"Attackerna mot Linux ökar"
Martin Wickman
> Å andra sidan är det ju trevligt för latmaskar som mig att bara lägga in
> SUN's patchkluster i takt med att dom kommer och kunna känna sig tämligen
> trygg bakom sin solarismaskin..
För RedHat användre:
Betala $60 per burk och år på http://rhn.redhat.com så får du en
brutalt bra tjänst för Linux. Du kan exempelvis lägga på nya paket via
webben. Jag är imponerad iaf.
Erik Nygren
...
> Har vi fått en länk till en förklaring om hur man har kommit fram
> till de här resultaten, eller ägnar sig alla bara åt sandkastning
> á la 5-åringar?
Nä, jag bad om en men blev då omedelbart utsedd till troll av Måns.
Sandkastning är dock OK om man kastar i rätt riktning.
--
Erik Nygren
e r i k { a t } s w i p { d o t } n e t
Linux - If you hate Microsoft, FreeBSD - If you love Unix
Måns Nilsson
> In article <ALIAS.3d9c2f43$1...@read01.nntp.se.dataphone.net>, Marco Alanen wrote:
> ...
>> Har vi fått en länk till en förklaring om hur man har kommit fram
>> till de här resultaten, eller ägnar sig alla bara åt sandkastning
>> á la 5-åringar?
>
> Nä, jag bad om en men blev då omedelbart utsedd till troll av Måns.
> Sandkastning är dock OK om man kastar i rätt riktning.
--
Måns Nilsson Systems Specialist
+46 70 681 7204 KTHNOC
MN1334-RIPE
Gl...@canit.se
+Martin Wickman <wiz...@hotbrev.com> wrote
>Gl...@canit.se wrote:
>För RedHat användre:
..Som på IRIX ungefär ? ..det fungerar faktiskt alldeles utmärkt där, och
det är ju rätt trevligt efterssom man inte kan kompilera program i modern
IRIX utan att köpa till saker..
frax
För Debian användare:
Betala $0 oavsett antal burkar och år ;-)
och lägg till
deb http://ftp.<CC>.debian.org/debian-security <DIST>/updates main contrib non-free
(<CC> == country code (tex se)
<DIST> == version av Debian (tex stable))
i /etc/apt/sources.list så får du de senaste säkerhets-patcharna automagiskt
när du kört tex "apt-get update ; apt-get upgrade".
mvh
/frax <frax [at] axnet.nu> (" [at] " equals "@")
--
Another user rings. "I need more space!" he says
"Well, why don't you move to Texas?", I ask
- From "BOFH #1" by Simon Travaglia
p...@icke-reklam.ipsec.nu
> On 3 Oct 2002 15:39:23 GMT, Martin Wickman wrote:
>> Gl...@canit.se wrote:
>>
>>> Å andra sidan är det ju trevligt för latmaskar som mig att bara lägga in
>>> SUN's patchkluster i takt med att dom kommer och kunna känna sig tämligen
>>> trygg bakom sin solarismaskin..
>>
>> För RedHat användre:
>>
>> Betala $60 per burk och år på http://rhn.redhat.com så får du en
>> brutalt bra tjänst för Linux. Du kan exempelvis lägga på nya paket via
>> webben. Jag är imponerad iaf.
Eller kör FreeBSD och få allt detta gratis. Ingår i standardinstallationen.
Installerade f.ö. några kursdatorer med rh7.3 , installationen gick
mycket smidigt ( bra jobb rh). Men att addera ksh och sshd var ett
större företag. gnome och kde var fyllda av massor av rpm-utilyties,
ingen fungerade, några tom coredumpade. Men massor av tid samt
telefon till andra fick jag installerat det. Och jag verkade vara
tvingad att regga en ( speciellt tillverkad)mailaddress för att ens
få browsa redhats rpm-bibliotek.
> För Debian användare:
> Betala $0 oavsett antal burkar och år ;-)
> och lägg till
> deb http://ftp.<CC>.debian.org/debian-security <DIST>/updates main contrib non-free
> (<CC> == country code (tex se)
> <DIST> == version av Debian (tex stable))
> i /etc/apt/sources.list så får du de senaste säkerhets-patcharna automagiskt
> när du kört tex "apt-get update ; apt-get upgrade".
