Svenske ord som er 'svære' at læse for en dansker.
Bertel Lund Hansen
Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
(og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
bekræftet at de andre har det på lignende måde):
uppochned u-pochned
hitresta hi-tresta
danskväll dansk-väll
--
Bertel
http://bertel.lundhansen.dk/ FIDUSO: http://fiduso.dk/
Torsten Poulin
> Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> forvirrende. [...]
> (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
> bekræftet at de andre har det på lignende måde):
(kun nogle af dem)
> uppochned u-pochned
Det svenske præfiks der svarer til dansk u- er o-. Og du
har glemt et p i din fejlsegmentering. Det initiale pp- den
forårsager burde få alarmklokkerne til at ringe.
--
Torsten
Arndt Jonasson
Bertel Lund Hansen <nosp...@lundhansen.dk> writes:
> Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
> ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
> fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
> (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
> bekræftet at de andre har det på lignende måde):
>
> uppochned u-pochned
Det skrivs ofta (oftare?) som tre ord: "upp och ned". Men
sammanskrivningen kan inte gärna förväxlas med något annat.
> hitresta hi-tresta
Jag har inga problem med det ordet.
> danskväll dansk-väll
Förmodligen inga problem heller, om sammanhanget är klart, och inte
Danmark har varit på tal. :-)
Jag fick för övrigt titta noga på "drilagtige" ovan innan jag förstod
var morfemgränsen gick.
Alexander Backlund
"Bertel Lund Hansen" <nosp...@lundhansen.dk> skrev i meddelandet
news:m3f9n0tvevcumkh14...@news.stofanet.dk...
> Hej alle
>
> Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
> ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
> fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
> (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
> bekræftet at de andre har det på lignende måde):
>
> uppochned u-pochned
upp-och-ned
Detta skrivs ofta "upp och ned".
> hitresta hi-tresta
hit-resta (som har rest hit)
> danskväll dansk-väll
dans-kväll (kväll då man dansar, förmodligen på något uteställe)
Charlie R
> uppochned u-pochned
> hitresta hi-tresta
> danskväll dansk-väll
Jojo. Dansk vet jag vad det är, men väll?
Här ska du få en nöt att knäcka:
"bildrulle"
Charlie.
--
Never count your chickens before they rip your lips off
Christian Henriksson
<nosp...@lundhansen.dk> sayeth thus:
>Hej alle
>
>Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
>jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
>forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
>ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
>fornemmer det på samme måde.
Det finns många exempel på ord där man inte kan göra en enkel
avstavning. En klassiker är ju "bildrulle". "Glasstrut" kan också
missförstås. Dock blir ju nästan alltid hur klart som helst genom att
man tittar på sammanhanget som ordet uppträder i.
Christian Henriksson
(christianhenriksson @ telia.com)
--
"Keep the city clean!
Eat a pigeon every day."
Anders Carlsson
> Här ska du få en nöt att knäcka: "bildrulle"
Vad sägs om "en bildrulle på ett par finskor" för fyra möjliga,
om än aningen långsökta och konstigt formulerade innebörder?
--
Anders Carlsson
Dag Stenberg
> Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
> ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
Jag vet inte annat än att det blir enklare att förstå sina grannars
språk, ju mer man läser. Man behöver inte förstå 100%. De ord som blir
oklara vid första genomläsningen klarnar ofta småningom när/om de kommer
igen. Gör de inte det, spelar det inte så stor roll om man förstår dem.
Skriven danska bekymrar mig sällan. Talad danska är förstås en annan
affär.
Dag Stenberg
Bertel Lund Hansen
>Här ska du få en nöt att knäcka:
>"bildrulle"
Den læste jeg med det samme: "bild-rulle" (dansk "billedruller").
Er det ikke rigtigt?
Lars Enderin
> Charlie R skrev:
>
>
>>Här ska du få en nöt att knäcka:
>
>
>>"bildrulle"
>
>
> Den læste jeg med det samme: "bild-rulle" (dansk "billedruller").
> Er det ikke rigtigt?
>
kanske inte så känt i Danmark?
Ett liknande exempel:
Kastrullen.
Bertel Lund Hansen
>Jag vet inte annat än att det blir enklare att förstå sina grannars
>språk, ju mer man läser.
Just præcis. Det er også derfor jeg er gået i gang, og faktisk
læser jeg nu svensk ret ubesværet.
>Man behöver inte förstå 100%. De ord som blir
>oklara vid första genomläsningen klarnar ofta småningom när/om de kommer
>igen. Gör de inte det, spelar det inte så stor roll om man förstår dem.
Helt enig. I øvrigt har jeg en skandinavisk ordbog. Den
indeholder ikke særlig mange ord, men de såkaldt farlige ord
oversættes fra ét sprog til de to andre. Det var en god hjælp da
jeg begyndte at gøre mig umage med at lære svensk. Jeg startede
med at se svensk tv for et par år siden.
>Skriven danska bekymrar mig sällan. Talad danska är förstås en annan
>affär.
Ja, det kan være slemt. Jeg har set en udsendelse med tre danske
piger på 15 år. Jeg forstod halvdelen af hvad de sagde, og det er
ingen overdrivelse. Jeg er 56 år gammel, har boet forskellige
steder i Danmark og har arbejdet som skolelærer, så det er ikke
fordi jeg er uvant med at høre dansk talt på mange måder.
Der er selvfølgelig forskel på hvor let jeg kan forstå talt
svensk. Det meste af det jeg har adgang til (TV4) er let nok at
forstå, men der er dialekter der kan være sværere. Det er nu ikke
på grund af sjusket udtale så vidt jeg kan bedømme.
Bertel Lund Hansen
>Det är den ena tolkningen. Den andra är bil-drulle, men ordet drulle är
>kanske inte så känt i Danmark?
Nej, men det stod i min ordbog, så nu er jeg med. Er det det
franske ord "drôle" der ligger bag?
>Kastrullen.
Det ord må du gerne forklare, for der hjælper min ordbog ikke.
Torsten Poulin
> Lars Enderin skrev:
>> Det är den ena tolkningen. Den andra är bil-drulle, men ordet
>> drulle är kanske inte så känt i Danmark?
> Nej, men det stod i min ordbog, så nu er jeg med. Er det det
> franske ord "drôle" der ligger bag?
"Drulle" kommer af substantivet "drul", der igen er dannet af
verbet "drula". Islandsk har "drjóli" og SAOB henviser også til
"dröla" og "dröl". Nynorsk har "draule", "drul" og "dryl" (og
"drøle", der nok er fra nedertysk).
I Kalkars 'Ordbog til det ældre danske sprog (1300-1700)' kan man
finde "drulle" i betydningen 'rulle', 'vælte'. Der henvises til
tysk "drullen".
--
Torsten
Jan B?hme
> Hej alle
>
> Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
> ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
> fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
> (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
> bekræftet at de andre har det på lignende måde):
>
> uppochned u-pochned
> hitresta hi-tresta
> danskväll dansk-väll
Inte just dem. Och absolut inte uppochned; svenskan har inget morfem
"u-".
Men det finns andra, som även svenskar kan fördela fel. Ett klassiskt
exempel är "plåttermos" vilket alltså inte är mos gjort på plåtter,
vad nu det skulle vara, utan en termosflaska (som jag nog är
gammaldags nog att stava thermosflaska) av plåt. Och ett exempel som
faktiskt är äkta dubbeltydigt, och där sammanhanget måste avgöra, är
"bildrulle", som både förekommer i betydelsen "bild-rulle" och
"bil-drulle" i normal svensk skrift.
Det finns en rolig svensk websida med mer eller mindre sökta exempel
på sådana olika tänkbara avstavningar på
http://hemsidor.torget.se/users/h/Hilbert/avsth.html
Jan Böhme
Anders Carlsson
>> Kastrullen.
> Det ord må du gerne forklare, for der hjælper min ordbog ikke.
Bestämd form av antingen en kastrull (som man kokar mat i) eller
en kast-rulle på ett fiskespö.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> Jeg er 56 år gammel, har boet forskellige steder i Danmark og
> har arbejdet som skolelærer, så det er ikke fordi jeg er uvant
> med at høre dansk talt på mange måder.
En tanke som slog mig - är det generellt lättare att förstå det
språk som talas i respektive huvudstad än dialekter på landet?
