Projekt är ett annat ord som är lite konstigt, i vissa sammanhang uttalar jag
det med 'j' och i andra med che-ljud.
Ett projekt - med che-ljud
En projektor - vanligt 'j'
En projektil - Har ingen aning om hur jag uttalar det (har blivit förvirrad)
/Mattias
Mattias skrev i meddelandet ...
>
>Varifrån kommer ordet 'kex' och varför har vi olika uttal på ordet?
>Jag säger 'kex' men flera av mina kompisar säger 'chex'.
Eller snarare kanske "tjex". "Ch" uttalas oftast som "sj". Så gör nog
inte dina polare.
>Jag har inget emot uttalet av chex, däremot tycker bara det är
>underligt att vi har flera olika uttal.
>Ordet 'kiosk' låter däremot jättefel när det uttalas 'fel'.
Och fel är med "k", eller hur?
>Projekt är ett annat ord som är lite konstigt, i vissa sammanhang uttalar jag
>det med 'j' och i andra med che-ljud.
>
>
>Ett projekt - med che-ljud
Mitt vardagstal: sje-ljud. (Du menar "tje-ljud", va?)
>En projektor - vanligt 'j'
Håller med.
>En projektil - Har ingen aning om hur jag uttalar det (har blivit förvirrad)
Sje-ljud igen.
Christian Henriksson
--
"Dear Paul,
I think you are very sexy and I don't even know what it means."
-from "Love Letters to the Beatles"
>Kex kommer från engelskans "cakes" och ska därför uttalas med k-ljud
>
Så kan man se det. Man kan också se det som så att "kex" nu har blivit
ett vanligt svenskt ord, och bör därför anpassas efter svenska
fonologiska regler: alltså "tjex".
Skall "kejsare" uttalas med k-ljud då också, eftersom (om jag inte
missminner mig) det härrör i från "kaiser"??
Björn Ståhl wrote in message ...
Nej.
>Skall "kejsare" uttalas med k-ljud då också, eftersom (om jag inte
>missminner mig) det härrör i från "kaiser"??
"Kejsare", "tsar" och "Kaiser" kommer från det latinska namnet Caesar, som
bars av en inte helt okänd person. Som bekant uttalas det svenska ordet
"kejsare" inte med k-ljud.
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
Som sagt ursprungligen engelskans "cakes". Båda uttalen finns.
"kex" är det dominerande norröver, medan sydsvenskar föredrar
tje-ljud. Inte minst gör göteborgare det, och det var Göteborgs
Kex som gjorde som första svenska kexen, så dom har säkert rätt. :-)
> Ordet 'kiosk' låter däremot jättefel när det uttalas 'fel'.
Vad är fel? Med k-ljud?
Ska vi uttala det med hänsyn till ursprungsspråket, skulle vi
förstås säga "kösjk"!
> Projekt är ett annat ord som är lite konstigt, i vissa sammanhang uttalar
> jag det med 'j' och i andra med che-ljud.
>
> Ett projekt - med che-ljud
> En projektor - vanligt 'j'
> En projektil - Har ingen aning om hur jag uttalar det (har blivit
> förvirrad)
Det är inte ordet "projekt". Det är orden "projekt", "projektor"
och "projektil". Även om dom uppenbarligen har samma ursprung, så
är det i svenskan tre skilda ord. Det första och sista har vanligen
sje-ljud, det mittersta j-ljud. SAOL anger dock j-ljud som alternativ
för "projekt" och "projektil". "Projekt" med j-ljud låter dock
väldigt underligt för mej.
Det finns flera sådana här fall, där ord som liknar varandra har
olika uttal beroende på varifrån vi lånat orden. "Generell" och
"general" t ex.
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Vinter! Vinter! Varje år denna eländiga vinter! Varför gör inte
regeringen något?
Thomas
Mattias wrote in message ...
Varifrån kommer ordet 'kex' och varför har vi olika uttal på ordet?
Jag säger 'kex' men flera av mina kompisar säger 'chex'.
Jag har inget emot uttalet av chex, däremot tycker bara det är
underligt att vi har flera olika uttal.
Ordet 'kiosk' låter däremot jättefel när det uttalas 'fel'.
Projekt är ett annat ord som är lite konstigt, i vissa sammanhang uttalar
jag
det med 'j' och i andra med che-ljud.
Ett projekt - med che-ljud
En projektor - vanligt 'j'
En projektil - Har ingen aning om hur jag uttalar det (har blivit förvirrad)
/Mattias
Bengt Carlsson
Mattias skrev:
> Det finns en generell uttalsregel i svenska som säger att k framför e, i ,
> ö, y, ä uttalas som ett sche-ljud.
Du menar nog tj-ljud.
Vad gäller *korta* e-ljud så blir det generellt k-ljud, som i exempelvis
"kelt", "keps", "kentaur", "kennel", "ketchup". Tj-ljudsuttal, däremot,
förekommer på vissa ord med kort e-ljud där första stavelsen är
obetonad, som "kemi", "kerub" och "keramik". Alternativuttalet på kex --
det med tj-ljud -- är därmed alltså ett undantag.
Arne
>On Sat, 20 Mar 1999 12:01:41 +0100, Mattias <pt9...@student.hk-r.se>
>shared some wisdom with us all:
>
>>
>>Varifrån kommer ordet 'kex' och varför har vi olika uttal på ordet?
>>Jag säger 'kex' men flera av mina kompisar säger 'chex'.
>
>Eller snarare kanske "tjex". "Ch" uttalas oftast som "sj". Så gör nog
>inte dina polare.
Jajaja, jag menar tjex, din nedrans bezzerwisser ;)
>>Jag har inget emot uttalet av chex, däremot tycker bara det är
>>underligt att vi har flera olika uttal.
>>Ordet 'kiosk' låter däremot jättefel när det uttalas 'fel'.
>
>Och fel är med "k", eller hur?