> mvh
> /frax <frax [at] axnet.nu> (" [at] " equals "@")
> --
> Another user rings. "I need more space!" he says
> "Well, why don't you move to Texas?", I ask
> - From "BOFH #1" by Simon Travaglia
--
Peter Håkanson
IPSec Sverige ( At Gothenburg Riverside )
Sorry about my e-mail address, but i'm trying to keep spam out,
remove "icke-reklam" if you feel for mailing me. Thanx.
Fredrik Jonson
> Installerade f.ö. några kursdatorer med rh7.3 , installationen gick
> mycket smidigt ( bra jobb rh). Men att addera ksh och sshd var ett
> större företag.
Hur det är med ksh vet jag inte, men sshd brukar väl ingå? Om inte i
standardinstallationen, så med 'rpm -i ssh-server.rpm'.
> gnome och kde var fyllda av massor av rpm-utilyties,
> ingen fungerade, några tom coredumpade.
Har samma erfarenheter här, iofs från tidigare redhat-versioner. Det
har aldrig varit ett problem för min del då jag föredrar textbaserade
rpm.
> Och jag verkade vara tvingad att regga en mailaddress för att ens
> få browsa redhats rpm-bibliotek.
Möjligen via något av de grafiska klienterna eller redhats egen
update-agent. Men vill du bara browsa så kan du ju lika bra peka din
webbläsare på ftp.sunet.se eller kanske hellre http://rpmfind.net/
Själv har jag bara en gammal 7.0 kvar på en av burkarna. På den kör
jag autorpm för att automagiskt uppdatera programmen. Autorpm hämtar
själv uppdateringar från ftp-speglar, uppgraderar och mailar mig och
berättar hur det gick. Bekvämt på en icke-kritisk server. =)
--
Fredrik Jonson
Martin Wickman
> In <ALIAS.aofgge$31i$4...@nyheter.crt.se> p...@icke-reklam.ipsec.nu
> wrote:
>
>> Installerade f.ö. några kursdatorer med rh7.3 , installationen gick
>> mycket smidigt ( bra jobb rh). Men att addera ksh och sshd var ett
>> större företag.
>
> Hur det är med ksh vet jag inte, men sshd brukar väl ingå? Om inte i
> standardinstallationen, så med 'rpm -i ssh-server.rpm'.
sshd ingår på skivan och följer med såvida man inte kryssar bort det
vid installationen. Filerna heter f.ö. openssh-*.rpm
phn verkar vara på gnällhumör idag... :-)
>> gnome och kde var fyllda av massor av rpm-utilyties,
>> ingen fungerade, några tom coredumpade.
>
> Har samma erfarenheter här, iofs från tidigare redhat-versioner. Det
> har aldrig varit ett problem för min del då jag föredrar textbaserade
> rpm.
Samma här. Det enda jag i praktiken kör är terminal + Mozilla.
>> Och jag verkade vara tvingad att regga en mailaddress för att ens
>> få browsa redhats rpm-bibliotek.
>
> Möjligen via något av de grafiska klienterna eller redhats egen
> update-agent. Men vill du bara browsa så kan du ju lika bra peka din
> webbläsare på ftp.sunet.se eller kanske hellre http://rpmfind.net/
Sunet:
http://ftp.sunet.se/pub/Linux/distributions/redhat/redhat/linux/7.3/en/os/i386/RedHat/RPMS/
> Själv har jag bara en gammal 7.0 kvar på en av burkarna. På den kör
> jag autorpm för att automagiskt uppdatera programmen. Autorpm hämtar
> själv uppdateringar från ftp-speglar, uppgraderar och mailar mig och
> berättar hur det gick. Bekvämt på en icke-kritisk server. =)
Det låter nice. Men jag kör RHN mest för att få någon form av
komersiell support på våra kritiska kärror. Jag tror säkert att debian
är bättre rent package-mässigt, men det ger mig viss ro att RedHat
fixar paketen som just jag ska uppgradera + att pengarna ju faktiskt
går till ett Linux-företag.