Jag tror jag förstår en Köpenhamnsbo bättre än någon på södra
Jylland[1], och samma sak gäller Oslo kontra västkusten, men där
har de ju talspråk som utgår från olika skriftspråk. Hur det är
i Helsingfors jämfört med övriga Finland kan jag inte uttala mig
om då jag inte förstår mer än typ två ord finska. Jag kan inte
heller bestämma mig om typiska Londonbor talar en lättare engelska
än andra, men där föredrar jag nästan kanadensare av de jag har
talat med per telefon osv.
Ang. TV4 följer jag den norsk språkgruppen och tyckte det var lite
kul när någon hade sett väderprognosen på svensk TV och tyckte att
Tone Bekkestad talade en väldigt konstig svenska, nästan med norsk
språkmelodi... och Frank förklarade att hon faktiskt är norska. :)
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> Jylland[1],
Oops, missade anekdoten om när jag var liten och familjen var på
semester i Fredricia och mina föräldrar inte alls kunde göra sig
förstådda när vi skulle beställa mat. Till slut fick de säga att
de skulle ha samma mat som den innan, men det kanske säger mer om
mina föräldrar än dialekten som restaurangpersonalen talade. Själv
var jag 13 år och sa inte så mycket alls.
--
Anders Carlsson
Roger Eriksson
> Charlie R skrev:
>
>>Här ska du få en nöt att knäcka:
>
>>"bildrulle"
>
> Den læste jeg med det samme: "bild-rulle" (dansk "billedruller").
> Er det ikke rigtigt?
bil-drulle (eng. road hog)
bild-rulle (eng. roll of film)
finskor?
Tamuel
> Helt enig. I øvrigt har jeg en skandinavisk ordbog. Den
> indeholder ikke særlig mange ord, men de såkaldt farlige ord
> oversættes fra ét sprog til de to andre.
Det kan dyka upp oväntad språkförbistring vid andra tillfällen.
Vi var ett gäng i Oslo, och så samtalade någon av oss med en norrman.
Norrmannen förklarade något, och svensken svarade "Mmm".
Då upprepade norrmannen vad han sade, men högre och tydligare.
Det visade sig nämligen att medan svensken menade "OK, jag har förstått!"
så trodde norrmannen att svensken menade "Vad sa du?"
Tamuel
"Anders Carlsson" <anders....@mds.mdh.se> skrev i meddelandet
news:k2gvfd6...@legolas.mdh.se...
> Bertel Lund Hansen <nosp...@lundhansen.dk> writes:
>
> > Jeg er 56 år gammel, har boet forskellige steder i Danmark og
> > har arbejdet som skolelærer, så det er ikke fordi jeg er uvant
> > med at høre dansk talt på mange måder.
>
> En tanke som slog mig - är det generellt lättare att förstå det
> språk som talas i respektive huvudstad än dialekter på landet?
>
> heller bestämma mig om typiska Londonbor talar en lättare engelska
> än andra, men där föredrar jag nästan kanadensare av de jag har
> talat med per telefon osv.
Har du hört Cockney?
De som jag tyckt pratat den allra vackraste engelskan av normalt folk har kommit
från Coventryområdet.
Tamuel
"Jan B?hme" <jan....@sh.se> skrev i meddelandet
news:5cbdad47.04101...@posting.google.com...
> Men det finns andra, som även svenskar kan fördela fel. Ett klassiskt
> exempel är "plåttermos" vilket alltså inte är mos gjort på plåtter,
> vad nu det skulle vara, utan en termosflaska (som jag nog är
> gammaldags nog att stava thermosflaska) av plåt.
Grejen med "plåtter-mos" är väl egentligen bara trolig att uppkomma när någon
gör en lista på olika typer av mos, och inkluderar "plåttermos" just för att få
nöjet att personen ifråga har ställt in sig på att det nämns olika sorters mos.
En kul parallell:
En svenska som var på semester i Grekland retade upp sig på menyn. Eftersom det
var ett välbesökt charterställe, så fanns det menyer på svenska.
Hon blev emellertid furiös när hon upptöckte att de inte hade översatt alla ord
till svenska.
Det var hon ända tills någon påtalade för henne att hon hade läst fel.
Hon trodde att po-ta-tis-mos (uttal det med grekisk feeling) var ett grekiskt
ord.
Tamuel
"Roger Eriksson" <trash...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:Xns95889D8068234...@130.133.1.4...
1) kvinnor från finland (med finska som modersmål åtm.)
2) skor man har på sig vid speciella tillfällen (fin-skor)
Roger Eriksson
@newsc.telia.net:
Jo, men nu var det mer menat som en övning till våra danska vänner.. ;-)
Bertel Lund Hansen
>Bestämd form av antingen en kastrull (som man kokar mat i)
Tak. Det hedder for øvrigt "kasserolle" på dansk.
Bertel Lund Hansen
>Jo, men nu var det mer menat som en övning till våra danska vänner.. ;-)
Hvad siger I så til det danske "blegrød"?
Faktisk er der en af skribenterne fra dk.kultur.sprog der har
samlet en side med danske dobbeltord:
Bertel Lund Hansen
>En tanke som slog mig - är det generellt lättare att förstå det
>språk som talas i respektive huvudstad än dialekter på landet?
Da jeg var barn, var svaret et ubetinget ja. Jeg påstår at man på
den tid kunne have fundet mindst 7 danskere som overhovedet ikke
kunne forstå hvad de andre sagde. Jeg selv var f.eks. hjælpeløs
når vi tog til Bornholm hvor min far er opvokset, og hvor hans
forældre havde boet hele deres liv. Han måtte oversætte næsten
hver gang en bornholmer snakkede til os børn.
I dag er dialekter så godt som forsvundet. De kan nærmest kun
høres som en særlig tone i et ellers temmelig rigsdansk sprog, og
så er der lige enkelte ord og udtryk der kun kendes på en bestemt
egn. Man kan dog godt høre de rigtige dialekter hvis man træffer
gamle mennesker.
>Jag tror jag förstår en Köpenhamnsbo bättre än någon på södra
>Jylland[1]
I Sønderjylland prøver de at holde kunstigt liv i dialekten. Det
skal nok passe at der er nogle derfra der kan være svære at
forstå. Men i alle større danske byer vil man høre sprog der ikke
er svært at forstå hvis man forstår rigsdansk.
>Jag kan inte heller bestämma mig om typiska Londonbor talar
>en lättare engelska än andra, men där föredrar jag nästan
>kanadensare av de jag har talat med per telefon osv.
Der er sket noget af den samme udvikling i England som i Danmark.
Jeg var på udvekslingstur til Skotland i cirka 1963, og vi blev
kørt i bus fra London til Edinburgh-egnen. Undervejs gjorde vi
holdt forskellige steder, og det var langt fra alle dialekterne
som jeg kunne forstå. Dengang var jeg naturligvis heller ikke så
trænet i at høre engelsk, men alligevel.
>Ang. TV4 följer jag den norsk språkgruppen och tyckte det var lite
>kul när någon hade sett väderprognosen på svensk TV och tyckte att
>Tone Bekkestad talade en väldigt konstig svenska, nästan med norsk
>språkmelodi... och Frank förklarade att hon faktiskt är norska. :)
Jeg vil se om jeg kan se en vejrudsigt med hende.
Bertel Lund Hansen
>förstådda när vi skulle beställa mat. Till slut fick de säga att
>de skulle ha samma mat som den innan, men det kanske säger mer om
>mina föräldrar än dialekten som restaurangpersonalen talade.
Det siger måske også noget om manglende sproglig fleksibilitet
hos tjeneren? Men det er jo umuligt at vide.
Jeg synes at det er lidt ærgerligt når danskere og svenskere
umiddelbart giver sig til at tale engelsk med hinanden. Det er
ikke noget jeg kender direkte til, men min svoger rejser en del
og fortæller at det er sådan. Når han så (i Sverige) begynder med
tillempet svensk, slår de andre over i svensk.
Bertel Lund Hansen
>Vi var ett gäng i Oslo, och så samtalade någon av oss med en norrman.
>Norrmannen förklarade något, och svensken svarade "Mmm".
>Då upprepade norrmannen vad han sade, men högre och tydligare.
LOL.
>Det visade sig nämligen att medan svensken menade "OK, jag har förstått!"
>så trodde norrmannen att svensken menade "Vad sa du?"
Tak, så ved jeg det.
