Plättar och pannkaka!
|>A \/ | |>
Kom att tänka på en grej som jag diskuterar varje gång jag åker söderut till
mina kusiner i Gävle.
plättar.
Dom kallar ju plättar för Pannkaka, och småplättar för plättar. det går ju
inte att få det här riktigt rätt.
Varför säger sörlänningarna så fel? Och vart går gränsen, var i Sverige
slutar man säga pannkaka om plättar?
En norrlänsk pannkaka är f.ö. den med fläsk i som gräddas i ugnen X antal
minuter i Y antal grader, som sedan serveras till Z antal personer.
David G i Boden, BD
Alexander Backlund
Jacob Munkhammar skrev i meddelandet ...
>Där jag kommer ifrån - mest Stockholm, men i viss mån Småland (min mors
>uppväxt) - heter det:
>
>* Pannkakor - görs i pannkakslagg (eller, i nödfall, i stekpanna);
I nödfall? Det går utmärkt. Det gäller bara att stekpannan har rätt
rundning.
>basingredienserna.
>* Plättar - små pannkakor, gräddas gärna i plättlagg, som ger cirka sex
plättar.
>* Ugnspannkaka - stor, tjock sak, som görs i långpanna i ugnen och
>innehåller fläsk.
>* Fläskpannkaka - tjock pannkaka som innehåller fläsk och gräddas i
>pannkakslagg (eller stekpanna). Detta namn kan också användas om
>ugnspannkaka.
Nej, nej, nej. Ugnspannkakan är en tjock pannkaka som gräddas i ugnen.
Fläskpannkakan är en tock pannkaka som gräddas i ugnen med fläsk i. En
fläskpannkaka är ingen ugnspannkaka, även om de liknar varandra.
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Räkna icke på all den galenskap jag skriver eller tänker. I brev liksom i
umgänge bör allting vara fritt." (Tegnér till Martina von Schwerin d. 10
nov. 1822)
Nisse Husberg
Plättar är tunna (sisådär 5 mm) medan pannkaka är tjock. Om plättarna
är stora eller små beror bara på vilken sort stekpanna man använder.
Nisse
Jan Böhme
<david.g...@swipnet.se> wrote:
>Hej svej!
>
>Kom att tänka på en grej som jag diskuterar varje gång jag åker söderut till
>mina kusiner i Gävle.
>plättar.
>Dom kallar ju plättar för Pannkaka, och småplättar för plättar. det går ju
>inte att få det här riktigt rätt.
>Varför säger sörlänningarna så fel? Och vart går gränsen, var i Sverige
>slutar man säga pannkaka om plättar?
>En norrlänsk pannkaka är f.ö. den med fläsk i som gräddas i ugnen X antal
>minuter i Y antal grader, som sedan serveras till Z antal personer.
Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i landskapen
runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga väderstreck,
kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar beteckningen
"plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en plättlagg.
Så här skrev jag i tråden "Plättar" i swnet.svenska 19/1 1999,
message-ID: <36A466...@REMOVE.THIS.sh.se>:
"Om man vågar sig på att sammanfatta tråden föreligger en ganska
klar konflikt mellan centralt och perifert språkbruk. I samtliga
svenska språkets periferier, det må vara åt norr, söder eller
öster, förefaller "plättar" motsvara det centrala språkbrukets
"tunna pannkakor".
Följaktligen kan man med en hög grad av säkerhet framkasta
hypotesen,att "tunna pannkakor" är den ursprungliga betydelsen av
"plättar", och att betydelsen "endast _små_ tunna pannkakor" är en
innovation i språkområdets centrala delar. Denna innovation torde
heller inte var särskilt gammal, eftersom vanan att använda
specfika "plättlaggar", med plats för sju plättar, är
förhållandevis ny, och det följaktligen inte
har funnits någon anledning att ge företeelsen något ord förrän
efter (skulle jag tro) 1850.
Ett ytterligare tecken på den ursprungliga betydelsen av "plättar"
är ju ordets etymologi, som uppenbarligen kommer av "platt".
Och den stora tunna pannkakan är ju, om något, snarast plattare än
den lilla."
