattningar. Sjuk sköterska och kassa apparater mm ändrar
> > > meningens betydelse.
> >
> > Man förstår av sammanhanget vad som avses i 99,9 % av fallen.
>
> Var har du fått uppgiften "99,9 %" ifrån?
Jag höftade. Hut mycket skulle du uppskatta det till?
> Hur mycket extra tankemöda accepterar du för att anse att något framgår
> "av sammanhanget"?
Det är enbart uppskattningsvis en på tusen särskrivningar som fått mig
förbryllad.
Mikael Sterner
> som vissa anser ska sitta ihop.
Brukar du alltid använda det begrepp du ska definiera i dina definitioner?
Jag skulle vilja formulera det som: en tendens som går ut på att vissa sätter
mellanslag, oftast helt godtyckligt, i ord som av 99,9% av befolkningen
uttalas och betonas som en enhet.
Du pratar hela tiden om modersmålstalare. Hur anser du att de som läser
svenska som främmande språk, i Sverige och i utlandet, bör förhålla sig?
Vilket skrivsätt ger en lättare koppling mellan uttal och betoning, samt är
det gängse i 99,99% av all litteratur, anser du?
Mikael Sterner
Super Soul
> > En tendens som går ut på att allt fler modersmålstalare särskriver ord
> > som vissa anser ska sitta ihop.
>
> Brukar du alltid använda det begrepp du ska definiera i dina definitioner?
Du menar för att jag skrev "särskriver" i min definition?
> Jag skulle vilja formulera det som: en tendens som går ut på att vissa sätter
> mellanslag, oftast helt godtyckligt, i ord som av 99,9% av befolkningen
> uttalas och betonas som en enhet.
Nu är tal- och skriftspråk två olika diskussioner, men ditt antagande på
99,9 % är lite i överkant, tror jag -- tänk på alla invandrare! Det
finns nog avsevärt fler än 8 500 svenskar som inte betonar orden "som en
enhet".
Mikael Sterner
>
> Jag höftade. Hut mycket skulle du uppskatta det till?
99,6%
Motsvarande siffror torde dock gälla för de flesta grava stav- och
meningsbyggnadsfel*, samt för dina eviga felslag. Har du fått grus i
tangentbordet? ;-)
> > Hur mycket extra tankemöda accepterar du för att anse att något framgår
> > "av sammanhanget"?
>
> Det är enbart uppskattningsvis en på tusen särskrivningar som fått mig
> förbryllad.
Skatta dig lyckligt. För mig stör minst 86,4% av alla särskrivningar läsrytmen, i
den mening att jag inte kan undgå att tänka "särskrivning", vilket resulterar i
att jag antingen lägger ner läsandet eller läser vidare enbart för nöjet att
finna fler fel. Skulle du verkligen kunna läsa en konsekvent särskriven
morgontidning helt oberörd, utan att lägga märke till att något förändrats?
Mikael Sterner
* Förlåt, "alternativa skrivsätt" menar jag.
Super Soul
> > Det är enbart uppskattningsvis en på tusen särskrivningar som fått mig
> > förbryllad.
>
> Skatta dig lyckligt. För mig stör minst 86,4% av alla särskrivningar
> läsrytmen, i den mening att jag inte kan undgå att tänka "särskrivning",
> vilket resulterar i att jag antingen lägger ner läsandet eller läser
> vidare enbart för nöjet att finna fler fel.
Jo, men jag kan störa mig lika mycket på annat: hur folk ser ut, vad de
säger osv. Men det är förstås också deras ensak.
> Skulle du verkligen kunna läsa en konsekvent särskriven morgontidning helt
> oberörd, utan att lägga märke till att något förändrats?
Har du någonsin sett någon som särskrivit konsekvent?
Mikael Sterner
> Jo, men jag kan störa mig lika mycket på annat: hur folk ser ut, vad de
> säger osv. Men det är förstås också deras ensak.
Vad har det med språket att göra?
> > Skulle du verkligen kunna läsa en konsekvent särskriven morgontidning helt
> > oberörd, utan att lägga märke till att något förändrats?
>
> Har du någonsin sett någon som särskrivit konsekvent?
Nej, det är just det som är problemet. Är det kanske inte bra med konsekvens i
ett språk? Hur ska man annars kunna lära sig det?
Mikael Sterner
Mikael Sterner
> > > som vissa anser ska sitta ihop.
> >
> > Brukar du alltid använda det begrepp du ska definiera i dina definitioner?
>
> Du menar för att jag skrev "särskriver" i min definition?
Ja.
> > Jag skulle vilja formulera det som: en tendens som går ut på att vissa sätter
> > mellanslag, oftast helt godtyckligt, i ord som av 99,9% av befolkningen
> > uttalas och betonas som en enhet.
>
> Nu är tal- och skriftspråk två olika diskussioner,
Sant, men jag ser inte någon direkt anledning att låta skriftspråket driva iväg
från talspråket. Snarare brukar det väl vara tvärtom? Jag tycker att det kan ha
stora fördelar om skriftspråket har en relativt god bas i talspråket. Håller du
inte med?
> men ditt antagande på 99,9 % är lite i överkant, tror jag -- tänk på
> alla invandrare! Det finns nog avsevärt fler än 8 500 svenskar som inte
> betonar orden "som en enhet".
Liksom du tar jag mig friheten att räkna bort dem som inte har svenska som ett av
sina eventuellt flera modersmål.
Hur anser du, för övrigt, att de som läser svenska som främmande språk, i
Henke Frödeen
tokigt; "Det kom in en sjuk syster i salen". "Skobutiken hade rea: Herr
sandal 199Kr" (Det stod inget om det var timmpris som avsågs...)
Även andra ord, som inte missuppfattas lika lätt kan se dumt och missvisande
ut när man skriver isär dom.
/Henke
Super Soul <iknowyo...@hotmail.com> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.1ebnwyq....@d212-151-237-12.sw
ipnet.se...
> Mikael Sterner <mikael....@telia.com> wrote:
>
> > > Många anser nog att det är för svårt att lära sig när man, enligt
vissa,
> > > inte ska särskriva.