Der er jo også den velkendte - vistnok sandfærdige - med en eller
anden stamme hvor nikken betyder nej, og rysten på hovedet (fra
side til side) betyder ja.
Torkel Franzen
> Jeg synes at det er lidt ærgerligt når danskere og svenskere
> umiddelbart giver sig til at tale engelsk med hinanden.
Detta är ett vedervärdigt fenomen som med kraft bör motarbetas. Jag
förstår allt danskar säger så länge de är beredda att upprepa
allting två gånger och undviker "halv tress".
Anders Carlsson
> Hvad siger I så til det danske "blegrød"?
Blek-röd och "ble"-gröt, vad nu ble betyder? Är blekröd den färg vi
kallar rosa, pink på engelska? Det låter annars som något Bengt Grive
kunde ha myntat på en konståkningstävling.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
>> Jeg synes at det er lidt ærgerligt når danskere og svenskere
>> umiddelbart giver sig til at tale engelsk med hinanden.
> Detta är ett vedervärdigt fenomen som med kraft bör motarbetas.
Jag tror det är lättare för oss som har svenska som modersmål att
förstå t.ex. danskar än de som invandrat och svenskan är andraspråk.
Som exempel kan jag ta min chef som är från Beijing, men har bott i
Sverige i nio år. Han talar och skriver bra svenska, men när han har
skriftlig eller muntlig kontakt med någon i Norge eller Danmark vill
han helst använda engelska, mycket för att vara säker på att förstå
motparten på en gång.
Jag minns också en klasskamrat från grundskolan som tillbringade ett
sommarlov i Köpenhamnstrakten. Den första dagen försökte de använda
svenska respektive danska, men snart gick de över till skolengelska.
Det är möjligt att det är lättare för vuxna att förstå grannspråken
än det är för barn?
De danska räkneorden är ett bekymmer för mig med, men det brukar alla
danskar veta om och försöker översätta till svenskanpassade termer.
Såg ni förresten programmen inför Eurovision Song Contest i våras där
en expertpanel från hela Norden samlats, och den danske deltagaren
hela tiden kom på sig med att ange årtal som de andra knappt förstod?
--
Anders Carlsson
Torsten Poulin
> Bertel Lund Hansen <nosp...@lundhansen.dk> writes:
>> Hvad siger I så til det danske "blegrød"?
> Blek-röd och "ble"-gröt, vad nu ble betyder?
En "ble" är en blöja. Blöjgröt.
--
Torsten
Torsten Poulin
> De danska räkneorden är ett bekymmer för mig med, men det brukar alla
> danskar veta om och försöker översätta till svenskanpassade termer.
Hvilket burde være enkelt da dansk rent faktisk har talord meget
lig de svenske. Fx tretiotte, femtini, syvtifire osv.
--
Torsten
Anders Carlsson
> En "ble" är en blöja. Blöjgröt.
Uäck, är det lika vidrigt som det låter, att barnet gjort på sig?
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
>> De danska räkneorden är ett bekymmer för mig med, men det brukar alla
>> danskar veta om och försöker översätta till svenskanpassade termer.
> Hvilket burde være enkelt da dansk rent faktisk har talord meget
> lig de svenske. Fx tretiotte, femtini, syvtifire osv.
Jag läste på en webbsida för något år sedan att den reformen aldrig
fått så stort genomslag, även om orden som du påpekar faktiskt _finns_.
--
Anders Carlsson
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>> En "ble" är en blöja. Blöjgröt.
> Uäck, är det lika vidrigt som det låter, att barnet gjort på sig?
Ja, antagligen. Men strängt taget kan det ju också vara en gröt laget
av blöjor.
--
Torsten
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>>> De danska räkneorden är ett bekymmer för mig med, men det brukar alla
>>> danskar veta om och försöker översätta till svenskanpassade termer.
>> Hvilket burde være enkelt da dansk rent faktisk har talord meget
>> lig de svenske. Fx tretiotte, femtini, syvtifire osv.
> Jag läste på en webbsida för något år sedan att den reformen aldrig
> fått så stort genomslag, även om orden som du påpekar faktiskt _finns_.
Reform og reform. De bliver aldrig brugt i normalt talesprog,
men der står forbavsende nok "FEMTI KRONER" på de danske
50-kronesedler og det er ganske almindeligt at bruge disse former
til at angive beløb på fx checks.
--
Torsten
Bertel Lund Hansen
>Blek-röd och "ble"-gröt, vad nu ble betyder? Är blekröd den färg vi
>kallar rosa, pink på engelska?
Cirka, men måske ikke præcis. Det er blot en uspecificeret bleg,
rød farve.
Panu H?glund
> "Bertel Lund Hansen" <nosp...@lundhansen.dk> skrev i meddelandet
> news:5vnan09itl7shhq6a...@news.stofanet.dk...
> > Helt enig. I øvrigt har jeg en skandinavisk ordbog. Den
> > indeholder ikke særlig mange ord, men de såkaldt farlige ord
> > oversættes fra ét sprog til de to andre.
>
> Det kan dyka upp oväntad språkförbistring vid andra tillfällen.
Min mor, som har finska som modersmål och är svensklärare till yrket,
berättade att en gång när hon reste i Danmark lärde hon på en
campingplats känna en dansk flicka som hette Minna. När flickan pekade
med fingret på sig själv och sade "Minna", blev morsan helt perplex,
för flickan uttalade namnet precis som det finska ordet för "jag"
("minä"). För en sekund höll min mor nästan på att säga: "Niin, sinä
sinä, mutta mikä sinun nimesi on?" ("Javisst, du är du, men vad heter
du?")
Namnet Minna har vi nog också i finskan, och det är ett relativt
utbrett och populärt flicknamn, men vi uttalar det nog annorlunda.
Lars Enderin
>
> Namnet Minna har vi nog också i finskan, och det är ett relativt
> utbrett och populärt flicknamn, men vi uttalar det nog annorlunda.
Här har vi ett exempel på ett ord (nog) som används annorlunda på
finlandssvenska jämfört med hur jag använder det.
När jag använder "nog" uttrycker jag en viss osäkerhet, men du använder
det på motsatt sätt, för att understryka vad du påstår. Ditt påstående
förändras knappast om båda "nog" tas bort.
Torkel Franzen
> > Namnet Minna har vi nog också i finskan, och det är ett relativt
> > utbrett och populärt flicknamn, men vi uttalar det nog annorlunda.
>
> Här har vi ett exempel på ett ord (nog) som används annorlunda på
> finlandssvenska jämfört med hur jag använder det.
> När jag använder "nog" uttrycker jag en viss osäkerhet, men du använder
> det på motsatt sätt, för att understryka vad du påstår.
Varför tror du det?
Charlie R
> Hvad siger I så til det danske "blegrød"?
Hvarme hveder hele dagen?
Charlie.
--
Never count your chickens before they rip your lips off
Charlie R
>
> Jag vet inte annat än att det blir enklare att förstå sina grannars
> språk, ju mer man läser. Man behöver inte förstå 100%. De ord som blir
> oklara vid första genomläsningen klarnar ofta småningom när/om de kommer
> igen. Gör de inte det, spelar det inte så stor roll om man förstår dem.
Ett ord som aldrig riktigt velat klarna för mig är "sgu".
Någon som vet?
Torsten Poulin
> Ett ord som aldrig riktigt velat klarna för mig är "sgu".
>
> Någon som vet?
Ja. "sgu" < "sågu" (med tryk på anden stavelse) < "så Gud".
I visse sammenhænge har der været et underforstået "hjælpe mig"
eller tilsvarende: Altså "så Gud hjælpe mig".
--
Torsten
Christian Henriksson
<anders....@mds.mdh.se> sayeth thus:
>En tanke som slog mig - är det generellt lättare att förstå det
>språk som talas i respektive huvudstad än dialekter på landet?
>
>Jag tror jag förstår en Köpenhamnsbo bättre än någon på södra
>Jylland[1], och samma sak gäller Oslo kontra västkusten, men där
>har de ju talspråk som utgår från olika skriftspråk.
Genuin köpenhamnska är riktigt svårt att förstå - det är där man
sväljer flest bokstäver, och det är den dialekten som verkar driva
danskan - men om man hamnar på andra ställen på Själland blir det
oftast lättare. För mig som skåning är dessutom bornholmskan mycket
enkel att förstå.
Christian Henriksson
(christianhenriksson @ telia.com)
--
"Keep the city clean!