Jag kan till mina resonemang den gången lägga följande fundering: Att
börja använda namnet på den betydligt matigare och stabbigare
"pannkakan" på det som dittills kallats "plättar" förefaler på mig
vara en typisk _urban_ glidning, åstadkommen av icke-kroppsarbetande
människor i städerna, som inte längre hade samma användning av så
stabbig mat som den ursprungliga "pannkakan".
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Mats Löfdahl
> Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i
> landskapen runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga
> väderstreck, kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar
> beteckningen "plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en
> plättlagg.
Detta får mig att fundera på två uttryck, nämligen "lätt som en plätt"
och "upp som en sol och ner som en pannkaka".
Det första syftar förmodligen på den "perifera" plätten, dvs den
Stockholmska pannkakan, eftersom den omnämns i singularis. De små
plättarna förekommer ju normalt i små staplar med alla sju från en
lagg tillsammans.
Men pannkakan i det andra uttrycket kan väl knappast vara den perifera
pannkakan, dvs en ugnspankaka? Jämförelsen med solen tyder ju på att
det är något runt som åsyftas, dvs stekt ovanpå spisen. Har alltså
detta uttryck ett Stockholmsk ursprung? Är det t o m okänt i
plätt-Sverige utanför Stockholm?
--
Mats Löfdahl
Alexander Backlund
Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
>jan....@REMOVE.THIS.sh.se (Jan Böhme) writes:
>
>> Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i
>> landskapen runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga
>> väderstreck, kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar
>> beteckningen "plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en
>> plättlagg.
>
>Detta får mig att fundera på två uttryck, nämligen "lätt som en plätt"
>och "upp som en sol och ner som en pannkaka".
>
>Det första syftar förmodligen på den "perifera" plätten, dvs den
>Stockholmska pannkakan, eftersom den omnämns i singularis. De små
>plättarna förekommer ju normalt i små staplar med alla sju från en
>lagg tillsammans.
Detta resonemang kan jag inte hålla med om. Man talar förvisso om en plätt
ibland, och de förekommer också inte sällan en och en, inte bara i högar om
sju. En pannkaka är dessutom rätt tung, medan en plätt är liten och lätt.
Arne Edström
Pannkaka
ett slags jämförelsevis tunn och stor, platt kaka (beredd av en smet,
vanligtvis innehållande mjölk, ägg o. mjöl m. m., samt) gräddad i (en låg o.
vid) panna; särsk. dels om dylika ka kor av delvis tämligen lös konsistens
som gräddas i ugn o. skäras upp i bitar, då de ser veras (ugnspannkaka),
dels om ett slags stora plättar (tunnpannkaka); i vissa trakter (i sht
bygdemålsfärgat) äv. om ostkaka l. om en rätt av råmjölk. VarRerV 29 (1538).
När barn christ nas, .. bekommer (klockaren) .. een lithen panne kaka aff
dhee förnembsta. VDAkt. 1683, nr 55. Tunna Pannekakor. HAGDAHL Kok. 23 (i
handl. fr. 1793).
StKokb. 516 (1940).
jfr DRICKS-, DRÖM-, FLÄSK-, FRAS-, JÄS-, JÄST-, MOROTS-, RÅMJÖLKS-, TUNN-,
UGNS-, ÄGG-PANNKAKA
Plätt
BETYDELSE: ss. niaträtt brukad liten tunn, mjuk, skivform1-g (oftast rund)
kaka av ägg, mjöl, mjölk m. m., som gräddas i en stekpanna (numera vanl. en
plättlagg), liten tunn (oftast rund) pannkaka; äv. i utvidgad anv., om
liknande kakor av annan smet l. massa; i pl. ofta ss. namn på maträtten.
Baka med miöl och Fläderbären, små plättor, som hårdt gräddas och til
pulfver stötes. DAHLMAN Reddej. 80 (1743).
jfr BLOD-, GRÄDD-, PANN-, POTATIS-, RIS-, SAFT-, VATTEN-, ÄPPEL-PLÄTT
Själv stockholmare, även om jag ibland bott annorstädes(dock aldrig norr om
Dalälven ) har jag aldrig tidigare hör att plättar skulle stå för
tunnpannkakor. Tre kokböcker, Anna Maria Zettetrstrand 1872, Gustava
Björklund 1885 och Tore Vretman 1978 är eniga om at plättar lagas i
plättlagg och (tunn)pannkakor i pannkakslagg; ugnspannkaka däremot i
långpanna eller annan lämplig behållare.