> >
> > När menar du att man *ska* särskriva, enligt dig?
>
> Ska och ska -- vissa gör det, andra inte.
>
> > Hur vill du definiera begreppet särskrivning?
>
> En tendens som går ut på att allt fler modersmålstalare särrkiver ord
Henke Frödeen
sätter
> mellanslag, oftast helt godtyckligt, i ord som av 99,9% av befolkningen
> uttalas och betonas som en enhet.
Helt riktigt. Språket förändras, men det är det talade språket som
förändrast snabbast och bredast. Den dagen man uttalar "sjuk syster" i
stället för "sjuksyster så kan jag, med glädje, skriva isär orden.
/Henke
Jan Böhme
Soul) wrote:
>Man förstår av sammanhanget vad som avses i 99,9 % av fallen.
Men varför offra den sista tusendelen när det inte är nödvändigt?
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Super Soul
> > > > En tendens som går ut på att allt fler modersmålstalare särskriver ord
> > > > som vissa anser ska sitta ihop.
> > >
> > > Brukar du alltid använda det begrepp du ska definiera i dina
> > > definitioner?
> >
> > Du menar för att jag skrev "särskriver" i min definition?
>
> Ja.
"Att särskriva" kan betyda två saker, dels i ordets mest allmäna
betydelse, t ex att råka skriva "öpp ettider", dels att skriva "öppet
tider". Det var förstås den första generella betydelsen jag använde för
att beskriva den andra mer specifika. Men visst, jag hade kunnat
formulera det lite bättre, men då hade du inte haft glädjen att ha något
att anmärka på, eller hur?
Din egen definition "en tendens som går ut på att vissa sätter
mellanslag ... i ord ..." är inte heller så lyckad, eftersom många
särskriver även med penna, och i det sammanhanget brukar man inte tala
om "mellanslag".
>
> > Nu är tal- och skriftspråk två olika diskussioner,
>
> Sant, men jag ser inte någon direkt anledning att låta skriftspråket driva
> iväg från talspråket. Snarare brukar det väl vara tvärtom? Jag tycker att
> det kan ha stora fördelar om skriftspråket har en relativt god bas i
> talspråket. Håller du inte med?
Vad du och jag "tycker" är irrelevant.
> > men ditt antagande på 99,9 % är lite i överkant, tror jag -- tänk på
> > alla invandrare! Det finns nog avsevärt fler än 8 500 svenskar som inte
> > betonar orden "som en enhet".
>
> Liksom du tar jag mig friheten att räkna bort dem som inte har svenska som
> ett av sina eventuellt flera modersmål.
Men då framgår det att jag gör det. Säger du "99,9 % av befolkningen"
bör du ju mena just det.
> Hur anser du, för övrigt, att de som läser svenska som främmande språk, i
> Sverige och i utlandet, bör förhålla sig? Vilket skrivsätt ger en lättare
> koppling mellan uttal och betoning, samt är det gängse i 99,99% av all
> litteratur, anser du?
Vilket skrivsätt som är bäst är ointressant.
Super Soul
> Den dagen man uttalar "sjuk syster" i stället för "sjuksyster sĺ kan jag,
> med glädje, skriva isär orden.
Den dagen man uttalar "sjuk syster" hur?
Super Soul
> ... "Skobutiken hade rea: Herr sandal 199Kr" ...
Ett typiskt konstruerat exempel, där det för övrigt inte finns någon
risk för missförstånd.
> Även andra ord, som inte missuppfattas lika lätt kan se dumt och missvisande
> ut när man skriver isär dom.
Det är mycket som "kan se dumt ut", men som ändå folk gör.
Super Soul
> > Jo, men jag kan störa mig lika mycket på annat: hur folk ser ut, vad de
> > säger osv. Men det är förstås också deras ensak.
>
> Vad har det med språket att göra?
Tja, "vad folk säger" har t ex en egen underavdelning inom lingvistiken:
pragmatik.
> > > Skulle du verkligen kunna läsa en konsekvent särskriven morgontidning helt
> > > oberörd, utan att lägga märke till att något förändrats?
> >
> > Har du någonsin sett någon som särskrivit konsekvent?
>
> Är det kanske inte bra med konsekvens i ett språk? Hur ska man annars
> kunna lära sig det?
Det är inte ovanligt att språk har konkurrerande former. Folk har trots
det kunnat lära sig dessa språk.
Menar du att svenskan är helt konsekvent i övrigt?
Super Soul
> >Man förstår av sammanhanget vad som avses i 99,9 % av fallen.
>
> Men varför offra den sista tusendelen när det inte är nödvändigt?
Fråga alla de svenskar som särskriver.
Mikael Sterner
> > med glädje, skriva isär orden.
>
> Den dagen man uttalar "sjuk syster" hur?
Sluta larva dig! Vi vet att du är väl förtrogen med den gällande
skriftnormen*, du följer den ju själv, och du vet att vi inte särskriver.
Således borde det inte vara något problem för dig att förstå vad som menas
med "sjuk syster".
(Om du hade en syster, och hon blev förkyld, då vore hon en "sjuk syster". Om
hon däremot tog anställning inom vården, skulle det kunna hända att hon var
en "sjuksyster". Jag hoppas att du betonar dessa två uttryck olika.)
Mikael Sterner
* Det sätt att skriva som vissa anser bäst.
Mikael Sterner
> > ut när man skriver isär dom.
>
> Det är mycket som "kan se dumt ut", men som ändå folk gör.
Må så vara, men det vi diskuterar här är ju om särskrivning hör till ett av
dessa fenomen som "är dumt", och därför bör undvikas i text som är menad att ej
se "dum" ut. Vad "folk" gör är, som du själv säger, irrelevant.
Mikael Sterner
Mikael Sterner
> betydelse, t ex att råka skriva "öpp ettider", dels att skriva "öppet
> tider". Det var förstås den första generella betydelsen jag använde för
> att beskriva den andra mer specifika. Men visst, jag hade kunnat
> formulera det lite bättre, men då hade du inte haft glädjen att ha något
> att anmärka på, eller hur?
