hg = 100 g?
Barbara Langer
Jag läste i ett recept: 2 hg (2 1/3 dl) stösocker
Hur mycket är det i gramm? Är det 200 gramm?
2 1/3 dl - det är för mig också ett problem hur
mycket gramm det kan vara.
1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
Jag vore mycket tacksamt, om någon kunde svara mig.
Tack så mycket för svaret, om jag får ett.
Det är nu ingen trafik här redan så länge.
Vad har händ?
hälsning
Barbara
Anders Carlsson
> Jag läste i ett recept: 2 hg (2 1/3 dl) stösocker
> Hur mycket är det i gramm? Är det 200 gramm?
1 hg = 100 gram. Alltså är 2 hg = 200 gram. I receptet var
också angivet hur stor volym det är. Från förpackningen med
DanSukker strösocker:
1 msk = 10-12 g
1.0 dl = c:a 88 g
1.2 dl = c:a 100 g
Alltså skulle 2 hg vara 2.4 dl, eller avrundat 2 1/3 dl.
> 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
Det beror på vilken ingrediens det är.
1 dl strösocker = c:a 88 g
1 dl vatten = 100 g
1 dl solrosolja = drygt 100 g (enligt förpackningen)
För mjöl, mjölk osv gäller andra mått. På en del dl-mått finns
det viktskalor för mjöl och socker, och de är graderade olika.
--
Anders Carlsson
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Jag läste i ett recept: 2 hg (2 1/3 dl) stösocker
> Hur mycket är det i gramm? Är det 200 gramm?
Nej.
> 2 1/3 dl - det är för mig också ett problem hur
> mycket gramm det kan vara.
Går inte att säga. Det peror på materialet, och hur finkornigt det är.
> 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
Stämmer enbart för vatten. (För kvicksilver är 1dl 1400 g, för ren sprit
80 gram).
--
Kaj
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Barbara Langer <Barbara...@t-online.de> wrote:
>> Jag läste i ett recept: 2 hg (2 1/3 dl) stösocker
>> Hur mycket är det i gramm? Är det 200 gramm?
> Nej.
... dummade mig rejält i hastigheten. Naturligtvis är 2hg = 200 gram.
>> 2 1/3 dl - det är för mig också ett problem hur
>> mycket gramm det kan vara.
> Går inte att säga. Det peror på materialet, och hur finkornigt det är.
>> 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
> Stämmer enbart för vatten. (För kvicksilver är 1dl 1400 g, för ren sprit
> 80 gram).
För just den formen av strösocker som avses väger 1 dl
200/2.33 = 86 gram.
--
Kaj
Anders Carlsson
>> Det peror på materialet, och hur finkornigt det är.
> För just den formen av strösocker som avses väger 1 dl
> 200/2.33 = 86 gram.
Finns det förresten olika grad finkornigt strösocker? Jag inser att
florsocker eller liknande väger mer per dl än strösocker, men då är
det en annan sockerprodukt. Motsatsen gäller för pärlsocker som är
mer grovkornigt än strösocker, men frågan är om olika tillverkare
har aningen grövre eller finare strösocker än andra.
Jag såg en TV-kock härom veckan, som envisades att väga varenda
ingrediens istället för att använda volymmått, då olika mått kan
ha viss avvikelse och kanske även ingredienserna kan skilja i volym.
Det var 2 gram malen kanel hit och 10 gram socker dit.
--
Anders Carlsson
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid writes:
>>> Det peror på materialet, och hur finkornigt det är.
>> För just den formen av strösocker som avses väger 1 dl
>> 200/2.33 = 86 gram.
> Finns det förresten olika grad finkornigt strösocker?
Ingen aning, men varför inte? Varför skulle kornstorleken (och -formen)
för strösocker vara standardiserad för fabriker i Sverige, Thailand,
Venezuela, USA...?
--
Kaj
Anders Carlsson
>> Finns det förresten olika grad finkornigt strösocker?
>
> Ingen aning, men varför inte? Varför skulle kornstorleken (och -formen)
> för strösocker vara standardiserad för fabriker i Sverige, Thailand,
> Venezuela, USA...?
Det raffinerade sockret kanske av naturen bildar en viss kornstorlek
när det bryts sönder. Men det tål att undersökas. Här i Sverige har
DanSukker nästan oligopol (tror jag det heter) på sockerprodukter,
men emellanåt säljer några affärer ett finskt (?) strösocker till
extrapris. Jag ska passa på nästa gång och köpa ett paket för att
jämföra kornstorleken dem emellan. Visserligen är Finland grannar
med Sverige och Danmark, så skillnaden kanske är mindre än för ev.
strösocker från Thailand eller Venezuela, men någonstans måste man
börja sina vetenskapliga undersökningar. Det kanske finns något
paket Rättvisemärkt strösocker från fjärran länder också.
--
Anders Carlsson
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid writes:
>>> Finns det förresten olika grad finkornigt strösocker?
>>
>> Ingen aning, men varför inte? Varför skulle kornstorleken (och -formen)
>> för strösocker vara standardiserad för fabriker i Sverige, Thailand,
>> Venezuela, USA...?
> Det raffinerade sockret kanske av naturen bildar en viss kornstorlek
> när det bryts sönder. Men det tål att undersökas. Här i Sverige har
> DanSukker nästan oligopol (tror jag det heter) på sockerprodukter,
> men emellanåt säljer några affärer ett finskt (?) strösocker till
> extrapris.
I Finland fanns det ett sockerbolag, Suomen Sokeri (80-tal). Det blev endel
uppköp, fusioner osv (vem ids hålla reda på sådant) och bolagets namn har
bytts några varv. Jag tror att det numera är samma DanSucker i hela Norden.
> så skillnaden kanske är mindre än för ev.