Arne
Super Soul
> En pannkaka är dessutom rätt tung ...
Du har inte funderat på att skaffa gymkort?
Orange
Böhme) shared some wisdom with us all:
>Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i landskapen
>runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga väderstreck,
>kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar beteckningen
>"plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en plättlagg.
Ja, här nere i Skåne har jag aldrig hört att den runda, någorlunda
tunna varianten kallas för något annat än pannkaka. Plätt är liten,
steks i plättlagg där man får fram sex-sju åt gången.
Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
talas om förrän nu, i den här tråden.
Vi har dock även ugnspannkaka och fläskpannkaka som görs i ugnen.
Min fråga är i stället hur pannkakspulverpaketen ser ut i Norrland.
Christian Henriksson
--
"Dear Paul,
I am 8. I saw you on Ed Sullivan.
I think you are wonderful. My mother wants to know why you came
to America."
-from "Love Letters to the Beatles"
Alexander Backlund
Super Soul skrev i meddelandet
<1dxw0pl.ltn...@d212-151-226-29.swipnet.se>...
>Alexander Backlund wrote:
>
>> En pannkaka är dessutom rätt tung ...
>
>
>Du har inte funderat på att skaffa gymkort?
Nej. Den är för tung för att passa i uttrycket.
Mats Löfdahl
> Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
> >Detta får mig att fundera på två uttryck, nämligen "lätt som en
> >plätt" och "upp som en sol och ner som en pannkaka".
> >
> >Det första syftar förmodligen på den "perifera" plätten, dvs den
> >Stockholmska pannkakan, eftersom den omnämns i singularis. De små
> >plättarna förekommer ju normalt i små staplar med alla sju från en
> >lagg tillsammans.
>
> Detta resonemang kan jag inte hålla med om. Man talar förvisso om en
> plätt ibland, och de förekommer också inte sällan en och en, inte
> bara i högar om sju.
Jag inser naturligtvis att resonemanget inte är särskilt starkt. Men
det var ju faktiskt bara avsett som bakgrund till en gissning.
> En pannkaka är dessutom rätt tung, medan en plätt är liten och lätt.
Men den rimliga jämförelsen är förstås det faktum att en sol är ganska
tung medan både pannkakan och plätten är små och lätta... :-)
--
Mats Löfdahl
Mats Löfdahl
> On Thu, 09 Sep 1999 16:43:21 GMT, jan....@REMOVE.THIS.sh.se (Jan
> Böhme) shared some wisdom with us all:
>
> >Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i
> >landskapen runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga
> >väderstreck, kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar
> >beteckningen "plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en
> >plättlagg.
>
> Ja, här nere i Skåne har jag aldrig hört att den runda, någorlunda
> tunna varianten kallas för något annat än pannkaka.
Under min uppväxt var pannkakor och plättar definierade enligt Jans
Stockholmsmodell. Men det slår mig att jag ibland fick
potatisplättar, som stektes i vanlig stekpanna men inte riktigt fyllde
upp hela ytan. Så pannkakor var stekpannestora och runda,
potatisplättar något mindre och oregelbundet formade och plättar var
plättlaggssmå och serverades i små staplar.
--
Mats Löfdahl
Fredrik :Ostman
| "upp som en sol och ner som en pannkaka".
.
.
| Men pannkakan i det andra uttrycket kan väl knappast vara den perifera
| pannkakan, dvs en ugnspankaka?
Nej, det är en kopannkaka som åsyftas. Plofs.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Jan Böhme
wrote:
>Detta får mig att fundera på två uttryck, nämligen "lätt som en plätt"
>och "upp som en sol och ner som en pannkaka".
>Men pannkakan i det andra uttrycket kan väl knappast vara den perifera
>pannkakan, dvs en ugnspankaka? Jämförelsen med solen tyder ju på att
>det är något runt som åsyftas, dvs stekt ovanpå spisen. Har alltså
>detta uttryck ett Stockholmsk ursprung? Är det t o m okänt i
>plätt-Sverige utanför Stockholm?
Jag är inte så säker på det, jag. Hur ofta gör du ugnspannkaka?