Japp
/Mattias
"Björn Ståhl" wrote:
>
> Kex kommer från engelskans "cakes" och ska därför uttalas med k-ljud
Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
/Mats
--
"Please don't be an idiot. Thank you." --Frank Pembleton
>Tycker jag inte alls, Du säger inte vilket Du menar är fel. Tjåsk sade
>jag som barn, kiiosk säger jag nu, men jag vet inte om någondera är
>"rättast".
Båda uttalsvarianterna är riktiga (vilket inte hindrar att jag tycker att
varianten med k inte är vacker).
Båda formerna är riktiga.
>Det har inte med kex, chex eller tjex att jöra men det heter ju inte chuk
>eller tjuk....
Bra påpekande. "U"-ljudet i svenska är ju en främre vokal. Varför har
vi inte tje-ljud i "kuk", "kul", "kura", osv?
> Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
Så här ligger det till:
Har du, och hundratusentals andra svenskar, sagt något hela ert liv som
herrarna Franzén, Backlund, :Ostman, Böhme och Löfdahl anser är estetisk
motbjudande, så har du -- och alla andra -- enligt dem, sagt fel.
> Mattias wrote:
> >Ordet 'kiosk' låter däremot jättefel när det uttalas 'fel'.
>
> Och fel är med "k", eller hur?
Det är väl mest äldre talare som använder k-ljudsformen?
> Enl SAOB: käks, . . .
Besynnerligt.
"Keks" borde det ju förstås stå.
> Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
Ja, givetvis. Det är skamvrån som gäller i dessa fall --
möjligtvis med undantag för tyskspråkiga invandrare, som under
en kort, begränsad tid kan ursäktas om de av gammal vana råkar
säga substantiv med versal.
/SS - - - - - - - http://www.algonet.se/~stampede/
För egen del har jag bara hört "k"-uttalen av dessa ord via etermedia.
I västsverige, där jag bor, har jag bara hört "tj"-uttal.
Ett annat ord som uttalas olika i olika delar av landet är kaviar.
Jag har fått för mig att sydsvenskar föredrar "kaviar" med betoning på
det sista a:et, medan mer nordligt boende svensktalande betonar det första
a:et. Själv begagnar jag det skaraborgsmässiga uttalet: "kaaaviar".
Daniel Svensson
>
> Bengt Carlsson wrote:
>
> > Det finns en generell uttalsregel i svenska som säger att k framför e, i ,
> > ö, y, ä uttalas som ett sche-ljud.
>
> Du menar nog tj-ljud.
Nä, han hör till de läspande rikssvenskarna :-). Kolla en tidigare
diskussion om tje- och sje-ljud i swnet.svenska.
> Vad gäller *korta* e-ljud så blir det generellt k-ljud, som i exempelvis
> "kelt", "keps", "kentaur", "kennel", "ketchup". Tj-ljudsuttal, däremot,
> förekommer på vissa ord med kort e-ljud där första stavelsen är
> obetonad, som "kemi", "kerub" och "keramik". Alternativuttalet på kex --
> det med tj-ljud -- är därmed alltså ett undantag.
Uttalet är nog ganska vacklande och regionalt. Jag skulle aldrig säja
"tjerub", men alltid "tjemi". "Keramik" är vacklande här i Finland.
Nisse
Nej då! Det finns massor av estetiskt motbjudande konstruktioner som är
att betrakta som korrekta:
tjugohundra
överhuvud (i annan betydelse än hövding)
tv
trettitvåondel
iofs.
PCB:erna
mm
Percurt Green
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
> In article <36F66C9F...@REMOVEmindless.com>, blo...@REMOVEmindless.com
> (Mats Larsson) writes:
>
> > Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
>
> Ja, givetvis. Det är skamvrån som gäller i dessa fall --
> möjligtvis med undantag för tyskspråkiga invandrare, som under
> en kort, begränsad tid kan ursäktas om de av gammal vana råkar
> säga substantiv med versal.
Det lär visst vara Etablerad svensk musikbranchjargong också, har jag
förstått.
--
Mats Löfdahl
> Mats Larsson wrote:
>
> > Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
>
> Så här ligger det till:
>
> Har du, och hundratusentals andra svenskar, sagt något hela ert liv
> som herrarna Franzén, Backlund, :Ostman, Böhme och Löfdahl anser är
> estetisk motbjudande, så har du -- och alla andra -- enligt dem,
> sagt fel.
Nej, jag har inga åsikter om att "kex" _ska_ uttalas på det ena eller
andra sättet. Själv använder jag ett k-ljud, men jag vet att tj-ljud
är vanligt i västra Sverige.
--
Mats Löfdahl
Inte alls. Det finns massor med (som jag anser) fula ord, konstruktioner och
uttal som likväl är korrekta, t. ex. "tjyv" och "kiosk" med k-ljud.
>För egen del har jag bara hört "k"-uttalen av dessa ord via etermedia.
>I västsverige, där jag bor, har jag bara hört "tj"-uttal.
Jag uttalar "kex" med k-ljud, men "kiosk" med tj-ljud. Jag bor f. ö. också i
Västsverige, och även om jag har hört "kex" med tj-ljud är det betydligt
ovanligare än med k-ljud.
Ja, där har vi ju en skillnad mellan skillnaden kex/tjex, som till stor
del är regionalt betingad - det _heter_ "tjex" på göteborgska och "kex"
på stockholmska.
Medan däremot "kiosk" är en typisk åldersfråga. Och inte ens bland
dagens äldre hittar man längre någon konsensus för k-uttal. Den sista
generation som hade k-uttal som _regel_ var nog mina morföräldrars,
födda runt sekelskiftet.
--
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som
journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
> Så kan man se det. Man kan också se det som så att "kex" nu har blivit
> ett vanligt svenskt ord, och bör därför anpassas efter svenska
> fonologiska regler: alltså "tjex".
...i likhet med t ex "kille" menar du?
Den är väl inte _tillräckligt_ främre. Som Erland och jag har bråkat om,
är klassificeringen av /u/ som en främre, i motsats till central, vokal,
inte alldeles självklar.
För det inte helt sannolika fall att vi alla är överens förhåller det
sig förmodligen så, av rent induktiva skäl.
