Reciprok Undervisning

[Stayla Casillas]

Jagr klasslrare i en k 3 och arbetar i mls kommun. Vi har just startat igng lslyftet i vr kommun. Det knns fantastiskt att vi i vr kommun ocks ska f delta i detta. Det r ju det hr vi alltid frgat efter: vi vill ha pedagogiska diskussioner p vra mten. Nu ska vi f ha det. I en organiserad form och med vl genomtnkta texter och uppgifter. Lslyftet r ett kollegialt lrande. Vi trffas varannnan vecka och diskuterar pedagogik, texter och aktiviteter vi har prvat. Jag har mtt lrare frn andra kommuner som frgar: Hur kommer det sig att ni fr gra lslyftet? Vem har drivit det? D knner jag mig priviligerad.

Vi har en egen organisation kring detta som vi kallar: mlsmodellen. Vad den innebr r bl.a. att den har ett lngsammare tempo men ocks att alla lrare ska vara med i lslyftet. Det tycker vi r en jttebra satsning. Det innebr att i min lrgrupp som jag r lrledare i, s r vi lrare frn olika rskurser och frn olika skolor. Vi r allt ifrn idrottslrare, resurslrare och klasslrare. Vi ska arbeta med modulen Tolka och skriva text i skolans alla mnen. I ml s deltar alla lrare frn frskola till gymnasium. Som en frsta inspiration fick vi flera frelsningar av Anne-Marie Krling, Inger Olsson, Per Fagerstrm, Marie Weirum och Zara Hedelin frn Karlstad universitet. De har varit med och utformat en del av modulerna i lslyftet frn skolverket. De var alla verkligen inspirerande och det knns kul att f kra igng och vara med i detta. I den hr bloggen kommer jag att dela med mig en del av vad jag lr mig i lslyftet.

Reciprok undervisning r strukturerade textsamtal. Vi ska undervisa om de olika strategierna vi har nr vi lser. Goda lsare anvnder dessa strategier helt av sig sjlva utan att vi undervisar om dem. Det vi nu ska gra r att lysa p dessa och undervisa om dem s att alla elever anvnder dem och blir goda lsare med bra lsfrstelse; dvs de ska bli aktiva lsare.

Nr jag har dessa figurer p ett kort som jag visar upp varje gng jag vill att vi arbetar med en av strategierna s blir jag som lrare tydligare i min undervisning. I och med att korten ligger framme vid tavlan anvnder jag dem. Ju oftare jag tar fram dem ju bttre blir vi p detta. Jag anvnder dem inte bara nr vi arbetar med texter utan ven nr vi ser faktafilm:Om vi nu r en cowboy och ska sammanfatta innehllet: vilka nyckelordord fanns i filmen? Vi har ocks nyckelord nr vi skriver texter.

Vi ska undervisa om hur man stller frgor till texterna genom att tnka hgt och visa p en modell. Vilka ord kan man anvnda nr man stller frgor. Det r viktigt att man inte bara stller faktafrgor utan ven varfr- och hur-frgor. Lrare ska visa elever hur man kan stlla frgor. Lraren ska modellera hur man ska gra nr man lser; Hur man tnker och vilka ord man kan anvnda d;

I skolverkets modultext kring detta sger de att man ska vara frsiktig med att arbeta med fler n en strategi i taget. Annars kan det bli rrigt fr eleverna. En annan kritik r att undervisningen ocks kan bli fr rituell.

Men framfrallt visar forskning p att det r viktigt att arbeta med strategierna. Det knns roligt att vi p vr skola har ett lromedel; ABC-klubben, som vilar p modern forskning och dr man har lagt upp arbetet utefter den. I lnken nedan finns en intervju med Monica Reichenberg om hennes och Ingvar Lundbergs forskning kring detta.

ven om boken r skriven p ltt svenska behver mnga elever nd hjlp och undervisning fr att frst texten. Det rcker inte med att texten r enkel att lsa rent tekniskt. Utan frstelse lmnar undervisningen kvar mnga luckor. Drfr har vi byggt in mnga frstelsestdjande moment i sjlva upplgget.

Dessutom lmpar sig texten vl fr undervisning enligt modellen fr reciprok undervisning (engelska Reciprocal teaching), utvecklad av Annemarie Palincsar och Ann Brown. Hr under hittar du tv lnkar dr man berttar om hur dessa strategier anvnds i lite hgre lder i lsmnen.

Reciprok (msesidig) undervisning bygger p en modell dr lraren arbetar med strukturerade textsamtal s att hen frst modellerar arbetssttet fr eleverna och sedan stegvis ger ver ansvar och taltid till eleven.

Modellen bestr av fyra (ibland fem) steg som man arbetat med att utforska en text: frutsp, aktivera frkunskaper, reda ut oklarheter, stlla frgor, sammanfatta. I Zooma in p-serien kan modellen anvndas enligt upplgget hr under nr du hjlper eleverna att ta sig in och igenom texten.

Aktivera frkunskaper

I mnesundervisning behver strategin fr att frutsp ofta kompletteras med den femte strategin, att aktivera frkunskaper. Be eleverna fundera p vad de redan tidigare har lrt sig i mnet. Detta leder till att eleverna knner att de har en uppfattning om vad kapitlet kommer att fokusera p och vilka nya fenomen som de kanske fr en frklaring till. Genom att knyta ihop ny kunskap med det som de tidigare har lrt sig kan eleverna f en bttre versikt ver bde mnet och omvrlden som helhet.