Eat a pigeon every day."
Bo Wisén
: Hej alle
:
: Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
: jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
: forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
: ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
: fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
: (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
: bekræftet at de andre har det på lignende måde):
:
: uppochned u-pochned
: hitresta hi-tresta
: danskväll dansk-väll
:
Jag bor i Stockholm men är uppväxt i Malmö så jag är ju ganska van vid
danska språket, ända sedan jag som barn tittade på dansk "fjernsyn" och fick
se Jørgen Clevin tegne for børn. Den första bok jag minns att jag läste var
dansk och hette "Tipoldefar Kanin", och den började i stil med "Langt inne i
den dybe skov..." :-)
Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de danska räkneorden
som av för mig obegriplig anledning är uppbyggda på en slags 20-bas. "Tres"
är alltså 3 * 20 = 60 medan "halvtres" som ju då borde vara 30 i stället är
50.
I övrigt är det ju det danska "rolig" som motsvarar det svenska "lugn" medan
svenskans "rolig" är detsamma som danskans "morsom". Medan underligt nog
svenskans "orolig" och danskans "urolig" (stavas det så?) betyder samma sak.
Och jag till en viss del förstå att man kallar glass för "is", men då borde
ju en "isenkræmmer" vara någon som säljer glass, men i själva verket är det
en järnhandlare. :-)
Men en sak som jag tycker mig märka, och som jag nämnt på detta forum vid
något tidigare tillfälle, är att många genuina danska ord börjar ersättas av
skandinaviska/internationella. När jag växte upp var det väl ingen som sa
något annat än "bedstemor" och "bedstefar", idag verkar det som om
mormor/farmor och morfar/farfar slagit igenom.
Och likadant med "fjernsyn", i dag säger väl de flesta "TV"? Och visst heter
väl TV-huset i Köpenhamn "TV-byen", eller missminner jag mig? Har det hetat
så från början eller har det hetat "Fjernsyn-byen" någon gång?
När började man förresten använda "å" i danskan, för visst skrev man "aa"
förr?
/ Bosse
Charlie R
> "sgu" < "sågu" (med tryk på anden stavelse) < "så Gud".
> I visse sammenhænge har der været et underforstået "hjælpe mig"
> eller tilsvarende: Altså "så Gud hjælpe mig".
Tack!
Alexander Backlund
"Bo Wisén" <bow...@telia.com> skrev i meddelandet
news:1Wzdd.6671$d5.5...@newsb.telia.net...
> I övrigt är det ju det danska "rolig" som motsvarar det svenska "lugn"
medan
> svenskans "rolig" är detsamma som danskans "morsom". Medan underligt nog
> svenskans "orolig" och danskans "urolig" (stavas det så?) betyder samma
sak.
> Och jag till en viss del förstå att man kallar glass för "is", men då
borde
> ju en "isenkræmmer" vara någon som säljer glass, men i själva verket är
det
> en järnhandlare. :-)
Glass heter ju "ice (cream)" på engelska och "Eis" på tyska. På tyska heter
dessutom järn "Eisen", vilket gissningsvis skulle kunna förklara det danska
språkbruket.
Torsten Poulin
> Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de
> danska räkneorden som av för mig obegriplig anledning är
> uppbyggda på en slags 20-bas. "Tres" är alltså 3 * 20 = 60
> medan "halvtres" som ju då borde vara 30 i stället är 50.
"Halvtreds" - bemærk d'et, som ikke er i "tres" - er jo en
kortform af "halvtredsindstyve", egentlig halvtredje sinds
tyve, og "tres" er en kortform af "tresindstyve", tre sinds
tyve. Halvtredje er 2½, ganske som halvanden er 1½ (som svensk
halvannan). Halvfjerde er 3½, halvfemte er 4½ osv.
Så systemet er altså 2½ × 20, 3 × 20, 3½ × 20, 4 × 20 og 4½ × 20.
Halvtredje gange tyve, tre gange tyve, halvfjerde gange tyve,
fire gange tyve og halvfemte gange tyve. Halvtreds(indstyve),
tres(indstyve), halvfjerds(indstyve), firs(indstyve) og
halvfems(indstyve).
At det også kan hedde "fyrretyve" for 40 er en pudsighed
forårsaget af sprogets udvikling. Det er faktisk det samme ord
som svensk "fyrti(o)". Begge modsvarer oldislandsk/fornnordisk
"fjórutigi" (eller "fjórir tigir"). Her er "-tyve" med andre ord
ikke 20, men et 'tiotal' (dansk har vist ikke sådan et pragtfuldt
koncist ord for et antal af ti).
> Och likadant med "fjernsyn", i dag säger väl de flesta "TV"?
> Och visst heter väl TV-huset i Köpenhamn "TV-byen", eller
> missminner jag mig? Har det hetat så från början eller har det
> hetat "Fjernsyn-byen" någon gång?
Den har altid heddet TV-byen. Både "tv" og "fjernsyn" bruges i øvrigt.
--
Torsten
Charlie R
> När började man förresten använda "å" i danskan, för visst skrev man "aa"
> förr?
Det gjorde man, och dessutom skrev man substantiv med stor bokstav.
Läroboken i linjär algebra av Andersen-Bohr-Pedersen som vi hade
på sextiotalet var sådan. Jag minns fortfarande att "kolumn" hette
"Söjle" på danska.
Torsten Poulin
> När började man förresten använda "å" i danskan, för visst
> skrev man "aa" förr?
Officielt ved bekendtgørelse af 22. marts 1948, men nogle brugte
det langt tidligere og andre holdt fast ved "aa" ganske længe.
--
Torsten
Torsten Poulin
> På tyska heter dessutom järn "Eisen", vilket gissningsvis
> skulle kunna förklara det danska språkbruket.
På lågtyska heter "isenkram" minsann "isenkram" så gissningar är
faktiskt inte nödvendiga.
--
Torsten
Alexander Backlund
"Torsten Poulin" <t_usen...@hotmail.com> skrev i meddelandet
news:ALIAS.2to3...@uni-berlin.de...
Mina kunskaper i lågtyska är inte lika goda som dina.
Alexander Backlund
Varför ville man övergå till att använda Å?
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>> På lågtyska heter "isenkram" minsann "isenkram" så gissningar är
>> faktiskt inte nödvendiga.
> Mina kunskaper i lågtyska är inte lika goda som dina.
Hehe. Den kommentar får jag nog skylla mig själv. Spydigheten var
oavsiktlig. Dina kunskaper i lågtyska kan lätt vara bättre än
mina men jag hade den fördel att ha en dansk ordbok med ordets
etymologi för hand.
--
Torsten
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>>> När började man förresten använda "å" i danskan, för visst
>>> skrev man "aa" förr?
>> Officielt ved bekendtgørelse af 22. marts 1948, men nogle brugte
>> det langt tidligere og andre holdt fast ved "aa" ganske længe.
> Varför ville man övergå till att använda Å?
Det er et godt spørgsmål. Ifølge Henrik Galberg Jacobsen blev "å"
første gang foreslået af Jens Høysgaard i "Concordia res parvæ
crescunt" i 1743. Høysgaard skrev: "aa, som en dòbelt figûr, er
saa ubeqvæm at trykke accenterne over, at den helst burde skrives
å paa den svenske maade; eller, hvilket var bædre, som et aabet
o, saasom [her står et o hvor venstre del af typpen mangler -tp],
fordi aa aabner munden mere end o". I "Accentuered og Raisonnered
Grammatica" fra 1747 gentager han forslaget og henviser til hvor
klogt svenskerne bærer sig ad. Denne gang stod der ikke noget om
åbne o'er.
Abraham Møller foreslog i "Forsøg til en dansk Orthographie" fra
1781 at "aa" erstattes af "ao" eller "å".
I 1805 omtaler R. Nyerup i "Det Danske Sprogs Retskrivningstheorier"
"å" som et af bogstaverne i "De nyeste danske Orthographers
Alphabet". Selv brugte han dog "aa". Fra 1824 brugte Rasmus Rask "å".
I 1869 vedtog deltagerne i det nordiske retskrivningsmøde i
Stockholm at "å" burde indføres og det blev det da også i Svend
Grundtvigs "Dansk retskrivnings-ordbog" fra 1870. Men i "Dansk
Haandordbog" fra 1872, der blev anbefalet af Kultusministeriet,
blev der atter brugt "aa". I en ministeriel bekendtgørelse fra
1889 fastslås det at "å" ikke er acceptabelt i den officielle
norm.