Fredrik Jonson
> phn verkar vara på gnällhumör idag... :-)
Yeps, men det är klart är man inte bekant med redhats förändringar
när det gäller redhat network och deras supportprenumerationer
så kan man bli lite kinkig första gången man träffar på det. =)
> Samma här. Det enda jag i praktiken kör är terminal + Mozilla.
Är det inte Måns som brukar säga något i stil med att enda anledningen
till att köra X är att starta ett antal xterm/rxvt-sessioner? I concur.
Med undantaget mozilla då alltså.
> > [ klipp: uppsats om autorpm ]
>
> Det låter nice. Men jag kör RHN mest för att få någon form av
> komersiell support på våra kritiska kärror. Jag tror säkert att debian
> är bättre rent package-mässigt, men det ger mig viss ro att RedHat
> fixar paketen som just jag ska uppgradera + att pengarna ju faktiskt
> går till ett Linux-företag.
Såsant, jag har köp tre officiella versioner av redhat med manul och
allt bara för att stödja dem. Hade det inte varit så meckigt att
donera pengar till Debian (inget kreditkorstjosan eller paypal utan
tyskt konto) så hade jag skickat några hundralappar den vägen också
vid det här laget.
--
Fredrik Jonson
p...@icke-reklam.ipsec.nu
> Fredrik Jonson wrote:
>> In <ALIAS.aofgge$31i$4...@nyheter.crt.se> p...@icke-reklam.ipsec.nu
>> wrote:
>>
>>> Installerade f.ö. några kursdatorer med rh7.3 , installationen gick
>>> mycket smidigt ( bra jobb rh). Men att addera ksh och sshd var ett
>>> större företag.
>>
>> Hur det är med ksh vet jag inte, men sshd brukar väl ingå? Om inte i
>> standardinstallationen, så med 'rpm -i ssh-server.rpm'.
> sshd ingår på skivan och följer med såvida man inte kryssar bort det
> vid installationen. Filerna heter f.ö. openssh-*.rpm
> phn verkar vara på gnällhumör idag... :-)
Det är jag alltid :-)
>>> gnome och kde var fyllda av massor av rpm-utilyties,
>>> ingen fungerade, några tom coredumpade.
>>
>> Har samma erfarenheter här, iofs från tidigare redhat-versioner. Det
>> har aldrig varit ett problem för min del då jag föredrar textbaserade
>> rpm.
> Samma här. Det enda jag i praktiken kör är terminal + Mozilla.
>>> Och jag verkade vara tvingad att regga en mailaddress för att ens
>>> få browsa redhats rpm-bibliotek.
>>
>> Möjligen via något av de grafiska klienterna eller redhats egen
>> update-agent. Men vill du bara browsa så kan du ju lika bra peka din
>> webbläsare på ftp.sunet.se eller kanske hellre http://rpmfind.net/
> Sunet:
> http://ftp.sunet.se/pub/Linux/distributions/redhat/redhat/linux/7.3/en/os/i386/RedHat/RPMS/
>> Själv har jag bara en gammal 7.0 kvar på en av burkarna. På den kör
>> jag autorpm för att automagiskt uppdatera programmen. Autorpm hämtar
>> själv uppdateringar från ftp-speglar, uppgraderar och mailar mig och
>> berättar hur det gick. Bekvämt på en icke-kritisk server. =)
> Det låter nice. Men jag kör RHN mest för att få någon form av
> komersiell support på våra kritiska kärror. Jag tror säkert att debian
> är bättre rent package-mässigt, men det ger mig viss ro att RedHat
> fixar paketen som just jag ska uppgradera + att pengarna ju faktiskt
> går till ett Linux-företag.
Detta är förmodligen skälet att många kör RH. Men visst är det
tragiskt att "marknaden" många gånger fokuserar på de sämre alternativen.
Hur kommer det sig ?
Jag har aldrig kört debian, har förstått att det anses "bättre". Däremot
har jag kört olika BSD genom åren och har naturligvis ett visst "offset".