Egentligen ville jag se hur du skulle definiera sammansatta ord, utan att blanda
in en skriftspråksnorm eller uttal och betoning.
> > > Nu är tal- och skriftspråk två olika diskussioner,
> >
> > Sant, men jag ser inte någon direkt anledning att låta skriftspråket driva
> > iväg från talspråket. Snarare brukar det väl vara tvärtom? Jag tycker att
> > det kan ha stora fördelar om skriftspråket har en relativt god bas i
> > talspråket. Håller du inte med?
>
> Vad du och jag "tycker" är irrelevant.
Inte helt. Tyckte vi lika slapp vi älta den här frågan i alla evighet, och kunde
gå ut i världen och frälsa särskrivare i stället... :-)
> > > men ditt antagande på 99,9 % är lite i överkant, tror jag -- tänk på
> > > alla invandrare! Det finns nog avsevärt fler än 8 500 svenskar som inte
> > > betonar orden "som en enhet".
> >
> > Liksom du tar jag mig friheten att räkna bort dem som inte har svenska som
> > ett av sina eventuellt flera modersmål.
>
> Men då framgår det att jag gör det. Säger du "99,9 % av befolkningen"
> bör du ju mena just det.
Jag höftade.
> > Hur anser du, för övrigt, att de som läser svenska som främmande språk, i
> > Sverige och i utlandet, bör förhålla sig? Vilket skrivsätt ger en lättare
> > koppling mellan uttal och betoning, samt är det gängse i 99,99% av all
> > litteratur, anser du?
>
> Vilket skrivsätt som är bäst är ointressant.
Knappast för den som har tänkt lära sig svenska. Så vad skulle ditt råd bli?
Mikael Sterner
Mikael Sterner
Ja. Allting i den gällande skriftspråksnormen följer de gällande normerna för
skriftspråket. Antalet tvetydigheter är mycket begränsat.
Med särskrivning som norm skulle ungefär hälften av alla svenska ord få
alternativa former. Vissa ord skulle få orimligt många skrivsätt, t.ex.
flaggstångsknoppsputsarföreningsordförandepost som skulle ha drygt sjuhundra
former (om bindestreck räknas med som möjlig ordledsavgränsare).
Mikael Sterner
Super Soul
> Allting i den gällande skriftspråksnormen följer de gällande normerna för
> skriftspråket.
Så normen följer normerna. Det var förvisso intressant, men nu talade
jag om språket, inte dess normer.
Super Soul
> > Men då framgår det att jag gör det. Säger du "99,9 % av befolkningen"
> > bör du ju mena just det.
>
> Jag höftade.
Ja, jag höftade också, men min uppgift gällde mig själv, inte svenska
folket -- viss skillnad.
> > > Hur anser du, för övrigt, att de som läser svenska som främmande språk, i
> > > Sverige och i utlandet, bör förhålla sig? Vilket skrivsätt ger en lättare
> > > koppling mellan uttal och betoning, samt är det gängse i 99,99% av all
> > > litteratur, anser du?
> >
> > Vilket skrivsätt som är bäst är ointressant.
>
> Knappast för den som har tänkt lära sig svenska. Så vad skulle ditt råd bli?
Särskrivning är ett fenomen som är ganska lätt att förklara, även för de
som håller på att lära sig svenska. Tycker du att man ska försöka
undanhålla dem information om särskrivning?
Super Soul
> > > Även andra ord, som inte missuppfattas lika lätt kan se dumt och
> > > missvisande ut när man skriver isär dom.
> >
> > Det är mycket som "kan se dumt ut", men som ändå folk gör.
>
> Må så vara, men det vi diskuterar här är ju om särskrivning hör till ett
> av dessa fenomen som "är dumt", och därför bör undvikas i text som är
> menad att ej se "dum" ut.
Någon sådan diskussion har jag aldrig varit intresserad av att delta i.
Mikael Sterner
Vad är det då du diskuterar?
Mikael Sterner
Mikael Sterner
> Särskrivning är ett fenomen som är ganska lätt att förklara, även för de
> som håller på att lära sig svenska. Tycker du att man ska försöka
> om särskrivning?
Ja. Det finns ingen anledning att blanda in ett fenomen som inte har något fäste
i annat än informella sammanhang, t.ex. lappar i porten och privata hemsidor; i
all övrig litteratur förekommer det ju så gott som aldrig. Då är risken större
att man krånglar till mer än man hjälper.
Däremot ska man naturligtvis hjälpa till och rätta eventuella särskrivningar som
förekommer i elevernas texter. Möjligtvis då kan det vara på sin plats med en
tröstande notis om att även vissa modersmålstalare* gör samma misstag.
Mikael Sterner
* Härvidlag bör man dock iaktaga viss diskretion i beskrivningen av de
särskrivande svenskarnas övriga skriftspråk, för att inte eleven ska förfasa sig
över vilket fack särskrivningen skulle ha placerat honom i.
Mikael Sterner
> >
> > Ja. Allting i den gällande skriftspråksnormen följer de gällande
> > normerna för skriftspråket. Antalet tvetydigheter är mycket begränsat.
>
> jag om språket, inte dess normer.
Vilka andra avsteg från normerna än särskrivning är det du menar förekommer i
skriftspråket, som möjliggör inkonsekvens?
Mikael Sterner
Super Soul
> > Tycker du att man ska försöka undanhålla [personer som ska lära sig
> > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
finns där!
> Ja. Det finns ingen anledning att blanda in ett fenomen som inte har något
> fäste i annat än informella sammanhang, t.ex. lappar i porten och privata
> hemsidor; i all övrig litteratur förekommer det ju så gott som aldrig.
Jodå, i logotyper för storföretag, i annonser i dagstidningar m.m.
Super Soul
> > > ... det vi diskuterar här är ju om särskrivning hör till ett av dessa
> > > fenomen som "är dumt", och därför bör undvikas i text som är menad att
> > > ej se "dum" ut.
