Intressantare är "död, dödare, dödast".
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
rosenber wrote:
> Hej
> Jag har länge undrat hur man komparerar ordet "Få" i betydelsen antal .
> T.ex: "Stor, större, störst" är ju lätt, men "få, färre, ??????",
> +-----< rosenber >-----<381F38B5...@ppp.kornet.nm.kr>
> | T.ex: "Stor, större, störst" är ju lätt, men "få, färre, ??????",
> +-
>
> Intressantare är "död, dödare, dödast".
Om man tycker att man inte kan jämföra dödhet, dvs vara mer eller
mindre död, måste man förstås utesluta både "dödare" och "dödast".
Men om man accepterar att någon kan vara dödare än någon annan finns
det väl inga riktigt bra argument mot "dödast"?
På samma sätt är det förstås med "färre" och superlativ av "få".
"Färre" innebär en jämförelse. Det som "vinner" i alla sådana
relevanta jämförelser är förstås värt en superlativform. Att någon
sådan normalt inte anses finnas på svenska är en språklig lustighet
men knappast något som kan förklaras med logiska skäl.
--
Mats Löfdahl
Dumheter. Någon sådan form finns över huvud taget inte. Det sade ju
redan knäppgöken som ställde frågan.
Har du hört talas om asymptoter? Om det för varje vinnare i
jämförelsen finns ytterligare en vinnare redo, finns förstås ingen
plats för ett superlativ. Jag har många gånger föreslagit "två", "en"
eller "noll" som superlativ till "få" -- men det är förstås att göra
det hela till en definitionsfråga, vilket kanske inte passar så bra på
ett Wittgensteinskt meningslöst ord som detta.
+-
| Att någon
| sådan normalt inte anses finnas på svenska är en språklig lustighet
| men knappast något som kan förklaras med logiska skäl.
+-
Tycker jag nog att det kan, utan att därmed hävda att jag personligen
har förutsättningar att lyckas. Vi förefaller använda detta ord på ett
sätt som utesluter superlativet, till skillnad från t.ex. norrmän och
danskar.
Att superlativet inte finns innebär ingen som helst saknad (annat än
för knäppgökar), istället är det ett tecken på att även behovet av
superlativet saknas.
Här har vi bestämt ett tempusfel.
> +-----< Mats Löfdahl >-----<ALIAS.sg66...@royac6.astro.su.se>
> | "Färre" innebär en jämförelse. Det som "vinner" i alla sådana
> | relevanta jämförelser är förstås värt en superlativform.
> +-
>
> Har du hört talas om asymptoter? Om det för varje vinnare i
> jämförelsen finns ytterligare en vinnare redo, finns förstås ingen
> plats för ett superlativ.
Jag har svårt att se hur "få" skiljer sig i detta hänseende från andra
adjektiv, som t ex "gul". Du finns förmodligen alltid något här i
världen som är gulare än den gulaste av tapetproverna du ser i
affären. Det hindrar naturligtvis inte att du konstaterar att din
favorittapet är gulast.
> Jag har många gånger föreslagit "två", "en" eller "noll" som
> superlativ till "få"...
Jag antar att du då på samma sätt anser att "kall" inte har någon
superlativform, annat än 0 Kelvin eller däromkring?
> Att superlativet inte finns innebär ingen som helst saknad (annat än
> för knäppgökar), istället är det ett tecken på att även behovet av
> superlativet saknas.
Att frågan väcks gång på gång är möjligen ett tecken på att det skulle
kunna vara till nytta ibland. I alla fall om det inte finns något
annat skäl att anse frågeställarna som knäppgökar, än just detta att
de ställer den så misshagliga frågan.
--
Mats Löfdahl
familjen reinert wrote:
> Få, färre, färst är den korrekta komparationen av dettta adjektiv, ehuru
> den sista formen är mycket ovanlig nuförtiden.
> Jakob Reinert
>
Föreställer mig att skillnaden ligger inte i den beskrivna
verkligheten, utan snarare i våra modersmålsmässiga föreställningar om
dessa ord.
+-
| Att frågan väcks gång på gång är möjligen ett tecken på att det skulle
| kunna vara till nytta ibland.
+-
Nej, varför skulle det vara det? Det är ju knappast för att de haft
ett behov att uttrycka sig medelst denna form, utan snarare för att de
har ett perverst behov att komparera de befintliga formerna in
absurdum, som de rabblar sina mantran.
>Fredrik...@siemens.at (Fredrik :Ostman) writes:
>
>> +-----< Mats Löfdahl >-----<ALIAS.sg66...@royac6.astro.su.se>
>> | "Färre" innebär en jämförelse. Det som "vinner" i alla sådana
>> | relevanta jämförelser är förstås värt en superlativform.
>> +-
>>
>> Har du hört talas om asymptoter? Om det för varje vinnare i
>> jämförelsen finns ytterligare en vinnare redo, finns förstås ingen
>> plats för ett superlativ.
>
>Jag har svårt att se hur "få" skiljer sig i detta hänseende från andra
>adjektiv, som t ex "gul". Du finns förmodligen alltid något här i
>världen som är gulare än den gulaste av tapetproverna du ser i
>affären. Det hindrar naturligtvis inte att du konstaterar att din
>favorittapet är gulast.
>
>
>> Jag har många gånger föreslagit "två", "en" eller "noll" som
>> superlativ till "få"...
>
>Jag antar att du då på samma sätt anser att "kall" inte har någon
>superlativform, annat än 0 Kelvin eller däromkring?
>
>
Där*omkring*! Vid negativa Kelvingrader är det ju som du har påpekat i
ett annat sammanhang jätte"varmt"!
> +-----< Mats Löfdahl >-----<ALIAS.sgn1...@royac6.astro.su.se>
> | Jag har svårt att se hur "få" skiljer sig i detta hänseende från andra
> | adjektiv, som t ex "gul".
