Svensk Bibel Online

[Violet Mcdow]

Nrman ppnar en bibel ser man att den inte r en enda lng bok, utan att den bestr av mnga olika delar. Bibeln kan nrmast beskrivas som ett bibliotek och dess olika texter kallas ofta fr just bcker. Samtidigt ser kristna Bibeln som en helhet, som handlar bde om historien och om den enskilda mnniskans liv. Bibeln ger livsmod, kraft och trst.

Bibeln r en nyckel till ett rikt kulturarv i hela vrlden. Hr lser vi om Guds relation till vrlden och om mnniskors liv och drmmar. Hr finns skildringar av katastrofer och olyckor och om hur Gud griper in i historien fr att rdda mnniskan. Ur ett kristet perspektiv innehller Bibeln i sin mngfald en rd trd om hur Gud skapar och frlser, genom historien och varje dag p nytt. Bibeln ger en stor berttelse om mnskligheten, som samtidigt handlar om den enskilda mnniskans liv.

Ordet r viktigt i den kristna gudstjnsten. I gudstjnsten lyssnar vi till texter ur Gamla testamentet som Jesus liv och undervisning utgick ifrn. Vi lyssnar ocks till texter ur Nya testamentet. Dr har de tidiga kristna tolkat betydelsen av den uppstndne Kristus. Ofta r de texterna utformade som brev. Vi lyssnar ocks till texter ur evangelierna. De har en srstllning genom att bertta om Jesus Kristus.

Fr att budskapet om Jesus Kristus ska kunna n mnniskors hjrtan har predikan en srskild plats i den kristna gudstjnsten, tillsammans med nattvarden och dopet. Fr Martin Luther var Jesus Kristus Bibelns mittpunkt i och med hans krlek, liv och omsorg om mnniskan och vrlden. Predikans uppgift r att gra detta budskap levande s att det handlar om oss idag, vra liv och vr vrld. Bn, sng och trosbeknnelse i gudstjnsten r mnniskans gensvar p Guds ord.

Ett gammalt ord fr predikan r homilia, som betyder ungefr att umgs och fra samtal. Nr predikan fungerar som den r tnkt blir den ett samtal med bibeltexterna och med dem som lyssnar. D upprttas en gemenskap mellan budskapet om Jesus Kristus och den som lyssnar. Predikan blir frkunnelse, ngot levande.

Bibelns berttelser och personer lever ocks vidare i konstnrliga sammanhang. Mnga av de stora svenska frfattarskapen har Bibeln som bakgrund. Exempelvis: Selma Lagerlf, Gran Tunstrm, Sara Lidman, Birgitta Trotzig och Jonas Gardell. Ocks i musik, film och konst fungerar Bibeln som utgngspunkt. Ibland vill konstnren g emot en speciell religis tolkning och kanske provocera. Ibland bygger man ut den ofta knapphndiga bibliska berttelsen.

Bibeln r en viktig bok fr hela samhllet. Dess sprk, berttelser och existentiella budskap r till fr alla mnniskor. Det finns en gemensam rtt till Bibelns texter och innehll, som en del av vrt kulturella och andliga arv. P s vis finns det ocks ett kollektivt intresse och ansvar fr att Bibeln lever vidare, inte bara i kyrkan utan i samhllet. Bibeln r en rikedom som alla ska ha tillgng till.

Bibeln som den ser ut idag har vuxit fram ver tid. Samlingen av texter som ingr i Bibeln kallas kanon och varierar ngot mellan olika kyrkor. S r det ocks med texternas inbrdes ordning. Det innebr att olika texter har haft olika vikt och betydelse genom historien. Redan tidigt i kyrkans historia lste man valda delar av Bibelns texter. S lste ocks judarna sina heliga skrifter.

I de texter dr den tidiga kyrkans teologer citerar Bibeln framtrder ett tydligt mnster. Vissa bcker var uppenbarligen mer lsta n andra. Till exempel verkar Frsta Moseboken, Jesaja och Psaltaren ha varit betydligt mer lsta vid Jesu tid n Josua eller Frsta Krnikeboken. P 1500-talet ser vi hur Martin Luther vrderade texter olika utifrn hur de formulerade det han sg som Bibelns budskap.

Att lsa Bibeln innebr att man behver tolka texten. Ibland kan man hra att det inte r s svrt: "Ls som det str!" Men redan den versatta svenska bibeltexten r en tolkning. Forskningen hjlper till att frst de sammanhang dr texten skrevs, men vi kan aldrig vara skra p att vi uppfattar texten som den var tnkt att frsts. Man behver vara dmjuk infr texternas historiska karaktr.

Den som lser Bibeln har med sig frgor som den vill ha svar p liksom frvntningar och erfarenheter av det liv man levt. Hr r det viktigt att urskilja vad Bibeln kan sga och vad Bibeln inte kan sga. Bibeln ger inte ny kunskap om naturvetenskap eller medicinska frgor. Inte heller ger den entydiga etiska eller politiska direktiv. Snarare innehller Bibeln vishet och erfarenheter av gudstron som gr att knna igen genom historien. Drfr kan vi nrma oss Bibelns vrld med frgor om Guds vilja, om hur vi ska hantera livets svrigheter och om relationer till andra. Det gr att ska efter inriktning och frhllningsstt till skapelsen, andra mnniskor och till det ena jaget.

Vissa bibeltexter krver srskild uppmrksamhet. Det finns textstllen som r motsgelsefulla eller som strider mot vad vi idag vet om vrlden. Det finns ocks texter som r svra att acceptera ur ett etiskt perspektiv och som krver bde tolkning och etiska stllningstaganden.