> >
> > Någon sådan diskussion har jag aldrig varit intresserad av att delta i.
>
> Vad är det då du diskuterar?
Särskrivning -- om det "är dumt" eller "bör undvikas" är jag inte
intresserad av.
Super Soul
Jag bryr mig inte om "normerna". Vi diskuterar språket i största
allmänhet. Menar du att svenskan är helt och hållet konsekvent?
Henke Frödeen
"sjuksyster"
Super Soul <iknowyo...@hotmail.com> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.1ebog97...@d212-151-231-236.sw
ipnet.se...
Mikael Sterner
> > > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
>
> Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
> finns där!
Jag ber om ursäkt. Försökte bara skapa lite sammanhang, eftersom jag klippt
bort lite mycket. Men visst var det väl inte modersmålsundervisning du avsåg?
(Det gjorde i alla fall inte jag.)
> > Ja. Det finns ingen anledning att blanda in ett fenomen som inte har något
> > fäste i annat än informella sammanhang, t.ex. lappar i porten och privata
> > hemsidor; i all övrig litteratur förekommer det ju så gott som aldrig.
>
> Jodå, i logotyper för storföretag, i annonser i dagstidningar m.m.
Hur många procent av all skriven text skulle du uppskatta innehåller
särskrivningar, mätt i ord. Även med det naturliga försprång särskriven text
får (hälften av alla ord räknas ju dubbelt) skulle jag säga att det är en
försumbar mängd. Min gissning är 0,1%.
Att logotyper skrivs isär är en helt annan fråga; ibland har det historiska
orsaker, ibland är det bara en uppoffring för designens skull. (Förutom att
det oftast i botten är okunskap.)
Mikael Sterner
Mikael Sterner
Ja, jag anser att det svenska språket i allmänhet till största delen följer
normerna, och därför är konsekvent. Är det någon särkild inkonsekvens du har i
tankarna, av samma magnitud som särskrivning?
(Ifall ordet "normerna" stör dig, svara som om jag bara skrivit "Ja!".)
Mikael Sterner
Alexander Backlund
.se...
> Henke Frödeen <h...@home.se> wrote:
>
> > ... "Skobutiken hade rea: Herr sandal 199Kr" ...
>
> Ett typiskt konstruerat exempel, där det för övrigt inte finns någon
> risk för missförstånd.
Det finns andra risker med löjeväckande särskrivningar...
Alexander Backlund
.se...
> Mikael Sterner <mikael....@telia.com> wrote:
>
> > > Tycker du att man ska försöka undanhålla [personer som ska lära sig
> > > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
>
> Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
> finns där!
Eftersom han markerar att det är hans eget förtydligande tillägg så har du
ingen anledning att beklaga dig. Däremot kan du naturligtvis invända om det
är en feltolkning - men det var det väl ändå inte fråga om här?
Mikael Sterner
> > normerna, och därför är konsekvent.
>
De regler och konventioner som styr det språk som används i 99,9% av all
litteratur och av alla större tidningar. Med andra ord det du brukar kalla "hur
gamla mossiga gubbar tycker att man ska skriva".
> Tja, det är mer störande att du skriver att "skriftspråksnormen följer
> .... normerna för skriftspråket".
Ser du något fel i det påståendet? ;-)
Mikael Sterner
Super Soul
> > > > Tycker du att man ska försöka undanhålla [personer som ska lära sig
> > > > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
> >
> > Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
> > finns där!
>
> Jag ber om ursäkt. Försökte bara skapa lite sammanhang, eftersom jag klippt
> bort lite mycket. Men visst var det väl inte modersmålsundervisning du avsåg?
> (Det gjorde i alla fall inte jag.)
Jag ser ingen anledning att undanhålla folk som lär sig svenska
information om särskrivning -- oavsett om det rör sig om undervisning
för modersmålstalare eller andra.
> > > Ja. Det finns ingen anledning att blanda in ett fenomen som inte har något
> > > fäste i annat än informella sammanhang, t.ex. lappar i porten och privata
> > > hemsidor; i all övrig litteratur förekommer det ju så gott som aldrig.
> >
> > Jodå, i logotyper för storföretag, i annonser i dagstidningar m.m.
>
> Hur många procent av all skriven text skulle du uppskatta innehåller
> särskrivningar, mätt i ord. Även med det naturliga försprång särskriven text
> får (hälften av alla ord räknas ju dubbelt) skulle jag säga att det är en
> försumbar mängd. Min gissning är 0,1%.
En mer relevant fråga är hur många svenskar som särskriver mer eller
mindre ofta. Jag tror det rör sig om avsevärt fler än 0,1 %.
> Att logotyper skrivs isär är en helt annan fråga; ibland har det historiska
> orsaker, ibland är det bara en uppoffring för designens skull.
Den där "för designens skull"-förklaringen får du allt utveckla! Om du
menar: "därför att väldigt många föpackningsdesigners/copywriters tycker
att särskrivning är snyggt" så omöjliggör det ju argumentet att folk
inte särskriver av fri vilja.
Super Soul
> > > Den dagen man uttalar "sjuk syster" i stället för "sjuksyster så kan
> > > jag, med glädje, skriva isär orden.
> >
> > Den dagen man uttalar "sjuk syster" hur?
>
> Sjuk syster. Precis som det skrivs.
Men man uttalar ju faktiskt oftast "sjuk syster" "som det skrivs".
> "sjuk syster" är ju inte samma sak som "sjuksyster"
Jodå, ibland kan det betyda precis samma sak.
Super Soul
> > > > > > Menar du att svenskan är helt konsekvent i övrigt?
> > > > >
> > > > > Ja. Allting i den gällande skriftspråksnormen följer de gällande
> > > > > normerna för skriftspråket. Antalet tvetydigheter är mycket begränsat.
> > > >
> > > > Så normen följer normerna. Det var förvisso intressant, men nu talade
> > > > jag om språket, inte dess normer.
> > >
> > > Vilka andra avsteg från normerna än särskrivning är det du menar
> > > förekommer i skriftspråket, som möjliggör inkonsekvens?
