Vad Handlar Bhagavadgita Om

[Emmaline]

Bhagavadgitar den mest lsta urkunden (skriften) inom min religion, hinduismen. Den handlar om krigaren Arjuna som r p vg att anfalla fienden nr han upptcker att hans egna slktingar finns bland fienden. Han vgrar frst strida men efter ett samtal med mannen som kr hans vagn som r en uppenbarelse av guden Krishna och guden Vishnu inser han att han mste gra sin plikt som krigare ven fast det betyder att han mste kmpa mot sin egen slkt.

Det hr r en berttelse som jag har ftt hra sedan jag var ett litet barn. Jag tycker att den hr berttelsen visar att man mste gra sin plikt ibland ven fast man inte alltid vill, till exempel ibland nr jag har lxor vill jag inte alltid gra dom, men jag mste eftersom att det r min plikt som elev att gra mina lxor.

Sedan hundratals r tillbaka s har befolkningen i Indien delats upp i olika kaster (grupper) som avgr vem du fr umgs med eller vem du fr gifta dig med och vilka yrken du kan vlja. De olika kasterna som finns r:

Enligt ldre hinduiska traditioner r det viktigt att flja sin kasts plikter och p s stt f bra karma men eftersom att kastsystemet r frbjudet i dagens samhlle s hller det p att lsas upp. Kastvsendet lever kvar n idag och mrks speciellt p landsbygden dr den sociala kontrollen r mycket starkare n i stderna eftersom att det enligt vissa anses vara skapat av gudarna och ngonting som r gudomligt kan inte ndras eller avskaffas.

Under mer n 25 r har de fem brderna (pandavas), varav Arjuna var r tredje, har Indra som far, och r mkt god vn med Krishna, - undvikit direkt konfrontation med sina ondskefulla kusiner (kauravas), men nu r krigsutbrottet omedelbart frestende. Det r kvllen fre kriget och Krishna som r krsven t sin kusin, har krt ut vagnen mitt mellan de bda hrarna fr att Arjuna ska f beskda den mngdubbelt strre fiendehren som ocks bestr av hans kusiner och lrare.

Hr brjar Krishnas undervisning som avlyssnas av den vise Sanjaya som i sin tur vidarebefordrar samtalet och alla hndelser till den blinde kungen Dhritarashtra, pappan till Kauravas. Sanjaya blev genom nd begvad med klarsyn eller clairvoyance fr att kunna beskriva krigets frlopp varje dag fr den blinde kungen.

Hela detta jttelika epos, vrldens strsta och lngsta berttelse, om vad som hnde frr (itihasa), pbrjas mnga mnga r innan sjlva krigsutbrottet och det arton dagar lnga kriget. Bhagavad Gita ingr allts i detta ofantliga epos med sina arton kapitel eller 700 strofer, medan hela verket omfattar ca 100.000 strofer och kallas Mahabharata. Detta epos kallas fr den femte veda, har samma budskap som vedas, r en del av vedas och lika auktoritativt som vedas.

Kapitel ett handlar i stort sett enbart om vilka personer och deras armeer, som deltar i kriget och nr Arjuna ser sin egen hr och motstndarnas grips han av stor frtvivlan och lgger ner sin bermda bge p stet i stridsvagnen som Krishna lovat kra mot att han sjlv p intet annat stt ska delta i kriget. rkefienden Duryodhana hade valt Krishnas hr, hellre n att ha honom som krsven.

'Hrishika Isha' betyder Sinnenas Herre, r ett namn p Krishna, bl.a. med betydelsen att han kan se t alla hll, hra med knseln, knna med hrseln, osv. Arjuna var vid denna tid vlknd som den frmste bland bgskyttar. Han skt lika bra med bgge hnderna och kunde skjuta med exakt precision ven i mrker. Han hade ocks frvrvat mnga sk himmelska vapen, bl.a av sin far Indra. Visserligen talar man legendariskt om stridsklubbor, pilbgar och andra antika vapen, fotfolk, hstar och elefanter, liksom t.ex stridsvagnar dragna av fyrspann, - men magin i detta storkrig liknar mest ett modernt atomkrig med hundratusentals ddade soldater varje dag. Gudakesha r ett namn p Arjuna och betyder ungefr 'Smnens Herre', - en antydan om Arjunas enastende egenskaper.

Krishna och Arjuna genomfr hela samtalet, hela Bhagavad Gita som en undervisning i vedisk filosofi och de tre strsta yoga-formerna karma- (handling), jnana- (kunskap) och bhaktiyoga (den tjnande gudskrlekens yoga). Krishna pstr hr inledningsvis att Arjuna srjer sdant som inte ska srjas, dvs mnniskokroppar. Och vidare att Arjuna talar ett slags visdomssprk fr dda och levande mnniskor som den verkligt vise inte srjer.

Med stroferna 11-13 presenterar Krishna den eviga aspekten hos det innersta varat i allt levande, och drmed ocks reinkarnationsprincipen. Alla levande varelser har denna eviga urgnista av verkligt varande, som r mer eller mindre medveten om sig sjlv, pga glmskan om sin sanna natur. Detta frklarar Krishna i nstfljande fem strofer.

Kunti r de fem brdernas mamma och faster till Krishna. Han nmner ett par av motsatsparen och menar att alla sinnesintryck, njutbara eller smrtsamma, kommer av sinnesorganens kontakt med olika ting, hndelser och fenomen i omvrlden.

