Novellanalys Exempel

[Anthony Small]

Berttelsenhandlar om doktor Henck, som rkar ut fr en olycka nr han r p vg hem. Hans rock gr snder, s han fr lna en pls av sin vn hradshvding Richardt. Den varma plsen gr honom p gott humr. Nr han kommer hem blir han mtt och kysst av sin hustru i den mrka tamburen. Sedan firar han jul med sin familj och hradshvding Richardt, och konstaterar avslutningsvis att plsen givit honom den sista stunden av lycka han fr uppleva i livet.

Det finns ett konkret problem i berttelsen, nmligen att doktor Hencks rock gr snder. Det blir lst av att han fr lna plsen. Men Henck verkar har konflikter eller motsttningar med alla och allt. I brjan r han vldigt negativ och dyster och tycker att allt r dligt. Hans fattigdom skiljer sig frn Richardts rikedom, och det visar sig tydligt i och med att Henck lnar pengar av Richardt. Han har inget bra frhllande med sin hustru.

ven de hr problemen verkar lsas nr han fr lna plsen av Richardt. Henck blir p bttre humr, och mer optimistisk till livet. Han tror att allt ska g att ordna nd. Men nr han kommer hem och blir kysst av sin hustru blir han pessimistisk igen. Varfr d? Jag tror att den kyssen och det personerna sger visar att hustrun r otrogen med Richardt. Lngre fram ska jag visa varfr jag tror det.

Huvudpersonen r doktor Gustav Henck, som verkar vara en rtt nedstmd figur. Han arbetar som lkare, men r mager och fattig. Han r trtt p livet och negativ, eftersom han tror att han ska d snart. Han r gift, men frhllandet till hustrun r inte srskilt bra. Nr han frstr att hans hustru r otrogen blir han ledsen, men han gr ingenting t det. Istllet tackar han Richardt och frklarar att han snart kommer att vara dd.

Hradshvding John Richardt beskrivs som Hencks motsats: han r frmgen och framgngsrik. Det faktum att han har en affr med sin vns fru tyder p att han har en rtt tveksam moral. I slutscenen verkar han skmmas: han mumlar och ser bort nr Henck tackar honom.

Hustrun Ellen har ganska lite utrymme i berttelsen: vi fr egentligen inte reda p s mycket om henne. Av bakgrundsberttelsen att dma verkar det som om hon gift sig med Henck mest fr att bli gift. Egentligen var hon mer frtjust i Richardt frn brjan. Jag tycker att det verkar lite konstigt att hon inte knner igen sin make nr hon kysser honom utan att se vem det r. Kanske r Richardt och Henck vldigt lika till utseendet?

Novellen berttas ur doktor Hencks perspektiv. Det r honom vi fljer frn brjan till slut, och det r hans tankar vi fr ta del av. Det gr att jag automatiskt sympatiserar med honom och identifierar mig med honom.

Novellen har en ganska rttfram, kronologisk disposition. Det brjar med olyckan, och drefter kommer Hencks besk hos Richardt. Sedan fljer Hencks hemfrd och hans tankar under tiden. Den delen fungerar som en flashback: vi fr karaktrernas bakgrundshistoria dr. Sedan kommer Henck hem, och drefter sker ett litet tidshopp till efter julmiddagen.

Novellens struktur kan ocks beskrivas utifrn doktor Hencks knslolgen. I berttelsens brjan r han negativ och dyster. Efter att han ftt plsen blir han mer optimistisk och hoppfull. Hans lycka r p topp nr han kommer hem och fr kyssen av sin hustru. Dr vnder ocks knslolget, och han tergr till att vara dyster och pessimistisk i slutet av berttelsen.

Just den andra meningen reagerar jag vldigt mycket p, fr vad har det faktum att Doktor Henck har blivit mager med julafton att gra? Jag vet inte. Det borde vara tv separata meningar, men frfattaren har avsiktligt stllt dessa tv fakta i samma mening, s att det knns som om de hr ihop. Jag vet inte vad tanken med det r, men det ger mig en konstig knsla, jag skrper sinnena, lser mer koncentrerat och undrar: vad r det som hnder hr egentligen? Kanske r det bara det meningen r till fr.

Jag ser ocks plsen som en symbol i berttelsen. Den symboliserar skillnaden mellan Henck och Richardt. Det r Richardts pls, och den representerar p ngot stt Richardts rikedom. Precis som han lnar ut pengar till Henck, lnar Richardt ocks ut sin pls till honom. Nr Henck ftt lna plsen frndras hans sinnesstmning, han blir gladare och mer hoppfull och tror att allt kommer att ordna sig. S kan det ofta vara med materiell rikedom. tminstone jag sjlv har kommit p mig med att tnka att bara jag har pengar s kommer allt att ordna sig.

Men rikedom r inte allt. Plsen, sjlva den pls som strker Hencks sjlvfrtroende och ger honom hoppet ter, r ocks det som fr Ellen att tro att han r Richardt. Drigenom fr Henck reda p sanningen om sin fru och sin bsta vn. Den sanningen krossar hans sista hopp fullstndigt.

Den hr novellen r skriven omkring r 1900, och utspelar sig ocks d (de har droskor i Stockholm, inte bilar). Vad jag vet diskuterades jmstlldhetsfrgor mycket i Sverige vid den hr tiden. Det r mjligt att frgan om kvinnans roll i samhllet och i ktenskapet pverkade Sderberg nr han skrev den hr novellen, men det r oklart.