Men skillnaden kex/tjex är ju en dialektskillnad. "Tjex" i sydvästra
Sverige, enkannerligen i Göteborg, "kex" i resten.
Följaktligen är de talade meningarna "Ere nåt tjex i funstret därborta?"
och "Jag har la inga kex, änna!" båda fel.
Den rikssvenska som SAOB avser gör inte skillnad på kort e och kort ä.
Men på västerbottniska, som _gör_ skillnad, uttalas det med kort e, det
är riktigt.
> Ja, där har vi ju en skillnad mellan skillnaden kex/tjex, som till stor
> del är regionalt betingad - det _heter_ "tjex" på göteborgska och "kex"
> på stockholmska.
>
> Medan däremot "kiosk" är en typisk åldersfråga. Och inte ens bland
> dagens äldre hittar man längre någon konsensus för k-uttal. Den sista
> generation som hade k-uttal som _regel_ var nog mina morföräldrars,
> födda runt sekelskiftet.
Och (suck) vi i Finland, men man kan väl utgå ifrån att vi talar en
sisådär 100 år äldre svenska än i Sverige.
Nisse
> "Ere nåt tjex i funstret därborta?"
Det finns väl inga stockholmare (för det är väl det det ska föreställa?)
som uttalar "fönster" med ö-ljud?
> Den rikssvenska som SAOB avser gör inte skillnad på kort e och kort ä.
> Men på västerbottniska, som _gör_ skillnad, uttalas det med kort e, det
> är riktigt.
Alltså borde det stå "keks" -- eller?
... om det inte kommer "r" efter.
+-
| Men på västerbottniska, som _gör_ skillnad
+-
...om det inte kommer "r" efter.
> Orange wrote:
>
> > On Sat, 20 Mar 1999 20:02:05 +0100, "Björn Ståhl"
> > <bjorn...@swipnet.se> shared some wisdom with us all:
>
> > >Kex kommer från engelskans "cakes" och ska därför uttalas med k-ljud
>
> > Så kan man se det. Man kan också se det som så att "kex" nu har blivit
> > ett vanligt svenskt ord, och bör därför anpassas efter svenska
> > fonologiska regler: alltså "tjex".
>
> ...i likhet med t ex "kille" menar du?
Menar du kortspelet?
Andreas Somogyi
--
http://i.am/smokie
Jus longum, vita brevis.
>Orange wrote:
>
>> On Sat, 20 Mar 1999 20:02:05 +0100, "Björn Ståhl"
>> <bjorn...@swipnet.se> shared some wisdom with us all:
>
>> >Kex kommer från engelskans "cakes" och ska därför uttalas med k-ljud
>
>> Så kan man se det. Man kan också se det som så att "kex" nu har blivit
>> ett vanligt svenskt ord, och bör därför anpassas efter svenska
>> fonologiska regler: alltså "tjex".
>
>...i likhet med t ex "kille" menar du?
Precis.
Från en kortspelare till en annan...
>Orange wrote:
>>
>> "U"-ljudet i svenska är ju en främre vokal. Varför har
>> vi inte tje-ljud i "kuk", "kul", "kura", osv?
>
>Den är väl inte _tillräckligt_ främre. Som Erland och jag har bråkat om,
>är klassificeringen av /u/ som en främre, i motsats till central, vokal,
>inte alldeles självklar.
Den tråden måste jag ha missat. Har du någon titel som man kan söka på
i Dejan?
> Medan däremot "kiosk" är en typisk åldersfråga. Och inte ens bland
> dagens äldre hittar man längre någon konsensus för k-uttal. Den sista
> generation som hade k-uttal som _regel_ var nog mina morföräldrars,
> födda runt sekelskiftet.
kiosk och tjosk (även om det låter fult) är säkert rätt, men jag har
även hört tjiosk. Anser man även detta acceptabelt.
Ordet är turkiskt, vad säger turkar?
Arne
>
> Medan däremot "kiosk" är en typisk åldersfråga. Och inte ens bland
> dagens äldre hittar man längre någon konsensus för k-uttal. Den sista
> generation som hade k-uttal som _regel_ var nog mina morföräldrars,
> födda runt sekelskiftet.
>
Men jag säger kiosk med k-uttal fast jag inte är morfar. Men å
andra sidan är jag från Skåne.
Joachim Krumlinde
Alexander Backlund wrote:
>
> Mats Larsson skrev i meddelandet ...
> >
> >
> >"Björn Ståhl" wrote:
> >>
> >> Kex kommer från engelskans "cakes" och ska därför uttalas med k-ljud
> >
> >Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
>
> Båda formerna är riktiga.
Skönt att höra. Trodde ett litet tag att det var något fel på mej.
/M
--
"Please don't be an idiot. Thank you." --Frank Pembleton
Samuel G Siren wrote:
>
> In article <36F66C9F...@REMOVEmindless.com>, blo...@REMOVEmindless.com
> (Mats Larsson) writes:
>
> > Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
>
> Ja, givetvis. Det är skamvrån som gäller i dessa fall --
> möjligtvis med undantag för tyskspråkiga invandrare, som under
> en kort, begränsad tid kan ursäktas om de av gammal vana råkar
> säga substantiv med versal.
Vad rekomenderar du att jag skall ta mej till?
"Mats Löfdahl" wrote:
>
> stam...@algonet.se (Samuel G Siren) writes:
>
> > In article <36F66C9F...@REMOVEmindless.com>, blo...@REMOVEmindless.com
> > (Mats Larsson) writes:
> >
> > > Jaha, så om man sagt Tjex i hela sitt liv så har man *fel*?
> >
> > Ja, givetvis. Det är skamvrån som gäller i dessa fall --
> > möjligtvis med undantag för tyskspråkiga invandrare, som under
> > en kort, begränsad tid kan ursäktas om de av gammal vana råkar
> > säga substantiv med versal.
>
> Det lär visst vara Etablerad svensk musikbranchjargong också, har jag
> förstått.
Den var bra.