Nu är ju inte det egentliga "poängen" att köra en viss distro utan
den verkliga poängen är att ha ett bredare sortiment, så att
man till varje enskilt fall kan välja just den mjukvara som
gör jobbet på "bästa" sätt.
Så missförstå mig rätt, jag tycker det är utmärkt att RH får
ökad spridning. Vidare är det jättebra att olika distributioner
finns och har olika "profiler". På samma gång skall erfarenheter
av "kommersiella" varianter finnas med när man utvärderar en
lösning.
Kritiken mot RH's rpm-utilyties är naturligtvis också en
kritik mot mig själv ( att inte veta bättre _hur_ man gör och
_vilka_ tools man skall använda), ändå tycker jag att existensen
av många dåliga verktyg tyder på ett systemfel.
Jag ser t.ex. inga "glorifierade package-tools" i *BSD världen, och
jag vill tro att det beror på att pkg-* är bra och fungerar.
Nu har jag haft fel förr, kommer att ha fel i framtiden, det hindrar
mig inte från att tycka saker.
Jonas Steverud
[...]
> allt bara för att stödja dem. Hade det inte varit så meckigt att
> donera pengar till Debian (inget kreditkorstjosan eller paypal utan
> tyskt konto) så hade jag skickat några hundralappar den vägen också
> vid det här laget.
Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse" (MAI)
som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och denna
förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när insatt
pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till FSF, Debian
m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
Det stora problemet med en sådan lösning är att någon skall ha tid och
vill ta ansvaret samt att personen/-erna är betrodda nog för det.
Jag tror frågan har varit uppe förr.
--
( www.dtek.chalmers.se/~d4jonas/ ! Wei Wu Wei )
( Meaning of U2 Lyrics, Roleplaying ! To Do Without Do )
Martin Wickman
> Fredrik Jonson <pt9...@student.bth.se> writes:
>
> [...]
>> allt bara för att stödja dem. Hade det inte varit så meckigt att
>> donera pengar till Debian (inget kreditkorstjosan eller paypal utan
>> tyskt konto) så hade jag skickat några hundralappar den vägen också
>> vid det här laget.
>
> Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
> starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse" (MAI)
> som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och denna
> förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när insatt
> pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till FSF, Debian
> m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
>
> Det stora problemet med en sådan lösning är att någon skall ha tid och
> vill ta ansvaret samt att personen/-erna är betrodda nog för det.
Du menar någon slags generell insamling som distribuerar ut pengarna
till de olika organisationerna? Kruxet blir väl att bedöma hur många
procent som ska gå till FSF, Apache, Debian mm. Det är ju bara några
av de stora, tänk på alla tusentals mindre projekt som också borde
inkluderas. Tanken är iofs intressant, men å andra sidan ger faktiskt
GPL möjlighet för utvecklarna att sälja sina produkter och tjänster så
det är upp till var och en tycker jag.
Jonas Öster
>Jonas Steverud wrote:
>> Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
>> starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse" (MAI)
>> som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och denna
>> förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när insatt
>> pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till FSF, Debian
>> m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
>>
>> Det stora problemet med en sådan lösning är att någon skall ha tid och
>> vill ta ansvaret samt att personen/-erna är betrodda nog för det.
>
>Du menar någon slags generell insamling som distribuerar ut pengarna
>till de olika organisationerna? Kruxet blir väl att bedöma hur många
>procent som ska gå till FSF, Apache, Debian mm. Det är ju bara några
>av de stora, tänk på alla tusentals mindre projekt som också borde
>inkluderas. Tanken är iofs intressant, men å andra sidan ger faktiskt
>GPL möjlighet för utvecklarna att sälja sina produkter och tjänster så
>det är upp till var och en tycker jag.
Steverud skriver ju att pengarna skulle gå till organisationer som
"specats på inbetalningskortet". Och själva tanken var ju att det är
för jobbigt att överföra pengar till mottagare i utlandet för att man
ska bry sig om det.
