Råddig?
Niclas Bussman
Samuel G Siren
niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
> Kan någon förklara ordet "råddig"?
Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
att stöka till.
Andra förträffliga finlandssvenska ord som borde införas i
rikssvenska är:
"rojsig": smutsig, ostädad, sliten, stökig, vardagligt klädd.
"Den rojsiga bilen": Den gamla och/eller slitna bilen. "Nog kan
man komma rojsig": Man behöver inte klä sig fin.
"klottig": kladdig, smetig. Ett barn med kinderna nedsmetade av
choklad är ett skolexempel på klottighet.
"klotta" (verbform av "klottig"): kladda ner, smeta ner.
"krotig": skrynklig, tilltrasslad. En fiskelina som trasslat
till sig har "krotat sig" och det är "krotigt" att reda ut den.
"krota" (verbform av "krotig"): krafsa, peta, rota, gräva, klia,
skrynkla, trassla till. "Fallskärmar är alltid vikta så att de
inte skall krota sig när de vecklas ut."
"trotta": pilla in, tränga samman. "Trotta in en skjorta i en
full kappsäck." Att i efterhand och med en pinne pilla in kitt
eller fogmassa i en fönsterspringa är ett bra exempel på
trottande. Att pressa in en bok bland böckerna i en redan full
bokhylla är dock icke att trotta, för trottande förutsätter att
resultatet blir i oordning, i någon mening.
Åtminstone "rojsig" och "trotta" saknas i rikssvenska. "Rojsig"
har en speciell nyans som är svår att uttrycka på rikssvenska,
och "trottar" gör man - till skillnad från det försiktigt
klingande "pillar" - för det mesta med viss kraft, och som sagt
med viss oordning som resultat.
/SS - - - - - - - http://www.algonet.se/~stampede/
Achird
>In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
>niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>
>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>
>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>att stöka till.
Aha! Det förklarar den sjaviga figuren Råddjuret i Toves Janssons Mumindal.
>Andra förträffliga finlandssvenska ord som borde införas i
>rikssvenska är:
[- - -]
>"klotta" (verbform av "klottig"): kladda ner, smeta ner.
Finns inte Klottdjuret i Mumindalen också? Mitt minne säger mig att
Klottdjuret och Råddjuret är i stort sett likadana. Jag har dock kommit på
mitt minne med att ha fel ibland.
Jag undrar dock om någon med kunskaper i finlandssvenska kan förklara andra
av Tove Janssons namn, som t.ex. Gafsan, Homsan och Mymlan. Bygger dessa namn
på speciallt finlandssvenska uttryck?
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Goran Adevik
Achird <achi...@hem2.passagen.se> skrev i diskussionsgruppsmeddelandet:ALIAS.zPTq3.256$xnk.17...@newsa.telia.net...
> Samuel G Siren skrev i meddelandet ...
> >In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
> >niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
> >
> >> Kan någon förklara ordet "råddig"?
> >
> >Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
> >att stöka till.
>
>
> Aha! Det förklarar den sjaviga figuren Råddjuret i Toves Janssons Mumindal.
>
"Sen blev de vilda och råddiga och Marcus slog sönder sitt glas. Men han slog aldrig sönder mer än ett och pappa såg till att han alltid fick ett glas av den billiga sorten."
GA
Henrik Soderstrom
>
> In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
> niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>
> > Kan någon förklara ordet "råddig"?
>
> Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
> att stöka till.
Kan också användas om oordning eller förvirring i största allmänhet.
<klipp>
> "krotig": skrynklig, tilltrasslad. En fiskelina som trasslat
> till sig har "krotat sig" och det är "krotigt" att reda ut den.
En tänkbar motsvarighet i rikssvenskan är "bökig".
/Henrik
idegran
Samuel G Siren skrev i meddelandet ...
>niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>
>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>
>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>att stöka till.
>
>
>rikssvenska är:
>
. . . och så tocka, då - eller skriver man tåcka. Används det nu för tiden?
Den som förstår vad det betyder kanske har lust att förklara.
Henrik Soderstrom
<klipp>
> >Andra förträffliga finlandssvenska ord som borde införas i
> >rikssvenska är:
> >
> klipp
> . . . och så tocka, då - eller skriver man tåcka. Används det nu för tiden?
> Den som förstår vad det betyder kanske har lust att förklara.
Stavningen bör nog bli "tocka", i analogi med klocka, locka, pocka etc.
Betydelsen ? Tja, för det mesta borde "stoppa" (in) fungera som motsvarighet.
(eventuellt "lägga, placera" ibland)
/Henrik
idegran
Henrik Soderstrom skrev i meddelandet ...
Som jag minns det användes det som synonym för knuffa (igång t ex en bil),
"flytta på dig" - inte helt samma sak som du nämnde, Henrik.
Ida Gran
Samuel G Siren
(idegran) writes:
> Som jag minns det användes det som synonym för knuffa (igång t ex en bil),
> "flytta på dig" - inte helt samma sak som du nämnde, Henrik.
"Tåka" ("tocka" kan det väl knappast stavas?) betyder väl
ungefär putta?
tåka putta
måka mocka
dåka supa
håka fatta, begripa
påta peta, pilla
Henrik Soderstrom
>
> In article <ALIAS.7p728a$fs4$1...@cubacola.tninet.se>, bbt...@tninet.se
> (idegran) writes:
>
> > Som jag minns det användes det som synonym för knuffa (igång t ex en bil),
> > "flytta på dig" - inte helt samma sak som du nämnde, Henrik.
>
> "Tåka" ("tocka" kan det väl knappast stavas?) betyder väl
> ungefär putta?
Det är i så fall ett annat ord, som jag inte är bekant med.
Ordet jag kommenterade rimmar på "locka", "socka" etc.
och inte med dem du nämner nedan.
