Enligt min lilla engelska ordbok betyder detta latinska ord "so, thus"
(= precis så(?)), ofta använt för att ange att det skrivna är ett exakt
citat (och inte ett eget påhitt, alltså).
--
Lars Enderin <end...@dsv.su.se>
KTH/DSV, Electrum 230, SE-164 40 Kista, Sweden
Phone: +46 8 163746 (Home: +46 8 550 14447)
Nej, "[sic!]" är ingen förkortning. Det är latin och betyder "så!", d.v.s.
"Så står det faktiskt!". Man kan även skriva "[så!]" eller bara "[!]". I
Svenska språknämndens "Svenska skrivregler" rekommenderas att man använder
hakparenteser, men min lärobok från gymnasiet använder faktiskt vanliga
parenteser.
Det behöver egentligen inte vara något galet i citatet för att man ska
använda "[sic!]". Om någon skrivit något mycket oväntat så kan man ju, när
man citerar det skrivna, använda "[sic!]" för att markera att det verkligen
är korrekt citerat.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
> idegran wrote:
> >
> > Ola Caster skrev i meddelandet <01bf35da$25a3d5e0$8239fcc3@default>...
> > >Jag undrar vad förkortningen "sic!" egentligen står för. Jag vet att
man
> > >skjuter in den i citat när man tycker att någonting i citatet är galet.
Men
> > >vad står bokstäverna för?
> > >
> > Jag trodde precis tvärtom, att man använder det när något stämmer
precis
> > med det man säger (skriver, skall det förstås vara; för man _säger_ ju
> > sällan "sic!").
>
> Enligt min lilla engelska ordbok betyder detta latinska ord "so, thus"
> (= precis så(?)), ofta använt för att ange att det skrivna är ett exakt
> citat (och inte ett eget påhitt, alltså).
Enligt ett gammalt Asterix-album betyder "sic" "du sa det", eller något
ditåt. Alltså ett instämmande i att det är något speciellt som har sagts
eller skrivits. Och "(sic!)", eller bara "(!)" används efter felaktigheter
eller dylikt i citat (eftersom citering innebär _exakt_ återgivning får man
inte ens korrigera stavfel, och då kan man sätta in ett "(sic!)" för att
visa på att det står så i originaltexten).
--
Christian Davén
cy...@home.se
http://cyner.cjb.net
"When I hear somebody sigh,
'Life is hard' I am always
tempted to ask, 'Compared to what?'"
Ha,
BC
P.S. "Ha" med beydelsen "ha, ha", ej "ha det".
> Ola Caster skrev i meddelandet <01bf35da$25a3d5e0$8239fcc3@default>...
> >Jag undrar vad förkortningen "sic!" egentligen står för. Jag vet att man
> >skjuter in den i citat när man tycker att någonting i citatet är galet. Men
> >vad står bokstäverna för?
>
>
> Nej, "[sic!]" är ingen förkortning. Det är latin och betyder "så!", d.v.s.
> "Så står det faktiskt!". Man kan även skriva "[så!]" eller bara "[!]". I
> Svenska språknämndens "Svenska skrivregler" rekommenderas att man använder
> hakparenteser, men min lärobok från gymnasiet använder faktiskt vanliga
> parenteser.
> Det behöver egentligen inte vara något galet i citatet för att man ska
> använda "[sic!]". Om någon skrivit något mycket oväntat så kan man ju, när
> man citerar det skrivna, använda "[sic!]" för att markera att det verkligen
> är korrekt citerat.
Helt riktigt, men ofta används "Sic !" i betydelsen "Ja just det !"
eller "Där ser man!". Det är inte alltid positivt utan kan ofta betyda
"Ja där ser man vilken tönt han är !".
Nisse
Det är inte ordets betydelse, utan sådant som du läser in i det. Ungefär
som när vi läser ordet "Nisse".
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
Helt riktigt.
Men det finns en användning av (sic) som jag brukar reta mig på och som verkar
förekomma allt oftare, tror bl.a. att jag har sett den här i gruppen några
gånger, nämligen att använda (sic) efter något som man skriver själv,
ungefär som för att poängtera att "ja, så menar jag faktiskt", eller
"märkväl att jag avsiktligt stavar just så här".
Vad tycker panelen om denna användning av (sic) när det inte är fråga
om citat ? Själv tycker jag som sagt att den är felaktig och dessutom
ganska irriterande.
hälsn. /Henrik
Faktum är att jag aldrig märkt just denna användning av "(sic)" förrän
igårkväll. Strax efter att jag postat hit till se.humaniora.svenska (alias
swnet.svenska) så läste jag "Förenta /Nationerna/ (sic)" i en bok om
nationalism [// omger här kursivering]. Jag fick tänka efter innan jag insåg
att författaren avsåg att han avsiktligt kursiverat halva namnet.
Med andra ord kan jag inte påstå att jag har retat mig på detta, men jag kan
tänka mig att jag kommer att irritera mig på det om jag hittar en text där
författaren upprepade gånger använder "(sic)" på detta sätt.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
> Vad tycker panelen om denna användning av (sic) när det inte är fråga
> om citat ? Själv tycker jag som sagt att den är felaktig och dessutom
> ganska irriterande.
Nå, det beror på. Om en läkare (åtminstone i Finland) skriver ett recept
och anger en dosföreskrift som överstiger den officiella maximaldosen,
och om han faktiskt menar det, skall han skriva "(sic!)", annars har de
att ringa från apoteket och fråga honom om han faktiskt menar vad han
skrev eller inte.