> +-
>
> Föreställer mig att skillnaden ligger inte i den beskrivna
> verkligheten, utan snarare i våra modersmålsmässiga föreställningar
> om dessa ord.
Aha. Nå, hittills tror jag inte jag sett någon utöver dig själv som
har några "modersmålsmässiga föreställningar" om att "få" skulle ha
superlativformen "två"...
> +-
> | Att frågan väcks gång på gång är möjligen ett tecken på att det skulle
> | kunna vara till nytta ibland.
> +-
>
> Nej, varför skulle det vara det?
Du finner det inte troligt att frågan skulle väckas gång på gång om
någon sådan nytta funnes?
--
Mats Löfdahl
> >Jag antar att du då på samma sätt anser att "kall" inte har någon
> >superlativform, annat än 0 Kelvin eller däromkring?
>
> Där*omkring*! Vid negativa Kelvingrader är det ju som du har påpekat
> i ett annat sammanhang jätte"varmt"!
Därför kan man kanske på goda grunder anta att jag menade någon
temperatur lite större än 0 K. Särskilt som det skulle vara en
parallell till Fredriks föreslagna superlativ av "få".
--
Mats Löfdahl
>ande...@fabula.se (Anders Goeransson) writes:
Absolut! Det gjorde naturligtvis varje seriös läsaren av ditt
välskrivna inlägg! Jag går genast och lägger mig i korgen igen.
VAFF, vaff, voff.
Ah - Earth *humor*. Arf, arf, arf. (Fritt efter Mork och Mindy.)
--
Mats Löfdahl
rosenber skrev i meddelandet ...
>Hej
>Jag har länge undrat hur man komparerar ordet "Få" i betydelsen antal .
>T.ex: "Stor, större, störst" är ju lätt, men "få, färre, ??????",
> | Få, färre, färst är den korrekta komparationen av dettta adjektiv, ehuru
> | den sista formen är mycket ovanlig nuförtiden.
> Dumheter. Någon sådan form finns över huvud taget inte. Det sade ju
> redan knäppgöken som ställde frågan.
Ur SAOB <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>
FÅ
UTTAL: få4,
BÖJNING: pronominellt adj. pl. ( () nom. pl. fåa BJÖRNER YfvGötr. 158 (1738);
dat. pl. fåm Ps. 1536, s. 21, SCHENBERG (1739)); komp. fåare ( (), VERELIUS 62
(1681), BOTIN SvSpr. 88 (1777)) l. färre fær4e, äv. 32; superl. best. () fåaste
(SvMerc. 1:121 (1755), Fennia XVI. 3:80 (1761)) l. färsta (VetAH 1800, s. 326,
^^^^^^
THOMANDER Pred. 1.368 (1849)). (Anm. I st. f. den numera obrukliga superlativen
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
användes uttr. "det minsta antalet" . dyl. l. superlativen av adj. FÅTALIG); o.
(numera bl. i Finl. i bet. I 2 slutet) FÅ, adj.; n. o. adv. (i bet. I 2) fått.
--
======================================================================
Bertilo Wennergren
<bert...@hem1.passagen.se>
<http://purl.oclc.org/NET/bertilo>
======================================================================
Skulle en numera obruklig form ingå i en korrekt komparation, hvad?!
"Stendöd".
--
Christian Davén
cy...@home.se
http://cyner.cjb.net
"When I hear somebody sigh,
'Life is hard' I am always
tempted to ask, 'Compared to what?'"
Betyder det att du inte fann något fel i resten av hans/hennes inlägg? Att
du helt enkelt inser att du har fel...? Wow.
Givetvis avses att formen slutade användas under slutet av 1700-talet.
Ordet har dock inte upphört att existera utan _finns_ självfallet kvar
i de gamla skrifter där det en gång skrevs.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
+-----< Christian Davén >-----<9xFT3.5247$di7....@nntpserver.swip.net>
| Betyder det att [..]
| du helt enkelt inser att du har fel...?
+-
Nej, tempusfelet ovan är av den arten, att jag har rätt. Det som finns
kan inte ha försvunnit, inte sant? Rättat för tempus blir det som jag
hävdat: formen f a n n s, men försvann.
> +-----< Bertilo Wennergren >-----<7vn0n6$854d$1...@fu-berlin.de>
> | Ur SAOB <http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>
> Skulle en numera obruklig form ingå i en korrekt komparation, hvad?!
Visst inte. Numera är "färst" inte korrekt svenska, men formen har
funnits, och att den inte finns nu har ingenting med logik att göra,
det är bara en språklig nyck. Det verkar som att du försöker hävda
att "färst" inte skulle kunna ha någon vettig innebörd, och att
det är därför formen inte finns. Så är det förstås inte.
få färre *färst
litet antal mindre antal minst antal
"Minst antal" är en helt normal och oklanderlig form. Att den inte
har någon motsvarighet "färst" är bara en språklig egendomlighet som
vi får leva med.
Varför tror du att språkliga nycker saknar logik!?
+-
| Det verkar som att du försöker hävda
| att "färst" inte skulle kunna ha någon vettig innebörd'
+-
Jag har försökt finna förklaringen till att "fåast" etc. övergivits.
+-
| få färre *färst
| litet antal mindre antal minst antal
+-
Men nu är det så, att "få" inte är helt synonymt med "litet antal".
Det ligger en värdering, och ett absolut mått, i "få".
Det absoluta inslaget i "få" relativiseras förstås i komparativformen,
men att "färre" kan vara (och oftast är) fler än "få" är inte
konstigare än att "äldre" kan vara yngre än "gammal". Det är ju
däremot nästan bara så komparativformen används: det uttrycker en
röresle från "många" till "få" som inte riktigt når fram. Till
komparativformer av detta slag finns inga superlativer; "äldst" hör
samman med det "äldre" om är äldre än "gammal", annars skulle ju en
"äldste man" vara nyfödd.