/Henrik
idegran
Henrik Soderstrom skrev i meddelandet ...
Nisse Husberg, var är du ???
undrar Ida Gran
Orange
shared some wisdom with us all:
>
>Samuel G Siren skrev i meddelandet ...
>>In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
>>niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>>
>>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>>
>>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>>att stöka till.
>>
>>
>>Andra förträffliga finlandssvenska ord som borde införas i
>>rikssvenska är:
>>
>klipp
>. . . och så tocka, då - eller skriver man tåcka. Används det nu för tiden?
>Den som förstår vad det betyder kanske har lust att förklara.
Glöm inte "måsta"! Eller har det börjat sätta sig i rikssvenskan?
Christian Henriksson
--
"Dear George,
I recently read that while you were in America you were asked if you
were going to buy any American clothes.
You answered, 'Yes, only what I need.' They asked, 'what's that'? and
you said, 'underwear, the American kind.'
Well, what's the difference between American and English underwear?
Our fan club needs this information before our next meeting."
-from "Love Letters to the Beatles"
Jan Böhme
> Glöm inte "måsta"! Eller har det börjat sätta sig i rikssvenskan?
I den utsträckning det har det, är det osäkert om det är en finlandism
eller en norrlandism. Det är lika naturligt i över Norrland som i
svenskfinland.
--
Jan Böhme
Korrekta personuppgifter i detta inlägg är att betrakta som
journalistik.
Felaktigheter utgör naturligtvis skönlitteratur.
Henrik Soderstrom
<snip>
> tåka putta
> måka mocka
> dåka supa
> håka fatta, begripa
> påta peta, pilla
ett till:
tråka (utt. med kort å) - kränga (i bet. sälja)
/Henrik
johan riberg
Niclas Bussman <niclas....@delta.telenordia.se> skrev i
diskussionsgruppsmeddelandet:7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se...
> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>
som du beskriver. men om det är rådde så menas det : bestämma eller rå sig
själv vara oberoende av andra, vara för sig själv. mvh johan
Orange
<jan....@REMOVE.THIS.sh.se> shared some wisdom with us all:
>Orange wrote:
>
>> Glöm inte "måsta"! Eller har det börjat sätta sig i rikssvenskan?
>
>I den utsträckning det har det, är det osäkert om det är en finlandism
>eller en norrlandism. Det är lika naturligt i över Norrland som i
>svenskfinland.
Det visste jag faktiskt inte. Jag har alltid hört tjatas om att det är
en finlandism som vore så bra för svenska språket eftersom det saknas
en infinitiv där.
Christian Henriksson
--
"Dear Paul,
I am 8. I saw you on Ed Sullivan.
I think you are wonderful. My mother wants to know why you came
to America."
Alexander Backlund
Orange skrev i meddelandet <37bb3690...@news.edu.sollentuna.se>...
>Det visste jag faktiskt inte. Jag har alltid hört tjatas om att det är
>en finlandism som vore så bra för svenska språket eftersom det saknas
>en infinitiv där.
Enligt SAOL är det provinsiellt och finländskt.
--
* Alexander Backlund
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/
* Swnet.svenskas VAF
http://www-pp.hogia.net/alexander.backlund/swnet.svenska/VAF.html
"Räkna icke på all den galenskap jag skriver eller tänker. I brev liksom i
umgänge bör allting vara fritt." (Tegnér till Martina von Schwerin d. 10
nov. 1822)
idegran
Orange skrev i meddelandet <37b9e0ef...@news.edu.sollentuna.se>...
>
>>
>>>In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
>>>niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>>>
>>>
>>>att stöka till.
>>>
>>>
>>>Andra förträffliga finlandssvenska ord som borde införas i
>>>rikssvenska är:
>>>
>>klipp
>>. . . och så tocka, då - eller skriver man tåcka. Används det nu för
tiden?
>>Den som förstår vad det betyder kanske har lust att förklara.
>
>
>
klipp
sku mådas - effektivare (och mera provinsiellt) än "skulle vara tvungen".
Ida Gran
Erland Sommarskog
>In article <7ofmao$buu$1...@cubacola.tninet.se>,
>niclas....@delta.telenordia.se (Niclas Bussman) writes:
>
>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>
>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>att stöka till.
På mitt jobb talas det bland om att rådda runt i koden. Jag är dock
tveksam till att det är en finlandism. Förvisso har vi finlands-
svenskar på firman, men det är inte dom som använt ordet. Inte
heller jag uppfattat betydelsen som "stöka till", utan snarare
"fixa till" (så att den fungerar bättre, eller uppfyller något
nytt krav). Jag har alltid uppfattat detta som något som går
tillbaka på engelskans "roadie" (en sådan som sätter upp scenen
för turnerande rockartister), och som ibland kallas "råddare" på
svenska.
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Först kommer programvaran i en alfa-version. Sedan släpps den som beta.
Sedan blir det en gamma(l)-version.
Jan Böhme
wrote:
>På mitt jobb talas det bland om att rådda runt i koden. Jag är dock
>tveksam till att det är en finlandism. Förvisso har vi finlands-
>svenskar på firman, men det är inte dom som använt ordet. Inte
>heller jag uppfattat betydelsen som "stöka till", utan snarare
>"fixa till" (så att den fungerar bättre, eller uppfyller något
>nytt krav). Jag har alltid uppfattat detta som något som går
>tillbaka på engelskans "roadie" (en sådan som sätter upp scenen
>för turnerande rockartister), och som ibland kallas "råddare" på
>svenska.
Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda". Det kan ha sina
poänger att i skrift kunna särskilja roddande och råddande.
dag.st...@helsinki.nospam.fi
> On 22 Aug 1999 12:38:46 GMT, som...@algonet.se (Erland Sommarskog)
> wrote:
> >Jag har alltid uppfattat detta som något som går
> >tillbaka på engelskans "roadie" (en sådan som sätter upp scenen
> >för turnerande rockartister), och som ibland kallas "råddare" på
> >svenska.
> Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda". Det kan ha sina
> poänger att i skrift kunna särskilja roddande och råddande.
Hm. Vi uttalar roadandet som 'röuda' eller 'råoda', beroende på vilken
slags engelska man talar annars. Då blir det ingen sammanblandning med
"rådda".
Dag Stenberg, Helsingfors
Fredrik :Ostman
| Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda".
Nej, det verbet finns redan och heter "ro" i grundform. Ekor är i
allmänhet rodda.
--
______ _~
(_/_ _ _ _/) _ . /) / ) , _/) _
__/ _/(_(/_(/__/(_/_/Z_ (_/_/)_/__/))_(I_/)_
dag.st...@helsinki.nospam.fi
> +-----< Jan Böhme >
> | Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda".
> +-
> Nej, det verbet finns redan och heter "ro" i grundform. Ekor är i
> allmänhet rodda.
Men inte kommer ju "roadande" från "ro"!
Dag Stenberg
Erland Sommarskog
>Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda". Det kan ha sina
>poänger att i skrift kunna särskilja roddande och råddande.
Fast å andra sidan blir det då sammanblandning mellan olika slags
"roddare".
En Altavista-sökning ger 25 träffar för "rodda" och 16 för "rådda",
men i båda fallen finns det homofoner (från "ro" resp "råda), och
jag gitter inte kolla alla träffarna. Två träffar för "rodda" var
i alla fall från "roadie", medan en handlade om båttransport.
"Råddare" ger 8 träffar "Roddare" ger 261 men det säger förstås
ingenting.
"Roddande" ger inga träffar, "råddande" ger 2.
Inget vanligt verb i skrift i alla fall.
Stefan Ventura
:Ostman) wrote:
>+-----< Jan Böhme >
>| Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda".
>+-
>
>Nej, det verbet finns redan och heter "ro" i grundform. Ekor är i
>allmänhet rodda.
Det där rodda som ekorna är är ett adjektiv, inte ett verb.
--
Stefan Ventura
Jan Böhme
wrote:
>jan....@sh.se (Jan Böhme) writes:
>>Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda". Det kan ha sina
>>poänger att i skrift kunna särskilja roddande och råddande.
>
>Fast å andra sidan blir det då sammanblandning mellan olika slags
>"roddare".
Visst. Jag tänkte mig alltid cyklisten Mikael "Roddarn" Andersson med
å-ljud när jag läste om honom på sportsidorna, bara för att det skulle
bli lite roligare. Det finns ju gränser för hur kul svensk cykelsport
blir på sportsidorna i sig själv, menar jag...
Riktigt bra blir det ju inte hur man än beter sig. Våra finländska
vänners förebild, att kalla, och på något sätt uttala, det "roada" är
naturligtvis det allra mest särskiljande.
Jan Böhme
:Ostman) wrote:
>Ekor är i allmänhet rodda.
Mm. Men inte roddade.
Orange
shared some wisdom with us all:
>On Wed, 25 Aug 1999 07:26:42 GMT, Fredrik...@siemens.at (Fredrik
>:Ostman) wrote:
>
>>+-----< Jan Böhme >
>>| Jag har alltid spontant stavat detta verb "rodda".
>>+-
>>
>>Nej, det verbet finns redan och heter "ro" i grundform. Ekor är i
>>allmänhet rodda.
>
>Det där rodda som ekorna är är ett adjektiv, inte ett verb.
Nej för fasen, det är perfekt particip, en verbform som *används* som
adjektiv.
Fredrik :Ostman
| Det där rodda som ekorna är är ett adjektiv, inte ett verb.
Det är en verbform, nämligen perfekt particip.
Fredrik :Ostman
| Mm. Men inte roddade.
+-
Är det barnspråk? Det heter "rodde".
idegran
Fredrik :Ostman skrev i meddelandet ...
Nu slirade du väl litet i alla fall, Fredrik. Kalle och Pelle rodde ekorna,
men ekorna blevo rodda, eller . .
Ida Gran
Erland Sommarskog
>Visst. Jag tänkte mig alltid cyklisten Mikael "Roddarn" Andersson med
>å-ljud när jag läste om honom på sportsidorna, bara för att det skulle
>bli lite roligare. Det finns ju gränser för hur kul svensk cykelsport
>blir på sportsidorna i sig själv, menar jag...
Jag kom också att tänka på honom när jag postat min artikeln. Jag
har alltid läst hans smeknamn med o-ljud, men det skulle onekligen
vara mer logik om det hade "road" att göra. Jag menar, det är ju
sådana en cyklist håller till på.
--
Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Alexander Backlund
Jan Böhme skrev i meddelandet ...
>Visst. Jag tänkte mig alltid cyklisten Mikael "Roddarn" Andersson med
>å-ljud när jag läste om honom på sportsidorna, bara för att det skulle
>bli lite roligare.
När jag åker förbi Vättlösa tänker jag alltid att det är synd att det inte
hette "Vettlösa".
Jan Böhme
wrote:
>Jan Böhme (jan....@sh.se) skriver:
>> ...cyklisten Mikael "Roddarn" Andersson...
>
>Jag kom också att tänka på honom när jag postat min artikeln. Jag
>har alltid läst hans smeknamn med o-ljud, men det skulle onekligen
>vara mer logik om det hade "road" att göra. Jag menar, det är ju
>sådana en cyklist håller till på.
Det _ska_ vara o-ljud. Det syftar på att han höll på med rodd som
sport tidigare, vilket onekligen är ett originellt sportbyte.
Synergierna är inte särdeles påfallaned mellan rodd och cykel, om man
säger så.
