Vad är öppen källkod - tips på lättläst och bra introduktion

[linda.t...@regionhalland.se]

Öppen källkod i Sverige: beprövad teknik och mediahype av Monika Orski
är en liten bok på 110 sidor som fungerar som en introduktion för den
som, liksom jag, egentligen inte fattar vad öppen källkod betyder.
Efter att ha läst boken blir det betydligt mer begripligt. Boken är en
lättläst översikt som utan att diskutera tekniska detaljer förklarar
vad öppen källkod är, tar död på en del myter och vanföreställningar,
samt berättar på vilket sätt öppen källkod skiljer sig från sluten
eller hemlig källkod.

Orski reder ut begreppen, berättar historia om öppen källkod och gör
samtidigt ett inlägg i debatten om huruvida det är odemokratiskt av
myndigheter att inte använda öppen källkod och öppna format. För några
timmar sen hade jag inte vetat vad hon pratar om och det är också det
stora problemet som Orski ser med öppen källkod i Sverige. De som inte
är "IT-tekniker" kan för lite och när medierna skriver om öppen
källkod sägs det vara något nytt och obeprövat, istället för att gå på
djupet och ta upp det politiska i frågan.

Ta tillbaka kontrollen
Hon slår fast att öppen källkod i första hand handlar om att få
kontroll över sina egna system och att framtidssäkra informationen i
dem. Jag har genom boken lärt mig massor om olika licenser, vilka som
utvecklar program med öppen källkod och hur de tjänar pengar på det,
samt inte minst vilka förtjänster användandet av öppen källkod kan
innebära för enskilda, företag och offentlig förvaltning. Orskis poäng
är att öppen källkod och öppna format inte bara kan spara pengar, utan
framförallt att det handlar om att ta tillbaka makten genom att göra
sig oberoende av hemliga slutna system, vilka förutsätter användande
av leverantörens support och tillhandahållande av produkten.

Öppna format och indirekt sponsring
Tillgängligheten ökar dessutom för alla datoranvändare om man använder
dokument med öppna format istället för att utestänga dem som använder
andra program eller operativsystem än de från Microsoft. Att svenska
myndigheter direkt och indirekt skapar konkurrensfördelar för
Microsoft genom att använda deras system, deras dokumentformat, deras
program i subventionerad undervisning och hem-PC anser hon vara under
all kritik. Hon säger dock optimistiskt: ”... att man i framtiden
kommer behöva förklara och motivera när man väljer ett program som
inte har öppen källkod känns inte längre som ett lätt provocerande
infall.”

Jag tror att det är lite av vår skyldighet, som biblioteks- och
informationsvetare samt offentligt anställda, att vara tillräckligt
insatta i problematiken för att kunna diskutera ämnet. Dessutom känns
det bra att få veta att det finns alternativ, något jag bara delvis
kände till innan jag läste boken. Om du vill veta mer om öppen källkod
(utan att för den skull vara intresserad av programmering eller
liknande) är mitt tips att uppsöka närmaste bibliotek och låna boken
Öppen källkod i Sverige.

Linda Tillander