Någon orsak måste finnas till att "fåast" inte finns, annars skulle vi
inte vara så ense om detta. Jag kan förstås ta miste om vilken denna
orsak är. Tycker ni att t.ex. fem tusen bakterier är få?
ferrst 0
färst 16
färstast 0
fåast 1 (satt inom citationstecken)
död 42523
dödare 112
dödast 3
kalvfärs 23
Av förekomsterna av "färst" var
1 exempel på uråldrig svenska
minst 4 felstavningar av "först"
minst 1 felstavning av "färsk"
1 felstavning av ty. "zuerst" (!)
minst 2 påpekanden om att ordet inte finns, varav en i vår FAQ
1 del i en titel på en skojfrisk visa
1 exempel på uttalet av "först" på Östgötamål
En sida saknade ordet helt, sannolikt är det en felstavning som har
rättats sedan Alta Vista indexerade sidan.
Övriga fyra sidor kunde jag inte ladda ner!
* * *
Faktum är alltså, att det enda exemplet på att en superlativform av
"få" faktiskt använts är ett exempel från akademisk miljö på "fåast"
-- inom citationstecken! Räknar vi vistiteln står det ett -- ett.
Kanske borde Alexander ändra eller lägga till i sin VOFF?
* * *
Per Stenson påpekar i en av sidorna med "färst" (*) att inte bara
denna komparationsform saknas, utan även flera andra:
små smärre (smärst/småast)
få färre (färst/fåast)
(fram) främre främst
(nedan) nedre nederst
(under) undre underst
(upp) (ypper) ypperst
(sen) (senare) sist
(*) http://www.stand-information.se/texter/komp.htm
> +-----< Bertilo Wennergren >-----<7vphgp$a79i$1...@fu-berlin.de>
> | Numera är "färst" inte korrekt svenska, men formen har
> | funnits, och att den inte finns nu har ingenting med logik att göra,
> | det är bara en språklig nyck.
> Varför tror du att språkliga nycker saknar logik!?
Jag har bara uttalat mig om just denna språkliga nyck. En del har nog
logiska förklaringar. Andra inte.
> | Det verkar som att du försöker hävda
> | att "färst" inte skulle kunna ha någon vettig innebörd'
> Jag har försökt finna förklaringen till att "fåast" etc. övergivits.
Det kanske inte finns någon förklaring.
> | få färre *färst
> | litet antal mindre antal minst antal
> Men nu är det så, att "få" inte är helt synonymt med "litet antal".
> Det ligger en värdering, och ett absolut mått, i "få".
Möjligen, men det ger ingen grund för att "färst" inte skulle ha kunnat
vara ett fullt gångbart ord.
"Av de småpartier som fortfarande kallar sig kommunister så fick
alla mycket få/litet antal röster i senaste valet. Kommunistiska
Arbetarfronten fick flest av dem, men ändå mycket få/litet antal,
endast 100 röster. Ändå färre/mindre antal fick Arbetarnas Kommunistiska
Front: 25 röster. Men allra färst/minst antal fick det osannolika partiet
Frontarbetande Kommunister: endast en person lade sin röst på denna
något fåhövdade sammanslutning."
(Behöver jag nämna att nämnda partier är helt fiktiva?)
> Det absoluta inslaget i "få" relativiseras förstås i komparativformen,
> men att "färre" kan vara (och oftast är) fler än "få" är inte
> konstigare än att "äldre" kan vara yngre än "gammal". Det är ju
> däremot nästan bara så komparativformen används: det uttrycker en
> röresle från "många" till "få" som inte riktigt når fram.
> Till komparativformer av detta slag finns inga superlativer;
Jaså.
> "äldst" hör
> samman med det "äldre" om är äldre än "gammal", annars skulle ju en
> "äldste man" vara nyfödd.
Du pratar, med förlov sagt, i nattmössan. Allt beror på sammanhanget.
För att använda "äldst" och liknande superlativformer (t.ex. "färst",
om den funnes) så behöver man inte jämföra med alla i världen. Jämförelsen
kan vara begränsad till en liten grupp: "av alla de närvarande bebisarna
så var lilla Lisa äldst - hon var tre månader gammal."
"Färre" (och för den delen även "färst") anger bara relativitet. För
att ett antal ska kallas "färre" behöver det inte alls ha någonting med
"få" att göra. 200 triljoner är färre än 150 triljoner. Men om man dessutom
tar med 100 triljoner så kan man bara konstatera att av de tre antalen så
är 100 triljoner färst.
> Någon orsak måste finnas till att "fåast" inte finns, annars skulle vi
> inte vara så ense om detta. Jag kan förstås ta miste om vilken denna
> orsak är. Tycker ni att t.ex. fem tusen bakterier är få?
Förklara nu också varför verbet "måste" saknar flera former. Vi måste
ju krumbukta oss med "var tvungen" och liknande. Jag för min del tror
inte att det finns någon särskild anledning.
Varför anser engelsmännen att de behöver superlativformen av "few" då?
Nej. Det är ju tämligen välkänt i dessa kretsar, och står med i en massa
meddelanden... Då finns det väl?
Det kanske finns i idévärlden, där det samsas med många av de övriga
superlativen.
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Räkna icke på all den galenskap jag skriver eller tänker. I brev liksom i
umgänge bör allting vara fritt." (Tegnér till Martina von Schwerin d. 10
nov. 1822)
Det är ändå ett långsökt exempel: på såväl norska som danska finns
superlativer av "få". Skillnaden är i alla tre fallen, att det svenska
ordet "få" används på ett annat sätt än dessa språks etymologiska
syskon.
Det här är usenet.
>Jaha?????
>
I usenet så citerar man ovan det man vill lägga till.