> strösocker från Thailand eller Venezuela, men någonstans måste man
> börja sina vetenskapliga undersökningar. Det kanske finns något
> paket Rättvisemärkt strösocker från fjärran länder också.
Thailand och Venezuela var naturligtvis snabbt hopkokade namn, vet inte
ens om det finns sockerfabriker i just de länderna. Men de är möjligast
långt ifrån varandra. Men om nu salt kan kristallisera sig i olika
former, varför inte då socker?
(grundpoängen var ju iofs att 1dl INTE är 100 gram)
--
Kaj
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> "Barbara Langer" skrev:
> > Jag läste i ett recept: 2 hg (2 1/3 dl) stösocker
> > Hur mycket är det i gramm? Är det 200 gramm?
> 1 hg = 100 gram. Alltså är 2 hg = 200 gram. I receptet var
> också angivet hur stor volym det är. Från förpackningen med
> DanSukker strösocker:
> 1 msk = 10-12 g
> 1.0 dl = c:a 88 g
> 1.2 dl = c:a 100 g
Jag undrar mig, varför man mätar något vad ingen
vätskar är i dl resp. liter (1 liter jordgubbar).
> Alltså skulle 2 hg vara 2.4 dl, eller avrundat 2 1/3 dl.
Det med hg har jag nu förtstått: 1 hg mjöl har så mycket
gram som 1 hg socker, till exempel = 100 gram
> > 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
> Det beror på vilken ingrediens det är.
> 1 dl strösocker = c:a 88 g
> 1 dl vatten = 100 g
> 1 dl solrosolja = drygt 100 g (enligt förpackningen)
nå god, men hur kan man veta hur mycket det olika
livsmedlar är - man behöver den precisa vikten. Om man
vill baka, så är det visst viktigt.
> För mjöl, mjölk osv gäller andra mått.
Det är komplicerat, om man inte vet, hur mycket vikt
det allt har. Jag har en bakbok från ICA provköket
"sju sorters kakor". Och vill gärna baka recept ut denna
bok...
Finns det kanske i internet en länk, med en tabell för
sådana saker?
> På en del dl-mått finns det viktskalor för mjöl och
> socker, och de är graderade olika.
ja, men det räckar inte. I recept står allehanda mer
ingredienser utom mjöl och socker.
Jag vet att det finns i Serige måttsats, dl- och litermått -
står i ICAs bakboken. Men om man inte har sådant måsta man
kunna baka också recept ut denna bakbok, tycker jag.
I denna bok står: måtten är standardiserade efter SI-systemet.
Vad betyder "SI-systemet".
Titta ungefär en sådan tabell sökar jag - det behövs naturligtvis
inte så speciell "förpackad", som det här:
========== REZKONV-Rezept - RezkonvSuite v1.2.1
Titel: Meal-Master Maßeinheiten
Kategorien: Info
Menge: 1 Info
============================ QUELLE ============================
-- Erfasst *RK* 14.09.2006 von
-- Barbara Langer
Liste der zulässigen Meal-Master Maßeinheiten
(gepostet von Ulli Fetzer in der Newsgroup: de.rec.mampf)
Einheiten, die nicht exakt gemessen werden können:
sm small klein
md medium mittel
lg large groß
cn can Dose
ct carton Karton
pk package Paket, Packung
dr drop Tropfen
ds dash Spritzer, Schuß
pn pinch Prise, Messerspitze, Spur, Hauch
bn bunch Bund
sl slice Scheibe
Metrische Hohlmaße:
ts,t teaspoon Teelöffel ~ 5 ml
tb,T tablespoon Eßlöffel ~ 15 ml
c cup Tasse ~ 250 ml
ml milliliter ccm = 1/1000 l
cb cubic centimeter ccm = ml = 1/1000 l
cl centiliter 1/100 l
dl deciliter 1/10 l = 100 ml = 100 ccm
l liter Liter
Metrische Gewichtsmaße:
g gram Gramm
kg kilogram Kilogramm
Metrische Gewichtsmaße, die in der Küche kaum Bedeutung haben:
mg milligram 1/1000 g
cg centigram 1/100 g
dg decigram 1/10 g
Amerikanische Hohlmaße:
fl fluid ounce ~ 30 ml
pt pint ~ 1/2 l
qt quart ~ 1 l
ga gallon ~ 4 l
Amerikanische Gewichtsmaße:
oz ounce ~ 28 g
lb pound ~ 450 g
(gepostet von Ilka Spiess in der Newsgroup: de.rec.mampf)
(deutsche Tassen)
1 Tasse = 240 ml
1/2 Tasse = 120 ml
1/4 Tasse = 60 ml
1/3 Tasse = 80 ml
=====
hälsning Barbara
Barbara Langer
Kai Stenberg skrev:
> Barbara Langer wrote:
> > 2 1/3 dl - det är för mig också ett problem hur
> > mycket gramm det kan vara.
> Går inte att säga. Det peror på materialet, och hur
> finkornigt det är.
Jag tänkte inte att det spelar något roll. Bra att veta!
Tack!
> > 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
> Stämmer enbart för vatten.
hm... - egentligen klart. Då har jag ett stort problem,
om jag vill baka efter ett recept ut min svenska bakbok!
> (För kvicksilver är 1dl 1400 g, för ren sprit 80 gram).
Hälsning Barbara
Anders Carlsson
> Jag undrar mig, varför man mätar något vad ingen
> vätskar är i dl resp. liter (1 liter jordgubbar).
Alla saker har ju volym, även om det bildas större eller mindre
luftfickor mellan respektive objekt i volymen. En liter jordgubbar
lär väga ungefär 500 gram, medan en liter vatten väger alltså 1 kg.
> 1 hg mjöl har så mycket gram som 1 hg socker, till exempel = 100 gram
Dessutom väger 1 hg fjädrar lika mycket som 1 hg bly. :-)
> hur kan man veta hur mycket det olika livsmedlar är - man behöver
> den precisa vikten. Om man vill baka, så är det visst viktigt.