Bengt Carlsson wrote:
>
> Det finns en generell uttalsregel i svenska som säger att k framför e, i , ö, y,
> ä uttalas som ett sche-ljud. Medan det framför a, o, å uttalas som ett "kå". Det
> finns dock en hel del undantag. Som kex eller chex. Hur man uttalar kex är delvis
> beroende på dialekt. Mina föräldrar kommer från Halland och där säger man "chex"
> - så det är vad de lärt mig. Rätt eller Fel? Smaksak, kanske...
Sitter också med en uppsättnig föräldrar från Halland och ett
Tchex-uttal.
I rättvisans namn så kan väl kille uttalas på bägge sätt?
"Kille" när man talar om en person av manligt kön, "tjille"
när man syftar på kortspelet/kortleken.
Nä, just det. Så om man säger "funster", och alltså är stockholmare, är
det fel att säga "tjeks".
Vari består det kognitiva problemet?
> Den rikssvenska som SAOB avser gör inte skillnad på kort e och kort ä.
> Men på västerbottniska, som _gör_ skillnad, uttalas det med kort e, det
> är riktigt.
Jo jag har märkt att rikssvenskar har olika uttal. Vi använder samma
uttal, dvs. "kex" har samma e-ljud som "käck" (bägge med tje-ljud). Är
det skillnad mellan kort e och ä i andra delar av Sverige än
Västerbotten ?
På en resa till Överum och Väderstad som lade jag märke till att många
uttalade också långt ä som e "Deer eer" for "Där är" osv. Det har jag
aldrig hört i Finland.
Nisse
> kiosk och tjosk (även om det låter fult) är säkert rätt, men jag har
> även hört tjiosk. Anser man även detta acceptabelt.
> Ordet är turkiskt, vad säger turkar?
K ifall det skrivs kiosk också på turkiska. Jag kommer inte ihåg just
det ordet, men jag kunde faktiskt tala turkiska då jag jobbade i
Ankara 1969. "Förmjukningen" är nog svensk.
Nisse
"Gelin çanlar
bir olalim
münkire kiliç
çalalim"
Pir Sultan Abdal
(sorry, jag fick inte
i utan prick från mitt tangentbord, alltså i olalim, kiliç och
çalalim)
> > > "Ere nåt tjex i funstret därborta?"
> >
> > Det finns väl inga stockholmare (för det är väl det det ska föreställa?)
> > som uttalar "fönster" med ö-ljud?
>
> Nä, just det. Så om man säger "funster", och alltså är stockholmare, är
> det fel att säga "tjeks".
>
> Vari består det kognitiva problemet?
Jag skrev fel. Det skulle ha stått:
Det finns väl inga stockholmare (för det är väl det det ska föreställa?)
som uttalar "fönster" med *u*-ljud?
>Jan Böhme wrote:
Nä, bara så där 90 % eller så.
"Murkt", "sunder".
Typiska stockholmsuttal.
Christian Henriksson
--
"My darling, dear, delightful Ringo,
Could you please send me something of yours? Anything, a lock of hair,
a smoked cigarette, a thread from your coat, a button from your shirt,
a piece of old toast, or a bristle from your toothbrush.
I would treasure it forever."
> >Det finns väl inga stockholmare (för det är väl det det ska föreställa?)
> >som uttalar "fönster" med *u*-ljud?
>
> Nä, bara så där 90 % eller så. "Murkt", "sunder". Typiska stockholmsuttal.
Fel.
"Murkt" är typiskt stockholmsuttal; "sunder" är inte det. Vissa /ö/
uttalar vi stockholmare som kort ö-ljud ("mjölk", "lögn", "önska" m fl),
andra (där ö-t följs av ett "r") uttals dock som kort u-ljud ("först",
"mörk", "dörr" m fl). Och medan vi som sagt säger "murkt" och "sönder",
så säger folk precis utanför området där man pratar stockholmska
tvärtom, dvs. "mörkt" och "sunder".
>Jag skrev fel. Det skulle ha stått:
>
>Det finns väl inga stockholmare (för det är väl det det ska föreställa?)
>som uttalar "fönster" med *u*-ljud?
Ungefär allihopa som är någotsånär infödda uttalar "fönster" med en
kort vokal som, relativt till exempel övriga upplänningar och
sörmlänningars ljud, åtminstone vetter kraftigt mot u. Iofs är
exemplet ännu tydligare framför r, som i "murker" och "burja".
Men dessa uttal förekommer annorstädes i nedre mälardalen, medan
"funster" är mer specifikt stockholmskt.
>Fel.
>
>"Murkt" är typiskt stockholmsuttal; "sunder" är inte det. Vissa /ö/
>uttalar vi stockholmare som kort ö-ljud ("mjölk", "lögn", "önska" m fl),
>andra (där ö-t följs av ett "r") uttals dock som kort u-ljud ("först",
>"mörk", "dörr" m fl). Och medan vi som sagt säger "murkt" och "sönder",
>så säger folk precis utanför området där man pratar stockholmska
>tvärtom, dvs. "mörkt" och "sunder".
Tvärrtom! Vad som karakteriserar stockholmskan är att kort ö kan
uttalas som /u/ _även_ framför t ex n eller l, som i "mjulk" och
"funster". Detta uttal är ytterst begränsat utanför Stockholm.
"Uttalet "murkt" förekommer däremot inom ett betydligt bredare
geografiskt område, i synnehet bland yngre talare.
> Vad som karakteriserar stockholmskan är att kort ö kan uttalas som /u/
> _även_ framför t ex n eller l, som i "mjulk" och "funster".
Jag håller inte med.
Be vänner som vuxit upp i Stockholm läsa upp exempelvis de sex ord jag
listade[*] så får du se! (Jag vet att jag tänker göra det i alla fall!)
> Detta uttal är ytterst begränsat utanför Stockholm.
I de dialektala områden precis norr om Stockholm (norra Uppland,
Gästrikland) och söderut (södra Södermanland och Östergötland) så
uttalar man, vad jag vet, oftast "fönster" med u-ljud. Medges, det finns
dock oftast även en *mindre* ö-ljudsnyans där. (Vi stockholmar uttalar
ju å andra sidan "dörr" med rent u-ljud.)