(De sidste tre afsnit er også efter Galberg Jacobsen).
--
Torsten
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>>> När började man förresten använda "å" i danskan, för visst
>>> skrev man "aa" förr?
>> Officielt ved bekendtgørelse af 22. marts 1948, men nogle brugte
>> det langt tidligere og andre holdt fast ved "aa" ganske længe.
> Varför ville man övergå till att använda Å?
Det er et godt spørgsmål. Ifølge Henrik Galberg Jacobsen blev "å"
første gang foreslået af Jens Høysgaard i "Concordia res parvæ
crescunt" i 1743. Høysgaard skrev: "aa, som en dòbelt figûr, er
saa ubeqvæm at trykke accenterne over, at den helst burde skrives
å paa den svenske maade; eller, hvilket var bædre, som et aabet
o, saasom [her står et o hvor venstre del af toppen mangler -tp],
Tamuel
> Tamuel skrev:
>
> >Vi var ett gäng i Oslo, och så samtalade någon av oss med en norrman.
> >Norrmannen förklarade något, och svensken svarade "Mmm".
> >Då upprepade norrmannen vad han sade, men högre och tydligare.
>
> LOL.
>
> >Det visade sig nämligen att medan svensken menade "OK, jag har förstått!"
> >så trodde norrmannen att svensken menade "Vad sa du?"
>
> Tak, så ved jeg det.
Nu kan visserligen "mmm" betyda "Va?" i svenskan också, men bara om man säger
det med ett frågande tonfall.
Men det är nog enklare för en svensk att höra skillnaden än för en norrman.
Tamuel
> news:m3f9n0tvevcumkh14...@news.stofanet.dk...
> : Hej alle
> :
> : Under min svensklæsning er jeg stødt på nogle sammensatte ord som
> : jeg ved første læsning får opdelt forkert, og så virker de ganske
> : forvirrende. Nu kom jeg så til at tænke på om det kun er mig som
> : ikke-svensktalende der har det sådan, eller om nogle af jer
> : fornemmer det på samme måde. Her er tre ord der var drilagtige
> : (og jeg skrev for øvrigt om dem i den danske sproggruppe og fik
> : bekræftet at de andre har det på lignende måde):
> :
> : uppochned u-pochned
> : hitresta hi-tresta
> : danskväll dansk-väll
> :
> Jag bor i Stockholm men är uppväxt i Malmö så jag är ju ganska van vid
> danska språket, ända sedan jag som barn tittade på dansk "fjernsyn" och fick
> se Jørgen Clevin tegne for børn. Den första bok jag minns att jag läste var
> dansk och hette "Tipoldefar Kanin", och den började i stil med "Langt inne i
> den dybe skov..." :-)
>
> Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de danska räkneorden
> som av för mig obegriplig anledning är uppbyggda på en slags 20-bas.
Vigesimala talsystem är inte ovanliga.
I franskan finns ju detta med "quatre-vingt" som betyder åttio, och
"quatre-vingt-dix" som betyder nittio.
Spår av detta finns även i engelskan (det gick förr 20 shilling på ett pund).
I irländsk gaeliska har vi t.ex. fiche (20), deich ar fiche (30), da fiche (40),
da fiche's a deich (50).
Baskiskan har också tjugo som bas
Talbasen tjugo är naturlig med tanke på att vi har tio fingrar och tio tår.
Tamuel
>
> > Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de
> > danska räkneorden som av för mig obegriplig anledning är
> > uppbyggda på en slags 20-bas. "Tres" är alltså 3 * 20 = 60
> > medan "halvtres" som ju då borde vara 30 i stället är 50.
>
> "Halvtreds" - bemærk d'et, som ikke er i "tres" - er jo en
> kortform af "halvtredsindstyve", egentlig halvtredje sinds
> tyve, og "tres" er en kortform af "tresindstyve", tre sinds
> tyve. Halvtredje er 2½, ganske som halvanden er 1½ (som svensk
> halvannan). Halvfjerde er 3½, halvfemte er 4½ osv.
Kommer osökt att tänka på problemen i engelskan med "half past four", dvs att
när vi säger "halv fem" säger de "half past four".
Nåja, det var inte så knöligt, men när det numera har ändrats så att de säger
"half four" då vi säger "halv fem" så kan man misstänka att mången skolelev kan
bli lite förvirrad.
Bo Wisén
"Tamuel" <bwestlin...@comhem.se> skrev i meddelandet
news:ibCdd.6697$d5.5...@newsb.telia.net...
: Vigesimala talsystem är inte ovanliga.
: I franskan finns ju detta med "quatre-vingt" som betyder åttio, och
: "quatre-vingt-dix" som betyder nittio.
: Spår av detta finns även i engelskan (det gick förr 20 shilling på ett
pund).
: I irländsk gaeliska har vi t.ex. fiche (20), deich ar fiche (30), da fiche
(40),
: da fiche's a deich (50).
: Baskiskan har också tjugo som bas
:
: Talbasen tjugo är naturlig med tanke på att vi har tio fingrar och tio
tår.
När jag var liten och gick till Möllevångstorget tillsammans med min mor så
brukade hon köpa ett tjog ägg (20 st). Det har väl numera fallit ur bruk i
svenskan men är väl vad jag förstår ett exempel på att även svenskan i något
fall använt tjugo som bas. Jag kommer förresten också ihåg att hon köpte ett
mått grädde vilket jag tror var 1,5 dl.
När det gäller danska räkneord så är väl det som i mitt tycke lite
inkonsekventa att man använder 20 som bas i talspråk men 10 i skriftspråk,
för det skiljer ju ingenting mellan svenskan och danskan hur man skriver ett
tal. I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än tio,
t.ex. det hexadecimala som utgår från 12. Men då "lånar" vi ju också ett par
bokstäver som vi använder som siffror.
Någon nämnde att det står "femti kroner" på danska 50-kronorssedlar. Har det
någon gång stått "halvtreds kroner" på dessa?
Hur är det förresten med "jeans" idag. Säger danskarna "jeans" eller säger
man fortfarande "cowboybukser", en i mitt tycke underlig kombination av ett
engelskt ord (cowboy) och ett danskt (bukser). Har förresten för mig att det
heter olabukser eller något liknande på norska. :-)
/ Bosse
Jana
> tal. I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än tio,
> t.ex. det hexadecimala som utgår från 12.
Du menar förstås 16.
Torbjörn Svensson Diaz
Jan B?hme
> De bliver aldrig brugt i normalt talesprog,
> men der står forbavsende nok "FEMTI KRONER" på de danske
> 50-kronesedler og det er ganske almindeligt at bruge disse former
> til at angive beløb på fx checks.
Borde de inte också vara praktiska till att ange telefonnummer med?
Åtminstone om man vill gruppera siffrorna två och två, ger ju dessa
former möjlighet att nämna siffrorna i den ordning de kommer i
nummerföljden.
Jan Böhme
Jan B?hme
> Der er jo også den velkendte - vistnok sandfærdige - med en eller
> anden stamme hvor nikken betyder nej, og rysten på hovedet (fra
> side til side) betyder ja.
Det är vanligt på större delen av Balkan. Fast det _är_ inte precis
tvärtom som hemma. Vår jakande nickande sker ju genom att vi aktivt
roterar huvudet så att pannan rör sig nedåt-framåt. I den balkanska
nekande gesten är den aktiva rörelsen att pannan rör sig uppåt-bakåt -
en "baklängensnick" eller "omvänd nick". Och när vi skakar på huvudet
roterar vi ju huvudet sidledes, i horisontalplanet, lika aktivt åt
båda hållet. Den jakande gesten på Balkan går i stället ut på att man
tippar huvudet ömsevis åt höger, och ömsevis åt vänster sida.
Men för den som inte är van, är det lätt att tolka dem som precis vår
nick och vår huvudskakning.
Jan Böhme
Torsten Poulin
> När det gäller danska räkneord så är väl det som i mitt tycke
> lite inkonsekventa att man använder 20 som bas i talspråk men
> 10 i skriftspråk, för det skiljer ju ingenting mellan svenskan
> och danskan hur man skriver ett tal.
