när lungorna blivit vattenlagda, så att blodet är väl utdragit, kokas de
ut i vatten, och vid första uppkokningen skummas väl; när de då blivit
så mörk att det lätt kan nypas igenom dem fingren, tags de upp och
litet lök och persilja, och då de äro hackade, läggas de uti grytan med ett
stycke smör; låter dem därmed litet fräsa tillhopa, men röres om
att det icke bränns; sedan slås därpå så mycket som är nödigt av den soppan
det kokat uti, vilken förut bör vara silad varm genom
durkslag, så att det feta härtill också kan nyttjas låt det koka med
något rivit bröd, peppar och salt, till dess bliver samligt , så kan det
anrättas. den som häruti vill bruka korinter, så läggas de uti att de
bliva kokade. även om så behagas kan och slås lite ättika uti. somliga bruka
att taga levern ibland lungorna, men då bliver lungmoset någåt kärvt ; men
vill men lägga uti av det köttet som sitter på huvudet, så smakar det väl
lungmos av kalv görs på samma sätt
det här är ett recept från mitten på 1700 talet och hoppas det smakar bra
för det är ett recept som kalas pölsa i dag och för
longmos jag hoppas ni är nöjda med receptet.