Men det var just därför att jag visste, att det skulle vara o, som det
blev roligare att tänka sig det med å.
Eller är det bara jag som har en ovanligt knäpp humor...?
Erland Sommarskog
>När jag åker förbi Vättlösa tänker jag alltid att det är synd att det inte
>hette "Vettlösa".
Jag trodde att ni skilde på kort e- och ä-ljud i Västergötland?
Stefan Ventura
:Ostman) wrote:
>+-----< Stefan Ventura >
>| Det där rodda som ekorna är är ett adjektiv, inte ett verb.
>+-
>Det är en verbform, nämligen perfekt particip.
Naturligtvis, my misstake. Min poäng var dock att det inte borde
finnas någon praktisk situation där de båda orden skulle kollidera.
ro, rodde, rott; eller som i ditt exempel, är rodd(a)
rodda, roddade, roddat; eller analogt, är roddad(e)
--
Stefan Ventura
Alexander Backlund
Erland Sommarskog skrev i meddelandet <7qipk4$po0$1...@cubacola.tninet.se>...
>"Alexander Backlund" <alexander...@mailbox.hogia.net> writes:
>>När jag åker förbi Vättlösa tänker jag alltid att det är synd att det inte
>>hette "Vettlösa".
>
>Jag trodde att ni skilde på kort e- och ä-ljud i Västergötland?
Det gör vi också. Det hindrar inte att associationerna kan gå i en viss
riktning.
Per Hagwall
doftar Tove Jansson om ordet. Min (finlandssvenska) matematiklärare använde
det för arton år sedan, hon hade definitivt inte fått det från MTV.
Det förhindrar inte att andra utanför det språkområdet börjar förklara (och
stava) det på ett annat sätt.
Drar mig till minnes när jag nyss fick klart för mig att mina föräldrar
tänker på något helt annat när de hör uttrycket "häcken full" än vi barn
gör. En häck var någon slags ställning där man placerade saker (papper?) som
skulle åtgärdas, är den full har man arbete upp över öronen.
Vi tänker på en annan häck (bak, röv, arsle om nu häck är stockholmska)
vilket gör uttrycket ganska målande, något mer förvirrat men med samma
innebörd
Per Hagwall, Stockholm
>>
>>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>>
>>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>>att stöka till.
>
>På mitt jobb talas det bland om att rådda runt i koden. Jag är dock
>tveksam till att det är en finlandism. Förvisso har vi finlands-
>svenskar på firman, men det är inte dom som använt ordet. Inte
>heller jag uppfattat betydelsen som "stöka till", utan snarare
>"fixa till" (så att den fungerar bättre, eller uppfyller något
>nytt krav). Jag har alltid uppfattat detta som något som går
>tillbaka på engelskans "roadie" (en sådan som sätter upp scenen
>för turnerande rockartister), och som ibland kallas "råddare" på
>svenska.
>
>--
>Erland Sommarskog, Stockholm, som...@algonet.se
Per Hagwall
>>>> Kan någon förklara ordet "råddig"?
>>>
>>>Finlandssvenska för "stökig" eller "rufsig". Att "rådda" betyder
>>>att stöka till.
>>
SAOB:
RÅDDA
SPALT: [R3569]
----------------------------------------------------------------------------
----
v, -ade.
AVLEDNING: vbalsbst. -ANDE; -ARE,
ETYMOLOGI: [sv. dial. (Finl.) rådda; av ovisst urspr.
-- Jfr RÅDD, sbst.2, RÅDDIG]
BRUK: (i Finl.)
1)
BETYDELSE: tr.: blanda ihop (ngt) på ett oredigt o. rörigt sätt, röra ihop.
Adams menade, att smutsigheten i mina ljuspartier kommer av att jag använder
alldeles för små penslar och råddar hela färgskalan på en punkt, där han ej
såge mera än en färgton. AEDELFELT 1874 hos SÖDERHJELM Prof. 194. (Bergroth
o.) PETTERSSON Högsv. 88 1958.
2)
BETYDELSE: intr.: tala l. skriva utan reda o. sammanhang l. oklart o.
oredigt.
AHLMAN{@nl} 1872. (Bergroth o.) PETTERSSON Högsv. 88 1988.
RÅDDIG
SPALT: [R3569]
----------------------------------------------------------------------------
----
ORDKLASS: adj.
BÖJNING: -are
ETYMOLOGI: [sv. dial. (Finl.) råddog; till RÅDD, sbst.2, l. RÅDDA]
BRUK: (i Finl.)
BETYDELSE: rörig; klimpig o. d.; om tal l. skrift: oredig, oklar o. d.
LUNDELL (1893).
Om äggröran får koka och man rör myc ket uti den, blir den storpipig och
råddig. PRIBERG Kokb. 55 1893. I Genève är det mycket råddigt vid stationen.
MATTSSON VSkr. 1: 109 1908. Bergroth o.) PETTERSSON Högsv. 88 1958.
Gunnar Creutz (Achird)
>När jag åker förbi Vättlösa tänker jag alltid att det är synd att det inte
>hette "Vettlösa".
Ja, det finns vissa orter som kan ge en konstiga associationer.
Själv blir jag road av att se namnet Rävlanda när jag är på väg till
Landvetter. Tänk om flygplatsen hade hetat Rävlanda! Alla vi västgötar som
uttalar röven som "räva" skulle ju skratta oss fördärvade. Att landa på röven
är ju knappast särskilt passande.
Ett par ortnamn som alltid fascinerat mig är Öra och Döve. Dessa ligger
bredvid varandra i "obygden" mellan Falköping, Ulricehamn och Herrljunga.