> >
> > Jag bryr mig inte om "normerna". Vi diskuterar språket i största
> > allmänhet. Menar du att svenskan är helt och hållet konsekvent?
>
> Ja, jag anser att det svenska språket i allmänhet till största delen följer
> normerna, och därför är konsekvent.
Hur skulle du definiera "normerna"?
> (Ifall ordet "normerna" stör dig, svara som om jag bara skrivit "Ja!".)
Tja, det är mer störande att du skriver att "skriftspråksnormen följer
... normerna för skriftspråket".
Super Soul
> > > > Tycker du att man ska försöka undanhålla [personer som ska lära sig
> > > > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
> >
> > Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
> > finns där!
>
> Eftersom han markerar att det är hans eget förtydligande tillägg så har du
> ingen anledning att beklaga dig. Däremot kan du naturligtvis invända om det
> är en feltolkning - men det var det väl ändå inte fråga om här?
Det var en feltolkning, och just därför klagade jag.
Super Soul
> > > Ja, jag anser att det svenska språket i allmänhet till största delen
> > > följer normerna, och därför är konsekvent.
> >
> > Hur skulle du definiera "normerna"?
>
> De regler och konventioner som styr det språk som används i 99,9% av all
> litteratur och av alla större tidningar. Med andra ord det du brukar kalla
> "hur gamla mossiga gubbar tycker att man ska skriva".
Nu verkar du bara tala om skriftspråket; min fråga gällde språket i
allmänhet.
Christian R. Conrad
<mikael....@telia.com> wrote:
> Må så vara, men det vi diskuterar här är ju om särskrivning hör till ett av
> dessa fenomen som "är dumt", och därför bör undvikas i text som är menad att ej
> se "dum" ut. Vad "folk" gör är, som du själv säger, irrelevant.
Ursäkta att jag avviker från ämnet, men jag skulle vilja framhålla
att "hör till ett av" är ett fenomen som iaf jag tycker är jättedumt.
Antingen:
"Särskrivning hör till dessa fenomen"
eller:
"Särskrivning är ett av dessa fenomen"
Jag tror fortfarande att det är sport-"journalisterna" som är skyldiga
till det här (och för den delen till det mesta av den språkförflack-
ning som brer ut sig alltmer). Jag är nästan säker på att den första
variant av det här jag hörde var en gubbe i radio (Åke Strömmer?) som
pratade om att Stefan Edberg, trots att han hade trillat ur "tio i
topp" på världsrankinglistan (detta var alltså, typ, mitten av åttio-
talet, liksom?) eller något, fortfarande "tillhör[de]* en av världens
bästa tennisspelare".
Jag kunde inte låta bli att undra vem det skulle varit som ägde
Edberg, dvs vem denne "en av världens bästa tennisspelare" som han
"tillhörde", skulle ha varit -- var han kanske Boris Beckers slav?
*: Fattarunu vad hakparenteser används till på Nätet, Själpucko?
Christian R. Conrad
Soul) wrote:
> Mikael Sterner <mikael....@telia.com> wrote:
> > > Tycker du att man ska försöka undanhålla [personer som ska lära sig
> > > svenska som andraspråk] information om särskrivning?
> Lägg inte in saker in min text ("svenska *som andraspråk*") som inte
> finns där!
Försök lära dig hur Usenet funkar, pucko.
Christian R. Conrad
Soul) wrote:
> Mikael Sterner <mikael....@telia.com> wrote:
> > Jag tycker att det kan ha stora fördelar om skriftspråket
> > har en relativt god bas i talspråket. Håller du inte med?
> Vad du och jag "tycker" är irrelevant.
Vad gör du då i den här gruppen?
Oskar Stahl
> Din egen definition "en tendens som går ut på att vissa sätter
> mellanslag ... i ord ..." är inte heller så lyckad, eftersom många
> särskriver även med penna, och i det sammanhanget brukar man inte tala
> om "mellanslag".
Det brukar ändå vara tydligt om skribenten avser ordmellanrum eller
inte.
--
Oskar Ståhl
os...@dif.nu
Oskar Stahl
> > ... "Skobutiken hade rea: Herr sandal 199Kr" ...
>
> Ett typiskt konstruerat exempel, där det för övrigt inte finns någon
> risk för missförstånd.
Man reagerar ändå på något annat än textens budskap. Då har något gått
snett, såvida särskrivningen inte är avsiktlig för att väcka
uppmärksamhet. Element som stör en texts innehåll och får läsaren att
stanna upp där det inte är meningen att denne ska göra det gör man klokt
i att undvika.
--
Oskar Ståhl
os...@dif.nu
Mikael Sterner
Talspråket är nog inte styrt av normer i samma utsträckning. Det finns i alla
fall betydligt större spelrum för hur långt man kan avvika från
skriftspråksnormen, vilken nog ändå får sägas huvudsakligen sammanfalla med
det normsystem man strävar instinktivt mot även när man pratar*, innan folk
börjar undra vad man säger.
Dessutom är talspråket än så länge 99,9% fritt från särskrivningar...
Vad skulle du sagt om jag bara svarat blankt "Ja!" på frågan om svenskans
konsekvens? Spela ut dina kort, om du nu hade något knäckande motexempel. Jag
är nyfiken!
Mikael Sterner
* Kalla det talspråksnorm om du vill, jag ser det mer som riktlinjer för
talspråket.
Mikael Sterner
> > dessa fenomen som "är dumt", och därför bör undvikas i text som är menad att ej
> > se "dum" ut. Vad "folk" gör är, som du själv säger, irrelevant.
>
> Ursäkta att jag avviker från ämnet, men jag skulle vilja framhålla
> att "hör till ett av" är ett fenomen som iaf jag tycker är jättedumt.
>
> Antingen:
>
> "Särskrivning hör till dessa fenomen"
>
> eller:
>
> "Särskrivning är ett av dessa fenomen"
Naturligtvis har du rätt. Det gick nog lite snabbt vid författandet av ovanstående.