Jag tycker att idén är utmärkt, och vad gäller betrodda personer, så
betror i alla fall jag Steverud. (Hint, hint)
/Jonas
--
typedef enum { false, true, wow } bool; - Donald E. Knuth
Mikael Cardell
> Är det inte Måns som brukar säga något i stil med att enda anledningen
> till att köra X är att starta ett antal xterm/rxvt-sessioner? I
> concur.
Om det är så, varför köra X alls? Virtuella konsoller eller screen
borde ju duga alldeles utmärkt i det läget, utan att slösa en massa
resurser på en X-server. Om inte annat får någon gärna plocka upp
fönstersystemet MGR igen:
och peta in lite stöd för moderna grafikkort. Det enklaste vore
antagligen att skriva en ny libbitblit för linuxfb, GGI eller något
sådant.
> Med undantaget mozilla då alltså.
Och xfig, xli, gv, xdvi och gnuplot, till exempel.
Ja, jag tror jag har gett upp. Även jag kör visst X sedan en bunt
år. Ack. Så här ser till och med min skärm ut nu för tiden:
http://www.hack.org/~mc/images/ctwm-small.jpg
Vart är vägen på väg?
Hej, förresten. Jag är tillbaka i se.*.
--
Mikael Cardell <m...@hack.org>
http://www.hack.org/~mc
"Specialization is for insects."
--- Lazarus Long, with some help from Robert A. Heinlein.
Mikael Cardell
> Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
> starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse"
> (MAI) som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och
> denna förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när
> insatt pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till
> FSF, Debian m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
Jag tror att Skattemyndigheten skulle ha något emot det.
Jonas Steverud
> Jonas Steverud <d4j...@dtek.chalmers.se> writes:
>
>> Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
>> starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse"
>> (MAI) som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och
>> denna förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när
>> insatt pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till
>> FSF, Debian m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
>
> Jag tror att Skattemyndigheten skulle ha något emot det.
Som vadå?
Martin Wickman
> Fredrik Jonson <pt9...@student.bth.se> writes:
>
>> Är det inte Måns som brukar säga något i stil med att enda anledningen
>> till att köra X är att starta ett antal xterm/rxvt-sessioner? I
>> concur.
>
> Om det är så, varför köra X alls? Virtuella konsoller eller screen
> borde ju duga alldeles utmärkt i det läget, utan att slösa en massa
> resurser på en X-server.
Håller med delvist. Det fungerar, men jag vill kunna ändra storleket
på fönstret lite då och då, typ dumpar av olika slag, långa kodrader
och trasiga text-filer.
Fredrik Staxeng
>Fredrik Jonson <pt9...@student.bth.se> writes:
>
>> Är det inte Måns som brukar säga något i stil med att enda anledningen
>> till att köra X är att starta ett antal xterm/rxvt-sessioner? I
>> concur.
>
>Om det är så, varför köra X alls? Virtuella konsoller eller screen
>borde ju duga alldeles utmärkt i det läget, utan att slösa en massa
>resurser på en X-server. Om inte annat får någon gärna plocka upp
Sida-vid-sida fönster. Min skärm täcks nästan fullständigt av tre
små xtermar, och en Emacs. Dessutom är tangentbordshanteringen bättre.
Cut-and-paste. X varianten är väldigt effektiv.
--
Fredrik Stax\"ang | rot13: sf...@hcqngr.hh.fr
Kalle Andersson
Jo, det är ju det man har X till...
Den som har flest xterms helt synliga (80x24 tecken) samtidigt på sin
dator när han dör har vunnit.
9 är inga problem, fast det gäller att ha glasögonen på sig.
MVH /Kalle
Fredrik Staxeng
>Den som har flest xterms helt synliga (80x24 tecken) samtidigt på sin
>dator när han dör har vunnit.
Om du lyssnar i stället för att raljera så kan du lära dig något. Det
kan vara intressant för dig att förstå varför andra föredrar grafiska
miljöer, även om du själv är lika nöjd med din vt100.
Fredrik Jonson
http://freshmeat.net/articles/view/581/
En introduktion av fönsterhanteraren ratpoison, som ska vara lik
screen fast för X-sessioner istället. Intressant och lite extrem.