Det finns tabeller i olika kokböcker som omvandlar vikt till volym
för olika råvaror. Den tabell du skickade med omvandlar bara enheter
inom samma område, t.ex. tesked till ml, ounce till gram osv.
> Vad betyder "SI-systemet".
Det är svenska för Système International d'Unités. Det innehåller
sju grundenheter: meter (längd), kilogram (vikt), sekund (tid),
ampere (ström), kelvin (temperatur), mol (substansmängd) och
candela (ljusstyrka). Resten av enheterna som volym, frekvens,
effekt, spänning osv är med fysikens hjälp härledda från dessa
enheter. Men det handlar inte så mycket om matlagning...
Några vanliga matvaror angivna i vikt och volym:
http://www.alltforforaldrar.se/food.php?articleid=5941
Komplettera med en tabell över "konstiga" råvaror:
http://www.shenet.se/referens/viktvaxt.html
Hoppas det hjälper till att börja med. Liknande tabeller borde det
finnas på tyska, engelska osv om det är någon ingrediens som saknas.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
>>> 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
>> Stämmer enbart för vatten.
>
> hm... - egentligen klart. Då har jag ett stort problem,
> om jag vill baka efter ett recept ut min svenska bakbok!
Använder svenska bakböcker oftare volymmått för ingredienser
i fast form än vad motsvarande böcker på andra språk? Dvs står
det hur många kilogram mjöl eller gram bakpulver du ska ha när
du "bakar på tyska"? Det kanske är en kulturell skillnad.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> I Finland fanns det ett sockerbolag, Suomen Sokeri (80-tal).
> [..] Jag tror att det numera är samma DanSucker i hela Norden.
Produkten jag sett tror jag heter Taala sokeri eller något sånt, och
säljs i förpackningar om 1 kg, till skillnad från de svensk-danska
förpackningarna strösocker som är 2 kg. Jag har sett det säljas
både på Netto (dansk kedja!) och Överskottsbolaget från gång till
gång.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> Komplettera med en tabell över "konstiga" råvaror:
> http://www.shenet.se/referens/viktvaxt.html
För den som är nyfiken på alkohol, finns mer här:
http://www.shenet.se/ravaror/alkoholmatt.html
Några exempel (volymprocent):
79 g/dl för 100% ren alkohol
91 g/dl för 60% brännvin
95 g/dl för 40% vodka
93 g/dl för 51% konjak (konstigt nog)
Det finns inga generella värden för olika slags viner, men formler
för vad 10-25% sprit borde väga. De kanske går att tillämpa för
lättflytande ört- och fruktlikörer.
Här finns en annan tabell, men jag tror den innehåller faktafel
eller så förstår jag inte hur den ska tolkas. Om 1 dl vitt vin
väger 100 gram, hur kan 1 dl portvin bara väga 10 gram?
http://www.dietist.se/kolhydrattabeller/faerdigraetter.htm
--
Anders Carlsson
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
Jag har en "Dr Oetkers Backbuch" (på tyska alltså) och hade glömt varför
jag tyckte den var nästan oanvändbar. Kollade just och visst, recepten
kryllar av gram-mängder för mjöl, socker osv. Måste komma ihåg att
printa ut en omvandlingstabell och klistra in den (recepten ser nämligen
delikata ut).
--
Kaj
Anders Carlsson
> Jag har en "Dr Oetkers Backbuch" (på tyska alltså) och hade glömt
> varför jag tyckte den var nästan oanvändbar. Kollade just och visst,
> recepten kryllar av gram-mängder för mjöl, socker osv.
Minsann. Så när svenska TV-kockar propagerar för att väga alla
ingredienser istället för att använda volymmått, anpassar de sig,
eventuellt omedvetet, till någon utländsk standard.
Jag tror att det var det här avsnittet av TV4 Nyhetsmorgon jag såg
när socker, mjöl, kardemumma osv skulle vägas ytterst noggrant:
http://www.tv4.se/mat/recept/6028.html
Att väga upp exakt 2 gram kardemumma känns som man behöver en
väldigt bra och exakt våg. Men vad gör man inte för att få en
perfekt smulpaj?
TV4 har förresten också en omvandlingstabell, som delvis är samma
som de jag postade tidigare, men innehåller några andra råvaror.
Det kan vara intressant att jämföra mätvärdena för att se om de
skiljer sig åt.
http://www.tv4.se/matdryck/341425.html
--
Anders Carlsson
Mattias Baecklund
"Anders Carlsson" <anders....@sfks.se> skrev i meddelandet
news:wkodtit...@sfks.se...
Böcker som är gjord för bagare brukar använda vikt på alla ingredienser
efter som volymen kan ändras. Ta mjöl som ett exempel. om du försiktigt
siktar ner mjöl i ett dl mått så får du en annan massa en om du trycker ner
mjölet i dl-måttet. Medan massa inte ändras om du väger. 1kg siktat mjöl är
lika mycket som 1 kg hårt kompakterat.
Mattias
Mattias Baecklund
"Mattias Baecklund" <sp...@baecklund.no-ip.org> skrev i meddelandet
news:450aa236$1...@griseus.its.uu.se...
Det är också mycket enkelt att ändra på storleken genom att använda
bagarprocent
Anders Carlsson
> om du försiktigt siktar ner mjöl i ett dl mått så får du en
> annan massa en om du trycker ner mjölet i dl-måttet.
Hm, bra iakttagelse. I vissa konsument-recept tror jag det står
om det ska vara löst skiktat mjöl eller hårt pressat.
> Det är också mycket enkelt att ändra på storleken genom att
> använda bagarprocent.