Ett stt att aktivera frkunskaper i direkt anknytning till kapitlets stoff r att tillsammans med eleverna gra en s kallad bildpromenad genom avsnittet. Det innebr att ni tillsammans blddrar igenom en del av kapitlet (s stor del som du som pedagog upplever r hanterbart fr stunden) och diskuterar bildernas innehll, eller ngra bilder som du vljer ut. Vlj grna de bilder som du vet att eleverna eller ngon av eleverna har frkunskaper kring. P bilden finns oftast ven nya och kanske obekanta element men det gr ju bara att strategin att frutsp fungerar bde ppnande och motiverande fr eleverna.

Reda ut oklarheter

Nr ni stter igng med sjlva lsningen av texten letar eleverna fram nya, intressanta, obekanta eller spnnande ord i texten. Lraren ger inte automatiskt svar utan vntar frst om ngon elev kan svara. Om det inte gr inleder hen en hrledande diskussion om vad ordet kan betyda. Bestr ordet kanske av olika ordled? Vad kan man lista ut utgende frn sammanhanget? Nr ngon kommer p rtt svar r det bra att stta in begreppet i ett annat sammanhang fr att utka begreppsfrstelsen.

Stlla frgor

Nr ni gtt igenom viktiga ord brjar eleverna stlla frgor om texten till varandra. Hr kan det vara bra att ha frgeorden synliga, antingen p tavlan eller kanske som laminerade frgeordskort p pulpeten. Ni kan ocks anvnda frgeorden som finns p insidan av prmen i Zooma in p-bckerna. Frgeorden finns ven sammanstllda hr. Eleven vljer ett frgeord och stller sedan en frga. Hr r det viktigt att skilja p frgor som har ett svar i texten och frgor dr det krvs att svararen tnker utanfr sjlva texten. Nr vi tnker p en faktatext kan frgorna utanfr texten vara sdana att de knyter an till tidigare kunskap och andra mnen, bygger broar mellan det som eleverna tidigare har lrt sig och ny kunskap.

I denna lromedelsserie har vi alltid lagt in en tudelad uppgift frst i det uppgiftsblock som avslutar varje kapitel. Genom att anvnda den uppgiften och kanske komplettera med elevfrgor kan eleverna vnja sig vid att alltid reflektera kring det som de lrt sig innan de gr vidare med nytt stoff. Det ger en skrare grund att bygga vidare p.

Nr man arbetar med lsfrstelse i klassrummet finns olika tillvgagngsstt som kan anvndas vid arbetet med bde bakgrundskunskap, textstruktur och tolkningsstrategier. Mnga gnger grs arbetet med de tre delarna parallellt eller samtidigt.

Denna artikel behandlar olika undervisningsmodeller som kan anvndas fr att ka elevernas innehllsfrstelse och engagemang i lsandet. Artikeln avser ven att ka frstelsen fr hur det gemensamma samtalet bidrar till en kad lsfrstelse samt hur lsfrstelsen kan vas vid svl hglsning som tyst lsning.

De hr gonblicksbilderna illustrerar det jag upplever att jag mter ibland i samtal om undervisning. Struktur och tydlighet r honnrsord idag och visst r det viktigt. Men det finns en svaghet i struktur och tydlighet om det associeras till frnvaro av verraskningar. Struktur och tydlighet tycks vara ngot som ska prgla lektionen, frn brjan till slut. Inte ledarskapet. Jag tnker att en strukturerad och tydlig lrare/ledare vet vilket kunnande som ska utvecklas och har strukturerat lektionen fr det, r tydlig med vad som r bra att prva och kan vgleda p ett strukturerat stt utifrn det eleverna ger uttryck fr. Ett ledarskap som r beroende av att lektionen blir som man har tnkt, att lektionen r strukturerad och tydlig vad som n hnder, gynnar inte alltid lrandet lika mycket.

Jag tycker mig hra och se att en del skolkulturer lyfter en bild av studiero som kanske inte alltid r bra fr lrandet. Jag knner inte igen mig i detta jmfrt med nr jag brjade jobba som lrare d vi inte anvnde ordet studiero lika mycket som idag. Jag kan f hra att man absolut inte kan lta elever jobba med samarbetsuppgifter och att man absolut inte kan lta dem f det mesta av talutrymmet, de skulle inte klara av det. Att lta elever jobba i olika arbetsstationer r uteslutet, det skulle bli hela havet stormar. Studiero uppstr nr man hller hrt i klassen och ser till att de inte str. Lrarens roll och ledarskap begrnsas till att frmedla information och instruktioner p ett s strukturerat och tydligt stt som mjligt och att se till att eleverna gr det de ska. Finns det en risk att studiero frknippas med uppfostran snarare n lrande?

Mlet med studiero r att lra sig mer. Jag lser i Hatties effektlista vad som r bra ingredienser i en lektion om man vill att eleverna ska lra mer: Explicit undervisning (0,59), reciprok undervisning (0.74), cognitive task analysis 1,29), jigsaw method 1,20), helklassdiskussioner (0,82). Det r ngot s vertygande med siffror! Jag passar p att flika in att dessa siffror ska lsas kritiskt och att de ska sttas i ett sammanhang. Men nd, dessa metoder har visat sig ge goda effekter fr elevers lrande i studier.

Explicit undervisning -man gr eleverna engagerade, man klargr vad som ska kunnas och anvnder metoder fr att f eleverna att frst kvalitet i kunnandet, man lter dem va och reflektera kring kvaliteten p vandet, man sammanfattar lrandet och kunnandet tillsammans. Det r fokus p vad som ska kunnas och de detaljer som utgr kunnande.

3a8082e126