Ikke når man skriver med tal med cifre, selvfølgelig. Men bortset
fra brugen f toti¹, treti, firti, femti, seksti, syvti, otti
og nitti på checks med videre, er tyve, tred(i)ve, fyrre osv.
er enerådende i skriftsproget i øvrigt og svarer til det talte
sprog. At sige at tallene fra 50-99 bruger 20 som basis er vel
bare delvist sandt, for der tælles jo strengt taget i halve
tyvere. Fx halvtreds som er halvtredje, altså 2½, tyvere. Det
betyder i øvrigt ikke rigtig noget i nutidens sprog. Talordene
er for længst blevet opake og det er mit indtryk at mange,
formentlig de fleste, slet ikke er klar over hvad der ligger
til grund for at formerne er som de er. De er bare arbitrære
etiketter. Ganske ligesom alle mulige andre ord (hvorfor hedder
en kat en kat, en hest en hest osv.?). Hvor mange svensktalene
tænker mon til dagligt over hvorfor 20 hedder "tjugo" eller
hvorfor 1000 hedder "tusen"? Hvad der nok springer mere i øjnene
i dansk, også for dansktalende, er at enere nævnes før tiere i
det traditionelle system.
Jeg kom til at snippe dit spørgsmål om "femti kroner". Der har
tidligere stået "halvtreds kroner" på sedlerne. Der har vist
endda været en seddelserie med "halvtres", altså stavet uden "d".
¹ ja, "toti", selv om det ikke sparer nogle bogstaver i forhold
til "tyve".
--
Torsten
Jens Brix Christiansen
> Men en sak som jag tycker mig märka, och som jag nämnt på detta forum vid
> något tidigare tillfälle, är att många genuina danska ord börjar ersättas av
> skandinaviska/internationella. När jag växte upp var det väl ingen som sa
> något annat än "bedstemor" och "bedstefar", idag verkar det som om
> mormor/farmor och morfar/farfar slagit igenom.
Min far (född 1925) använde "bedstefar", men min generation (född
1951) använder oftast "morfar" osv.
> Och likadant med "fjernsyn", i dag säger väl de flesta "TV"?
Nej, vi säger fortfarande "fjernsyn", men det används inte i
officiella sammanhang.
> Och visst heter
> väl TV-huset i Köpenhamn "TV-byen", eller missminner jag mig?
Visst. Det ligger strax utanför stan i Mørkhøj (Gladsaxe Kommune).
> Har det hetat
> så från början eller har det hetat "Fjernsyn-byen" någon gång?
Det har hetat så hela tiden. Annars skulle det bli "Fjernsynsbyen".
TV-byen kommer förrestan att läggas ner om något år.
> När började man förresten använda "å" i danskan, för visst skrev man "aa"
> förr?
1948.
Torsten Poulin
> Torsten Poulin skrev:
>> [...] der står forbavsende nok "FEMTI KRONER" på de danske
>> 50-kronesedler og det er ganske almindeligt at bruge disse
>> former til at angive beløb på fx checks.
> Borde de inte också vara praktiska till att ange telefonnummer
> med? Åtminstone om man vill gruppera siffrorna två och två, ger
> ju dessa former möjlighet att nämna siffrorna i den ordning de
> kommer i nummerföljden.
Jo, det kan man synes, men det er der vist ingen der gør -
på trods af at danske telefonnumre ellers netop har cifrerne
grupperet to og to.
Selv ville jeg nok også finde det besværligt. Simpelthen fordi
det traditionelle system er så dybt rodfæstet. Et telefonnummer
som 98 76 54 32 tænker jeg på som fire tal, ikke som otte cifre.
Otteoghalvfems, seksoghalvfjerds, fireoghalvtreds, toogtredive.
Det ville selvfølgelig ikke ændres af at tænke på nummeret som
nitiotte, syvtiseks, femtifire, tretito, men fordi den type
talord stort set kun bruges i talesproget når man taler med andre
skandinaver føles det alligevel mærkeligt.i
At rækkefølgen af cifrerne kommer til at stemme overens med
hvordan de skal tastes spiller i praksis ikke nogen rolle. Som
(indfødt) dansktalende falder det så naturligt at syvogtredive
skrives og tastes 3 7 at det sker helt automatisk. Jeg tror
egentlig ikke jeg har fået forkert nummer på grund af det
nogensinde. Hvis jeg har, har det i hvert fald kun været meget få
gange.
--
Torsten
Torsten Poulin
> svensktalene
svensktalende
--
Torsten
Anders Carlsson
> I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än tio,
Men är "tyve" en talbas eller en multipel? Om det är en talbas, ska
danskarna ha unika namn för alla siffror 0-19 och dessutom skulle de
inte ha halvtreds, halvfjerds utan använda [2..4]*20 + 10, vad nu det
skulle heta.
Hur fransmän, irer, baskier, sumerer och andra folkslag som räknat
med 20 gjort vet jag inte, men de flesta har nog inte använt det som
det vi idag skulle kalla för en talbas?
--
Anders Carlsson
Torsten Poulin
> Men är "tyve" en talbas eller en multipel? Om det är en talbas, ska
> danskarna ha unika namn för alla siffror 0-19 och dessutom skulle de
> inte ha halvtreds, halvfjerds utan använda [2..4]*20 + 10, vad nu det
> skulle heta.
Jeg vil mene at det er det ikke er en basis af netop den grund.
Systemet er i øvrigt sært. Det første talord der er baseret på et
multiplum af 20 er 50. Allerede her indgår der en halv tyver.
Talordene "tyve", "tred(i)ve" og "fyrre(tyve)" har samme
etymologi som svensk "tjugo", "tretti(o)" og "fyrti(o)".
I "tyve" er /g/ bare blevet til /v/ udtalt [v] eller [w]. Den
ubetonede vokal er som altid i dansk blevet til schwa skrevet
"e". Gammeldansk havde "tjuge" og oldislandsk "tjogu" (ved siden
af "tuttugu").
I "tred(i)ve" er /t/ blevet svækket til [ð] og /g/ har fået samme
behandling som i "tyve". Gammeldansk havde "thretiuge". Vi kan
sammenligne med den sene, ubøjelige oldislandske form "þrjátigi"
(og med den ældre "þrír tigir").
"Fyrre(tyve)" hed på gammeldansk "fyritiugu", svarende til
fornsvensk "fiuretighi" og den sene, ubøjelige oldislandske form
"fjórutigi".
--
Torsten
Arndt Jonasson
"Tamuel" <bwestlin...@comhem.se> writes:
> Kommer osökt att tänka på problemen i engelskan med "half past four", dvs att
> när vi säger "halv fem" säger de "half past four".
> Nåja, det var inte så knöligt, men när det numera har ändrats så att de säger
> "half four" då vi säger "halv fem" så kan man misstänka att mången skolelev kan
> bli lite förvirrad.
Vad avser du med "numera har ändrats"?
Bertel Lund Hansen
>Borde de inte också vara praktiska till att ange telefonnummer med?
Det bruges aldrig.
>Åtminstone om man vill gruppera siffrorna två och två, ger ju dessa
>former möjlighet att nämna siffrorna i den ordning de kommer i
>nummerföljden.
Ganske rigtigt, men det fornemmes ikke som et problem når man er
vokset op med det 'omvendte' talsystem.
Og så et spørgsmål om "borde". Vi har på dansk verbet "burde" som
vel er cirka det samme. Men vores "burde" udtrykker et krav,
f.eks. af moralsk art. Udtrykker det svenske "borde" det samme,
eller er bruges det bare neutralt - altså i stil med "Ville det
ikke være praktisk ..."?
--
Bertel
http://bertel.lundhansen.dk/ FIDUSO: http://fiduso.dk/
Bertel Lund Hansen
>Nu kan visserligen "mmm" betyda "Va?" i svenskan också, men bara om man säger
>det med ett frågande tonfall.
Så bruges den lyd ens på dansk og svensk.
>Men det är nog enklare för en svensk att höra skillnaden än för en norrman.
Hvis nordmændene kun kender én betydning af lyden, kan de ikke
'høre' forskel på tonefaldet.
Bertel Lund Hansen
>båda hållet. Den jakande gesten på Balkan går i stället ut på att man
>tippar huvudet ömsevis åt höger, och ömsevis åt vänster sida.
Du mener vel "nekande"?
>Men för den som inte är van, är det lätt att tolka dem som precis vår
>nick och vår huvudskakning.