Ungspannkakan stiger i ugnen, och sjunker när man har tagit ut den, på
samma sätt som en sufflé, fast inte lika mycket.
Jag skulle tro att det är den pampiga höga ugnspannkakans hoppysande
till något betydligt plattare inan den kommer på bordet som åsyftas.
Jan Böhme
wrote:
>On Thu, 09 Sep 1999 16:43:21 GMT, jan....@REMOVE.THIS.sh.se (Jan
>Böhme) shared some wisdom with us all:
>
>>Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i landskapen
>>runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga väderstreck,
>>kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar beteckningen
>>"plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en plättlagg.
>
>Ja, här nere i Skåne har jag aldrig hört att den runda, någorlunda
>tunna varianten kallas för något annat än pannkaka. Plätt är liten,
>steks i plättlagg där man får fram sex-sju åt gången.
>Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>talas om förrän nu, i den här tråden.
Förra gången vi vevade det här, var det minst en skåning som höll med
norrlänningarna. Vi kan ju fråga Malte vad det heter på skånemål. Jag
har fått det intrycket att genuin skånska (Hej, Malte!) använder den
norrländska definitionen, medan mera uppsvenskifierade utspädningar
kan ha anpassat sig till uppsvenskt bruk.
Tina Nylund
ora...@hem.passagen.se (Orange) writes:
>
> Min fråga är i stället hur pannkakspulverpaketen ser ut i Norrland.
Pannkakspulverpaket? Aj...
- Tina, oroar sig ibland för mänskligheten.
Orange
Böhme) shared some wisdom with us all:
>On Thu, 09 Sep 1999 22:14:41 GMT, ora...@hem.passagen.se (Orange)
>wrote:
>
>>On Thu, 09 Sep 1999 16:43:21 GMT, jan....@REMOVE.THIS.sh.se (Jan
>>Böhme) shared some wisdom with us all:
>>
>>>Det här har vi vevat en gång förr. Stockholmare och folk i landskapen
>>>runt Stockholm kallar det som andra, i alla möjliga väderstreck,
>>>kallar "plättar" för "tunna pannkakor", och reserverar beteckningen
>>>"plättar" för _små_ plättar, stekta sju åt gången i en plättlagg.
>>
>>Ja, här nere i Skåne har jag aldrig hört att den runda, någorlunda
>>tunna varianten kallas för något annat än pannkaka. Plätt är liten,
>>steks i plättlagg där man får fram sex-sju åt gången.
>>Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>>talas om förrän nu, i den här tråden.
>
>Förra gången vi vevade det här, var det minst en skåning som höll med
>norrlänningarna. Vi kan ju fråga Malte vad det heter på skånemål. Jag
>har fått det intrycket att genuin skånska (Hej, Malte!) använder den
>norrländska definitionen, medan mera uppsvenskifierade utspädningar
>kan ha anpassat sig till uppsvenskt bruk.
Så kan det självklart vara. Ändock känns det lite konstigt att jag
aldrig en gång hört en referens till "min" pannkaka som plätt. Man
tycker att det borde finnas någon här nere i min närhet som skulle
använda den norrländska definitionen, om den är genuin.
Ola Caster
> tunna varianten kallas för något annat än pannkaka. Plätt är liten,
> steks i plättlagg där man får fram sex-sju åt gången.
> Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
> talas om förrän nu, i den här tråden.
>
kallar faktiskt den "runda, någorlunda tunna varianten" för plätt.
Själv kallar jag denna typ för pannkaka och den mindre varianten för plätt.
|>A \/ | |>
>> Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>> talas om förrän nu, i den här tråden.
Vad är det för samhälle vi lever i? Jag läste dessutom som aldrig bott norr
om dalälven? Det är iofs rätt så normalt, men att undgå
Norrlandsdefinitionen av plättar och pannkaka det är väl ändå att gå ett
steg för långt.
>Min farmor, som har bott i Skåne hela sitt liv och talar utpräglad dialekt,
>kallar faktiskt den "runda, någorlunda tunna varianten" för plätt.
>Själv kallar jag denna typ för pannkaka och den mindre varianten för plätt.
Det är alltså den nordligaste delen och sydligaste delen som pratar korrekt
svenska, och alla andra mumlar i skägget.