Det roliga är att folk jag samtalat med från nämnda trakter -- framför
allt norröver -- härmar gärna *mig* när jag säger "durr", och tycker det
låter skojigt/fult, men de blir mindre roade när det går upp för dem att
de själva säger "funster" . . .
> "Uttalet "murkt" förekommer däremot inom ett betydligt bredare
> geografiskt område, i synnehet bland yngre talare.
Även i de områden jag nämnde här ovan!?
[*] "Mjölk", "lögn", "önska"; "först", "mörk", "dörr".
> Ungefär allihopa som är någotsånär infödda uttalar "fönster" med en
> kort vokal som, relativt till exempel övriga upplänningar och
> sörmlänningars ljud, åtminstone vetter kraftigt mot u. Iofs är
> exemplet ännu tydligare framför r, som i "murker" och "burja".
>
> Men dessa uttal förekommer annorstädes i nedre mälardalen, medan
> "funster" är mer specifikt stockholmskt.
Här av vi av olika uppfattningar. (Se mitt inlägg under rubriken
"Stockholmska".)
"Kösk" (med komma under s:t) heter det på turkiska. Skiftet till
-io- tyder på att ordet passerat ett slaviskt språk på vägen. Fråga
mej inte varför det turkiska sje-ljudet ersatts av ett s-ljud.
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Es ist Unser in der Luft. Bald kommen Löwen und die Bären!
Har du hittat någon källa som inte anger /u/ som en främre vokal?
Svaret på Christians fråga är säkert den att när förmjukningen
av /k/ framför främre vokaler ägde rum, så var /u/ inte en främre
vokal, utan en bakre eller en central vokal. Den förändringen
ägde alltså rum senare.
Dock om du känner efter kan du finna att artikulationsplatsen
för /k/ ligger längre fram i "kula" och "kille" än i "kal".
> (Vi stockholmare uttalar ju å andra sidan "dörr" med rent u-ljud.)
Bör klargöras: visst finns det stockholmare som uttalar det med ö-ljud,
men vad jag opponerar mig mot är ditt påstående att det finns
stockholmare som säger "funster".
>Scrive Nisse Husberg (n...@functor.hut.fi):
>>K ifall det skrivs kiosk också på turkiska. Jag kommer inte ihåg just
>>det ordet, men jag kunde faktiskt tala turkiska då jag jobbade i
>>Ankara 1969. "Förmjukningen" är nog svensk.
>
>"Kösk" (med komma under s:t) heter det på turkiska. Skiftet till
>-io- tyder på att ordet passerat ett slaviskt språk på vägen.
Bokstaven "i" kommer väl från den turkiska bokstaven som ser ut som
"i" fast utan prick. Det är väl den som har "ö"-uttalet.
>
> On 28 Mar 1999 14:02:04 GMT, Erland Sommarskog <som...@algonet.se>
> shared some wisdom with us all:
>
> >Scrive Nisse Husberg (n...@functor.hut.fi):
>
> >>K ifall det skrivs kiosk också på turkiska. Jag kommer inte ihåg just
> >>det ordet, men jag kunde faktiskt tala turkiska då jag jobbade i
> >>Ankara 1969. "Förmjukningen" är nog svensk.
> >
> >"Kösk" (med komma under s:t) heter det på turkiska. Skiftet till
> >-io- tyder på att ordet passerat ett slaviskt språk på vägen.
>
> Bokstaven "i" kommer väl från den turkiska bokstaven som ser ut som
> "i" fast utan prick. Det är väl den som har "ö"-uttalet.
Nä, i utan prick är bakre i.
Nisse
> Ursäkta? En östgöte uttala "ö" som "u"? Har du ingen skam i kroppen
> mänska?
Är du östgöste? Då uttalar du med allra största sannolikhet ö-t i
"fönster" med mer u-ljud än vad en stockholmare gör!
Skärp dig!
/a
>On Sat, 20 Mar 1999 23:32:30 GMT, ora...@hem.passagen.se (Orange)
>wrote:
>
>>"Ch" uttalas oftast som "sj".
>>[...]
>>Christian Henriksson
> ^^
>
>Tack, då vet jag.
Kul. :)
Fast jag menade givetvis före vokal.
Christian Henriksson
--
"Dear John -
What about girls who have braces on their teeth, wear glasses, are
very plump, and have lots of freckles?
Do they stand a chance?"
Men på andra språk med förmjukningar före "mjuka" vokaler är också u
(som i och för sig är o) "hård". Och nog fan är o främre? Så felet är
väl att säga att det är före främre vokal som konsonanterna förmjukas?
Eller är jag ute och cyklar?
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Dumheter. I Östergötland använder man r-allofonen av ö även när inget r
följer. Det är långt ifrån ett u-ljud.
> Det är långt ifrån ett u-ljud.
Dumheter, det är väldigt nära.
>+-----< Erland Sommarskog >
>| Svaret på Christians fråga är säkert den att när förmjukningen
>| av /k/ framför främre vokaler ägde rum, så var /u/ inte en främre
>| vokal, utan en bakre eller en central vokal. Den förändringen
>| ägde alltså rum senare.
>+-
>
>Men på andra språk med förmjukningar före "mjuka" vokaler är också u
>(som i och för sig är o) "hård". Och nog fan är o främre? Så felet är
>väl att säga att det är före främre vokal som konsonanterna förmjukas?
>Eller är jag ute och cyklar?
Japp. "O"-ljudet (som på de flesta språk stavas "u") är bakre vokal.
Du har uppenbarligen ett uselt öra.
Jag förstår inte heller vad du menar. I Uppsala används u-allofon
framför r, som i "burja", men inte i "fönster". Och jag har aldrig i
hela mitt liv hört en äkta östgöte använda kort u för kort ö i någon
position.
--
> Och jag har aldrig i hela mitt liv hört en äkta östgöte använda kort u för
> kort ö i någon position.