Tack för påpekandet! (Det var är-varianten jag avsåg att skriva.)
Mikael Sterner
Alexander Backlund
.se...
När då?
Alexander Backlund
Christian R. Conrad <crco...@bastuviken.fi> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:393afb54...@uutiset.saunalahti.fi...
> *: Fattarunu vad hakparenteser används till på Nätet, Själpucko?
Inte bara där, märk väl.
Jan Böhme
Soul) wrote:
>Nu verkar du bara tala om skriftspråket; min fråga gällde språket i
>allmänhet.
Hur i alla glödheta ££$$½&&!! kan en tråd som heter "Särskrivning"
handla om något annat än skriftspråket?
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Jan Böhme
<mikael....@telia.com> wrote:
>Särskrivningar av typen
>
> Lasse's fäst kommitte´
>
>beror förmodligen mer på okunskap än medveten vilja att särskriva.
Din stavning av "kommitté" är så osannolik att den nästan måste
betraktas som fel, just i ett sådant exempel.
Jan Böhme
Soul) wrote:
>Men man uttalar ju faktiskt oftast "sjuk syster" "som det skrivs".
Ja. När det betyder "sick sister". Men inte när det betyder "nurse".
Eva (ebt)
ipnet.se...
> Mikael Sterner <mikael....@telia.com> wrote:
>
> > > Ja, de har skrivit isär orden -- många väljer att göra det.
> >
> > Är du säker? Jag skulle vilja begränsa påståendet till att de gör det.
De som
> > är tillräckligt medvetna om sitt språk för att kunna välja tenderar att
inte
> > särskriva.
>
> Så bara för att de är "medvetna" om det gör att deras språk är mer värt?
> Ska folk som är mer politiskt medvetna än andra få fler röster i
> riksdagsvalet?
>
> > Det gäller väl även dig? Hur många känner du till som både
> > förespråkar särskrivning, såsom du gör, och samtidigt särskriver själva?
>
> Hur många som "förespråkar särskrivning" är irrelevant. Väldigt många
> människor särskriver -- punkt slut.
Jag vet inte riktigt var i tråden jag ska gå in. Att det blev just här är
mest en slump. Jag förstår inte alls diskussionerna kring särskrivning. Att
många särskriver kan vi väl alla konstatera. Men...själva diskussionen om
särskrivningens vara eller icke vara gällande acceptans förstår jag inte
alls. Sammansatta ord skrivs sammansatta och uttalas sammansatta. Avvikelser
från detta är språkfel. Hur kan det vara något annat? Vad man sedan tycker
om språkfel är väl en annan fråga? Särskrivning blir väl då mest en
diskussion kring språkfelens påverkan på innehållet.
Jag har läst allehanda intressant innehåll som jag språkligt har fått kämpa
mig igenom p g a språkfel. Om jag inte hade varit tvungen så hade jag inte
fortsatt att läsa. Vem vill få sitt innehåll svåråtkomligt och kanske
ointressant p g a språkfel? Ingen, vad jag vet. Vad handlar diskussionen
gällande särskrivning om?
Eva
Jan Böhme
<mikael....@telia.com> wrote:
>> > Lasse's fäst kommitte´
>> Din stavning av "kommitté" är så osannolik att den nästan måste
>> betraktas som fel, just i ett sådant exempel.
>
>Avser du den felaktiga inskrivningen av "é"?
O nej. Jag avsåg den, för en särskrivare, höggradigt osannolika
kombinationen av rätt dubbelteckning både av "m" och "t".
Jag skulle vilja se den särskrivare, i synnerhet den särskrivare som
stavar "fest" med ä, som klarar av den.
Per Hagwall
"Niklas Dougherty" <ni...@mac.com> skrev i meddelandet
news:8i1d26$30a$1...@eol.dd.chalmers.se...
> [...]
> AB: Visst kan en felskrivning betyda det, på samma sätt som "älg" kan
betyda
> AB: "ägg", men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en
"sjuksyster".
>
> Du har alltså inte upptäckt att särskrivningarna faktiskt börjat uttalas?
Nej, har du några exempel på svenska?
/Per
--
Microsoft Windows, on the other hand, has an epoch problem every 49.7
days - but this is seldom noticed as Windows is almost incapable of
staying up continuously for that long.
Alexander Backlund
>
> <Alexander Backlund|alexander...@mailbox.hogia.net> -> swnet.svenska <ALIAS.8i0p47$lmr$2...@zingo.tninet.se> (Sun, 11 Jun 2000 21:07:05 +0200):
>
> AB: Super Soul <iknowyo...@hotmail.com> skrev i
> AB: diskussionsgruppsmeddelandet:1ebr8d9.jc...@d212-151-224-137.swipnet.
> AB: se...
> >> Alexander Backlund <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
> >>
> >> > > > "sjuk syster" är ju inte samma sak som "sjuksyster"
> >> > >
> >> > > Jodå, ibland kan det betyda precis samma sak.
> >> >
> >> > När då?
> >>
>
> AB: Visst kan en felskrivning betyda det, på samma sätt som "älg" kan betyda
> AB: "ägg", men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
>
> Du har alltså inte upptäckt att särskrivningarna faktiskt börjat uttalas?
Nej, verkligen inte.
Hugo Fernbom
>
> Niklas Dougherty skrev:
> >
> > Du har alltså inte upptäckt att särskrivningarna faktiskt börjat
> > uttalas?
>
På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
T ex "Jag är dö hungrig".
--
Hugo Fernbom
Homepage: http://www.ludat.lth.se/~dat94hfe/
--
Martin Norbäck
> På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> T ex "Jag är dö hungrig".
Men man skiljer inte på ord i svenskan genom pauser utan genom
intonationen. Fast jag är ju ingen expert på skånska i och för sig.
n.
--
[ http://www.dtek.chalmers.se/~d95mback/ ] [ PGP: 0x453504F1 ] [ UIN: 4439498 ]
Opinions expressed above are mine, and not those of my future employees.
Skingra er! Det finns ingenting att förstå!