Nu svarar jag dig och då låter jag det du har skrivit stå ovanför mitt
svar. Inte under som du gjorde!
Anders Goeransson wrote:
>
> I usenet så citerar man ovan det man vill lägga till.
> Nu svarar jag dig och då låter jag det du har skrivit stå ovanför mitt
> svar. Inte under som du gjorde!
Ok Anders, jag förstår. Jag är ny här.
Emellertid: Varför är det så många personangrepp här på Usenet?
Akke
Lasse Sjöström
Anders Goeransson skrev i meddelandet ...
>On Sun, 07 Nov 1999 16:04:24 +0000, rosenber
><rose...@ppp.kornet.nm.kr> wrote:
>
>>Jaha?????
>>
>
Men det kanske är en annan diskussion. Ut med adjektivet nu! I en egen
rubrik...
Lasse Sjöström
rosenber skrev i meddelandet ...
>
>
>Anders Goeransson wrote:
>
>>
>> I usenet så citerar man ovan det man vill lägga till.
>> Nu svarar jag dig och då låter jag det du har skrivit stå ovanför mitt
>> svar. Inte under som du gjorde!
>
Tja, jag kan inte uttala mig om hela usenet utan bara om se.humaniora.swenska
(alias swnet.svenska) och några andra nysgrupper jag deltager eller deltagit
i. I denna nysgrupp så diskuterar vi språkfrågor och vi är inte alltid
överens. Ibland blir tonen lätt rå när folk blir irriterade över brister i
andras argumentation. Jag kan dock inte se att denna tråd skulle vara så
väldigt överlastad med personangrepp.
Det första angreppet är av Fredrik Östman, som utan vettig anledning kallar
dig för "knäppgök". Jag fattar inte varför han gör så. Möjligen var han på
allmänt dåligt humör.
Vidare angriper Bertilo Wennergren Fredrik vid ett tillfälle och menar att
han pratar i nattmössan, vilket ju kan tolkas som ett rent underkännande av
Fredriks argumentation, men inte nödvändigtvis som ett rent angepp mot
Fredriks person.
Det tredje angreppet gör Lars Sjöström i ett svar på samma meddelande som
detta är svar på. Lars antyder där att folk i denna grupp skulle vara yngre,
naivister och översittare. Detta påstående tycker jag dock är dåligt
motiverat. Översittare kan man finna överallt och Lars borde kanske inte
angripit gruppen som helhet om han anser att någon här är en översittare.
Därtill är detta angrepp skrivet efter att du ställde frågan, så det bör inte
räknas in i svarsunderlaget.
Vi har alltså ett, två eller möjligen tre angrepp i denna tråd. Kan detta
anses vara många? Hel klart kan man tycka att de är _för många_, men detta är
ju inte detsamma som att de är många.
Vänligen
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Bra kommentar.
klipp
Små, smärre ?
Ida Gran
Så tre är "för många". Angreppen är till sin natur ickekonstruktiva. Utan
bara irriterande. Som till exempel Herr :ostermans påhopp om knäppgök. Slikt
bruk är enligt mitt förmenande onödigt. Speciellt i denna grupp. Hette den
alt.binaries.porrbild.pam.andersson skulle jag inte bli förvånad.
Lasse Sjöström
Varför skulle det vara obrukligt? Eller finns inga minoriteter kvar
kanske...:-)
Lasse Sjöström
Det av tradition enda korrekta sättet är att inte skriva sitt svar överst.
P. g. a. viss mindra bra programvara (som jag f. ö. själv använder) har det
blivit vanligare att svar skrivs överst. Detta är emellertid synnerligen
opraktiskt och högeligen förargelseväckande, då det helt i onödan försvårar
för dem som vill följa diskussionen.
>rosenber skrev i meddelandet ...
>>Emellertid: Varför är det så många personangrepp här på Usenet?
>
>
>Tja, jag kan inte uttala mig om hela usenet utan bara om se.humaniora.swenska
>(alias swnet.svenska) och några andra nysgrupper jag deltager eller deltagit
>i. I denna nysgrupp så diskuterar vi språkfrågor och vi är inte alltid
>överens. Ibland blir tonen lätt rå när folk blir irriterade över brister i
>andras argumentation. Jag kan dock inte se att denna tråd skulle vara så
>väldigt överlastad med personangrepp.
Nej, den är nog rätt ordinär.
>Det första angreppet är av Fredrik Östman, som utan vettig anledning kallar
>dig för "knäppgök". Jag fattar inte varför han gör så. Möjligen var han på
>allmänt dåligt humör.
Nja, det är nog snarast Fredriks vanliga debattstil. Man vänjer sig.
>Vidare angriper Bertilo Wennergren Fredrik vid ett tillfälle och menar att
>han pratar i nattmössan, vilket ju kan tolkas som ett rent underkännande av
>Fredriks argumentation, men inte nödvändigtvis som ett rent angepp mot
>Fredriks person.
Nej, det är väl absolut inget angrepp på personen, bara på argumenten.
Man får vara riktigt tunnhudad för att ta åt sig personligen av det.
>Det tredje angreppet gör Lars Sjöström i ett svar på samma meddelande som
>detta är svar på. Lars antyder där att folk i denna grupp skulle vara yngre,
>naivister och översittare. Detta påstående tycker jag dock är dåligt
>motiverat. Översittare kan man finna överallt och Lars borde kanske inte
>angripit gruppen som helhet om han anser att någon här är en översittare.
>Därtill är detta angrepp skrivet efter att du ställde frågan, så det bör inte
>räknas in i svarsunderlaget.
Plus att han har fel åtminstone i att folk är speciellt unga här. Jag
tillhör nog de yngre här, och jag är långt ifrån purung. Samtliga
andra grupper jag deltar i har yngre medelålder (möjligen med undantag
för Kommissarie Morse-gruppen).
