Praktisk Filosofi

[Kayleigh Telega]

Kursenger dig en verblick ver centrala problem och teorier inom den praktiska filosofin. Praktisk filosofi behandlar frgor om normer, vrderingar och ideologier. Till centrala undervisnings- och forskningsomrden hr moralfilosofi (etik) och samhllsfilosofi (politisk filosofi och rttsfilosofi). Praktisk filosofi ger kunskap och trning som befrmjar frdjupat och kritiskt tnkande inom alla omrden dr vrde- och normfrgor aktualiseras. Detta r anvndbart i tskilliga universitetsmnen inom humaniora och samhllsvetenskap, men ven natur-, livs- och teknikvetenskaperna, som kan aktualisera mnga svra etiska frgestllningar. Den praktiska filosofins kunskaper och frdigheter r till nytta fr var och en som vill kunna ta stllning till frgor som uppkommer i vardagslivet, moraliska och politiska debatter, religisa sprsml och livsskdningsdiskussioner.

Kursen introducerar den praktiska filosofins problem och arbetsmetoder. Frgor om vrderingars och handlingars natur (p individ och samhllsniv) r centrala. Samtida och ldre filosofers teorier presenteras och analyseras. Filosofiska synstt anlggs p moraliska, politiska, estetiska och religisa uppfattningar. Genom hela kursen belyses metoder fr argumentation och kritiskt tnkande i relation till de olika filosofiska sakfrgorna.

Du anmler dig till vra kurser och program p Antagning.se. Dr kan du sedan flja din anmlan och kontrollera att dina meriter registrerats. Det r ven dr du loggar in fr att svara p ditt antagningsbesked.

Praktisk filosofi handlar om vrt handlingsliv. Hit hr till exempel frgor om vilka moraliska skyldigheter och rttigheter vi har. r det frsvarbart att ta ktt? Br ddshjlp tilltas? Frgor av den typen hr till etiken (delkurs 2) dr vi bland annat diskuterar skilda generella uppfattningar om vad som gr en handling rtt eller fel.

Kan moraliska frestllningar vara sanna/falska? Kan de underbyggas av rationella argument? Vad innebr det att ha en moralisk vrdering? Metaetiken (delkurs 4) sysslar med sdana frgor om moraliska frestllningars och vrderingars natur. Det finns vrderingar ocks inom andra omrden, och det bredare flt som studerar vrderingar mer allmnt kallas i Sverige "vrdeteori". Vissa av de vriga vrderingarna rr estetiska frhllanden, andra handlar om vad det innebr att handla rationellt och ytterligare andra rr bedmningen av vetenskapliga teorier.

Till den praktiska filosofin hr ocks politisk filosofi och vissa metafysiska frgor (delkurs 3). Inom den delkurs som gnas t politisk filosofi ges en versikt av ngra centrala politisk-filosofiska frgor grupperade kring begreppen rttvisa, jmlikhet, och frihet. Tanken att vi ibland borde handla annorlunda n vad vi gr aktualiserar frgan om huruvida vi har en fri vilja. Det r ett exempel p en metafysisk frga som har praktisk-filosofisk relevans. Andra frgor som kan komma att tas upp inom delkursen om metafysik rr tidens natur, vad som gr dig till samma person som den du var som barn, och Guds existens.

Fr att f en god frstelse av diskussionen kring de filosofiska frgorna och de svar filosofer freslagit krvs att man kan utvrdera och granska argumenten fr dessa uppfattningar. Drfr inleds kursen med en delkurs om kritiskt tnkande och som gnas t grundlggande begrepp inom argumentationsanalys, logik och semantik (delkurs 1). P den kursen var du upp din frmga att tolka, frtydliga och bedma ett resonemang. Dessa frdigheter r till stor nytta inte bara inom filosofiutbildningen utan ven i mnga andra sammanhang.

P kursen fr du dessutom va upp ditt kritiska tnkande och din analytiska frmga genom att studera grundlggande argumentationsanalys, semantik och logik. Du fr en introduktion till centrala frgestllningar och teorier inom praktisk filosofi samtidigt som du lr dig analysera komplexa problem p ett systematiskt stt.

Registrering p kursen sker efter det obligatoriska uppropet (campusregistrering). Kan man inte nrvara p uppropet, men vill behlla sin plats p kursen br man kontakta studierektor eller expeditionen fre uppropet.

Lroplattform

Lsanvisningar, detaljerad kursplanering,etc. kommer att lggas upp p kursens Athenasida. Antagna studenter som har aktiverat sitt studentkonto och blivit registrerade p kursen blir automatiskt deltagare p kursens Athenasida.

Denna delkurs introducerar centrala begrepp och distinktioner inom argumentationsanalys, semantik och logik. Exempel p centrala begrepp r sanning, giltighet och rationalitet. Dessutom trnas frdigheter i argumentationsanalys s som rekonstruktion och vrdering av argument. Delkursen bestr av frelsningar och vningar.

Betygskriterier: Inledning till argumentation, semantik och logik

Denna delkurs syftar till att introducera centrala frgor och teorier inom normativ etik. Exempel p centrala frgor inom normativ etik: Hur br man handla? Hur br man vara som mnniska? Vilket ansvar har man fr andra varelser? Finns det ngon typ av handling som alltid r rtt att utfra? Exempel p centrala normativa teorier r utilitarism, pliktetik och dygdeetik. Delkursen bestr ocks av ett antal gruppseminarier i tillmpad etik dr deltagarna fr frdjupa sig i ett konkret etiskt problemomrde.