Google gav inga träffar på det begreppet. Menar du att om alla
ingredienser anges i vikt kan man lättare göra en större eller
mindre sats utifrån ett recept än om man använt volymmått? Eller
är bagarprocent något speciellt begrepp?
Sett ur ett internationellt perspektiv, används väl (andra) volymmått
för mjöl, socker osv i de flesta amerikanska recept. Jag vet inte om
vissa länder är annorlunda, om Dr. Oetkers bok är typisk för tyska
förhållanden eller speciellt anpassad för professionella bagare.
--
Anders Carlsson
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> "Barbara Langer" writes:
> > Jag undrar mig, varför man mätar något vad ingen
> > vätskar är i dl resp. liter (1 liter jordgubbar).
> Alla saker har ju volym, även om det bildas större
> eller mindre luftfickor mellan respektive objekt i
> volymen. En liter jordgubbar lär väga ungefär 500 gram,
> medan en liter vatten väger alltså 1 kg.
hm, nå god. Måste man väl akceptera. Men sådana saker med
t.ex. blad stoppar man väl inte i ett litermått, eller?
Det med volymen det går där väl inte: 2 liter spenad?
Det köper man väl i kilo - också i Sverige?
I våra turkiska fruktaffärar köper man även persilja
i kilo... Jag känner det med en knippe egentligen hos oss.
Så olika är det i de olika länderna.
Detta tema är nyland för mig, hur du ser.
> > 1 hg mjöl har så mycket gram som 1 hg socker, till
> > exempel = 100 gram
> Dessutom väger 1 hg fjädrar lika mycket som 1 hg bly. :-)
:-))) Det var precis detsamma vad jag måste tänka på.
Det lärar man sig redan på skolan.
> > hur kan man veta hur mycket det olika livsmedlar är - man
> > behöver den precisa vikten. Om man vill baka, så är det
> > visst viktigt.
> Det finns tabeller i olika kokböcker som omvandlar vikt till
> volym för olika råvaror.
Men i min ny ICA-bakbok finns inte sådant.
> Den tabell du skickade med omvandlar bara enheter inom
> inom samma område, t.ex. tesked till ml, ounce till gram osv.
Ja, och därför måsta jag frågar här, då mig saknar det andra.
> > Vad betyder "SI-systemet".
> Det är svenska för Système International d'Unités. Det innehåller
> sju grundenheter: meter (längd), kilogram (vikt), sekund (tid),
> ampere (ström), kelvin (temperatur), mol (substansmängd) och
> candela (ljusstyrka). Resten av enheterna som volym, frekvens,
> effekt, spänning osv är med fysikens hjälp härledda från dessa
> enheter. Men det handlar inte så mycket om matlagning...
Å, det är ju interessant! Bra att jag frågade! Tack så mycket!
> Några vanliga matvaror angivna i vikt och volym:
> http://www.alltforforaldrar.se/food.php?articleid=5941
Ha, det är ju ett fynd!!! Fantastisk!
> Komplettera med en tabell över "konstiga" råvaror:
> http://www.shenet.se/referens/viktvaxt.html
Å, boah, så många interessanta saker! :-)
Jag kunde inte tänka mig att jag får så mycket information!
Har jag snabbt förvarad allt i min dator (in einen Ordner
abgespeichert - vet inte vad det heter på svenska)!
> Hoppas det hjälper till att börja med.
Å, ja, mycket! Tack så mycket för ditt utförliga svar!
Jag har dessutom i min tysk mat&drick-newsgroup vänner,
som är också skandinavien-fans och de gläder sig säkert,
när jag skicker de detta stora fynd. Alle båda länkar är
verkligen utmärkta!
> Liknande tabeller borde det finnas på tyska, engelska osv
> om det är någon ingrediens som saknas.
I desamma länkar, du har sänd med? Jag har inte läst det.
Kanske har jag översett det.
Hälsning
Barbara
Barbara Langer
> Anders Carlsson wrote:
> > Använder svenska bakböcker oftare volymmått för ingredienser
> > i fast form än vad motsvarande böcker på andra språk? Dvs står
> > det hur många kilogram mjöl eller gram bakpulver du ska ha när
> > du "bakar på tyska"? Det kanske är en kulturell skillnad.
> Jag har en "Dr Oetkers Backbuch" (på tyska alltså) och hade
> glömt varför jag tyckte den var nästan oanvändbar.
titta, detsamma problem vad jag har med svenska bok- eller
kokböcker!
> Kollade just och visst, recepten kryllar av gram-mängder för
> mjöl, socker osv.
Ja, så är det.
> Måste komma ihåg att printa ut en omvandlingstabell och
> klistra in den (recepten ser nämligen delikata ut).
Med en urgammal babyvåg går det bra, om man har en sådan.
Jag användar en sådan våg.
Hälsning
Barbvara
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> "Barbara Langer" writes:
> >>> 1 dl är ju egentligen 100 g, eller?
> >> Stämmer enbart för vatten.
> > hm... - egentligen klart. Då har jag ett stort problem,
> > om jag vill baka efter ett recept ut min svenska bakbok!
> Använder svenska bakböcker oftare volymmått för ingredienser
> i fast form än vad motsvarande böcker på andra språk?
Ja, så vitt jag vet, minst mestadels. I min urgammal (1973)
bok: "Smörgåsar":
t.ex.: 1 dl ost i tärningar
I min bok: "boken om sill" (bra Böckers matbibliotek) (1964):
t.ex.: 1 dl sylt- eller ättiksgurka i tärningar
1 dl finklippt dill
I boken "Desserter" Husmoderns kakelböcker:
1 l jordgubbar - men också: 3/4 kg körsbär, 1/2 kg björnbär
- det allt är hos oss i Tyskland i g eller i kg.
> Dvs står det hur många kilogram mjöl
ja, men mestadels med gram: t.ex.: 750 g mjöl
> eller gram bakpulver du ska ha när du "bakar på tyska"?
nej, där går det med tesked: t.ex. 1/2 tsk bakpulver eller
en påse bakpulver...