Glöm förresten inte att Vättlösa är grannsocken med Sil. Av någon anledning
får det mig att tänka på galna knarkare. Nå, med tanke på att Lugnås (inga
abstinensbesvär där inte) och Fullösa (Full-lösa = utan fylla?) ligger i
samma härad så kan man ju börja undra. B^)
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Tina Nylund
Ett ortsnamn som jag tycker känns som bra är 'Njutånger', vilket snyggt
summerar en hel del upplevelser man har haft...
"Jag ångrar att jag njöt så hemskt av den tionde ölen igår kväll så att
jag köpte en ny." osv
- Tina
In article <ALIAS.0%2C3.162$KXi.18...@newsb.telia.net>,
Gunnar Creutz (Achird)
>
>Ett ortsnamn som jag tycker känns som bra är 'Njutånger', vilket snyggt
>summerar en hel del upplevelser man har haft...
>
>"Jag ångrar att jag njöt så hemskt av den tionde ölen igår kväll så att
>jag köpte en ny." osv
"Njutånger"! Det är ju ett underbart ord att använda.
Det ordet får jag spara i min ordlista över nya intressanta ord.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Jan Böhme
<achi...@hem2.passagen.se> wrote:
>"Njutånger"! Det är ju ett underbart ord att använda.
>Det ordet får jag spara i min ordlista över nya intressanta ord.
Då är du månne också intresserad av den västerbottniska byn
Kräkångersnoret?
Sen har jag två ortnamn som gör sig bra på vägskyltar. I Burgsvik på
södra Gotland står en vägskylt invid hamnen med texten "3 Valar" på.
Och nånstans i sydligaste Västerbottens län har jag sett en skylt som
det stod "5 Öre" på.
Roland Johansson
Jan Böhme skrev i meddelandet ...
><achi...@hem2.passagen.se> wrote:
>
>>"Njutånger"! Det är ju ett underbart ord att använda.
>>Det ordet får jag spara i min ordlista över nya intressanta ord.
>
>Då är du månne också intresserad av den västerbottniska byn
>Kräkångersnoret?
>
>Sen har jag två ortnamn som gör sig bra på vägskyltar. I Burgsvik på
>södra Gotland står en vägskylt invid hamnen med texten "3 Valar" på.
>
>Och nånstans i sydligaste Västerbottens län har jag sett en skylt som
>det stod "5 Öre" på.
>
>Jan Böhme
>
I Danmark finns det flera orter med namn som måhända inte skulle passa så
bra i Sverige: Bøgballe, Tarm, Bajstrup...
Rolle
Sofia
Sofia
Fredrik :Ostman
| Sen har jag två ortnamn som gör sig bra på vägskyltar. I Burgsvik på
| södra Gotland står en vägskylt invid hamnen med texten "3 Valar" på.
|
| Och nånstans i sydligaste Västerbottens län har jag sett en skylt som
| det stod "5 Öre" på.
Sedan finns ju "Rö k:a" och "Ekerö k:a".
Jens Brix Christiansen
> I Danmark finns det flera orter med namn som måhända inte skulle passa så
> bra i Sverige: Bøgballe, Tarm, Bajstrup...
Danska ordet för "tarm" är "tarm", så just den konstigheten har vi
tröttnat på sen länge.
Markus Holst
Österlen fanns en ort som har bytt namn. Den hette på skånska Horsängen, men
det passade inte när vägskyltarna kom.
Alltså, Hors-ängen, inget annat. Vad trodde ni?
Markus Holst
Fredrik :Ostman
| Horsängen
+-
Enligt hörsägen är "hor" i "Horsfjärden" däremot just ordet "hora".
Vad skulle "hors" i "Horsängen" betyda?
Markus Holst
Fredrik :Ostman <Fredrik...@siemens.at> wrote in message
news:ALIAS.37df7...@news.siemens.at...
> +-----< Markus Holst >
> | Horsängen
> +-
>
> Enligt hörsägen är "hor" i "Horsfjärden" däremot just ordet "hora".
>
> Vad skulle "hors" i "Horsängen" betyda?
>
russ.
Markus Holst
Johan Anglemark
news:imOD3.236$c61.18...@newsb.telia.net...
>
> Fredrik :Ostman <Fredrik...@siemens.at> wrote...
> > +-----< Markus Holst >
> > | Horsängen
> > +-
> >
> > Enligt hörsägen är "hor" i "Horsfjärden" däremot just ordet
"hora".
> >
> > Vad skulle "hors" i "Horsängen" betyda?
> >
> hors = häst. Jämför engelska horse. ordet lär även vara närbesläktat
med
> russ.
Jo. Forngermanska hross, har jag för mig.
-j
--
johan.a...@bahnhof.se
1999 Swedish National sf con
http://sfweb.dang.se/1999.html
Gunnar Creutz (Achird)
Haha!
Ja, jag hoppas verkligen att Horsås i Skövde betyder häst-ås och inget annat.
Sedan har vi ju det underliga namnet Sexdrega mellan Svenljunga och Borås.
Undras om en engelsman tycker att Horred är "a horrid name"? B^)
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Johan Anglemark
news:dwVD3.281$c61.18...@newsb.telia.net...
Glöm inte Frufällan, om vi nu håller oss till Sjuhäradsbygden.
idegran
klipp
Gullunge, avtagsväg mellan Åkersberga och Penningby (inte så illa det
heller).
Ida Gran
Jan Böhme
wrote:
>
>klipp
>
>Gullunge, avtagsväg mellan Åkersberga och Penningby (inte så illa det
>heller).
Till följd av det roliga namnet stals vägskyltarna till Gullunge
ungefär en gång om året. Vägverket försökte med extra starka fästen,
men folk sågade bara av de superstarka fästena och fortsatte stjäla
Gullunge-skyltar.
Ända tills någon på Vägverket, helt emot detta verks interna kultur,
fick en snilleblixt. De senaste fem åren har icke en skylt pekande mot
Gullunge stulits.
Varför?