Den eviga verkligheten har ingen karaktr av overklighet och frgngelse, den r hllbar och vrd att investera sig sjlv i, menar Krishna. I grund och botten betyder tattva Gud sjlv i betydelsen av den enastende Gudspersonligheten. (Om detta handlar bl.a Tattva Sandarbha och vriga fem Sandarbhas som hr till S'rila Jiva Gosvamis frmsta verk. Detta helgon sg verkligen Gud i gestalt av Krishna Caitanya. D var Jiva i tiorsldern och redan en framstende lrd i sanskrit och de vediska urkunderna. Ingen vet med skerhet nr Mahabharata-kriget intrffade, eller ens om det intrffade. Dremot vet man att Caitanya Mahaprabhu uppenbarade sig under 1500-talet, d ocks den unge Jiva sg Honom. Jiva skrev en hel bok om begreppet tattva, ett begrepp som hr Krishna sjlv nmner, ca 4500 r tidigare.)

Krishna har som Gud sjlv redan bestmt sig fr att genomfra detta krig i syfte att utrota krigarkasten (kshatriyas, - militrer, kungar, politiker) frn Jorden som s mnga gnger tidigare i olika tidsldrar. Som vn, kusin, krsven m.fl roller som mnniska, nmner han inte detta, utan har tidigare under flera r anstrngt sig mycket fr att avvrja konflikten mellan de bgge kusinslktena, de fem pandavas contra de hundra kauravas. Denna paradox visar att Krishna r mer n Gud, - han r ocks mnniska om n med extrema egenskaper. Endast ett ftal personer hade full tillit till Krishna som Gud sjlv, bl.a de fem brderna. Krishna var ocks kusin till bde pandavas och kauravas och deltog i kriget p pandavas sida, dock med lftet att sjlv inte anvnda vapen. Vi ser idag att kshatriyas,dvs krigare och politiker som vanligt i alla tider, stller till krig och elnde p jorden.

Svadharma elller ens medfdda plikt r av tv slag, relativ och absolut, i enlighet med andens tillstnd av antingen materiell bindning eller befrielse. I det befriade tillstndet r andens naturliga funktion renodlat tjnande av den Enastende Herren, medan i det betingade tillstndet s har en persons plikter materiella drag. Den betingade anden tar p sig tskilliga fdelser via de 8,4 miljoner olika livsformer som finns i kosmos, och i enlighet med vederbrandes handlingar (karma), tills han eller hon tack vare nd uppnr en mnsklig kropp. Enligt vederbrandes natur antar hen en stllning och freskrivna plikter i ett andligt orienterat system. Plikten kan hr vara tckt av viss materialism ungefr som en eld tckt av rk, likvl betraktas som eld.

Kommentar: Arjuna var bermd bde p Jorden och i himlavrldarna fr sin extremt framstende krigarkonst, sin charm, sin sknhet och sitt hviska stt. Redan som ung blev han mstaren Dronas (han som nu var p fiendesidan) favoritlrjunge. Drona undervisade och trnade bde pandavas och kauravas under flera r vid hovet i Hastinapura. Den blinde kungens ldste son, Duryodhana, var ocks mycket skicklig i krigskonsterna men fick se sig slagen av bde Bhima och Arjuna. Duryodhana intrigerade p olika stt mot de fem pandavas (Yudhisthira, Bhima, Arjuna, Nakula och Sahadeva), frskte bl.a brnna dem i det sk vaxpalatset, fick dem landsfrvista under tretton r genom falskspel, vertog deras del av Kururiket och vgrade terlmna s mycket som en tumsbredd av pandavas land.

Stor mobilisering pgick under ngra r och nr kriget nu stod fr drren var kauravas hr nstan dubbelt s stor som pandavas. P kauravas sida deltog bl.a den store Bhishma, som var en av de tta sk vasus och hade drmed gvan att sjlv vlja nr han ville d. Han var ocks i praktiken overvinnerlig som krigare och stod som generalissimo p kauravas sida, - allts general och hrfrare. I hjrtat var han dock p pandavas sida, ven om han skulle kriga helhjrtat mot dem. En annan av de stora krigarna p kauravasidan var Kripa, vars son Ashvathama skulle beg fruktansvrda mord p Draupadis fem barn i slutet av kriget. Hon var allts gift med de fem pandavas och hade ett barn med var och en av dem. Kripa var ocks en av de bda kusinslktenas lrare.

Krishnas faster Kunti var gift med den store Pandu (den Bleke) och mor till Yudhisthira, Bhima och Arjuna vars fder var halvgudar (Dharma-Rtten, Vayu - Vinden resp Indra - Paradisvrldarnas kung). Pandu kunde inte f barn enl en frbannelse, medan Kunti sedan barndomen begvats med ett mantra med vars hjlp hon kunde kalla vilken halvgud som helst och bli med barn med honom.

Dagens avsnitt handlar om Bhagavad Gita, hinduismens kanske mest betydelsefulla skrift. Det r en dialog mellan prinsen Arjuna och guden Krishna dr Krishna undervisar i hur livet ska levas och hur man nr frlsning. Gst r Ferdinando Sardella, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Vi samtalar om Bhagavad Gitas syn p mnniskans oddliga sjl, skandet efter visdom, strvan efter att alltid gra gott och om kampen mellan vrldens ljusa och mrka krafter.

The podcast Bildningskomplexet is embedded on this page from an open RSS feed. All files, descriptions, artwork and other metadata from the RSS-feed is the property of the podcast owner and not affiliated with or validated by Podplay.

De frsta mer sammanhngande iderna som yoga utvecklades frn, terfinns i indisk teologi och filosofi frn s tidigt som 700-talet f. Kr. I lrda kretsar r man osker p den exakta tidpunkten, eftersom dessa tankar och avhandlingar inte skrevs ner utan frdes vidare genom muntligt mssande. D dessa ider och tankegngar har bevarats muntligt r det allts svrt att hvda i vilken ordning de kom. Detta r viktigt eftersom yoga, s som den utfrs idag, har sina rtter i flera olika tankesystem.

3a8082e126