> Det kanske är en kulturell skillnad.
Ja, det är det.
Hälsning
Barbara
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Kaj skrev:
>> Måste komma ihåg att printa ut en omvandlingstabell och
>> klistra in den (recepten ser nämligen delikata ut).
> Med en urgammal babyvåg går det bra, om man har en sådan.
> Jag användar en sådan våg.
Kanske jag borde tillägga att vikt nog är ett bra mycket bättre sätt
att säga saker (för olika pulver), det bara är så att jag har en massa
volymmått i köket men ingen hygglig våg. Lustigt att olika kulturer kom
fram så tydligt här. I slutändan är det ju en vanesak, det är det ju iofs
också med alla dessa uns/pund-recept. Riktigt krångligt blir det sedan med
"kaffekoppar", "matskedar" o.dyl. i äldre recept. SI-enheter, tack.
--
Kaj
Anders Carlsson
> Det med volymen det går där väl inte: 2 liter spenad?
> Det köper man väl i kilo - också i Sverige?
Jo, i mataffären vägs allting, inklusive de färdigförpackade
mjölpåsarna. Hur spenat används i recept vet jag faktiskt inte
utan att titta.
>> Liknande tabeller borde det finnas på tyska, engelska osv
>> om det är någon ingrediens som saknas.
>
> I desamma länkar, du har sänd med? Jag har inte läst det.
Nej, jag menade att om man söker på andra språk, hittar man nog
liknande översättningstabeller. Men om mjölet är lika finmalet
runt om i världen behövs det inte. Sen tillkommer ju faktorn hur
hårt packat det är, och att det är mest rättvisande att ange det
i vikt i så fall.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> jag har en massa volymmått i köket men ingen hygglig våg.
En billig våg - helst en digital sådan - står på min inköpslista
men jag har inte kommit mig för att köpa någon än.
> Riktigt krångligt blir det sedan med
> "kaffekoppar", "matskedar" o.dyl. i äldre recept.
Vid ungefär vilken tidpunkt började matskedar standardiseras till
en viss volymmängd (idag 15 ml)? Kaffekoppar kan jag förstå att
det känns hopplöst med tanke på hur många olika sorters koppar det
finns och har funnits.
--
Anders Carlsson
Anders Carlsson
> Bra och billiga köksvågar finns i överflöd i second hand-butiker,
> typ Myrorna.
Jo, en ny våg är inte så dyr heller. Manuell våg kostar 69 kr på
Rusta. En digital våg kostar 139 kr på Nisses, om jag minns rätt.
Jag har redan en manuell våg som klarar upp till 250 gram, men
frågan är hur exakt den väger, om man nu skulle väga exakt 2 gram
kardemumma någon gång.
--
Anders Carlsson
Mattias Baecklund
Då förklarar vi begreppet bagarprocent
man sätter helt enkelt alla ingredienser i relation till en viss ingrediens
(vid bakning oftast mjöl)
exempel 1:
White Pan Bread
-------------------------------------------------
Ingrediens Vikt %
-----------------------------------------------
Vatten 300 g 60
Jäst, färsk 18 g 3,75
Brödmjöl 500 g 100
Salt 12 g 2,5
Socker 18 g 3,75
Torrmjölk 25 g 5
Matfett 18 g 3,75
----------------------------------------------------
totalvikt 891 g 178 %
Exempel 2
Onion Rye
------------------------------------------------------
Ingrediens Vikt %
------------------------------------------------------
Water 300 g 60
Yeast, fresh 18 g 3,75
Light rye flour 175 g 35
Clear flour 325 g 65
:
:
:
---------------------------------------------------------
Totalvikt 877g 175%
I exempel 1 så är brödmjölet (direkt översatt från engelska) hundra procent
medan i exempel 2 så blir båda mjölsorterna hundra procent. Med hjälp av
dessa procent siffror så kan jag enkelt göra om receptet så att det
tillexempel blir 2 kg deg eller så att 3 kg vatten används.
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid writes:
> > jag har en massa volymmått i köket men ingen hygglig våg.
> En billig våg - helst en digital sådan - står på min
> inköpslista men jag har inte kommit mig för att köpa någon än.
Vet inte, om det finns hoss er en sådan våg, som jag har - där
kan jag justera först vågen för kärlet, så att jag kan börja
därefter med noll på gramscalan och sedan först ställa in
det önskade gramtalet (viktet) för mjölet...
Det är mycket praktiskt. Man måste inte räkna så mycket.
> > Riktigt krångligt blir det sedan med
> > "kaffekoppar", "matskedar" o.dyl. i äldre recept.
> Vid ungefär vilken tidpunkt började matskedar standardiseras till
> en viss volymmängd (idag 15 ml)? Kaffekoppar kan jag förstå att
> det känns hopplöst med tanke på hur många olika sorters koppar det
> finns och har funnits.
Å ja, det är verkligen hopplöst med de så många olika kaffekopparna
redan i det egna landet - tillkommer alla de andra sorterna i andra
länder, om man har utländska recept!
Jag har sett i mina danska bak- resp. kokböcker av "Karolines køkken"
att där står praktisk sätt allt båda:
150 g hvedemel (ca. 2 1/2 dl)
3/4 dl rosiner (ca. 50 g)
75 g revet Danbo (ca. 1 1/2 dl)
Det är en bra idé, tycker jag.
För övrigt har vi i vår tyska recept för de olika vätskorna ochså
mestadels några andra mått än dl, nämligen:
3/4 l vatten, vin, 1/8 l mjölk, grädde
i min gamla skolkokbok
men även i en annan "vanlig" bakbok:
175 vatten, 150 ml créme double (på plastdosan står g - inte ml!),
225 ml sirap, 50 g cidre
och i ännu en annan:
såväl 4 cl cherry, som 1/8 l cherry, 1/10 l solberry
Det sista är komplicerad även för mig - mina olika mått
har nämligen inte sådant mått 1 /10 l på scalan, bara 1/8, 1/16..