Tak for forklaringen. Det er ret interessant.
Bertel Lund Hansen
>Ett ord som aldrig riktigt velat klarna för mig är "sgu".
Det er et bandeord, men ikke et af de stærke. Hvis du er den
mindste smule i tvivl om hvilket sprogligt niveau du kan tillade
dig at anvende over for en dansker, så undgår du at sige "sgu",
men de fleste vil nok ikke tage sig af det - ud over at det måske
lyder pudsigt i en udlændings mund.
Arndt Jonasson
Bertel Lund Hansen <nosp...@lundhansen.dk> writes:
> Og så et spørgsmål om "borde". Vi har på dansk verbet "burde" som
> vel er cirka det samme. Men vores "burde" udtrykker et krav,
> f.eks. af moralsk art. Udtrykker det svenske "borde" det samme,
> eller er bruges det bare neutralt - altså i stil med "Ville det
> ikke være praktisk ..."?
Jo, "borde" kan användas krävande: "du borde städa rummet nu", "han
borde inte svära så mycket".
Det kanske är så enkelt som att det är krävande när subjektet är en
person, och neutralt annars.
"Tåget borde komma nu" kan dels vara ett helt neutralt uttalande om
när tåget kan tänkas komma, dels en irriterad kommentar om
järnvägsbolagets kompetens när ankomsttiden är inne och inget tåg
visar sig.
"Krävande" kanske är för starkt, ibland är det snarare rådgivande: "du
borde ta bussen, det sparar du fem minuter på". I det fallet låter
"bör" litet mer krävande i mina öron.
Bertel Lund Hansen
>I övrigt är det ju det danska "rolig" som motsvarar det svenska "lugn" medan
>svenskans "rolig" är detsamma som danskans "morsom". Medan underligt nog
>svenskans "orolig" och danskans "urolig" (stavas det så?) betyder samma sak.
Ja, det er rigtigt stavet. Men fænomenet (at samme ord bruges med
to betydninger) er ikke usædvanligt. På dansk betyder "rar" det
samme som på svensk, mens det betyder "mærkelig" på norsk.
Imidlertid har vi det danske ord "raritet" som betyder "en
mærkelig eller sjælden genstand".
>Och jag till en viss del förstå att man kallar glass för "is", men då borde
>ju en "isenkræmmer" vara någon som säljer glass, men i själva verket är det
>en järnhandlare. :-)
Ja, men det sidste "is" kommer fra det tyske "Eisen" der betyder
"jern".
Hvad hedder i øvrigt "iskold" på svensk? "Glasskall"?
("Iskold" kan bruges både om vejret og om en person)
>Men en sak som jag tycker mig märka, och som jag nämnt på detta forum vid
>något tidigare tillfälle, är att många genuina danska ord börjar ersättas av
>skandinaviska/internationella. När jag växte upp var det väl ingen som sa
>något annat än "bedstemor" och "bedstefar", idag verkar det som om
>mormor/farmor och morfar/farfar slagit igenom.
Jeg er i tvivl om hvad du mener. Hvilke ord kalder du
"skandinaviska/internationella"? På dansk bruges begge de nævnte
slags vel cirka lige meget.
>Och likadant med "fjernsyn", i dag säger väl de flesta "TV"?
Jeg ved ikke hvad der siges mest på dansk. Vi bruger begge dele.
Selv siger jeg "fjernsyn" tiere end "tv" undtagen hvis "tv" er en
fast del af et navn eller et ord ("Tv2", "tekst-tv").
>Och visst heter väl TV-huset i Köpenhamn "TV-byen"
Ja, det gør den.
>När började man förresten använda "å" i danskan, för visst skrev man "aa"
>förr?
Jeg kan ikke huske hvornår det begyndte - vistnok i 1700-tallet
engang - men det blev officiel norm i 1948 samtidig med at
navneord ikke længere skulle skrives med stort. Imidlertid er å
ikke slået helt igennem. Der er mange personnavne der staves med
aa, og der er nogle byer der kæmper en brav kamp for at blive ved
med at have aa i navnet. Det kan faktisk fremprovokere
forbavsende stærke følelser. Én person har f.eks. meddelt at han
alligevel ikke ville være medlem af Fiduso fordi jeg konsekvent
bruger å i alle bynavnene (hvilket er korrekt selv om aa også kan
være det) og således skrev "Ålborg" som hans hjemby.
Bertel Lund Hansen
>När jag var liten och gick till Möllevångstorget tillsammans med min mor så
>brukade hon köpa ett tjog ägg (20 st). Det har väl numera fallit ur bruk i
>svenskan men är väl vad jag förstår ett exempel på att även svenskan i något
>fall använt tjugo som bas.
På dansk har vi ordet "snes" der betyder "20". Det er dog stærkt
på vej ud af sproget.
>När det gäller danska räkneord så är väl det som i mitt tycke lite
>inkonsekventa att man använder 20 som bas i talspråk men 10 i skriftspråk,
>för det skiljer ju ingenting mellan svenskan och danskan hur man skriver ett
>tal. I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än tio,
>t.ex. det hexadecimala som utgår från 12. Men då "lånar" vi ju också ett par
>bokstäver som vi använder som siffror.
>
>Någon nämnde att det står "femti kroner" på danska 50-kronorssedlar. Har det
>någon gång stått "halvtreds kroner" på dessa?
Nej, det tror jeg ikke.
(Årstallene er trykkeår):
1875: halvtredsindstyve
1883-1904: halvtredsindstyve
1911-1939: halvtresindstyve (bemærk manglende d!)
1944: halvtresindstyve (bemærk manglende d!)
Fra 1956 og fremefter har der stået "femti".
Man kan se de danske pengesedler siden 1945 her:
http://www.nationalbanken.dk/DNDK/money.nsf/side/OEvrige_sedler!OpenDocument
>Hur är det förresten med "jeans" idag. Säger danskarna "jeans" eller säger
>man fortfarande "cowboybukser"
Jeg siger slet ikke "jeans". Google finder "jeans" på ca. 7 gange
så mange sider som "cowboybukser", men om det afspejler
dagligbrug, ved jeg ikke.
>en i mitt tycke underlig kombination av ett
>engelskt ord (cowboy) och ett danskt (bukser).
Din fornemmelse skyldes måske at man forsvensker ordene lidt mere
end vi fordansker dem? For os er der i hvert fald ikke noget sært
ved at kombinere (engelske) indlån med rent danske ord:
computerberegning, printerudskrift osv.
>Har förresten för mig att det heter olabukser eller något liknande på norska. :-)
Det giver 583 træffere på Google, mens "jeans" giver 13'700 -
begge på norske sider.
Bertel Lund Hansen
>Jeg kom til at snippe dit spørgsmål om "femti kroner". Der har
>tidligere stået "halvtreds kroner" på sedlerne.
Niks.
Se mit andet indlæg.
Lars Enderin
> Bo Wisén skrev:
>
>
>>I övrigt är det ju det danska "rolig" som motsvarar det svenska "lugn" medan
>>svenskans "rolig" är detsamma som danskans "morsom". Medan underligt nog
>>svenskans "orolig" och danskans "urolig" (stavas det så?) betyder samma sak.
>
>
> Ja, det er rigtigt stavet. Men fænomenet (at samme ord bruges med
> to betydninger) er ikke usædvanligt. På dansk betyder "rar" det
> samme som på svensk, mens det betyder "mærkelig" på norsk.
> Imidlertid har vi det danske ord "raritet" som betyder "en
> mærkelig eller sjælden genstand".
Raritet är likadant på svenska. "Rar" kan också betyda sällsynt,
speciellt om växter.
>
>>Och jag till en viss del förstå att man kallar glass för "is", men då borde
>>ju en "isenkræmmer" vara någon som säljer glass, men i själva verket är det
>>en järnhandlare. :-)
>
>
> Ja, men det sidste "is" kommer fra det tyske "Eisen" der betyder
> "jern".
>
> Hvad hedder i øvrigt "iskold" på svensk? "Glasskall"?
> ("Iskold" kan bruges både om vejret og om en person)
"Iskall", med samma användningsområde.
Bertel Lund Hansen
>"Krävande" kanske är för starkt, ibland är det snarare rådgivande: "du
>borde ta bussen, det sparar du fem minuter på". I det fallet låter
>"bör" litet mer krävande i mina öron.