Jag vet inte hur långt upp trenden sträcker sig att kalla småplättar (ø ca.
1 dm) för plättar, och plättar(ø ca 3,5 dm) för pannkaka, men jag antar att
det är nånstans i Västerbotten.
/David i Boden, Norrbotten, Norrbottens län, Norrland
Stefan Ventura
wrote:
>Under min uppväxt var pannkakor och plättar definierade enligt Jans
>Stockholmsmodell. Men det slår mig att jag ibland fick
>potatisplättar, som stektes i vanlig stekpanna men inte riktigt fyllde
>upp hela ytan. Så pannkakor var stekpannestora och runda,
>potatisplättar något mindre och oregelbundet formade och plättar var
>plättlaggssmå och serverades i små staplar.
De potatisplättar du talar om heter med ett annat ord raggmunk.
--
Stefan Ventura
Mats Löfdahl
Det är möjligt, även om jag tycker mig minnas något om skillnader
beroende på om kokt eller råriven potatis användes i smeten. Men det
kanske jag blandar ihop med olika versioner av kroppkaka.
--
Mats Löfdahl
Mats Löfdahl
> Jag är inte så säker på det, jag. Hur ofta gör du ugnspannkaka?
Inte så ofta. Som vuxen äter jag ytterst sällan pannkaka över huvud
taget.
> Ungspannkakan stiger i ugnen, och sjunker när man har tagit ut den,
> på samma sätt som en sufflé, fast inte lika mycket.
>
> Jag skulle tro att det är den pampiga höga ugnspannkakans hoppysande
> till något betydligt plattare inan den kommer på bordet som åsyftas.
Hmmmm. Det är ju inte omöjligt, Men spontant känns det lite konstigt
att jämföra stigande i sufflé-mening med stigande i sol-mening.
--
Mats Löfdahl
Alexander Backlund
|>A \/ | |> skrev i meddelandet ...
>
>>> Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>>> talas om förrän nu, i den här tråden.
>
>Vad är det för samhälle vi lever i? Jag läste dessutom som aldrig bott norr
>om dalälven? Det är iofs rätt så normalt, men att undgå
>Norrlandsdefinitionen av plättar och pannkaka det är väl ändå att gå ett
>steg för långt.
Det är väl inte så svårt? Jag har aldrig hört pannkakor kallas plättar.
Orange
some wisdom with us all:
>> Ja, här nere i Skåne har jag aldrig hört att den runda, någorlunda
>> tunna varianten kallas för något annat än pannkaka. Plätt är liten,
>> steks i plättlagg där man får fram sex-sju åt gången.
>> Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>> talas om förrän nu, i den här tråden.
>>
>Min farmor, som har bott i Skåne hela sitt liv och talar utpräglad dialekt,
>kallar faktiskt den "runda, någorlunda tunna varianten" för plätt.
>Själv kallar jag denna typ för pannkaka och den mindre varianten för plätt.
Intressant. Det gjorde aldrig min farfar, uppfödd i Lund, och det gör
fortfarande inte min farmor, född i Ljungby, men inflyttad i Lund som
liten flicka. Jag följer deras exempel.
Orange
<david.g...@swipnet.se> shared some wisdom with us all:
>
>>> Norrlandsdefinitionen (om den nu kan kallas så) hade jag aldrig hört
>>> talas om förrän nu, i den här tråden.
>
>Vad är det för samhälle vi lever i? Jag läste dessutom som aldrig bott norr
>om dalälven? Det är iofs rätt så normalt, men att undgå
>Norrlandsdefinitionen av plättar och pannkaka det är väl ändå att gå ett
>steg för långt.
>
>>Min farmor, som har bott i Skåne hela sitt liv och talar utpräglad dialekt,
>>kallar faktiskt den "runda, någorlunda tunna varianten" för plätt.
>>Själv kallar jag denna typ för pannkaka och den mindre varianten för plätt.
>
>Det är alltså den nordligaste delen och sydligaste delen som pratar korrekt
>svenska, och alla andra mumlar i skägget.
Vissa delar av syd, möjligen.
Gunnar Creutz (Achird)
>"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> writes:
>> Mats Löfdahl skrev i meddelandet ...