Betygskriterier: Normativ etik

Denna delkurs introducerar centrala begrepp och teorier om normer och vrderingar. Exempel p frgor som behandlas r: Kan en moralisk vrdering vara objektivt sann? Kan oenigheter i normativa frgor lsas p ett rationellt stt? r moraliska vrderingar endast uttryck fr knslor och attityder? r det mjligt att hysa vlgrundade uppfattningar i vrdefrgor?

Betygskriterier: Metaetik

Denna delkurs introducerar och diskuterar centrala metafysiska problem inom praktisk filosofi. Metafysiska frgor handlar om vrldens yttersta beskaffenhet, bortom de empiriska erfarenheter vra sinnen ger oss. Exempel p sdana problem r personlig identitet, fri vilja och frgan om varfr det finns ngot alls.

Betygskriterier: Metafysik

I denna kurs studeras inflytelserika verk av Mary Wollstonecraft (1759-1797) och John Stuart Mill (1806-1873). Ngra exempel p frgor som behandlas r fljande: Vad r lycka och vad r ett gott liv? r en handling rtt om och endast om den maximerar lyckan? Vad r rttvisa och rttigheter? Vilka r Wollstonecrafts och Mills argument fr individuell frihet och fr jmlikhet mellan samhllsklasser och mellan kvinnor och mn? I kursen jmfrs och kontrasteras Mills syn p frihet med Wollstonecrafts syn p frihet.

Betygskriterier: Den praktiska filosofins historia

Filosofi blir ofte delt inn i p den eine sida praktisk og den andre sida teoretisk filosofi. Til praktisk filosofi reknar ein gjerne slike omrde som etikk, estetikk, politisk og sosial filosofi, rettsfilosofi, religionsfilosofi, feministisk filosofi, handlingsteori og verditeori. Men skiljet mellom praktisk og teoretisk filosofi er ikkje alltid skarpt, det er heller ikkje uomstritt, og problemstillingar innanfor praktisk filosofi er ofte relevante for sprsml i teoretisk filosofi. Difor er det viktig for alle som studerer filosofi ha kjennskap til praktisk filosofi, ogs om dei i det vidare studiet vel konsentrere seg om teoretisk filosofi.

FIL124 skal gje studentane eit oversyn over viktige grunnomgrep, argument og posisjonar i praktisk filosofi. Hovudvekta ligg p tema i samtidsfilosofien, men det vil ofte vre aktuelt ta utgangspunkt i filosofiske verk og posisjonar fr eldre tider. Etter fullfrt emne skal studentane vere i stand til formidle sentrale teoriar og problemstillingar innanfor praktisk filosofi og sj relevansen av desse i andre samanhengar. Emnet skal gi grunnlag for vidare studiar i filosofi p bachelorniv.

Emnet gir grunnlag for vidare studiar med sikte p bachelorgrad med spesialisering i filosofi. I kombinasjon med andre emne og fag kan det inng i ei utdanning som kvalifiserer for undervisning i filosofi i ungdomsskule eller videregande skule. Emnet kan ogs vere eigna som sttte til fordjuping i grunnlagssprsml i samband med studiet av andre fag.

Vad innebr det att handla moraliskt? Br du sluta ta ktt? Har du ett ansvar fr klimatfrndringen? Hur kan vi resonera kritiskt och rationellt i vrdefrgor? Vad r rttvisa? Str frihet i konflikt med jmlikhet? Vad kan vi veta om Gud, mirakel och livet efter detta? Vari bestr konstens vrde?

De avancerade kurserna i filosofi r en frberedelse fr forskarutbildning i filosofi, men kursen fungerar ven utmrkt i kombination med andra mnen, som till exempel statskunskap, historia eller ekonomi. Beroende p vilka andra kurser den kombineras med, kan en masterutbildning i filosofi utgra en lmplig bakgrund fr vitt skilda arbetsomrden.

Filosofiska sprsml r stndigt aktuella och spelar en viktig roll inom mnga olika omrden, t ex klimatfrgor och artificiell intelligens. Vi ger kurser i praktisk och teoretisk filosofi men ven grundkurser som kombinerar de bda mnena.

Praktisk filosofi handler dybest set om at blive god til at leve et liv, som vi ikke senere fortryder. Evnen til at blive vores viden om os selv, hinanden og vores omverden kritisk bevidst er mske noget af det vigtigste, vi kan give brn med p deres vej i livet. Det krver nysgerrige voksne, der tager brnene alvorligt og inviterer dem til at undersge livets store og sm sprgsml p deres prmisser.

Medlemmene i forskingsgruppa har brei kompetanse i filosofi og tverrfagleg forsking. Forskingsinteresser i FPF spenner fr verditeori, normativ etikk, politisk filosofi og metaetikk, til forsking spissa mot mellom anna flgjande: Bedrifters samfunnsansvar, ansvarleg forsking og innovasjon, feministisk filosofi, bioetikk, teknologietikk, dyreetikk, miljfilosofi, tillit, behov, demokratiteori, republikanisme, pedagogisk filosofi og medisinsk etikk.

I den vsterlndska kulturkretsen tog den praktiska filosofin riktig fart i de antika grekiska stadsstaterna, dr viktiga namn som Sokrates Demokritos, Platon och Aristoteles kan nmnas som viktiga filosofer. Dessa gr dock ej helt rttvisa t utvecklingen av den praktiska filosofin i antikens Grekland. Frn det romerska riket r Cicero en av de mest framtrdande praktiska filosoferna.

3a8082e126