Då måste man hemta ut sitt skolminne... ;-) hur mycket det är i
cl eller i ccm, dl - och alla mina vanliga mått för vätskor
börjar med 20 ml eller dl, eller med 20 ccm. Då kan man har ett
problem!
Men jag hade köpt någon gång en flaska "biovital" från
hälsokostaffären, där var tillfälligtvis ett litet mått därvid
i kartongen med en scala från 5 till 30 ccm och från en annan
sådan flytig hälsosam sak har jag ett litet mått med en scala
från 1 ml till 6 ml.
Man får ingenting kasta bort - kan man allt behöver någon gång!
;-)
Ack ja, vad har ni det så enkelt i sverige bara med dl för
vätskorna..., om ni vill koka...
Barbara
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> Britt-Marie Rudholm writes:
> > Bra och billiga köksvågar finns i överflöd i second hand-butiker,
> > typ Myrorna.
> Jo, en ny våg är inte så dyr heller. Manuell våg kostar 69 kr på
> Rusta. En digital våg kostar 139 kr på Nisses, om jag minns rätt.
> Jag har redan en manuell våg som klarar upp till 250 gram, men
> frågan är hur exakt den väger, om man nu skulle väga exakt 2 gram
> kardemumma någon gång.
Alltså då måste man bäst ta en brevvåga! Jag har en sådan.
Men mest gör jag det med "pi gånger tumman" - efter smaken. Då
jag baka bara med fullkornmjöl behöver jag mera av de i recept
angivna kryddorna, har jag fastställd.
Barbara
Anders Carlsson
> Vet inte, om det finns hoss er en sådan våg, som jag har - där
> kan jag justera först vågen för kärlet, så att jag kan börja
> därefter med noll på gramscalan och sedan först ställa in
> det önskade gramtalet (viktet) för mjölet...
Jo, i princip alla vågar har inställning för tara-vikt så man
kan bortse från vad skålen väger.
> 225 ml sirap,
Det som är så trögflytande och är svårt nog att måtta halva
decilitrar, mycket mindre att få på millilitern exakt.
Förresten fick jag syn på ett paket finskt strösocker idag. Det var
av märket Heinosokeri (?) från Södergård eller något sånt. På påsen
stod exakt samma måttangivelse för att omvandla från volym till vikt
som används på de andra tillverkarnas paket, så vi kan nog förutsätta
att vitt strösocker har ungefär samma kornstorlek oavsett ursprung.
Det var f.ö. 1.20 kr/kg billigare än sockret från DanSukker.
--
Anders Carlsson
Alexander Backlund
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid writes:
>
>>> Finns det förresten olika grad finkornigt strösocker?
>>
>> Ingen aning, men varför inte? Varför skulle kornstorleken (och -formen)
>> för strösocker vara standardiserad för fabriker i Sverige, Thailand,
>> Venezuela, USA...?
>
> Det raffinerade sockret kanske av naturen bildar en viss kornstorlek
> när det bryts sönder. Men det tål att undersökas. Här i Sverige har
> DanSukker nästan oligopol (tror jag det heter) på sockerprodukter,
De säljer vanligt strösocker och ett finkorningare strösocker än det gamla
vanliga.
Alexander Backlund
Problemet är väl att de flesta digitala vågar man köper har en felmarginal
på ca. 1 g. Det blir problematiskt när man läser i vissa recept och ser att
man ska ha 0,5 g. av något.
Alexander Backlund
"Barbara Langer" <Barbara...@t-online.de> skrev i meddelandet
news:eekk6i$flk$03$2...@news.t-online.com...
> Ack ja, vad har ni det så enkelt i sverige bara med dl för
> vätskorna..., om ni vill koka...
Nåja, ml, cl, dl och liter är ju vanligast (och de är ju allihop bara olika
sätt att skriva mängden i liter), men det förekommer också 3/4 l och dylikt.
När jag har läst i vissa franska kokböcker översatta till svenska att man
ska ha ett glas av något uppstår viss osäkerhet...
Anders Carlsson
> Problemet är väl att de flesta digitala vågar man köper har en
> felmarginal på ca. 1 g. Det blir problematiskt när man läser i
> vissa recept och ser att man ska ha 0,5 g. av något.
Man får väl göra dubbel sats och frysa in. :-)
Jula har en digital "minivåg" (100x80x19 mm) för 299 kr som har
en noggrannhet på 0,1 gram men i gengäld en maxvikt på 200 gram.
--
Anders Carlsson
Barbara Langer
"Alexander Backlund" skrev:
> "Anders Carlsson" skrev:
> > Jag har redan en manuell våg som klarar upp till 250 gram,
En manuell våg som klarar upp till 250 gram är väl säkert
en weightwatcher-våg? Det är väl ingen vanligt hushållvåg.
Den kunde gå up bäst minst till 2 kg, tycker jag.
> > men frågan är hur exakt den väger, om man nu skulle väga
> > exakt 2 gram kardemumma någon gång.
Nu är det väl säkert inte värkligen problematiskt hos ett
kok- eller bakrecept. Annars är det i apoteket för ett
speciellt medicin-rezept. En gram eller en halv gram mera
kardemumma i ett bakrecept i en mengd av t.ex. 150 g mjöl,
det spelar ingen roll. Det smakar möjligtvis bättre. ;-)
Barbara
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> "Alexander Backlund" writes:
>
> > Problemet är väl att de flesta digitala vågar man köper har en
> > felmarginal på ca. 1 g. Det blir problematiskt när man läser i
> > vissa recept och ser att man ska ha 0,5 g. av något.