>Vi har alltså ett, två eller möjligen tre angrepp i denna tråd. Kan detta
>anses vara många? Hel klart kan man tycka att de är _för många_, men detta är
>ju inte detsamma som att de är många.
Nej, det är som sagt ett rätt ordinärt antal, åtminstone om man ser
till antalet inlägg.
Christian Henriksson
--
"Dear George,
You I dig the most because you sing the loudest!
Your 2 sweet 2 be 4gotten"
-from "Love Letters to the Beatles"
>
>Lars Sjöström skrev i meddelandet ...
>>Det tror jag skiljer sig från grupp till grupp. En annan grupp jag följer
>>(befriande fri från personangrepp på grund av ämnets natur) har
>konventionen
>>att skriva svaren i början på meddelandena.
>
>
>Det av tradition enda korrekta sättet är att inte skriva sitt svar överst.
>P. g. a. viss mindra bra programvara (som jag f. ö. själv använder) har det
>blivit vanligare att svar skrivs överst. Detta är emellertid synnerligen
>opraktiskt och högeligen förargelseväckande, då det helt i onödan försvårar
>för dem som vill följa diskussionen.
Hör, hör!
"Omnämner" är kanske ett bättre ord. Anledningen gavs i samma
meddelande: hr. Rosenber talade ju själv i sin fråga om
superlativformen av "få" om, att han mycket väl visste att en sådan
inte funnes. Detta är ju orsak nog.
>"Omnämner" är kanske ett bättre ord. Anledningen gavs i samma
>meddelande: hr. Rosenber talade ju själv i sin fråga om
>superlativformen av "få" om, att han mycket väl visste att en sådan
>inte funnes.
"Funnes"? Man anar att du tagit intryck av tyskan!
Och 50'000 andra grupper på Usenet.
+-
| Angreppen är till sin natur ickekonstruktiva. Utan bara irriterande.
+-
Dumheter. Denna metadebatt är förstås ickekonstruktiv, så jag ber om
tillgift för att jag besvarar ditt skvaller. Vill du inte deltaga här
kommer ingen att sakna dig, viktigpetter där.
Men det ickekonstruktiva i det ursprungliga sammanhanget var enkom när
hr Rosenber ställde en plågsamt ofta ställd fråga, trots att den
besvaras i en av gruppens FAQer, trots att han visste att inget svar
gåves.
Det kan man fråga sig, men hellre på ett sanningssökande än ett
anklagande sätt. Ingen här har startat sin fåastemaskin och dammsugit
bort alla förekomster ur språket!
Varför har vi ingen komparativform av "uppe"?
"Uppe"--ingenting--"ypperst", vad skall det föreställa? Hur skall vi
beskriva den som står på taket på Petronas twin towers? Hvad!?
"Lars Sjöström" wrote:
> Magnus Moreau skrev i meddelandet
> <7hDT3.5039$di7....@nntpserver.swip.net>...
> >Tidigare har superlativ av få varit "färsta" och i bestämd form "fåaste"
> men
> >i dag anses superlativformen obruklig varför uttryck som "det minsta
> >antalet" bör användas.
> >
> >rosenber skrev i meddelandet ...
> >>Hej
> >>Jag har länge undrat hur man komparerar ordet "Få" i betydelsen antal .
> >>T.ex: "Stor, större, störst" är ju lätt, men "få, färre, ??????",
> >>Färst? Färstast??
> >>Vad heter det egentligen?
> >>Vem vet?
> >>mvh
> >>Visbul, 5:a i Svenska!!
> >>
> >
> >
>
> Varför skulle det vara obrukligt? Eller finns inga minoriteter kvar
> kanske...:-)
>
> Lasse Sjöström
Jo , jag är en minoritet!!!
Fredrik :Ostman wrote:
> +-----< Lars Sjöström >-----<ALIAS.V7nV3.725$RG1....@newsc.telia.net>
> | Anammar skrivsättet då i denna grupp.
> +-
>
> Och 50'000 andra grupper på Usenet.
>
> +-
> | Angreppen är till sin natur ickekonstruktiva. Utan bara irriterande.
> +-
>
> Dumheter. Denna metadebatt är förstås ickekonstruktiv, så jag ber om
> tillgift för att jag besvarar ditt skvaller. Vill du inte deltaga här
> kommer ingen att sakna dig, viktigpetter där.
>
> Men det ickekonstruktiva i det ursprungliga sammanhanget var enkom när
> hr Rosenber ställde en plågsamt ofta ställd fråga, trots att den
> besvaras i en av gruppens FAQer, trots att han visste att inget svar
> gåves.
>
> --
> ______ _~
> (_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
> __/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Fredrik
Jag är 60. Har "alltid" undrat beträffande "Få" Hur vill Du att jag skall
känna till att detta varit upp till diskussion tidigare, speciellt som
jag har haft Internet i 3 månader?.
Tror mera att ni unga (tror att du är ganska ung) vill ha det här forumet
för er själva. Jag tror dock att min intelektuella förmåga fortfarande är
tillräcklig för att platsa i Usenet???
Fast har Du någon annan uppfattning så bryr jag mig icke!
Du får heller än gärna vara kvar här. Så tolerant är jag!
> +-----< Lars Sjöström >-----<ALIAS.pcnV3.727$RG1....@newsc.telia.net>
> | Varför skulle [superlativ av "få"] vara obrukligt?
> +-
>
> Det kan man fråga sig, men hellre på ett sanningssökande än ett
> anklagande sätt. Ingen här har startat sin fåastemaskin och dammsugit
> bort alla förekomster ur språket!
>
> Varför har vi ingen komparativform av "uppe"?
> "Uppe"--ingenting--"ypperst", vad skall det föreställa? Hur skall vi
> beskriva den som står på taket på Petronas twin towers? Hvad!?