SIGBORE: Signature boring error, core dumped
Jens Brix Christiansen
>
> Thu, 29 Jun 2000 11:15:14 +0200, fer...@df.lth.se (Hugo Fernbom) ->
> > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> > T ex "Jag är dö hungrig".
Det gælder også på dansk. Der findes både udtaler der svarer til "jeg
er dødsulten" og udtaler der burde skrives "jeg er død sulten". Det
gælder ikke bare for "død-", men også for "kæmpe-" og for det nyere
"kanon-".
> Men man skiljer inte på ord i svenskan genom pauser utan genom
> intonationen.
Det gælder i og for sig også på dansk, selv om det er mere rammende at
tale om "trykfordeling".
> Fast jag är ju ingen expert på skånska i och för sig.
Det er jeg heller ikke.
Hugo Fernbom
>
> Thu, 29 Jun 2000 11:15:14 +0200, fer...@df.lth.se (Hugo Fernbom) ->
> > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> > T ex "Jag är dö hungrig".
>
Det är ingen direkt paus utan det låter bara som om man säger orden
var för sig.
Hugo Fernbom
>
> Thu, 29 Jun 2000 11:15:14 +0200, fer...@df.lth.se (Hugo Fernbom) ->
> > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> > T ex "Jag är dö hungrig".
>
> er dødsulten" og udtaler der burde skrives "jeg er død sulten". Det
> gælder ikke bare for "død-", men også for "kæmpe-" og for det nyere
> "kanon-".
Det finns säkert fler exempel på skånska också. Jag kom t ex på
"kol-": "Det var kol mörkt ute" och "Den var kol svart".
Jan Böhme
wrote:
>> Thu, 29 Jun 2000 11:15:14 +0200, fer...@df.lth.se (Hugo Fernbom) ->
>> > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
>> > T ex "Jag är dö hungrig".
>Det finns säkert fler exempel på skånska också. Jag kom t ex på
>"kol-": "Det var kol mörkt ute" och "Den var kol svart".
Dock tror jag inte att detta har påverkat särskrivningarna. Så har
skåningar kunnat säga i åtminstone fyrtio år, långt innan
särskrivningrna började bli vanligare
Och den typen av uppdelning är vidare uppsvenskan helt främmande.
Likafullt särskriver uppsvenskar i precis samma omfattning som
skåningar.
Bertilo Wennergren
"Jan Böhme":
> >> Thu, 29 Jun 2000 11:15:14 +0200, fer...@df.lth.se (Hugo Fernbom) ->
> >> > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> >> > T ex "Jag är dö hungrig".
>
> >Det finns säkert fler exempel på skånska också. Jag kom t ex på
> >"kol-": "Det var kol mörkt ute" och "Den var kol svart".
> Dock tror jag inte att detta har påverkat särskrivningarna. Så har
> skåningar kunnat säga i åtminstone fyrtio år, långt innan
> särskrivningrna började bli vanligare
Det är nog som så att på skånska är dessa "dö", "kol" osv. separata
ord, och skreve man på skånska, så skreve man dem helst som egna
ord.
"Kol" kan vara ett ord för mig också, uppsvensk som jag är, i
uttryck som "kol mörkt", men inte i "kolsvart".
--
#####################################################################
Bertilo Wennergren
<http://purl.oclc.org/net/bertilo>
<bert...@hem.passagen.se>
#####################################################################
Hugo Fernbom
>
> Hugo Fernbom wrote:
> > > Hugo Fernbom wrote:
> > > > På skånska kan sammansättningar med "dö-" låta som säruttal.
> > > > T ex "Jag är dö hungrig".
> >
> > Det finns säkert fler exempel på skånska också. Jag kom t ex på
> > "kol-": "Det var kol mörkt ute" och "Den var kol svart".
>
> Dock tror jag inte att detta har påverkat särskrivningarna. Så har
> skåningar kunnat säga i åtminstone fyrtio år, långt innan
> särskrivningrna började bli vanligare
Nej, jag tror inte heller det har med särskrivning att göra.
Det var Niklas Dougherty som tyckte att särskrivningarna börjat
uttalas (utan att ge något exempel). Då slog det mig att jag redan
tidigare har tänkt på att ovanstående ord kan uppfattas som säruttal.
Super Soul
> > > > > "sjuk syster" är ju inte samma sak som "sjuksyster"
> > > >
> > > > Jodå, ibland kan det betyda precis samma sak.
> > >
> > > När då?
> >
> > När skribent skriver "sjuk syster" men menar samma sak som "sjuksyster".
>
> Visst kan en felskrivning betyda det, på samma sätt som "älg" kan betyda
> "ägg",
Det är en usel jämförelse. Om någon skrivit "sjuk syter" finns det en
avsevärt större chans att de menar "sjuksyster". Kopplingen "älg"--"ägg"
är enormt mycket mer mer långsökt.
> men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
Jo, de kan uttalas på samma sätt, om skribenten särskrivit "sjuksyster".
Super Soul
> Sammansatta ord skrivs sammansatta och uttalas sammansatta. Avvikelser
> från detta är språkfel.
Det är avsevärt viktigare att konstatera att särskrivning är en
skriftspråksform på frammarsch, än att bry sig om vad de mossiga
herrarna i Svenska Akademien och deras ja-sägare till groupies hör i
gruppen anser om huruvida det ser snyggt ut eller inte.
Super Soul
> On Mon, 5 Jun 2000 01:33:41 +0200, iknowyo...@hotmail.com (Super
> Soul) wrote:
>
> >Nu verkar du bara tala om skriftspråket; min fråga gällde språket i
> >allmänhet.
>
> Hur i alla glödheta ££$$½&&!! kan en tråd som heter "Särskrivning"
> handla om något annat än skriftspråket?
Enkelt. En specifik fråga i en tråd som heter "särskrivning" kan handla
om något annat än skriftspråket om någon ställer en fråga om något annat
än skriftspråket.
Super Soul
> Problemet är att många svenskar inte klarar av att hålla isär engelska och
> svenska.
Liksom de flesta av dem som klagar har svårt att hålla isär latin och
svenska.