"As screen handles text windows, ratpoison handles GUI windows. Each
window is the same size, the size of the screen. There are no title
bars, no minimize buttons, none of the clutter that's needed by a
mouse. "
Lite för stor omställning för min egen del, jag gillar min wmaker
och har nog slutat leta efter något bättre.
Någon som förresten vet om man kan ha tangentbordgenvägar för att
starta program i wmaker eller med nåt annat hjälpprogram till X?
Jag vill kunna dra igång rxvt med Ctrl-f5 (till exempel). Jag vet
att man kan få upp programmenyn med ett kortkommano och sedan hoppa
med pilarna men jag är ute efter ett ännu snabbare sätt.
--
Fredrik Jonson
p...@icke-reklam.ipsec.nu
>>Den som har flest xterms helt synliga (80x24 tecken) samtidigt på sin
>>dator när han dör har vunnit.
> Om du lyssnar i stället för att raljera så kan du lära dig något. Det
> kan vara intressant för dig att förstå varför andra föredrar grafiska
> miljöer, även om du själv är lika nöjd med din vt100.
en vt100 är grafisk ( visar krumelurer som bildar bokstäver och siffror).
Som icke-grafiska GUI kan hålremsa och hålkort nämnas, förutom tactil
och ljud media.
Är det någon särskild finess att bokstäverna skrivs på små knappar
som måste tryckas ner med en icke-ergonomisk råtta ??
Annars får du faktiskt definiera vad du menar med "grafisk"
> --
> Fredrik Stax\"ang | rot13: sf...@hcqngr.hh.fr
--
Fredrik Staxeng
>Fredrik Staxeng <fst...@update.uu.se> wrote:
>> Kalle Andersson <k...@e-bostad.net> writes:
>
>>>Den som har flest xterms helt synliga (80x24 tecken) samtidigt på sin
>>>dator när han dör har vunnit.
>
>> Om du lyssnar i stället för att raljera så kan du lära dig något. Det
>> kan vara intressant för dig att förstå varför andra föredrar grafiska
>> miljöer, även om du själv är lika nöjd med din vt100.
>
>en vt100 är grafisk ( visar krumelurer som bildar bokstäver och siffror).
>Som icke-grafiska GUI kan hålremsa och hålkort nämnas, förutom tactil
>och ljud media.
>
>Är det någon särskild finess att bokstäverna skrivs på små knappar
>som måste tryckas ner med en icke-ergonomisk råtta ??
>
>Annars får du faktiskt definiera vad du menar med "grafisk"
Just idag finns det tydligen inga gränser för dumheten. Om du lägger av
och läser några gång till så förstår nog du också.
Peter Karlsson
[snip]
> Just idag finns det tydligen inga gränser för dumheten. Om du lägger av
> och läser några gång till så förstår nog du också.
Aha, du menar WIMP? (Window, Icon, Menu, Pointing device)
:-)
// Peter
--
My email address is munged. Drop YOUR PANTS...
Registered GNU/Linux User # 279409 (http://counter.li.org)
"Gentoo Linux - Because I'm worth it!"
Gl...@canit.se
+Mikael Cardell <m...@hack.org> wrote
>Jonas Steverud <d4j...@dtek.chalmers.se> writes:
>> Detta har gjort att jag har funderat på om man (!= /me) inte borde
>> starta en stiftelse/förening "Mjukvara i allmänhetens intresse"
>> (MAI) som har ett postgirokonto dit folk kan sätta in pengar och
>> denna förening för sedan på, exempelvis, månadsbasis (eller när
>> insatt pengamängd överstiger ett bestämt belopp) in pengarna till
>> FSF, Debian m.fl. som har specats på inbetalningskortet.
>Jag tror att Skattemyndigheten skulle ha något emot det.
Varför det ? det finns drösvis med ej vinstdrivande stiftelser som
gör liknande saker.. hjälporganisationer exempelvis, eller stiftelser
som delar ut stipendier till duktiga skolungdomar osv osv..