Opp-höögäri-yvrast. "Taa tetäär burtjin tii opp opa hyllån ! Nää,
höögäri ! Ennu höögäri ! Tii opa te yvrast hyllån."
Nisse
Uppe - över - överst.
> > Nej. Det är ju tämligen välkänt i dessa kretsar, och står med i en massa
> > meddelanden... Då finns det väl?
> >
> Naturligtvis har du rätt.
Kan man säga så på usenet? :-)
> Det känns dock som om du missat poängen i det jag
> ville ha sagt.
Ja, och det medvetet.
> Jag menar att ordet "färst" inte finns eftersom det är
> obrukligt och inte används.
Förmodligen helt riktigt.
> Möjligen kan det hela kompliceras av att vi har
> olika tolkningar av ordet "finns". När jag tänker efter lite så inser jag
> att jag tycker att "färst" _existerar_ på ett eller annat sätt, men att
det
> inte _finns_. Hmmm... Jag tror iallafall att vi kan vara överens om att
det
> inte används, helt enkelt därför att det inte finns numera. Eller?
"Att vara, eller icke vara." Visst. Ordet "sakletare" fanns inte före Pippi
Långstrump (enligt någon numera bortglömd källa), men sakletare har det ju
funnits sedan tidernas begynnelse. Ordet "färst" finns, men ingenting kan
längre vara färst. Var det så du menade? Då håller jag med dig, men jag
undrar fortfarande varför ingenting kan vara färst.
Delvis är det nog ett utslag av fredriks litet egna humor.
Varför inte!?! Vi startar en nu på en gång! :-)
Men vilken komparativform hör ihop med "ypperst"?
Ja då, här vimlar av knäppgökar, uppenbarligen! Har du försökt att under
dina 60 år slå upp sådant du vill veta i en uppslagsbok eller ordbok?
Usenet är inte en allmän resurs för den som fastnat framför datorn och
inte orkar lyfta armen till bokhyllan.
Vi menar emellertid inget ont med vår i väntan på ymnighetshornets
ankomst akuta resursbrist, och svar på din förfrågan har du väl fått
över förväntan, inte sant? Jag spenderade själv åtskillig tid på att gå
igenom tjugotalet web-sidor med ord som "färst" och "fåast" och skrev en
tämligen utförlig rapport. Exmerar du sådana ansträngningar, eller är
otack toppat med ovett världens lön?
Riktigt!
Arne
Ypperlig - ypperligare - ypperligast/ypperst.
"Färrast" tycker jag var en vacker form!
"Färst" ser ju lite grann ut som en korsning mellan först och (kött)färs.
För den delen så skulle ordet "färst" sammanfalla med
det dialektala uttalet av ordet färskt.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
>"Att vara, eller icke vara." Visst. Ordet "sakletare" fanns inte före Pippi
>Långstrump (enligt någon numera bortglömd källa), men sakletare har det ju
>funnits sedan tidernas begynnelse. Ordet "färst" finns, men ingenting kan
>längre vara färst. Var det så du menade? Då håller jag med dig, men jag
>undrar fortfarande varför ingenting kan vara färst.
Naturligtvis förhåller det sig precis tvärtom. Saker kan fortfarande
vara färst, men själva ordet för att beskriva förhållandet har kommit
ur bruk.
--
Stefan Ventura
Jag har länge undrat. Så för att få en överblick.
Hur gamla är ni? Vad sysslar ni med? Vadan ert intresse för ord?
Själv är jag 38 (år, inte ord), mångsysslare och njuter av att läsa
vackra/finurliga/stiliga formuleringar. Inte särskilt seriöst, men med stor
passion.
LOTTA
Nej, jag håller inte med. Just denna grupp låter oss projicera oss som vi
själva vill, utan yttre attribut som yrke och ålder. Visserligen har
Christian Davén avslöjat mina nikotinvanor, och någon annan, jag minns inte
vem, träffade på pricken rätt om yrke och titel men jag anser att sådant är
oväsentligheter i denna grupp som handlar om att hålla svenska språket något
så när förståeligt.
Jag inkluderar här även det som tidigare generationer nedskrivit. Härvid
bör man naturligtvis sträva efter vackra/finurliga/stiliga formuleringar.
Klarheten bör dock komma i första hand.
En del av oss är dock hel-, halv-, eller del-professionella inom
språkområdet. Deras åsikter är, ibland, mer välgrundade än andras, men jag
önskar ibland att de, när de brukar sitt fikonspråk, gåve oss andra en
förklaring på termerna. Jag har fått släppa många intressanta trådar därför
att jag inte begrep "svenskan" (etablerad).
Arne
Ordet finns, men eftersom ingenting längre kan vara färrst/färst/färrast har
vi slutat använda det. Annars hade det funnits kvar i språkbruket. Varför
tror du man uppfann en telefon man kunde prata i, och inte en man kunde
lukta i? Det som behövs (mest) uppfinns och används, det som inte behövs
ignoreras.
Så du tror på fullaste allvar att ingenting kan vara minst antal av
någonting?
> c h r i s t i a n skrev i meddelandet ...
> >Stefan Ventura skrev:
> >> Naturligtvis förhåller det sig precis tvärtom. Saker kan fortfarande
> >> vara färst, men själva ordet för att beskriva förhållandet har kommit
> >> ur bruk.
> >
> >Ordet finns, men eftersom ingenting längre kan vara färrst/färst/färrast
> har
> >vi slutat använda det.
>
> Så du tror på fullaste allvar att ingenting kan vara minst antal av
> någonting?
Logiskt sett borde det ju vara fullt möjligt, men varför har ordet då
försvunnit? Att säga "minst antal" går ju lika bra...
>Stefan Ventura skrev:
>
>> Naturligtvis förhåller det sig precis tvärtom. Saker kan fortfarande
>> vara färst, men själva ordet för att beskriva förhållandet har kommit
>> ur bruk.