Jo, nuförtiden står det "Gullunge by" på skyltarna...
Ewe aka nickie
> >heller).
> Till följd av det roliga namnet stals vägskyltarna till Gullunge
> ungefär en gång om året. Vägverket försökte med extra starka fästen,
> men folk sågade bara av de superstarka fästena och fortsatte stjäla
> Gullunge-skyltar.
> Ända tills någon på Vägverket, helt emot detta verks interna kultur,
> fick en snilleblixt. De senaste fem åren har icke en skylt pekande mot
> Gullunge stulits.
> Varför?
> Jo, nuförtiden står det "Gullunge by" på skyltarna...
Ojjj, undrar när de kommer göra samma smarta sak med skyltarna som visar
mot "Härja". För då kommer nog inte alla passerande festprissar vara
lika snabba med att sno sig en skylt.
/Ewe, har härjat i Härja och velat i Velinga
Kaj Stenberg
Jag undrar om samma problem finns i Vastnyland med skyltarna som pekar
mot Horsang (prickar pa a). Det skall uttalas Hors-ang men ser ratt
lustigt ut pa skyltarna..
--
Kaj
Jan Böhme
<achi...@hem2.passagen.se> wrote:
>Ja, det är lustigt att se vad det blivit av
>de medeltida Hargh och Widhlunga. B^)
I Uppland är vi striktare av oss. Här heter Harg fortfarande Harg, och
inget annat...
Gunnar Creutz (Achird)
><achi...@hem2.passagen.se> wrote:
>
>>Ja, det är lustigt att se vad det blivit av
>>de medeltida Hargh och Widhlunga. B^)
>
>I Uppland är vi striktare av oss. Här heter Harg fortfarande Harg, och
>inget annat...
Nå, jag ska kanske påpeka att Härja utanför Tidaholm ännu uttalas "harja" av
en del äldre personer. Personer med mindre ålderdomlig dialekt utalar dock
namnet som det stavas med ä. Den gamla stavningen var omväxlande Hargha,
Harga, Hargh, Harg och Haga (det sista troligen en felstavning) under 1300-,
1400- och 1500-talet.
Namnet Härja förekommer ju även i Viby socken i Närke. Jag undrar just hur
det uttalas där?
Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag nu
gjorde? Man säger ju faktiskt vanligen "tretton-, fjorton- och
femtonhundratalet". Jag kan inte se att "Svenska skrivregler" utgivna av
Svenska språknämnden har något att säga om århundraden. Den säger dock att
årtal aldrig bör förkortas.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Alexander Backlund
Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag
nu
>gjorde?
Ja, givetvis.
Rackare
"Ulfs Lanthandel". Kunde, innan jag blev medveten om ortnamnet och dess
betydelse, absolut inte förstå varför lanthandelns ägare hette Börje och inte
Ulf.
Ulfs heter orten förmodligen för att trakten i gamla tider varit ovanlig
vargrik. Bakom skolan fanns också några backar som kallades "Vargabackarna" som
stöder denna teori.
Rackare.
Använd tillbringa!
Allt går att missförstå, om bara viljan finns.
Erland Sommarskog
>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag
>nu
>>gjorde?
>
>Ja, givetvis.
Men vore inte "... -talen" rimligare?
Gunnar Creutz (Achird)
>Alexander Backlund (alexander...@mailbox.hogia.net) skriver:
>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag
>>>nu gjorde?
>>
>>Ja, givetvis.
>
>Men vore inte "... -talen" rimligare?
Jo, på sätt och vis vore det väl det, men på sätt och vis inte.
Frågan är om "-talet/-talen" ska ses som syftande på alla de nämnda
århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på vart
och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om detta?
Gunnar Creutz
<ach...@hem1.passagen.se>
Alexander Backlund
Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>Erland Sommarskog skrev i meddelandet
<8E54BA0D...@195.100.246.147>...
>>Alexander Backlund (alexander...@mailbox.hogia.net) skriver:
>>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som
jag
>>>>nu gjorde?
>>>
>>>Ja, givetvis.
>>
>>Men vore inte "... -talen" rimligare?
>
>
>Jo, på sätt och vis vore det väl det, men på sätt och vis inte.
>Frågan är om "-talet/-talen" ska ses som syftande på alla de nämnda
>århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på vart
>och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om detta?
Språkvårdare som har tagit upp frågan har ansett att båda varianterna är
logiska. jag instämmer, men skriver vanligen "-talet" i analogi med andra
liknande konstruktioner. Detta är också - skulle jag tro - vanligast.
Gunnar Creutz (Achird)
>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>Erland Sommarskog skrev i meddelandet
><8E54BA0D...@195.100.246.147>...
>>>Alexander Backlund (alexander...@mailbox.hogia.net) skriver:
>>>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>>>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet"
>>>>>som jag nu gjorde?
>>>>
>>>>Ja, givetvis.
>>>
>>>Men vore inte "... -talen" rimligare?
>>
>>Jo, på sätt och vis vore det väl det, men på sätt och vis inte.
>>Frågan är om "-talet/-talen" ska ses som syftande på alla de nämnda
>>århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på vart
>>och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om detta?
>
>Språkvårdare som har tagit upp frågan har ansett att båda varianterna är
>logiska. jag instämmer, men skriver vanligen "-talet" i analogi med andra
>liknande konstruktioner. Detta är också - skulle jag tro - vanligast.
Tack för upplysningen Alexander! Det är alltid så skönt att höra att man inte
är helt ute och seglar språkligt sett.
Gunnar Creutz
<ach...@hem1.passagen.se>
Stefan Ventura
wrote:
>Alexander Backlund (alexander...@mailbox.hogia.net) skriver:
>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag
>>nu
>>>gjorde?
>>
>>Ja, givetvis.