Det lyder som om verberne bruges helt ens. "Krævende" vil jeg
f.eks. kalde det i følgende sætning:
Forældre bør holde opsyn med deres børn.
Bertel Lund Hansen
>Jeg siger slet ikke "jeans". Google finder "jeans" på ca. 7 gange
>så mange sider som "cowboybukser", men om det afspejler
>dagligbrug, ved jeg ikke.
Jeg spurgte lige min datter på 27. Hun siger kun "cowboybukser".
Vi blev enige om at "jeans" mest bruges af firmaer og
forretninger og at det afspejler sig på hjemmesiderne.
Lars Enderin
> Bertel Lund Hansen wrote:
>> Hvad hedder i øvrigt "iskold" på svensk? "Glasskall"?
>> ("Iskold" kan bruges både om vejret og om en person)
>
> "Iskall", med samma användningsområde.
Egentligen betyder ju "glass" is, från det franska ordet glace, varav
också glas kommer. I övriga sammanhang används is (eller förstås snö)
som namn på fruset vatten.
Torsten Poulin
> Egentligen betyder ju "glass" is, från det franska ordet glace, varav
> också glas kommer. I övriga sammanhang används is (eller förstås snö)
> som namn på fruset vatten.
Dansk har "glas" fra nedertysk. Det har stort set erstattet et
tidligere "glar", der stadig indgår i fx "glarmester". "Glar"
genfinder vi i oldislandsk som "gler". Jeg antager at forskellen
-r/-s skyldes de nordiske sprogs udvikling af /-z/ > /-r/. Fransk
har slet ingen plads her. Ordet er i øvrigt beslægtet med "gul".
--
Torsten
Arndt Jonasson
Vi har dessutom ordet "isglass" för glass som består ungefär av
fruset vatten med litet smak- och färgämnen, men inget mjölkbaserat.
Ibland ställer man sig skämtsamt frågan om det heter "isis" på norska
och danska.
Anders Carlsson
> Vi har dessutom ordet "isglass" för glass som består ungefär av
> fruset vatten med litet smak- och färgämnen, men inget mjölkbaserat.
> Ibland ställer man sig skämtsamt frågan om det heter "isis" på norska
> och danska.
I själva verket heter det saft-is, åtminstone på norska. På glassfronten
kan det vara intressant att besöka norska Diplom-Is hemsida efter att
de gått samman med svenska Triumfglass och även säljer glass på den
danska marknaden. Där kan man jämföra samtidigt sortiment på de tre
marknaderna och se vilka glassar som av tradition finns i ett land
men inte i de andra, respektive vilka som säljs på alla marknader.
--
Anders Carlsson
Lars Enderin
Danmark. Däremot kommer glass av franska glace och skrevs även så förr.
Bertel Lund Hansen
>Ibland ställer man sig skämtsamt frågan om det heter "isis" på norska
>och danska.
Hæ. Vi kalder det "vandis" med tanke på "saftevand" eller måske
"sodavand".
Bo Wisén
"Jana" <sp...@jana.se> skrev i meddelandet
news:2tp3mqF...@uni-berlin.de...
: "Bo Wisén" kvad:
: > tal. I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än
: > t.ex. det hexadecimala som utgår från 12.
: Du menar förstås 16.
Naturligtvis.... min korrekturläsare hade ledigt i morse :-)
/ Bosse
Bo Wisén
"Jens Brix Christiansen" <je...@alesia.dk> skrev i meddelandet
news:8ce8d2a4.04102...@posting.google.com...
:
: Det har hetat så hela tiden. Annars skulle det bli "Fjernsynsbyen".
: TV-byen kommer förrestan att läggas ner om något år.
Vad är bakgrunden till det och vad kommer i stället? För jag förmodar att DR
inte ska läggas ner.
/ Bosse
Christian Henriksson
<t_usen...@hotmail.com> sayeth thus:
>Bo Wisén skrev:
>
>> Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de
>> danska räkneorden som av för mig obegriplig anledning är
>> uppbyggda på en slags 20-bas. "Tres" är alltså 3 * 20 = 60
>> medan "halvtres" som ju då borde vara 30 i stället är 50.
>
>"Halvtreds" - bemærk d'et, som ikke er i "tres" - er jo en
>kortform af "halvtredsindstyve", egentlig halvtredje sinds
>tyve, og "tres" er en kortform af "tresindstyve", tre sinds
>tyve. Halvtredje er 2½, ganske som halvanden er 1½ (som svensk
>halvannan). Halvfjerde er 3½, halvfemte er 4½ osv.
Att "sinds" betyder "gånger" kan man också lägga märke till i
svenskans "någonsin"="någon gång".
Christian Henriksson
(christianhenriksson @ telia.com)
--
"Keep the city clean!
Eat a pigeon every day."
Bertel Lund Hansen
>Att "sinds" betyder "gånger" kan man också lägga märke till i
>svenskans "någonsin"="någon gång".
Ja, det har vi også på dansk som "nogensinde" og i det mindre
brugte "ingensinde". Begge må gerne skrives i to ord.
Tamuel
"Arndt Jonasson" <do-no...@invalid.net> skrev i meddelandet
news:yzdu0so...@invalid.net...
Jag menar att jag inte hade hört talas om att det hette "half four" förr.
Tamuel
"Lars Enderin" <lars.e...@telia.com> skrev i meddelandet
news:ciOdd.6713$d5.5...@newsb.telia.net...
> Lars Enderin wrote:
>
> > Bertel Lund Hansen wrote:
> >> Hvad hedder i øvrigt "iskold" på svensk? "Glasskall"?
> >> ("Iskold" kan bruges både om vejret og om en person)
> >
> > "Iskall", med samma användningsområde.
>
> Egentligen betyder ju "glass" is, från det franska ordet glace, varav
> också glas kommer.
Sedan kan man ju krångla till det med isglass.
Tamuel
"Christian Henriksson" <che...@tiscali.se> skrev i meddelandet
news:ALIAS.2pofn0pc3mag81...@4ax.com...
> Lo and behold, on 20 Oct 2004 21:09:33 GMT Torsten Poulin
> <t_usen...@hotmail.com> sayeth thus:
>
> >Bo Wisén skrev:
> >
> >> Det finns ju en del klassiska fallgropar bortsett från de
> >> danska räkneorden som av för mig obegriplig anledning är
> >> uppbyggda på en slags 20-bas. "Tres" är alltså 3 * 20 = 60
> >> medan "halvtres" som ju då borde vara 30 i stället är 50.
> >
> >"Halvtreds" - bemærk d'et, som ikke er i "tres" - er jo en
> >kortform af "halvtredsindstyve", egentlig halvtredje sinds
> >tyve, og "tres" er en kortform af "tresindstyve", tre sinds
> >tyve. Halvtredje er 2½, ganske som halvanden er 1½ (som svensk
> >halvannan). Halvfjerde er 3½, halvfemte er 4½ osv.
>
> Att "sinds" betyder "gånger" kan man också lägga märke till i
> svenskans "någonsin"="någon gång".
Eller i "tusen sinom tusen" vilket betyder ordagrant "tusen gånger tusen", dvs
en miljon.
Känner man till det så kan man undvika en horrör som "miljoner sinom miljoner",
vilken förekommit.
Charlie R
>
> Borde de inte också vara praktiska till att ange telefonnummer med?
> former möjlighet att nämna siffrorna i den ordning de kommer i
> nummerföljden.
Detta kommer mig att tänka på den scen i 'Picassos äventyr' där
Picasso svarar i telefon: "Neuf neuf neuf neuf neuf neuf".
Det hade inte alls varit lika roligt om han svarat "quatre-vingts
dis-neuf" eller ens "nieoghalvfems" upprepat tre gånger.
--
Charlie.
Charlie R
> "Bo Wisén" kvad:
>> tal. I dessa datortider använder vi ibland talsystem med annan bas än tio,
>> t.ex. det hexadecimala som utgår från 12.
> Du menar förstås 16.
Han menar nog det sedecimala talsystemet.
--
Charlie.
Charlie R
Det gäller sannolikt för det svenska ordet 'glas' också. Glas heter
ju faktiskt 'verre' på franska.
--
Charlie.
Mats Löfdahl
Påminner mig om Povel Ramels berättelse om Otto Tott, skåning med
telefonnummer 111, svarandes i telefon:
- Ottottott, ittittitt.
--
-- Mats Löfdahl --
--