Anders Engström
> Såg ni förresten artikeln 'The antidesktop' på freshmeat:
> http://freshmeat.net/articles/view/581/
Strålande artikel :) Jag gillar grundkonceptet - men jag trivs bäst med
en nice root-image och lite halvtransparanta Eterms - men det är jag :)
> Lite för stor omställning för min egen del, jag gillar min wmaker
> och har nog slutat leta efter något bättre.
>
> Någon som förresten vet om man kan ha tangentbordgenvägar för att
> starta program i wmaker eller med nåt annat hjälpprogram till X?
> Jag vill kunna dra igång rxvt med Ctrl-f5 (till exempel). Jag vet
> att man kan få upp programmenyn med ett kortkommano och sedan hoppa
> med pilarna men jag är ute efter ett ännu snabbare sätt.
>
Själv kör jag waimea - men jag vill minnas (orkar inte switcha till
wmaker) att det där kan man ange i wmprefs under samma "flik" där man
talar om vilka shortcuts man vill ha för standard-funktioner. Tror att
entryt i listan heter nått i stil med "Run Command...".
Lyckas du inte begripa vad jag syftar på så hör av dig så dödar jag
waimea och startar wmaker och kollar ;-)
//Anders
--
/**
* Anders Engström, aeng...@gnejs.net
* -------------------------------------
* Your mind is like an umbrella.
* It doesn't work unless you open it.
* /Frank Zappa
*/
Gl...@canit.se
+Kalle Andersson <k...@e-bostad.net> wrote
>>>Om det är så, varför köra X alls? Virtuella konsoller eller screen
>>>borde ju duga alldeles utmärkt i det läget, utan att slösa en massa
>>>resurser på en X-server. Om inte annat får någon gärna plocka upp
>>
>>
>> Sida-vid-sida fönster. Min skärm täcks nästan fullständigt av tre
>> små xtermar, och en Emacs. Dessutom är tangentbordshanteringen bättre.
>>
>> Cut-and-paste. X varianten är väldigt effektiv.
>>
>Jo, det är ju det man har X till...
>Den som har flest xterms helt synliga (80x24 tecken) samtidigt på sin
>dator när han dör har vunnit.
>9 är inga problem, fast det gäller att ha glasögonen på sig.
Beror ju lite på upplösning och skärmstorlek också..
På jobbet kör jag 4 xterms per workspace, en lång till vänster (hela
skärmhöjden) och tre mindre till höger, sen har jag 4 sådana workspaces
(samt ett vardera för webbrowser samt IRC)
På min laptop funkar det ju inte, så där blir det en lång och två kortare
per workspace.
..Det blir ju lätt oanvändbart om man har för få synliga rader, och om 24 räcker
ekker inte kan diskuteras.. plus att man vill ha 80 teckens bredd som absolut
minimum förstås.
Fredrik Jonson
> Själv kör jag waimea - men jag vill minnas (orkar inte switcha till
> wmaker) att det där kan man ange i wmprefs under samma "flik" där man
> talar om vilka shortcuts man vill ha för standard-funktioner. Tror att
> entryt i listan heter nått i stil med "Run Command...".
Om du menar fliken 'Keyboard Shortcut Preferenses' så hittar jag inget
relevant under den. Det minst jobbiga för mig är just nu "Menu, x, ->,
r, Enter" vilket inte är optimalt precis.
> Lyckas du inte begripa vad jag syftar på så hör av dig så dödar jag
> waimea och startar wmaker och kollar ;-)
*hör av mig*
--
Fredrik Jonson
Gl...@canit.se
+Anders Engström <aeng...@gnejs.net> wrote
>On 17 Oct 2002 08:33:00 GMT, Fredrik Jonson <pt9...@student.bth.se> thus
>spoketh:
>> Såg ni förresten artikeln 'The antidesktop' på freshmeat:
>> http://freshmeat.net/articles/view/581/
>Strålande artikel :) Jag gillar grundkonceptet - men jag trivs bäst med
>en nice root-image och lite halvtransparanta Eterms - men det är jag :)
Jag är kluven vad det gäller transparanta terminalfönster, det är snyggt som fan,
en det är ju lika opraktiskt som snyggt, så det slutar alltid med att jag återgår
till mina ljusgråa fönster med svart text som är det som mina ögon trivs bäst med..