Så du påstår att det vanligaste östgötska uttalet av ö-t i "fönster" är
ett kort ö-ljud utan någon större u-färgning?
Ja, samma ö-ljud som i "hörru". Hör'u skillnad på de två vokalljuden i
det ordet?
> Så du påstår att det vanligaste östgötska uttalet av ö-t i "fönster" är
> ett kort ö-ljud utan någon större u-färgning?
Ja.
> | Så du påstår att det vanligaste östgötska uttalet av ö-t i "fönster" är
> | ett kort ö-ljud utan någon större u-färgning?
>
> Ja, samma ö-ljud som i "hörru". Hör'u skillnad på de två vokalljuden i
> det ordet?
Nej, här i Stockholm uttalar de flesta av oss -- åtminsone de som är
under sjuttio år gamla -- vokalerna i "hörru" på samma sätt, dvs. som
u-ljud.
Försök inte göra dig viktig. Min morfar är medlem i Stockholmsgillet,
född i ett litet hus vid Klara sjö och var antagligen över sjuttio redan
innan du föddes i England. Han säger nog [hurru], och det gör jag med i
allmänhet, men jag *kan* säga [hörru] och jag vet hur det låter när
någon säger [hörru].
Angående Catch-22 är det utmärkande för den att den inte finns, och
angående dialekter är de snarare i avtagande än i tilltagande
popularitet. Just u istället för ö är ju tillsammans med e istället för
ä de stockholmsuttal som har lägst status. De är mer eller mindre
förpassade till Rågsved.
Sekulariserad? Hur låter den i övriga delar tydligen förhärskande sakrala
östgötskan?
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Man äger ej snille för det man är galen." (Kellgren)
> Försök inte göra dig viktig.
Nåja, visst förekommer "börja" (som nog är ett lämpligare exempel än
"hörru") med ö-uttal i Stockholm, men det förekommer å andra sidan
skåningar som inte använder retroflex-r också.
> ... innan du föddes i England.
Jag föddes inte i England.
> Det östgötska "ö"-ljudet liknar mer det ljud en människa som blir
> väckt väldigt bryskt kanske skulle jämra; kanske skulle man också
> kunna beskriva det som liknande det ljud som en kräkande människa
> utstöter. Något "u" är det dock inte.
Att ni uttalar *långa* ö-ljud på det viset visste jag, men menar du att
ni har samma kräkljudskvalitet på ö-ljudet även i "fönster", "dölja" och
"öppna"?
> Ö-ljudet är ju överhuvudtaget ett av de två ljud* som östgötskan är
> känd för - det skulle den väl knappast vara om ö-ljudet liknade
> stockholmarnas?
Nu har jag aldrig påstått att östgötska ö-n överlag låter som
stockholmska, utan att östgötska *korta* ö-ljud har avsevärt mer u-ljud
än vad stockholmska korta ö-ljud har. Fast i ärlighetens namn har jag
dålig koll på östgötskan. Dialektområdet närmast norr om stockholmskan
däremot, den man talar i norra Uppland och i Gästrikland däremot, där
finns det inga tvivel om att fönster uttalas med en lutning åt
"funster", ett uttal du knappast hör från en infödd stockholmare,
oavsett vad Jan påstår.
Jag tror faktiskt att du har samma problem med /u/ och /ö(r)/ som t.ex.
svenskar har med /s/ och /z/ och kineser med /l/ och /r/. Vi hör
visserligen skillnaden om den pekas ut för oss, men vi lagrar den inte i
minnet och blandar därför ihop ljuden.
We conglatulate Genelal MacArthur for his Erection!
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
P.S.
"Hörru" är ett utmärkt exempel eftersom det innehåller båda de
omtvistade vokalljuden och inga andra. Tänk på Grodan Boll. "Hörru du!"
F:O
> Sekulariserad? Hur låter den i övriga delar tydligen förhärskande sakrala
> östgötskan?
Högtidligare, kanske?
Fast Stefan kanske bara menar att Linköpingsmålet är mer i takt med
seklet än de omgivande landsmålen :-)
On Wed, 7 Apr 1999 11:46:33 +0100, super...@usa.net (Super Soul)
wrote:
>Stefan Ventura wrote:
>
>> Ursäkta? En östgöte uttala "ö" som "u"? Har du ingen skam i kroppen
>> mänska?
>
>Är du östgöste?
Jag kommer från Linköping, vari man, måhända på grund av dess
ställning som residensstad, talar en mer sekulariserad form av
östgötska än i större delen av landskapet. Linköping ligger, som
bekant, nästan mitt i landskapet och därmed på gränsen mellan de två
stora dialektala subområdena, vilka utgörs av nordöstra resp sydöstra
delen av landskapet.
>Då uttalar du med allra största sannolikhet ö-t i
>"fönster" med mer u-ljud än vad en stockholmare gör!
Jag vet inte vad du träffat för östgötar (jag kan föreställa mig att
det på landsbygden någonstans utanför Norrköping kanske kan finnas
gamla människor som kanske uttalar bokstaven på ett sätt som kanske
skulle kunna misstolkas som att kanske ha en liten dragning mot "u")
men jag garanterar att normaluttalet inte överhuvudtaget liknar "u".
Det östgötska "ö"-ljudet liknar mer det ljud en människa som blir
väckt väldigt bryskt kanske skulle jämra; kanske skulle man också
kunna beskriva det som liknande det ljud som en kräkande människa
utstöter. Något "u" är det dock inte.
Ö-ljudet är ju överhuvudtaget ett av de två ljud* som östgötskan är
känd för - det skulle den väl knappast vara om ö-ljudet liknade
stockholmarnas?
* Det andra ljudet som framförallt brukar nämnas som typiskt östgötskt
illusteras kanske bäst med följande klassiska historia:
- Kan du nämna ett östgötsk rovdjur som bor i lyor och vars namn
börjar på "o"?
- ???
- Oäv!
Dvs östgötar har en tendens att ersätta initialt "r" med ett knappt
hörbart "o".
Oajt on, man!
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Efter 15+ år i Uppsala blev jag
för första gången på länge lite nostalgisk. (Bortsett från det där med
jämra och kräka, kanske!)