>
>> >plätt" och "upp som en sol och ner som en pannkaka".
>
>
>Men den rimliga jämförelsen är förstås det faktum att en sol är ganska
>tung medan både pannkakan och plätten är små och lätta... :-)
Jag har alltid tänkt mig uttrycket "upp som en sol och ner som en pannkaka"
på följande sätt.
Solen stiger lysande och till synes utan ansträngning upp på himlavalvet,
medan en pannkaka som man vänder i luften alltid faller ner med en duns i
stekpannan (såvida den inte landar någon annanstans).
En pannkaka som faller ännu klumpigare är givetvis kopannkakan, d.v.s.
komockan. Splatt! Klafs! Inte en tillstymmelse till lysande ära där inte.
Plätten däremot är ju liten och därmed lätt att äta.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Per Hagwall
Mats Löfdahl wrote in message ...
Hemma definierades "plättar" på råriven potatis som rårakor (åt vi sällan)
och "plättar" på kokt potatis som potatisbullar (h 1,5cm, ø 7cm).
Företrädesvis serverade juldagen och mellandagarna med julskinka,
apotekssenap och äppelmos ...mmm, längtar till jul...
Per Hagwall, Stockholm
Mats Löfdahl
> Hemma definierades "plättar" på råriven potatis som rårakor (åt vi
> sällan) och "plättar" på kokt potatis som potatisbullar (h 1,5cm, ø
> 7cm). Företrädesvis serverade juldagen och mellandagarna med
> julskinka, apotekssenap och äppelmos ...mmm, längtar till jul...
Javisst ja, rårakor fick jag också ibland. Så rårakor lagas på
råriven potatis, potatisplättar och potatisbullar på kokt potatis
(mina potatisplättar var högst 0.5 cm höga, kanske inte ens det).
Raggmunk är alltså ett annat namn för någon av rätterna ovan. Eller
på ytterligare en variant?
Bacon och lingon är vad jag minns att jag åt till mina
potatisplättar.
--
Mats Löfdahl
Stefan Ventura
wrote:
>"Per Hagwall" <p...@NOSPAMrmg.net> writes:
Råkaka torde vara detsamma som raggmunk, dvs en pannkaksliknande
företeelse med råriven potatis i.
Potatisbullar görs på kokt potatis och har ungefär de mått som
angivits av Per Hagwall. Smaken skiljer sig klart från raggmunk och
pannkakor.
Allt enligt min östgötska uppväxt. Fler bud?
--
Stefan Ventura
Gunnar Creutz (Achird)
>Råkaka torde vara detsamma som raggmunk, dvs en pannkaksliknande
>företeelse med råriven potatis i.
>
>Potatisbullar görs på kokt potatis och har ungefär de mått som
>angivits av Per Hagwall. Smaken skiljer sig klart från raggmunk och
>pannkakor.
"Vår kokbok" (1986, 14:e uppl.) säger att rårakor innehåller bara råriven
potatis och möjligen salt. Franska rårakor innehåller dessutom ägg och lök.
Raggmunkar verkar vara rårakor innehållande vetemjöl, mjölk och ägg.
Potatisplättar görs däremot på potatismos, ägg och vetemjöl. Potatisbullar
består av fast potatismos (innehållande ägg) som vänts i ströbröd och sedan
stekts.
Det kokboken benämner potatisplättar kallar jag dock för potatisbullar.
Gunnar Creutz
<ach...@hem1.passagen.se>
Jan Böhme
>Jag vet inte hur långt upp trenden sträcker sig att kalla småplättar (ø ca.
>1 dm) för plättar, och plättar(ø ca 3,5 dm) för pannkaka, men jag antar att
>det är nånstans i Västerbotten.
Kanske ännu längre söderöver. "Pannkaka" för "ugnspannkaka" var
fullkomligt etablerat i min barndoms Umeå på sextiotalet.
Calle
//Calle
Stefan Ventura <stefi@REMOVE_THISmindless.com> wrote in article
<ALIAS.37da5...@nntpserver.swip.net>...