>
>Men vore inte "... -talen" rimligare?
Det skulle jag uttyda som 1300-talen, 1400-talen och 1500-talen. Som
jag ser det alltså definitivt inte rimligare.
--
Stefan Ventura
Fredrik :Ostman
+-----<ALIAS.Gr5K3.1051$7Ce.19...@newsb.telia.net>
| Frågan är om "-talet/-talen" ska ses som syftande på alla de nämnda
| århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på vart
| och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om detta?
Det heter "-talet".
På samma sätt heter det "finans- och statsministern", inte "finans- och
statsministrarna", försåvitt det nu inte var fråga om flera stycken
finansministrar och flera stycken statsministrar på en gång.
Arne Edström
Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>>>>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>
>>>>>>Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet"
>>>>>>som jag nu gjorde?
>>>>>
>>>>>Ja, givetvis.
>>>>
>>>>Men vore inte "... -talen" rimligare?
>>>
>>>århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på
vart
>>>och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om
detta?
>>
>>logiska. jag instämmer, men skriver vanligen "-talet" i analogi med andra
>>liknande konstruktioner. Detta är också - skulle jag tro - vanligast.
>
>
>Tack för upplysningen Alexander! Det är alltid så skönt att höra att man
inte
>är helt ute och seglar språkligt sett.
Om detta stämmer så borde också kassörskans förtien krona vara rätt eller
åtminstone acceptabelt. Förekommer det bara i Stockholm eller har det spritt
sig över landet?
Arne
Gunnar Creutz (Achird)
<1dzbxpf.1hy...@d212-151-245-131.swipnet.se>...
>Gunnar Creutz wrote:
>
>> Vänta lite! Kan man verkligen skriva "1300-, 1400- och 1500-talet" som jag
>> nu gjorde?
>
Du ägnar dig visst åt vad jag kallar "Börje-logik" ser jag.
Denne Börje var en kul figur som jag jobbade ihop med för väldigt många år
sedan. Han drev de flesta av sina arbetskamrater till vansinne med sina glada
anarkistiska kommentarer. Var bara något fysiskt möjligt så kunde han envisas
med att göra så bara för att reta de som sa "Du kan inte göra så" fast de
menade "Du får inte göra så".
Hoppsan, jag märker att jag ägnar mig åt att berätta skrönor igen.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Super Soul
Super Soul
> Språkvårdare som har tagit upp frågan ...
Vems språk har dessa "språkvårdare" haft i uppdrag att vårda?
Johan Anglemark
--
johan.a...@bahnhof.se --- www.bahnhof.se/~anglemar/
***** Swecon 1999; Swedish National sf con:
***** http://sfweb.dang.se/1999.html
Super Soul <supe...@swipnet.se> wrote in message
news:1dzbdnk.ah...@d212-151-245-131.swipnet.se...
> Alexander Backlund wrote:
>
> > Språkvårdare som har tagit upp frågan ...
>
>
> Vems språk har dessa "språkvårdare" haft i uppdrag att vårda?
Språket hos dem som författar offentliga skrifter av olika slag. Inte det
språk du snackar med kompisarna på klubben. Vi har, av goda anledningar,
olika slags svenska.
-j
Alexander Backlund
"Arne Edström" <arn...@telia.com> writes:
> Om detta stämmer så borde också kassörskans förtien krona vara rätt eller
> åtminstone acceptabelt.
Nej, varför det?
Arne Edström
Super Soul skrev i meddelandet
>Alexander Backlund wrote:
>
>> Språkvårdare som har tagit upp frågan ...
>
>
>Vems språk har dessa "språkvårdare" haft i uppdrag att vårda?
Naturligtvis sitt eget,liksom vi alla!
Arne
Erland Sommarskog
>På samma sätt heter det "finans- och statsministern", inte "finans- och
>statsministrarna", försåvitt det nu inte var fråga om flera stycken
>finansministrar och flera stycken statsministrar på en gång.
Om jag skulle läsa att "Finans- och statsministern i Långtbortistan
utesluter kategoriskt en devalvering, skulle jag tolka det som om
att samma person hade båda posterna.
Gunnar Creutz (Achird)
>Har ni förresten glömt Normlösa
Ja, det östgötska Normlösa har nog inte nämnts förut i denna tråd.
Angående rumpmasarna i en annan tråd så snubblade jag just över gårdsnamnet
Rumperyd i Utvängstorps sn i Mullsjö kn. Jag har hört namnet förr, men jag
har nog trott att det var ett skämt i någon bok av exempelvis Astrid
Lindgren. Den som bor på gården kallades givetvis förr för "Rumpen" (enl.
Ivar Lundahl). Detta får mig i sin tur att tänka på att det finns ett ställe
med namn Rumpegården i Vilske-Kleva sn här i Falköpings kn.
Nå, det finns ju ett ställe som heter Bög i Sollentuna, men å andra sidan
finns det flera ställen som heter Flata här i mina trakter. Ett av dessa är
byn Flata i Suntaks sn i Tidaholms kn.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
sdfgs
Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
>Erland Sommarskog skrev i meddelandet
<8E54BA0D...@195.100.246.147>...
>>Alexander Backlund (alexander...@mailbox.hogia.net) skriver:
>>>Gunnar Creutz (Achird) skrev i meddelandet ...
jag
>>>>nu gjorde?
>>>
>>
>>Men vore inte "... -talen" rimligare?
>
>
>Jo, på sätt och vis vore det väl det, men på sätt och vis inte.
>Frågan är om "-talet/-talen" ska ses som syftande på alla de nämnda
>århundradena samtidigt och därför bli "-talen" eller om det syftar på vart
>och ett för sig och därför ska vara "-talet". Vad säger ni andra om detta?
>
><ach...@hem1.passagen.se>
>
>
Lotta
vägskylten med "Bara 5" är eftertraktad.