Mats Löfdahl
> Det är avsevärt viktigare att konstatera att särskrivning är en
> skriftspråksform på frammarsch...
Men det har du väl aldrig lyckats belägga.
--
Mats Löfdahl
Super Soul
Anser du att fenomenet blir allt mindre vanlig? Eller den hållit sig
konstant?
Andreas Somogyi
Somebody using the emailaddress
iknowyo...@hotmail.com (Super Soul) wrote:
Det är konstaterat att gymnasieelevers kunskaper i svenska har
försämrats betydligt, vilket kan vara en förklaring till att
särskrivning som fenomen har ökat, om det nu har gjort det. Observera
här sambandet sämre kunskaper i språk <-> ökad frekvens av
särskrivningar.
Så oavsett om särskrivningen av sammansatta ord har ökat eller ej, är
den likförbannat FEL! Lika mycket nu som för ett år sedan när jag
minns att vi hade den här diskussionen, lika mycket nästa år och lika
mycket om tio år.
\\ Andreas Somogyi // http://somogyia.virtualave.net
--
Imperfection is beauty!
Andreas Somogyi
> Alexander Backlund <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
> > men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
^^^^^
> Jo, de kan uttalas på samma sätt, om skribenten särskrivit "sjuksyster".
Man särskriver inte i tal. Och sär_skrivning_ *är*, språkligt sett,
fel.
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl <mats_l...@bigfoot.com> wrote:
>
> > iknowyo...@hotmail.com (Super Soul) writes:
> >
> > > Det är avsevärt viktigare att konstatera att särskrivning är en
> > > skriftspråksform på frammarsch...
> >
> > Men det har du väl aldrig lyckats belägga.
>
> Anser du att fenomenet blir allt mindre vanlig? Eller den hållit sig
> konstant?
Ditt favoritexempel är ju skyltar och logotyper, snarare än löpande
text. Där tror jag inte det finns någon anledning att tro att
vanligheten varierar nämnvärt från konstant.
Men vad har mina åsikter med vad du lyckats belägga att göra?
--
Mats Löfdahl
Super Soul
> Somebody using the emailaddress
> iknowyo...@hotmail.com (Super Soul) wrote:
>
> > Alexander Backlund <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>
> > > men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
> ^^^^^
> > Jo, de kan uttalas på samma sätt, om skribenten särskrivit "sjuksyster".
>
> Man särskriver inte i tal.
Vet jag väl -- jag hakade bara på Alexanders terminologi.
> Och sär_skrivning_ *är*, språkligt sett, fel.
Nej, men många *anser* däremot att det är fel.
Super Soul
> > > > Det är avsevärt viktigare att konstatera att särskrivning är en
> > > > skriftspråksform på frammarsch...
> > >
> > > Men det har du väl aldrig lyckats belägga.
> >
> > Anser du att fenomenet blir allt mindre vanlig? Eller den hållit sig
> > konstant?
>
> Ditt favoritexempel är ju skyltar och logotyper, snarare än löpande
> text. Där tror jag inte det finns någon anledning att tro att
> vanligheten varierar nämnvärt från konstant.
>
> Men vad har mina åsikter med vad du lyckats belägga att göra?
Man kan konstatera både det ena och det andra utan att "lyckas belägga"
det.
Har du något förslag på hur man ska kunna "lyckas belägga" huruvida
särskrivningen ökar eller ej?
Andreas Somogyi
> Andreas Somogyi <a...@kmfms.com> wrote:
> > Och sär_skrivning_ *är*, språkligt sett, fel.
>
> Nej, men många *anser* däremot att det är fel.
Anser du att ett språk inte har några regler som reglerar hur man
skall använda det?
Jan Böhme
Soul) wrote:
>Alexander Backlund <alexander...@mailbox.hogia.net> wrote:
>> men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
>
>Jo, de kan uttalas på samma sätt, om skribenten särskrivit "sjuksyster".
Och den som läser upp det inte fattar att det är en särskrivning, ja!
Men då tror ju denne att det verkligen _är_ fråga om ett kvinnligt
syskon som har något mackel med hälsan, och inte om en person med
treårig sjukvårdsutbildning.
Super Soul
> > > Och sär_skrivning_ *är*, språkligt sett, fel.
> >
> > Nej, men många *anser* däremot att det är fel.
>
> Anser du att ett språk inte har några regler som reglerar hur man
> skall använda det?
Det beror lite på vad du menar med "regler som reglerar". Visst finns
det principer som styr språk. De regler du antagligen syftar på --
föreskrivande sådana (egentligen förtäckta smakråd) -- finns också.
Vad ville du egentligen få fram med din fråga?
Super Soul
> >> men i tal är en "sjuk syster" aldrig detsamma som en "sjuksyster".
> >
> >Jo, de kan uttalas på samma sätt, om skribenten särskrivit "sjuksyster".
>
> Och den som läser upp det inte fattar att det är en särskrivning, ja!
Nej, snarare om han fattar att det *är* en särskrivning.
Jan Böhme
Hallå? Nån hemma? Om skribenten särskriver _finns_ ju inte begreppet
"sjuksyster". Då finns ju bara "sjuk syster", som dock kan betyda två
helt olika saker, beroende på sammanhang. Din utsaga kan möjligen vara
sann enbart om du avser _högläsning_ av en text författad av en
_inkonskevent_ särskrivare, som särskriver ibland och ihopskriver
ibland, men aldrig annars.
Och när man specifikt pratar om tal, utan att specificera den
synnerligen ovanliga talsituationen högläsning av text måste det väl
vidare vara entydigt att "sjuk syster" betecknar tvåordsbetoning i
tal, och "sjuksyster" ettordsbetoning?
Andreas Somogyi
In <1ee2g3b.im...@d212-151-231-122.swipnet.se>,
iknowyo...@hotmail.com (Super Soul) wrote:
Huruvida du accepterar dessa regler och principer eller inte. Det
verkar nämligen som om du skulle vilja degradera dem till
rekommendationer eller som du skriver "smakråd".