> On 10 Sep 1999 09:26:26 +0200, Mats Löfdahl <mats_l...@bigfoot.com>
> wrote:
>
> >Under min uppväxt var pannkakor och plättar definierade enligt Jans
> >Stockholmsmodell. Men det slår mig att jag ibland fick
> >potatisplättar, som stektes i vanlig stekpanna men inte riktigt fyllde
> >upp hela ytan. Så pannkakor var stekpannestora och runda,
> >potatisplättar något mindre och oregelbundet formade och plättar var
> >plättlaggssmå och serverades i små staplar.
>
> De potatisplättar du talar om heter med ett annat ord raggmunk.
>
> --
> Stefan Ventura
>
Ulf Berggren
> Hemma definierades "plättar" på råriven potatis som rårakor (åt vi sällan)
> och "plättar" på kokt potatis som potatisbullar (h 1,5cm, ø 7cm).
Användes månne Hagwalls kokbok?
Per Hagwall
finns i huset men används inte till vardags (eller jul heller vad jag vet).
Sen har ju mamma en pärm med samlade recept förstås, Hagwalls kokbok :-)
mvh Per Hagwall, Stockholm
Ulf Berggren wrote in message ...
Ulf Berggren
> Om du tänker på Charles Emil Hagdahls vetenskapliga kokbok, ja och nej, den
> finns i huset men används inte till vardags (eller jul heller vad jag vet).
> Sen har ju mamma en pärm med samlade recept förstås, Hagwalls kokbok :-)
Jag anspelade på Hagdahls kokbok, ja, eftersom era efternamn är så
lika.
> >> Hemma definierades "plättar" på råriven potatis som rårakor
> >Användes månne Hagwalls kokbok?
Malte Lewan Neelsen
> Förra gången vi vevade det här, var det minst en skåning som höll med
> norrlänningarna. Vi kan ju fråga Malte vad det heter på skånemål. Jag
> har fått det intrycket att genuin skånska (Hej, Malte!) använder den
> norrländska definitionen, medan mera uppsvenskifierade utspädningar
> kan ha anpassat sig till uppsvenskt bruk.
Hej Jan! :-) Jag har funnit ut (hm...) följande: ingen skånsk
folklivsforskare etc tycks göra det till sin käpphäst. Istället finns
motsägande uppgifter.
I någon gammal Sockerbolagets receptsamling skriver Nils-Arvid Bringéus
(han som skriver i NE om folktraditioner): "Plättarna kom lika säkert
efter torsdagens ärtsoppa som amen i kyrkan. Hos oss lagades de på
stekjärn [= stora, min komm] men i granngården gräddades de på plättlagg
och staplades i högar." (Jag tror han växte upp någonstans i nordvästra
Skåne.) "Pannkakor var rejäla doningar, särskilt fläskpannkakor. Mina
arbetskamrater i torvmossen brukade äta dem till frukost."
SAOB säger att pannkaka (utan att specificera geografin) dels kan vara
ugnspannkaka ("kakor av delvis tämligen lös konsistens som gräddas i ugn
o. skäras upp i bitar, då de serveras"), dels tunnpannkaka ("ett slags
stora plättar").
Kollar man på de skånska dialektbeläggen så görs ingen stor affär av att
skånska pannkakor skulle avvika från senare språbruk. Någon skriver
tvärtom 1942 (om ordet 'pannkakor') "av samma sorts deg som till
plättar, men bakade över hela pannjärnet" och någon annan skriver om
'plättar' "mindre pannkaka". Och då t o m dialektkännaren Ingemar Ingers
dessutom kladdat på den senare lappen och valt att korrigera uttalet men
lämnat betydelsen som den är, så kan det inte vara helt uppåt väggarna.
/Malte Lewan
Arto Halonen
jag var barn så åt vi (på 50-talet)
- plättar, som var små, runda, och gräddades i plättpanna med sex små
former i.
- pannkakor som var av samma deg men stora ( som hela stekpannan) och
de åts hellst staplade på varandra med socker och/eller sylt mellan
lagren.
- och så fanns det ugnspannkaka, som gräddades i ugnen och som var
tjock. Den kom i två varianter, vanlig, som åts mest som efterrätt med
sylt, och som fläskpannkaka, som var förrätt/huvudrätt och som hade
fläsk i. Inte kött utan själva fettet skuren i bitar. (kött var väl dyrt
eller även ransionerad då). Jag hatade fläskversionen som barn.
mvh
Arto
ar...@telia.com