Utanför Svedala (ja, det är en ort i Skåne - inte omskrivning för Sverige)
finns en by som heter Tittente. Har ingen aning om varifrån namnen kommer.
Är det någon som vet?
LOTTA
Orange
shared some wisdom with us all:
>Utanför Svedala (ja, det är en ort i Skåne - inte omskrivning för Sverige)
>finns en by som heter Tittente. Har ingen aning om varifrån namnen kommer.
>Är det någon som vet?
"Tittente" kommer från precis det som det låter som. Jag har för mig
att det var ett värdshus eller något liknande som man skulle titta in
till.
Christian Henriksson
--
"Dear George,
You I dig the most because you sing the loudest!
Your 2 sweet 2 be 4gotten"
-from "Love Letters to the Beatles"
Stefan Ventura
wrote:
>On Thu, 21 Oct 1999 21:42:25 +0200, "Lotta" <lottah...@swipnet.se>
>shared some wisdom with us all:
>
>>Utanför Svedala (ja, det är en ort i Skåne - inte omskrivning för Sverige)
>>finns en by som heter Tittente. Har ingen aning om varifrån namnen kommer.
>>Är det någon som vet?
>
>"Tittente" kommer från precis det som det låter som. Jag har för mig
>att det var ett värdshus eller något liknande som man skulle titta in
>till.
Det är bara det att när jag uttalar det på min östgötska blir det inte
"titta in till" utan "titt 'nte" dvs "titta inte".
--
Stefan Ventura
Gunnar Creutz (Achird)
Jag undrar just hur ortnamnet Tittente betonas av folk på orten. Ligger
huvudbetoningen på första stavelsen så tänker åtminstone jag på "Titta inte",
men ligger den på andra stavelsen så blir det "Titta in till". Betoning på
tredje stavelsen skulle då antyda betydelsen "Titta intill" (d.v.s. bredvid).
Tyvärr så har många gånger betoningen förvanskats under 1900-talet så att man
är tvungen att finna äldre källor för betoningen för att bättre förstå ordet.
Jag antar dock att ortnamnets äldsta stavning tydligt visar ordets ursprung.
Gunnar Creutz, Falköping
<ach...@hem1.passagen.se>
Orange
(Stefan Ventura) shared some wisdom with us all:
>On Fri, 22 Oct 1999 20:35:06 GMT, ora...@hem.passagen.se (Orange)
>wrote:
>
>>On Thu, 21 Oct 1999 21:42:25 +0200, "Lotta" <lottah...@swipnet.se>
>>shared some wisdom with us all:
>>
>>>Utanför Svedala (ja, det är en ort i Skåne - inte omskrivning för Sverige)
>>>finns en by som heter Tittente. Har ingen aning om varifrån namnen kommer.
>>>Är det någon som vet?
>>
>>"Tittente" kommer från precis det som det låter som. Jag har för mig
>>att det var ett värdshus eller något liknande som man skulle titta in
>>till.
>
>Det är bara det att när jag uttalar det på min östgötska blir det inte
>"titta in till" utan "titt 'nte" dvs "titta inte".
Jo, men det stod ju faktiskt att orten ligger i Skåne.
Orange
<achi...@hem2.passagen.se> shared some wisdom with us all:
>Stefan Ventura skrev i meddelandet <3819adf2...@nntpserver.swip.net>...
>>On Fri, 22 Oct 1999 20:35:06 GMT, ora...@hem.passagen.se (Orange)
>>wrote:
>>>On Thu, 21 Oct 1999 21:42:25 +0200, "Lotta" <lottah...@swipnet.se>
>>>shared some wisdom with us all:
>>>
>>>>Utanför Svedala (ja, det är en ort i Skåne - inte omskrivning för Sverige)
>>>>finns en by som heter Tittente. Har ingen aning om varifrån namnen kommer.
>>>>Är det någon som vet?
>>>
>>>"Tittente" kommer från precis det som det låter som. Jag har för mig
>>>att det var ett värdshus eller något liknande som man skulle titta in
>>>till.
>>
>>Det är bara det att när jag uttalar det på min östgötska blir det inte
>>"titta in till" utan "titt 'nte" dvs "titta inte".
>
>Jag undrar just hur ortnamnet Tittente betonas av folk på orten. Ligger
>huvudbetoningen på första stavelsen så tänker åtminstone jag på "Titta inte",
>men ligger den på andra stavelsen så blir det "Titta in till". Betoning på
>tredje stavelsen skulle då antyda betydelsen "Titta intill" (d.v.s. bredvid).
>Tyvärr så har många gånger betoningen förvanskats under 1900-talet så att man
>är tvungen att finna äldre källor för betoningen för att bättre förstå ordet.
>Jag antar dock att ortnamnets äldsta stavning tydligt visar ordets ursprung.
Betoningen ligger på tredje stavelsen. När jag själv försöker mig på
en bredare skånska blir det ungefär lika stark betoning på "in" och
"till", så en betoning på sista stavelsen känns inte alls fel.
Ulf Berggren
> >Har ni förresten glömt Normlösa
> Ja, det östgötska Normlösa har nog inte nämnts förut i denna tråd.
Trots att den började med Vättlösa...
F ö glömde jag säga att det pågår en artikelserie i DN om orter
med lustiga namn, där de förklaras, om möjligt.
Asbestos
>>Det är bara det att när jag uttalar det på min östgötska blir det inte
>>"titta in till" utan "titt 'nte" dvs "titta inte".
>
>
>
förstäktes oxå av min gamla mattelärare som körde förbi Tittente varje dag
när han skulle till jobbet. Han berättade denna (om än torra) Norgevitsen:
varför blundar norrmän som kör på E65?? Jo för att de kör förbi en skylt där
det står Tittente. (haha)
/asbestos