Nr jag tnker p berttelsen ur Ellens perspektiv r det kanske synd om henne ocks. Hon verkar ha gift sig med sin man fr att hon frvntades gifta sig, fr att hon fredrog att vara gift med vem som helst framfr att vnta. Och s har hon ingtt i ett olyckligt ktenskap dr bda makarna far illa. Kanske r detta en pong med novellen, att Sderberg vill visa vilka tragiska konsekvenser det kan f om man gifter sig av andra skl n av krlek.

Hjalmar Sderberg var en av de viktigaste frfattarna i Sverige i brjan av 1900-talet. Han var knd fr att anvnda sina bcker fr att diskutera kontroversiella mnen som utomktenskapliga krleksrelationer (Den allvarsamma leken) och om det kan vara rtt att mrda en annan mnniska (Doktor Glas). I en s hr kort novell r det svrt (tycker jag) att se s mycket om frfattarens egna liv, men just hans stllning som kontroversiell frfattare tyder p att det kan ligga ngot i det jag skrev om p fregende punkt, allts att Sderberg hr vill visa att ktenskap kan vara dligt om man ingtt det av fel skl.

Berttelsen r en novell. Det typiska fr noveller r att de r korta, innehller f personer och ofta har en ovntad vndning p slutet. Det tycker jag stmmer in bra p den hr berttelsen, s om ngon frgar mig vad en novell r skulle jag kunna visa den hr som exempel.

Sderberg hr till de frfattare som r svra att sortera in i en viss epok. Han stod med ena foten i naturalismen (extrem realism), och med andra foten i modernismen, som var mer experimentell. Just den hr novellen upplever jag som vldigt realistisk. Det r inga experiment med formen, inga mystiska drmbilder eller ngot annat surrealistiskt, s jag tolkar berttelsen som naturalistisk: den tar upp ett allvarligt problem som fanns och fortfarande finns i mnniskors vardagsliv.

S hr i avslutningen r det dags fr mig att ta tag i det dr med budskapet igen, allts den frga jag undvek tidigare. Efter att ha funderat ver hur berttelsen r skriven och vad som berr mig i den tror jag att jag kan formulera ett budskap. Det som berr mig r doktor Hencks situation. Jag knner igen hur jag sjlv kan vackla mellan hopp och frtvivlan (men kanske inte s extremt som Henck). Och jag tnker p hur doktor Henck bygger sitt hopp om framtiden p sin hustru. Han litar p henne, och han litar p Richardt. De sviker honom, och hans tillvaro krossas fullstndigt. Det r drfr han inte gr ngot i slutet. Han har inget hopp kvar. Nr hans vn och hans fru visat sig vara bedragare har han inget kvar att leva fr, och han har bara dden kvar att se fram emot.

S fr det inte vara. Vi fr inte gra p det sttet mot varandra. Ellen och Richardt borde inte ha bedragit Henck. Vi mnniskor r i slutndan beroende av varandra. Nr vi bildar relationer blottar vi oss fr varandra, blir srbara. Henck blir s illa srad att han inte kan terhmta sig. S vill jag aldrig sjlv gra mot ngon annan. Det r det budskap jag tar med mig frn den hr berttelsen.

I det hr avsnittet kan du lsa om historiska kllor, kllkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, frndring, frklaring och identitet. Vi ska ocks titta p ngra olika historiesyner, dvs olika stt att se p historien.

Fr en historiker r kllorna utgngspunkten och grunden fr historieskrivandet. Med hjlp av olika analysverktyg tolkas kllmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia. I det hr avsnittet kan du lsa om historiska kllor, kllkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, frndring, frklaring och identitet. Vi ska ocks titta p ngra olika historiesyner, dvs olika stt att se p historien.

Det r skillnad p historiska kllor och andra kllor. Kllkritik anvnds vanligen fr att kontrollera en kllas sanningshalt och dess tillfrlitlighet. Det r viktigt nr man ska avgra om man kan lita p till exempel en tidningsartikel. Fr en historiker r det dremot svrare. Fr ven det som inte r sant eller tillfrlitligt kan faktiskt anvndas av en historiker fr att tolka eller dra slutsatser om historien. Det gller bara att anvnda kllan till rtt frgestllning (som ska besvaras av historikern).

Historia r inte ngon exakt vetenskap. Fr att kunna tolka och frst historia utgr vi frn olika synstt p historien. Drtill anvnds olika historieteoretiska verktyg nr vi ska tolka och frst historiska kllor.

Ett exempel p en klla som kan ha lg objektivitet r brev dr en person ger en subjektiv och verdriven bild av en hndelse eller av andra samtida personer. Men fr en historiker som t.ex. vill forska om hur mnniskor har tyckt och berttat om en viss hndelse eller person (som skildras i brevet), r det fortfarande en bra klla. Det som r avgrande fr en historiker r drfr vilken frga som stlls till kllan, dvs vilken frgestllning som historikern frsker besvara med hjlp av sina kllor.

Historikerns uppgift r att ta reda p vad det var som hnde och hur det pverkade samtiden, men ocks hur det kan ha pverkat nutiden. Kllorna r pusselbitar som anvnds fr att frklara detta. Ju lngre tillbaka i tiden, desto frre blir bitarna och desto otydligare blir konturerna. Fr tolkningen anvnds ofta fljande kllkritiska kriterier:

Ett annat verktyg som behvs fr att kunna tolka och frst historia r de olika begrepp som anvnds av historiker. Begreppen fungerar ungefr p samma stt som grammatiken gr i sprk. De behvs fr att tolka och frst historia.

3a8082e126