> Man får väl göra dubbel sats och frysa in. :-)
:-)))
Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept på 0,5 g
av något. Alltså _så_ problematiskt är det ju nu inte heller.
Det kunde handlar sig bara t.ex. om medicin, var man behöver
en apotekarvåg.
> Jula har en digital "minivåg" (100x80x19 mm) för 299 kr som har
> en noggrannhet på 0,1 gram men i gengäld en maxvikt på 200 gram.
Din digital "minivåg" - är den än vanlig våg för hushållet?
Varför kan man mäta "0,1 gram" i hushållet? Kanske för
weightwatcher recept? ;-)
Barbara
Barbara Langer
<kaj.st...@helsinki.fi.invalid> skrev:
> Lustigt att olika kulturer kom fram så tydligt här.
I Österrike finns "dag" (dekagram) - 1 dag = 10 gram
I min tyska mat-newsgroup har just någon skrivit hur
han gör en pankakadeg: för 6 pankaka " 2 litet skovla"
(Schäufelchen) mjöl... Då måste jag nu fråga efter hur mycket
gram det egentligen är. Jag är nyfikent vad han svarar.
Det väl detsamma med en "hand full" mjöl... ;-) Har jag
också hört någon gång.
> I slutändan är det ju en vanesak, det är det ju iofs
> också med alla dessa uns/pund-recept.
Ja, det klart, om man vet hur mycket vad väger i den mått
man känner: en kop = 250 g
> Riktigt krångligt blir det sedan med "kaffekoppar",
> "matskedar" o.dyl. i äldre recept. SI-enheter, tack.
Jag har en receptbok från Anne Wilson - det är en serie
av olika receptböcker - får man också i Sverige - där
stor i boken åtmistone hur mycket ml en kop har. Men om
man läser sedan: 2/3 kop mjöl, 2 1/2 kop havrekli,
1/3 kop socker, 1/4 kop kakaopulver... där kan man bara
mäta med ögonmått.
Barbara
Anders Carlsson
> En manuell våg som klarar upp till 250 gram är väl säkert
> en weightwatcher-våg? Det är väl ingen vanligt hushållvåg.
> Den kunde gå up bäst minst till 2 kg, tycker jag.
Jag vet inte varifrån den kommer, men ingen i min familj har
varit medlem i Viktväktarna. Jag har en gammal Gunda våg som jag
ärvt efter min mormor. Den klarar upp till 10 kg med justerbar
taravikt men är en smula krånglig att använda och avläsa.
> Din digital "minivåg" - är den än vanlig våg för hushållet?
Mja, de sorterar den som hushållsvåg, men å andra sidan sorterar
de en paketvåg (max 60 kg) och brevvågar i samma kategori så det
säger inte så mycket.
http://www.jula.se/Butik/docs/zoom_pic.asp?pf_id=SE-821015
Apropå apotekare och behov att väga väldigt små mängder, är det
väl på gång med s.k. "functional food" och då blir gränsmarkerna
för mat, natur(läke)medel och medicin ännu mer utsuddade. Om det
gick och de fick, skulle det säkert säljas färdigblandat vatten
med huvudvärkstabletter, gärna lätt smaksatt med t.ex. citron.
--
Anders Carlsson
Barbara Langer
"Britt-Marie Rudholm" skrev:
> "Barbara Langer" wrote:
> >I min tyska mat-newsgroup har just någon skrivit hur
> <klipp>
> vad heter den tyska matgruppen?
de.rec.mampf
("mampf" betyder äta med fulla kinder eller [fr]äta -
i vulgär språk)
> Det skulle vara kul att följa den...
Kan jag rekommandera. Men matgruppen har mycket, mycket
trafik, med folk från Schweiz, Österrike och många som
lever i USA, Australien, Holland...
Många, många recept finns där - man kan nästan drunknar
av dem ;-) Också experter, som bagare och kockar... är där.
Försök det gärna. Då "ses" vi igen där. :-)
Och om du vill något veta om hushåll utom mat och drick,
så har vi där också en grupp: det.etc.haushalt
Och du kan lära dig där hur man kan samla... recept i en
egen "Rezeptdatenbank".
Barbara
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept på 0,5 g
> av något. Alltså _så_ problematiskt är det ju nu inte heller.
torrjäst?
(Mera info finns alltid (?) på paketet).
--
Kaj
kaj.st...@helsinki.fi.invalid
> de.rec.mampf
> ("mampf" betyder äta med fulla kinder eller [fr]äta -
> i vulgär språk)
Verkar vara ett fint onomatopoetiskt ord, men är det som samma som
"frossa" (swe) och skiljer det sig det sig från "fressen" (ty)?
--
Kaj
Anders Carlsson
>> ("mampf" betyder äta med fulla kinder eller [fr]äta -
>> i vulgär språk)
>
> Verkar vara ett fint onomatopoetiskt ord, men är det som samma som
> "frossa" (swe) och skiljer det sig det sig från "fressen" (ty)?
Eller kanske "mumsa".
--
Anders Carlsson
Barbara Langer
<kaj.st...@helsinki.fi.invalid> skrev:
> Barbara Langer wrote:
> > Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept
> > på 0,5 g av något. Alltså _så_ problematiskt är det ju
> > nu inte heller.
> torrjäst?
> (Mera info finns alltid (?) på paketet).
Jag har sett på paketet, där står: för 500 g mjöl -
11 g torrjäst (det är i stället för 42 g jäst).
Alltså även om man delar mängden från 11 g 2 gånger,
så kommer man inte på en så liten vikt på 0,5 g
och delar mängden ännu mera så blir det ingenting med
en ordentlig - tillräcklig - kaka. ;-)
Barbara
Barbara Langer
"Anders Carlsson" skrev:
> kaj.st...@helsinki.fi.invalid writes:
> > Barbara Langer skrev:
> >> ("mampf" betyder äta med fulla kinder eller [fr]äta -
> >> i vulgär språk)
> > Verkar vara ett fint onomatopoetiskt ord, men är det
> > som samma som "frossa" (swe) och skiljer det sig det
> > sig från "fressen" (ty)?