Jag kan tänka mig andra användningar av "sic!" också, just i
betydelsen att "det här är inget skrivfel utan så här skall det vara".
Dag Stenberg
> +-----< Nisse Husberg >-----<ALIAS.85hf...@functor.tcs.hut.fi>
> | "Ja där ser man vilken tönt han är !".
> +-
>
> Det är inte ordets betydelse, utan sådant som du läser in i det. Ungefär
> som när vi läser ordet "Nisse".
Visst, visst, men menar du att "sic !" inte används i den betydelsen ?
Givetvis inte alltid, men ibland.
(Jag ids nu inte fortsätta på smutskastningslinjen även om det är
ganska populärt. Förresten har nog Fredrik säkert helt rätt i sin
kommentar :-).
Nisse
tönt
Nej då, det har du helt rätt i!
+-
| (Jag ids nu inte fortsätta på smutskastningslinjen
+-
Jag är säker på att du inte tar illa upp. Det var inte illa ment.
--
http://members.magnet.at/potatis/FAQ.sve.txt
"Sic" betyder "så". "Sic transit gloria mundi." Så förgås all världens
härlighet.
>Alltså ett instämmande i att det är något speciellt som har sagts
>eller skrivits. Och "(sic!)", eller bara "(!)" används efter felaktigheter
>eller dylikt i citat (eftersom citering innebär _exakt_ återgivning får man
>inte ens korrigera stavfel, och då kan man sätta in ett "(sic!)" för att
>visa på att det står så i originaltexten).
Iofs. får man korrigera obetydliga stavfel, enligt auktoritativa källor, men
"sic" kan närmast tolkas som: "Så står det faktiskt. Det är rätt citerat."
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Räkna icke på all den galenskap jag skriver eller tänker. I brev liksom i
umgänge bör allting vara fritt." (Tegnér till Martina von Schwerin d. 10
nov. 1822)
"Så [står det faktiskt]!"
Ibland introduceras "sic" med exemplet "'Röda rummet av August
Strindgren (sic)'"
Jag har fått lära mig (i något engelskspråkigt sammanhang för länge
sedan) att ordet "sic" ordagrant betyder "so, thus" eller, i
sammanhanget, "intentionally so written". Även om citering av
"felaktigheter" är ett populärt användningsområde förstår jag inte
varför ordet _bara_ ska kunna användas till detta. Precis som du själv
säger kan man ibland också vilja "poängtera att 'ja, jag menar faktiskt
så'" -- vad är det som är så irriterande med detta? Har du något kanske
något riktigt irriterande exempel?
/Peter
------------------------------------------------------------------------
Peter Wastholm Teamwork is wasting half of one's time explaining
pe...@wastholm.com to others why they are wrong. Georges Wolinski
"Aphorisms Galore!" -- Feed Your Wit http://www.aphorismsgalore.com/
Kollar i Webster och ser att de ger dig rätt.
Jag har nog vant mig så pass mycket vid citatanvändningen att min
språkkänsla slår larm när den andra användningen förekommer, möjligen
är det falskt alarm i det här fallet.
Får kanske lov att tänka om här och vänja mig :-(
> Precis som du själv
> säger kan man ibland också vilja "poängtera att 'ja, jag menar faktiskt
> så'" -- vad är det som är så irriterande med detta? Har du något kanske
> något riktigt irriterande exempel?
Har inget till hands just nu men vilket som helst fall där man
inte citerar skulle duga.
/Henrik
> +-
> | (Jag ids nu inte fortsätta på smutskastningslinjen
> +-
>
> Jag är säker på att du inte tar illa upp. Det var inte illa ment.
Nädå, efter närmare 20 år på nysen så ...
Jag började faktiskt på gamla QZ KOM i tidernas begynnelse med ett 110
bauds modem (som var höjden av teknologi - de andra på Räknecentralen
fick hålla tillgodo med 75 baud).
Man blir ganska garvad så småningom. Det är närmast nykomlingarna som
blir litet upprörda.
Nisse
>Men det finns en användning av (sic) som jag brukar reta mig på och som verkar
>förekomma allt oftare, tror bl.a. att jag har sett den här i gruppen några
>gånger, nämligen att använda (sic) efter något som man skriver själv,
>ungefär som för att poängtera att "ja, så menar jag faktiskt", eller
>"märkväl att jag avsiktligt stavar just så här".
>
>Vad tycker panelen om denna användning av (sic) när det inte är fråga
>om citat ? Själv tycker jag som sagt att den är felaktig och dessutom
>ganska irriterande.
Det är inte helt ovanligt i dagstidningstext att artikelförfattaren
sätter ut "(!)" vid t.ex. siffror han tycker är anmärkningsvärda.
"Totalt har hon fött 21 (!) barn".
"Under åren har han avtjänat 34 (!) fängelsestraff."
Jag ser inget fel i detta. Det är en hjälp för läsaren, som kanske
annars skulle undra om det var ett tryckfel han läste.
Jag har också sett vad man skulle kunna kalla ironiskt sic:ande,
vilket kanske inte är lika hjälpsamt.
"Moderaterna har lagt en motion där de förespråkar sänkt (!) skatt."
--
Stefan Ventura
Nja, snarare "så förgås all världens härlighet" (ursprungligen syftande på
brand).
Sic: så
Transit: förgår
Gloria: ära, härlighet
Mundi: världens