>
>Ordet finns, men eftersom ingenting längre kan vara färrst/färst/färrast har
>vi slutat använda det. Annars hade det funnits kvar i språkbruket. Varför
>tror du man uppfann en telefon man kunde prata i, och inte en man kunde
>lukta i? Det som behövs (mest) uppfinns och används, det som inte behövs
>ignoreras.
Menar du allvar? Vad är t.ex. antalet samtidiga spelare på plan i en
tennismatch jämfört med antalet i en ishockey- och fotbollsmatch?
Numera skulle vi kanske säga att det är _minst antal_ spelare i en
tennismatch, men uttrycket beskriver likväl fortfarande ett
färstförhållande.
--
Stefan Ventura
> Att säga "minst antal" går ju lika bra...
"Minst många" motsvarar väl komparativformen hos "färst" bättre.
--
Mats Löfdahl
Detta kan inte betecknas med superlativ av "få". Ingen sådan form
finns heller. Dessa två fakta är sannolikt nära förbundna med
varandra.
Nej, det gör det inte, ty det är inte *få* spelare på planen i vare
sig fotboll eller ishockey. Om nu inte några stycken blivit utvisade.
För att få till ett behov av superlativ av "få" måste vi jämföra t.ex.
följande tre situationer:
1. Ett fotbollslag med fyra man utvisade
2. Ett fotbollslag med fem man utvisade
3. Ett fotbollslag med sex man utvisade
Här skulle man kunna säga, att det i fall 3 är ?"fåast" fotbolsspelare
kvar i laget.
Eller jämför hur många ännu levande personer som är födda under åren
1899, 1900 och 1901. I något av fallen är ?"fåast" kvar.
Dessa situationer är emellertid för exotiska för att formen skall ha
kunnat överleva. Oftare använder man ordet få så här:
Ja, ni som är födda 1899 är nog få, men det är vi också, fast vi är
sju fler än ni.
Vi är också få.
Det är så få kvar av oss.
Vi är för få för att vår röst skall höras.
Dessa användningar inbjuder i n t e till användande av superlativ.
"I USA bor ca. 261 miljoner människor. I Storbritannien bor det färre, ca.
58 miljoner."
Nå, vad får dig nu att tro att komparativ- och superlativformerna av "få"
bara kan användas när det handlar om ett litet antal?
Ja, det kan inte betecknas med en superlativform av "få" eftersom en sådan
inte längre finns. Någonting kan fortfarande vara färst, men detta
förhållande kan inte längre uttryckas med "färst".
I detta fall är "färre" en komparativform av "många". Det är inte en
del av en serie få -- färre -- fåast. Uttryckt på annat sätt: i varken
USA eller i Storbritannien bor få människor. Att det skulle bo
superlativt få där är alltså inte heller möjligt. Detta är i någon mån
unikt för "få", men icke desto mindre sant.
> +-----< Alexander Backlund >-----<ALIAS.80p42v$dps$2...@cubacola.tninet.se>
> | "I USA bor ca. 261 miljoner människor. I Storbritannien bor det färre, ca.
> | 58 miljoner."
> +-
>
> I detta fall är "färre" en komparativform av "många". Det är inte en
> del av en serie få -- färre -- fåast. Uttryckt på annat sätt: i
> varken USA eller i Storbritannien bor få människor. Att det skulle
> bo superlativt få där är alltså inte heller möjligt. Detta är i
> någon mån unikt för "få", men icke desto mindre sant.
Nattmösseprat! Det är inte konstigare att "färre" kan gälla ett stort
antal än att "fler" kan gälla ett litet antal. På samma sätt kan
naturligtvis "flest" gälla ett litet antal och "mest få"/"minst
många"/"färst" ett stort.
--
Mats Löfdahl
Är du ändå säker på att någonting kan vara "färst"? Skulle inte ordet ha
funnits kvar då?
Ja, det är ju precis vad jag skriver ovan.
>Skulle inte ordet ha
>funnits kvar då?
Kan inte ett barn känna rädsla trots att man inte kan använda adjektivet
"rädd" i neutrum singularis?
Du yrar! Se Mats svar!
> Är du ändå säker på att någonting kan vara "färst"? Skulle inte ordet ha
> funnits kvar då?
Visst *kan* det vara det. Jämför med engelskans "fewest" som är helt
gångbart. Men i svenskan har "färst" fallit ur bruk. Varför är svårt
att avgöra. Naturliga språk är litet vacklande och inte helt logiska
alltid (liksom människor :-).
Nisse
Det kan uttryckas med "fåtaligast".
> | men uttrycket beskriver likväl fortfarande ett
> | färstförhållande.
> Nej, det gör det inte, ty det är inte *få* spelare på planen i vare
> sig fotboll eller ishockey. Om nu inte några stycken blivit utvisade.
Det behöver inte vara få för att man ska använda ordet "färre". Grundformen
har en mer absolut betydelse, komparativ och superlativ är relativa.
Det finns färre protoner än elektroner i universum (tror jag), men
de är knappast få. Likaså om man jämför flera olika mängder, t.ex.
protoner, elektroner och neutriner, så är en av dem "färst" (protonerna
trora jag), även om de alla är allt annat än få.
Precis likadant är det med stor-större-störst, och alla andra jämförbara
ord. Komparativ och superlativ kan användas även där grunformen (positiv)
inte kan komma ifråga.
> För att få till ett behov av superlativ av "få" måste vi jämföra t.ex.
> följande tre situationer:
> 1. Ett fotbollslag med fyra man utvisade
> 2. Ett fotbollslag med fem man utvisade
> 3. Ett fotbollslag med sex man utvisade
> Här skulle man kunna säga, att det i fall 3 är ?"fåast" fotbolsspelare
> kvar i laget.
Jaha, då gick det alltså.