> Eller kanske "mumsa".
"Frossa" är meningen av det vad jag uttryckte med [fr]äta.
Äta god mat mycket gärna, med mycket glädje på maten, en
njutare alltså, lysten på god mat... (äta i bland för
mycket därfrån, då det var så fantastiskt, så jättegott...)
Kände inte det riktigare ordet därför. Måste först titta
i en ordbok, vad "frossa" och "mumsa" betyder. Jag har
inte levad i Sverige, var bara mycket ofta på semester där.
"Mumsa" säger inte det.
"Fressen" är i tyska mycket ofint, det gäller egentligen
bara för dyren. Det är väl detsamma i Sverige.
Men barnen eller ungdomar säger i bland så, om ingen vuxen
är i närheten. ;-)
Barbara
Anders Carlsson
> Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept på 0,5 g
> av något.
Saffran! Fast det säljs ju portionsförpackat à 0,5 gram så det är
inget problem såvida man inte är stenrik och köpt ett hekto äkta
saffran förpackat i påse. Risken är väl att man blivit lurad och
fått gurkmeja istället.
--
Anders Carlsson
Alexander Backlund
>
> "Anders Carlsson" skrev:
>
>> "Alexander Backlund" writes:
>>
>> > Problemet är väl att de flesta digitala vågar man köper har en
>> > felmarginal på ca. 1 g. Det blir problematiskt när man läser i
>> > vissa recept och ser att man ska ha 0,5 g. av något.
>
>> Man får väl göra dubbel sats och frysa in. :-)
>
> :-)))
>
> Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept på 0,5 g
> av något. Alltså _så_ problematiskt är det ju nu inte heller.
Det finns det visst, exempelvis i vissa nummer av tidningen Gourmet.
Sedan ska vi inte tala om saffran och liknande...
Barbara Langer
> "Barbara Langer" writes:
> > Jag tror inte, att det finns ett kok- eller bakrecept på 0,5 g
> > av något.
> Saffran!
Å ja! Det hade jag glömt helt och hållet!
oj! Men, Du är mycket bra!!! Gratulation!
> Fast det säljs ju portionsförpackat à 0,5 gram så det är
> inget problem såvida...
stämmer
> man inte är stenrik och köpt ett
> hekto äkta saffran förpackat i påse.
och det är vi alla inte, tyvärr
> Risken är väl att man blivit lurad och
> fått gurkmeja istället.
< Safranersättning är bastard- eller mexikanisk safran ut
Färberdistel eller maskros eller ringblomma, som också
tjänar till förfalska av den äkta safran och gäller
sedan romaretider som safran av den "lilla manen".
I orientböcker är ofta menad kurkuma (arab. kurkum),
om det är skrivit safran.>
står i min "gourmet handbok".
Barbara
Barbara Langer
> >> > Barbara Langer skrev:
> >> >> ("mampf" betyder äta med fulla kinder eller [fr]äta -
> >> >> i vulgär språk)
> <klipp>
> >> Eller kanske "mumsa".
> <klipp>
> "mumsa" och "mampf" är nog samma ord. Man mumsar när man
> äter något med stor aptit och stort nöje - oftast något
> sött (?). Typ mumsa i sig en chokladkaka, mumsa på ett äpple.
hm, det låter klart. Vill jag gärna tro.
Men "mumsa" blir översatt i mina svenks-tysk ordböcker med
"mümmeln" och det säger man för fräta från hare och kanin,
och "mummeln" som står också där som förklaring för "mumsa"
bedyder "behaglig tugga, tugga som en tandlösa -
står i det nya och i det gamla tyska standardvärket "Duden"
för rättstavning.
"mümmeln" säger man inte överallt - inte generellt - i Tyskland,
hade jag bara hörd, om t.ex. ett barn sitta för länge vid maten
och blir inte färdig: barnet "mümmelt herum" så länge...
(med litet negativ betydning)
tja, de olika begrepen i det olika språken är inte så lätt att
översätta...
Men jag komma ihåg din förklaring, den tycker jag om, när jag
är igen i Sverige. ;-)
Barbara
Anders Carlsson
>> Risken är väl att man blivit lurad och fått gurkmeja istället.
> I orientböcker är ofta menad kurkuma (arab. kurkum),
> om det är skrivit safran.
Det är samma sak; Curcuma longa är det latinska namet på gurkmeja.
> Safranersättning är bastard- eller mexikanisk safran ut
> Färberdistel eller maskros eller ringblomma [..]
En sökning på Internet gav att mexikansk/amerikansk saffran är andra
namn på färgtistel (safflor) som på latin heter Carthamus tinctorius
osv. Det är också känt att ringblomma (Calendula officinalis) använts
som ersättning, främst för färgens skull. Däremot hittade jag inget
om maskros.
Det sägs att saffransförfalskare kunde begravas levande på 1400-talet!
Kanske väl grymt, men det får mig att undra hur resten av straffskalan
såg ut i de samhällen som tillämpade det.
--
Anders Carlsson
Alexander Backlund
> Det sägs att saffransförfalskare kunde begravas levande på 1400-talet!
> Kanske väl grymt, men det får mig att undra hur resten av straffskalan
> såg ut i de samhällen som tillämpade det.
Det vet jag ingenting om, men man kunde få dödsstraff för stöld. Vanliga
straff var prygel, stympning, tortyr och andra kroppsstraff.
I Västgötalagen står på flera ställen att straffet för ett brott var böter,
men kunde man inte betala skulle i stället en kniv stickas genom handen.