Thomas D
> Jag tror faktiskt att du har samma problem med /u/ och /ö(r)/ som t.ex.
> svenskar har med /s/ och /z/ och kineser med /l/ och /r/. Vi hör
> visserligen skillnaden om den pekas ut för oss, men vi lagrar den inte i
> minnet och blandar därför ihop ljuden.
Fel. Som den unga, stolta stockholmare jag är, uttalar jag ö-na i
"höst", "önska" och "höll" med distinkt ö-ljud, och i "börja", "störst"
och "dörr" med distinkta u-ljud.
Jag försökte indikera att det var allofonen av ö före r, som i ditt fall
är samma ljud som u om vi håller oss till korta vokaler.
Ö-ljuden i avsaknad av r uttalas emellertid i Östergötland på samma sätt
som ö-ljuden med r, och detta ljud använder du inte, utan tolkar det
enligt min teori felaktigt som u, eftersom du använder u där detta ljud
kunde ha använts och även faktiskt används i t.ex. TV-svenska.
Ståckåmstest: Hur uttalar du Norrtullsgatan, Rörstrandsgatan,
Karlbergsvägen, Kapellskär och Åkersberga? Hur uttalade Strindberg säl?
> Super Soul wrote:
>
> > Så du påstår att det vanligaste östgötska uttalet av ö-t i "fönster" är
> > ett kort ö-ljud utan någon större u-färgning?
>
> Ja.
Okej, efter min lilla miss med Nyköping (som jag troligtvis blandat ihop
med Linköping), är det samma uttal även där?
> Ö-ljuden i avsaknad av r uttalas emellertid i Östergötland på samma sätt
> som ö-ljuden med r, och detta ljud använder du inte, utan tolkar det
> enligt min teori felaktigt som u, eftersom du använder u där detta ljud
> kunde ha använts och även faktiskt används i t.ex. TV-svenska.
Pratar du om kort eller långt ö-ljud?
> Ståckåmstest: Hur uttalar du Norrtullsgatan,
Det är olika. Traditionellt NÅRTullsgatan (kort å-ljud), men även
norrTULLSgatan förekommer.
> Rörstrandsgatan,
rörSTRANDSgatan.
> Karlbergsvägen,
karlBERGSvägen.
> Kapellskär
Jag har för mig att de som bor där säger KAPPelskär .
> och Åkersberga?
åkersBERGA.
> Hur uttalade Strindberg säl?
Ingen aning.
Hur klarade jag mig?
>Fredrik :Ostman wrote:
>
>> Ö-ljuden i avsaknad av r uttalas emellertid i Östergötland på samma sätt
>> som ö-ljuden med r, och detta ljud använder du inte, utan tolkar det
>> enligt min teori felaktigt som u, eftersom du använder u där detta ljud
>> kunde ha använts och även faktiskt används i t.ex. TV-svenska.
>
>Pratar du om kort eller långt ö-ljud?
>
>> Ståckåmstest: Hur uttalar du Norrtullsgatan,
>
>Det är olika. Traditionellt NÅRTullsgatan (kort å-ljud), men även
>norrTULLSgatan förekommer.
>
>> Rörstrandsgatan,
>
>rörSTRANDSgatan.
>
RÖ-strannsgatan
> >> Ståckåmstest: Hur uttalar du Norrtullsgatan,
> >Det är olika. Traditionellt NÅRTullsgatan (kort å-ljud), men även
> >norrTULLSgatan förekommer.
> >> Rörstrandsgatan,
> >rörSTRANDSgatan.
> RÖ-strannsgatan
> >> Karlbergsvägen,
> >karlBERGSvägen.
> >> Kapellskär
> >Jag har för mig att de som bor där säger KAPPelskär .
> >> och Åkersberga?
> >åkersBERGA.
> >> Hur uttalade Strindberg säl?
> >Ingen aning.
> >Hur klarade jag mig?
En äldre släkting uppvuxen i Birkastan när seklet och Birkastan var unga
har förklarat de underliga, icke stockholmska, uttalet av gator
framförallt i Vasastan.
NORTullssgatan, RÖRstrandsgatan och mera sällan KARLbergsvägen.
Inflyttningen var i stor utsträckning från Norrland när Vasastan
bebyggdes, och av den orsaken har många gator fått ett uttal med
betoning på första stavelsen. Att tala om korrekt eller fel kan vara
vanskligt, men jag har hört även GREVturegatan. Och av en busschaufför
som antagligen var något bildad och försökte tala korrekt hörde jag :
RuneBERGSplan. Som om han vore släkt med Karlberg.
Man kan undra om det finns någon genuin stockholmsdialekt. Min
,begränsade, observation är att det nog mest är förorterna, särskilt de
västra, som använder dialekten, medan i innerstaden talas mer
rikssvenska.
Arne
> Man kan undra om det finns någon genuin stockholmsdialekt. Min
> ,begränsade, observation är att det nog mest är förorterna, särskilt de
> västra, som använder dialekten, medan i innerstaden talas mer
> rikssvenska.
Stockholmare talar med tydlig stockholmsdialekt. Sedan att det är inte
låter så mycket som den dialekt som *tradionellt* klassats som
stocholmska, dvs. "Ekensnacket", är av mindre betydelse.
Du har rätt både i att det fortfarande finns klara stockholmska särdrag
och att dessa inte har så mycket att göra med det idag utdöende
Ekensnacket, som ju försåvitt även under sin blomstringstid var en inom
Stockholm regionalt förekommande sociolekt, inte någon enhetlig och
generell stockholmsdialekt.
Men i ett diakroniskt perspektiv kan man konstatera att utvecklingen av
dagens stockholmska i stor utsträckning har skett genom en anpassning av
de äldre munarterna till den rikssvenska normen.
Dagens stockholmska sammanfaller i högre grad med rikssvenskan än vad
även bildad stockholmska gjorde för femtio år sedan. Och det är
stockholmskan som har anpassat sig till riksspråksuttalet, inte tvärtom.