> Eller jämför hur många ännu levande personer som är födda under åren
> 1899, 1900 och 1901. I något av fallen är ?"fåast" kvar.
Jaha, då hade du fel då.
--
======================================================================
Bertilo Wennergren
<bert...@hem1.passagen.se>
<http://purl.oclc.org/NET/bertilo>
======================================================================
> Fredrik...@siemens.at (Fredrik :Ostman) writes:
> > +-----< Alexander Backlund >-----<ALIAS.80p42v$dps$2...@cubacola.tninet.se>
> > | "I USA bor ca. 261 miljoner människor. I Storbritannien bor det färre, ca.
> > | 58 miljoner."
> > I detta fall är "färre" en komparativform av "många". Det är inte en
> > del av en serie få -- färre -- fåast. Uttryckt på annat sätt: i
> > varken USA eller i Storbritannien bor få människor. Att det skulle
> > bo superlativt få där är alltså inte heller möjligt. Detta är i
> > någon mån unikt för "få", men icke desto mindre sant.
> Nattmösseprat!
Jo.
Nog för att Fredrik ofta är ute och cyklar, men just i detta ämne så talar
han alldeles exceptionellt djupt inne i sin nattmössa. Det är så man
baxnar.
Du, Mats och/eller Alexander menar alltså, att det *finns* en
superlativform av "få"!? Förbluffande.
Jag utgår från att SAOL har rätt. 'Få' är ett pluralt pronomen och klassas
väl som ett indefinit sådant. Jag har svårt att tänka mig en superlativ form
av ett slikt pronomen.
'Få, färre, än färre' är för mig den enda tänkbara konstruktionen.
Om jag försöker krysta fram ett superlativ har jag väl lämnat det obestämda
?
niels
--
Don't panic!
> +-----< Bertilo Wennergren >-----<80rvol$17fpk$2...@fu-berlin.de>
> | Det är så man baxnar.
> Du, Mats och/eller Alexander menar alltså, att det *finns* en
> superlativform av "få"!? Förbluffande.
Har du inte läst någonting?
Vi menar att ordet "färst" inte finns i nusvenska, men att detta
inte har någonting alls att göra med vad det ordet är tänkt att
betyda. _Betydelsen_ är fullt möjlig och helt oproblematisk. Att
ordet har fallit ur bruk är en språklig nyck, och dina försök
att hitta en djupare förklaring är trams av sällan skådat slag.
"Färst" vore inte konstigare än "minst", "kortast", "smalast"
m.fl.
>+-----< Stefan Ventura >-----<ALIAS.38320...@nntpserver.swip.net>
>| men uttrycket beskriver likväl fortfarande ett
>| färstförhållande.
>+-
>
>Nej, det gör det inte, ty det är inte *få* spelare på planen i vare
>sig fotboll eller ishockey. Om nu inte några stycken blivit utvisade.
Jag förstår egentligen inte din invändning. Du tycks betrakta
begreppet "få" som något absolut, när det i själva verket är en
angivelse om relativitet. Vi kan inte från ett givet antal sluta oss
till om antalet är stort eller litet. Endast i jämförelse med
någonting annat är begrepp som få och många relevanta.
Vi gör samma jämförelse omvänt, med begreppet många (och förutsätter
fullt manskap):
Det är _fler_ spelare på planen* i fotboll än i ishockey och tennis.
Vid en jämförelse av antalet spelare på planen i de tre sporterna
fotboll, ishockey och tennis visar det sig att det är _flest_ spelare
i fotboll.
Jämfört med tennis är det naturligtvis _många_ spelare på planen under
en fotbollsmatch, men _få_ jämfört med antalet deltagare i Vasaloppet.
Allt är relativt.
* Varför vill jag här skriva plan istället för planen? Är det något
dialektalt?
--
Stefan Ventura
Nej.
Det uttrycks vanligen med någon variant på "minst antal".
Jag förstår över huvud taget inte hur du tänker. Faktum kvarstår dock: "Få"
har tidigare haft en superlativform, och i andra språk finns en sådan,
vilket är fullt naturligt; formen finns inte längre, men det finns inga
logiska skäl till detta. Språkvårdare som konfronteras med detta problem
brukar konstatera att det är en av språkets oförklarliga luckor och att man
får skriva om det som "minst antal" e. d.
Alltså är det färst spelare på planen i tennis.
Hm, det är intressant att märka att efter att ha läst denna tråd i två veckor
så börjar man vänja sig vid ordet färst och plötsligt känns det inte längre
helt onaturligt att använda det.
>* Varför vill jag här skriva plan istället för planen? Är det något
>dialektalt?
Ja, jag skulle tro att detta är ett dialektalt drag, men att det har en
relativt stor spridning. Kanske t.o.m. så stor spridning att vi kan räkna det
till rikssvenskt talspråk. Hur stor spridningen är lär vi märka när fler
svarar på denna fråga.
Detta drag dyker ju upp i utrum-substantiv som slutar på -n, som grenen,
planen, stenen och telefonen vilka gärna blir gren, plan, sten och telefon.
Dialektalt kan även hunden bli "hunn" då d:et inte uttalas.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Jag är stockholmare och säger ofta "plan" utan att tänka på det. ("Sverige
har bara bara tio spelare på plan nu!") Däremot nyttjar jag inte något av
dina andra förslag; för mig har de en klar dialektal -- utomstockholmsk! --
prägel.
Drömmare!
Så romantiskt! Som en ruin i soluppgången! En ädel vilde! En dorisk
idyll! Ett svart får! Bääh!
+-
| _Betydelsen_ är fullt möjlig och helt oproblematisk.
+-
Inte så som ordet "få" oftast används: smått veklagande.
+-
| "Färst" vore inte konstigare än "minst", "kortast", "smalast"
| m.fl.
+-
Jo då.