Genom kyrkans historia har det uppsttt konflikter utifrn olika stt att tolka Bibelns texter. Det kan vara motsttningar som gr p djupet och som ftt stora konsekvenser. Samtidigt r oenighet och diskussion om texternas innebrd och anvndning en naturlig del av kyrkornas liv. Det r genom att samtala och att dela tolkningar som Bibelns texter blir meningsfulla. I evangelisk-luthersk tradition har frkunnelsen en srstllning. Dr kommer Bibelns ord i rrelse och blir levande.

Vad r det speciella med Krnbibeln?

Jo, p liknande stt som Amplified Bible ger den lsaren de grekiska ordens ibland flerfaldiga betydelser s att lsaren fr en bredare och djupare frstelse av texten. Dessutom har man rikligt med frklarande kommentarer, som i andra biblar kanske funnits som fotnoter. Hr r kommentarerna inbakade i texten s att man direkt fr del av dem och inte behver leta p annan plats. Bilder och kartor, som korrelerar med texten man lser, ger ocks mer perpektiv p den aktuella texten direkt p sidan/uppslaget.

Expanderar och frklarar

Upplgget gr det enklare fr bibellsaren att f en klarare bild av det historiska sammanhanget runt texten och bttre frstelse av mngbottnade betydelser i sprket utan att lsaren behver blddra fram och tillbaka eller byta bok fr att f fram samma material. Vad jag vet s finns det ingen motsvarande bibel p svenska s den hr bibelversionen torde fylla en plats som ingen tidigare fyllt.

Svenska Reformationsbibeln nskar vcka intresse fr Bibeln. nda sedan Sverige blev ett sjlvstndigt land har den svenska reformationsbibeln haft en stor betydelse fr Sverige i dess utveckling till ett fritt och sjlvstndigt land och speciellt nr det gller sprket. Vr fdernervda bibel r en dyrbar skatt som inte fr g frlorad!

Nyare versttningar ssom till exempel Bibel 2000 och Svenska Folkbibeln utgr ifrn en ny grundtext som kom p 1970-talet. Den nya grundtexten avviker frn den gamla grundtexten p cirka 3 300 stllen i Nya Testamentet.

Internationellt sett s frsvarar ven det engelska bibelsllskapet Trinitarian Bible Society, Textus Receptus, som ger ut King James Version i England. I USA finns bland annat de amerikanska organisationerna Way of Life och The Dean Burgon Society.

Vi tror att de kristna var ledda av den Helige Ande till att vlja ut de bibelbcker som skulle ing i Nya Testamentet strax efter att de skrevs. ven om det finns invndningar bland vissa textkritiker mot detta pstende, t. ex. Kurt Aland, s r de flesta kristna verens om att de frsta kristna gjorde rtt val nr de valde ut de 27 bcker som skulle ing i Nya Testamentet och att inte acceptera de apokryfiska bckerna till Nya Testamentet. Vi anser att det r konsekvent och logiskt att tnka sig att de frsta kristna ven var ledda av den Helige Ande till att ocks vlja ut de rtta lsarterna frn dem som var falska. I de flesta fall visste de varifrn handskriften kom, vem som hade skrivit den och om kopian var tillfrlitlig eller en frfalskning. Det skedde tidiga frsk att frfalska Skriften redan under andra rhundradet. De frsta kristna sg till att korrekta och tillfrlitliga handskrifter blev kopierade till nya exakta kopior. Framfrallt inom den grekiska kyrkan skedde kopierandet med stor noggrannhet och vi har idag tusentals handskrifter som stmmer vl verens med varandra.

och nskar med Herrens hjlp se till att den fr leva vidare i en nutida sprkdrkt. Vid de f tillfllen nr Karl XII:s kyrkobibel avviker frn Textus Receptus s har vi med hjlp av grekiskkunnig expertis versatt Textus Receptus direkt. Det innebr att Reformationsbibeln r en grundtexttrogen versttning av Textus Receptus och vid de tillfllen som man kan vlja olika tolkningsalternativ, s har vi som huvudregel valt den tolkning som finns i Karl XII:s kyrkobibel. Reformationsbibeln i Nya testamentet r drmed en tidsenlig versttning av den grekiska grundtexten Textus Receptus samtidigt som den ocks r en revidering av Karl XII:s kyrkobibel. Dessutom har den engelska versttningen King James Version utvat stort inflytande p arbetet i Nya Testamentet. Den som vill finna en svensk motsvarighet till King James Version skall ocks vlja Reformationsbibeln, eftersom dessa versttningar troget fljer samma grekiska grundtext.

Det finns en hel del kristna idag som nskar att Karl XII:s Bibel skulle finnas tillgnglig i en sprkdrkt som kan frsts av dagens mnniskor. Den andra upplagan av Reformationsbibeln som nu r tryckt och klar r en direktversttning av Textus Receptus samt ven en revidering av Karls XII:s Bibel. Denna bibelutgva har inte koppling till ngot specifikt samfund utan deltagarna i arbetet kommer frn olika kristna sammanhang bland annat, pingstvnner, baptister och laestadianer. Att deltagarna kommer frn olika kristna samfund har varit en garant fr att inte ngot specifikt samfunds teologi har ftt sl igenom i revideringsarbetet. Flera av deltagarna r utbildade i grekiska, vilket borgar fr att denna revidering troget terger grundtextens betydelse. Fr mer information om vr mlsttning, trosgrunder och vilka medarbetare som har medverkat finner du under menyknappen Om oss.

Den andra upplagan, trycktes i en upplaga 2016 som innehller en utkad notapparat. Mer n 1 200 fotnoter kommer att upplysa om de skillnader som finns mellan de olika grekiska grundtexterna. Ytterligare en upplaga trycktes 2017 som innehller cirka 800 fotnoter om vad som stod i Karl XII:s Bibel. I slutet finns en bilaga med alla viktiga grundtextskillnader.

3a8082e126