Hade man öppnat ett shellfönster lika ofta som man startar dosprompten i
windows hade det kanske funkat men..
Anders Engström
Tja... hur är det opraktiskt? Jag vet inte.. jag har iofs en 1Ghz burk
med Geoforce2 NVidia-kort och mina Eterm startar obetydligt långsammare
än en ren Xterm :)
Men, jösses, det handlar bara om estetik - min burk plockar antagligen X
mer CPU kraft pga av mina transparenta Eterms jmf med din, men det är
trots allt ganska obetydligt om man använder maskinen som en
hobby-server/desktop-maskin.
Torbjörn Ekström
En sak som är riktigt bra med transparenta fönster, är när man använder
RF-simuleringsprograment Vipec, där man kan lägga fönstren med kurvorna
över varandra och därmed se skillnad mellan dessa då det ofta är små
avvikelse (ofta i höjdled) mellan kurvorna - saknar detta som fasen
när arbetar med vipec i fönsterhanterar som inte erbjuder detta.
/TE
Mikael Cardell
> > Jag tror att Skattemyndigheten skulle ha något emot det.
>
> Som vadå?
Det beror naturligtvis på olika saker, som vilken juridisk form man
väljer för organisationen, hur man formulerar sina stadgar och om de
skulle bedömma organisationen som, säg, en _allmännyttig_ ideell
förening. Om de kommer fram till att den inte är allmännyttig, utan
bara en ideell förening skattar den som ett aktiebolag.
Mikael Cardell
> Sida-vid-sida fönster. Min skärm täcks nästan fullständigt av tre
> små xtermar, och en Emacs.
Det skulle du kunna få i en Emacs körande mot en terminal också,
förstås, men det vet du förstås.
> Dessutom är tangentbordshanteringen bättre.
Jämfört med vad? Vilken terminal eller consoledriver?
> Cut-and-paste. X varianten är väldigt effektiv.
Jag tycker nog screens variant också är rätt effektiv. I en del
consoler, som till exempel Linux och FreeBSD, kan man klippa och
klistra med musen också, om man vill.
Fredrik Staxeng
Du ställde en direkt fråga, så
>> Dessutom är tangentbordshanteringen bättre.
>
>Jämfört med vad? Vilken terminal eller consoledriver?
Du kan titta i gnu.emacs.help på Joe Casadone's och mina inlägg.
Gl...@canit.se
+Anders Engström <aeng...@gnejs.net> wrote
>>>Strålande artikel :) Jag gillar grundkonceptet - men jag trivs bäst med
>>>en nice root-image och lite halvtransparanta Eterms - men det är jag :)
>>
>> Jag är kluven vad det gäller transparanta terminalfönster, det är snyggt
>> som fan, en det är ju lika opraktiskt som snyggt, så det slutar alltid med
>> att jag återgår till mina ljusgråa fönster med svart text som är det som
>> mina ögon trivs bäst med..
>Tja... hur är det opraktiskt? Jag vet inte.. jag har iofs en 1Ghz burk
>med Geoforce2 NVidia-kort och mina Eterm startar obetydligt långsammare
>än en ren Xterm :)
Vaddå startar ? ..du menar att du stänger ner dom ? :)
>Men, jösses, det handlar bara om estetik - min burk plockar antagligen X
>mer CPU kraft pga av mina transparenta Eterms jmf med din, men det är
>trots allt ganska obetydligt om man använder maskinen som en
>hobby-server/desktop-maskin.
Nu är det väl snarare att det är jobbigare att titta på domm som är problemet
här, iaf för min del.. speciellt om man har hög transparans och gyttrig
bakgrund..
Bortsett från det så får jag för det mesta betalt för att sitta framför
unixmaskiner, jag kan inte påstå att jag gör det så mycket på fritiden,
även om jag har 5 unixburkar hemma (solaris,linux,irix och openbsd) så
sitter jag mest framför AmigaOS ändå, som just nu :) ..iaf så tenderar
man ju att bry sej mindre om vad som är snyggt och mer vad som är praktiskt
om man gör det som arbete..