> Du har rätt både i att det fortfarande finns klara stockholmska särdrag
> och att dessa inte har så mycket att göra med det idag utdöende
> Ekensnacket, som ju försåvitt även under sin blomstringstid var en inom
> Stockholm regionalt förekommande sociolekt, inte någon enhetlig och
> generell stockholmsdialekt.
Nej, det är sant, men det är värt att poängtera att det *finns* en
stockholmsdialekt som är något mer "utslätad" -- och avsevärt mer
vanligt -- än Ekensnacket; sedan om den influerats av den vaga dialekt
(om det ens är en riktig dialekt) som kallas "rikssvenskan" eller inte
kan diskuteras.
Finns det några regler om genus på egennamn? En eller ett Ikea? En eller ett
Expressen?
Markus Holm
> Finns det några regler om genus på egennamn? En eller ett Ikea? En eller ett
> Expressen?
Ord bildade som bokstavsförkortningar tar i vart fall ofta spontant
neutrum. "Ett Ikea" är för mig alldeles självklart. Däremot skulle jag
spontant säga "en Expressen", inte bara i det schablonmässiga användande
i betydelsen "ett styck Expressen" utan även använda realgenus i
meningar som "Den Expressen vi nu ser under Staffan Thorsells ledning
skiljer sig från den som Bo Strömstedt ledde".
>Finns det några regler om genus på egennamn? En eller ett Ikea? En eller ett
>Expressen?
Organisationer och företag som brukar betecknas med sina förkortningar
behandlas oftast som neutrum. IKEA är billigt. EU är splittrat i
frågan.
(Det enda undantaget jag kan komma på är meningen "CSN är onda!",
vilken alltsomoftast hörs uttalas, åtminstone bland studenter. Men det
kan ju bero på att man försöker undvika ordet "ondt")
Tidningar betraktas som utrum, eftersom ordet "tidningen" är
underförstått. Expressen blev prickad för artikeln.
- Sten
"SAF" och "LO" ("Landsorganisationen") brukar anges skola betraktas såsom
reale. "EU" borde enligt den principen också vara reale. Å andra sidan
skulle det för mig kännas naturligare att betrakta "LO" som neutrum, oavsett
vad det är en förkortning av.
>Tidningar betraktas som utrum, eftersom ordet "tidningen" är
>underförstått. Expressen blev prickad för artikeln.
"Svenska Dagbladet/Aftonbladet blev prickat för artikeln."
Vi ser ett Expressen i kris...?
Mikael Sterner
> (Det enda undantaget jag kan komma på är meningen "CSN är onda!",
> vilken alltsomoftast hörs uttalas, åtminstone bland studenter. Men det
> kan ju bero på att man försöker undvika ordet "ondt")
Eller på påverkan från engelskan.
Enbart det korta, förstås. Ingen använder väl långt u istället för långt
ö!?
+-
| Det är olika. Traditionellt NÅRTullsgatan (kort å-ljud), men även
| norrTULLSgatan förekommer.
+-
Emellertid är endast NORRTussgatan att betrakta som ståkkomska. Det där
andra är ett läsuttal från vischan.
+-
| rörSTRANDSgatan.
+-
RÖrsrtannsgatan
+-
| karlBERGSvägen.
+-
Ja, det är OK, men även KAbersvägen förekommer.
+-
| Jag har för mig att de som bor där säger KAPPelskär .
+-
Jäpp.
+-
| åkersBERGA.
+-
Tsk, tsk. ÅKERSberga, förstås. Nu har orten vuxit så mycket att de som
bor där endast i lite utsträckning talar riktigt Åkersbergamål, så det
lokala uttalet lär numera vara BERGA. Men vi talade ju om ståkkomska.
+-
| Ingen aning.
+-
Med sje-ljud.
+-
| Hur klarade jag mig?
+-
Att du kände till Norrtullsgatan visar ju att du inte självklart kan
kallas bonnläpp, men lite mer får du nog läsa på.
Jag tror inte på den förklaringen. Dels förkekommer liknande uttal i
hela Roslagen. Dels skulle enligt mitt försök till norrländska, som av
genuina norrlänningar tolkats som Malåmål, ett norrländskt uttal av
dessa gatunamn bli:
NorrtussGAAtan
RörstransGAAtan samtliga med *akut* accent, förstås
KarlbergsVÄÄgen
På ståkkomska har de ju *grav* accent, två skillnader således. Det som
hänt med dessa namn är snarare att de börjat uttalas som
icke-sammansatta ord och/eller i analogi med många andra gatunamn som
har betoningen på första stavelsen.
En till nöt som knäcker alla juttubårjare: Valhallavägen.
+-
| Att tala om korrekt eller fel kan vara
| vanskligt, men jag har hört även GREVturegatan.
+-
Det är förstås trams, precis som Gelégatan (Scheelegatan).
+-
| Och av en busschaufför
| som antagligen var något bildad och försökte tala korrekt hörde jag :
| RuneBERGSplan. Som om han vore släkt med Karlberg.
+-
Jojo, hyperkorrektionens hydra har många huvuden.
+-
| Man kan undra om det finns någon genuin stockholmsdialekt.
+-
Genuin och genuin. Naturligtvis har talesättet skiftat med den ständigt
kraftiga inflyttningen från olika håll och kanter, men likväl lever
många drag kvar sedan urminnes tider, t.ex. verbändelsen -ur. (Den som
Gösta Ekman felaktigt överförde till substantivändelsen -er när han sade
"finns också i leedur" i sketchen om Totte och bananen.)
Eller på ett likartat resonemang som i (mest brittisk) engelska, fast
oberoende. "De är onda på CSN" = "CSN är onda"
> Tidningar betraktas som utrum, eftersom ordet "tidningen" är
> underförstått. Expressen blev prickad för artikeln.
Är detta verkligen generell regel? Plev verkligen Aftonbladet prickad
för en motsvarande artikel?
För mig låter "prickat" där minst lika naturligt. Liksom för det,
genusmässigt ekvivalenta, Svenska Dagbladet.