malkae helicia talasi
Author Metcalfe
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) fr depression och ngestsyndrom br den specialiserade hlso- och sjukvrden erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedmningen vid diagnostik i till vuxna personer med misstnkt depression eller ngestsyndrom (prioritet 3).
En initial psykiatrisk kartlggning grs genom ett ppet samtal med individen, en riktad psykiatrisk anamnes samt kroppslig underskning. Anvndning av strukturerade bedmningsinstrument och suicidriskbedmning r del i kartlggningen.
Den psykiatriska anamnesen r grunden i utredningen. Utgngspunkten r individens egen skorsak. Det finns mnen som kan vara svra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller vld i familjen, vergrepp, suicidalitet eller sjlvskadebeteende. Att stlla frgor kring dessa mnen rutinmssigt och explicit r generellt det bsta tillvgagngssttet. Se utvidgat psykiatriskt anamnesstd i rutan nedan.
Fr att ka den diagnostiska tillfrlitligheten br den kliniska bedmningen kompletteras med en strukturerad intervju ssom MINI eller semistrukturerad diagnostisk intervju som SCID-I. Detta minskar ocks risken att ngon viktig information missas.
Ta stllning till om den psykiatriska problematiken beror p eller kompliceras av kroppsligt tillstnd. Vad som ska ing i den somatiska underskningen kan justeras beroende p vad som framkommer i den somatiska och psykiatriska anamnesen och i observation.
Vid faststlld diagnos br en behandlingsplan gras tillsammans med individen dr psykoedukativa tgrder, sjlvhjlp, psykologisk och farmakologisk behandling diskuteras. Diskutera ocks eventuella sociala tgrder och lotsa vid behov till kontakt med kommunala verksamheter, patient- och nrstendeorganisationer eller andra aktuella frivilligverksamheter. Ta srskild hnsyn till behov av std fr minderriga i hemmet. Planera fr utvrdering av behandlingen och uppfljning. Se behandling av respektive tillstnd fr mer information.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) fr depression och ngestsyndrom kan MINI erbjudas som komplement till den kliniska bedmningen i primrvrden vid diagnostik till vuxna personer med misstnkt depression eller ngestsyndrom (prioritet 4).
En initial psykiatrisk kartlggning grs genom ett ppet samtal med individen, psykiatrisk anamnes och kroppslig underskning. Anvndning av strukturerade bedmningsinstrument och suicidriskbedmning ska vara en del i kartlggningen.
Den psykiatriska anamnesen r grunden i utredningen. Utgngspunkten r individens egen skorsak. Det finns mnen som kan vara svra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller vld i familjen, vergrepp, suicidalitet eller sjlvskadebeteende. Att stlla frgor kring dessa mnen rutinmssigt och explicit r generellt det bsta tillvgagngssttet.
Vid akut eller hg suicidrisk eller behov av psykiatrisk heldygnsvrd ska individen remitteras fr akut bedmning inom specialistpsykiatrin. Vid mycket hg suicidrisk i samband med allvarlig psykisk strning dr individen motstter sig vrd ska vrdintyg enligt LPT vervgas.
Vid faststlld diagnos br en behandlingsplan gras tillsammans med individen dr psykoedukativa tgrder, sjlvhjlp, psykologisk och farmakologisk behandling diskuteras. Diskutera ocks behov av sociala tgrder. Ta srskild hnsyn till behov av std fr minderriga i hemmet. Planera fr utvrdering av behandlingen och uppfljning. Se behandling av respektive tillstnd fr mer information.
Att bekrfta och begripliggra individens psykologiska eller psykosomatiska reaktioner i kombination med kartlggningssamtalets strukturerande funktion kan ibland vara tillrckligt fr att individen ska kunna g vidare utan att behva eller nska ytterligare insatser. Innan kontakten avslutas kan man ocks ge individen rd om egenvrd och en uppmaning att ska igen om symtomen kvarstr eller frvrras.
En eventuell remiss ska innehlla en sammanfattning av de uppgifter som framkommit i anamnesen och en tydlig frgestllning eller preliminr diagnos samt redogrelse fr redan utfrda tgrder och resultat av dessa. Individen ska tillfrgas om hen accepterar besk/vrd p annat sjukhus, informeras om att remiss skrivs till psykiatrisk specialistvrd och att journalen kommer att verfras dit.
Psykomotorisk agitation r ett syndrom som inkluderar olika symtom inom beteende och andra omrden, ssom kognition, tankar och affekter. Syndromet brukar definieras som ett tillstnd av fysisk och psykisk hyperaktivitet, som kan vara produktivt och mlinriktat (som exempelvis vid psykos eller mani), eller improduktivt och associerat med inre oro (som exempelvis vid delirium eller agiterad depression) och som vsentligt pverkar individens frhllningsstt till omgivningen.
Ofta frknippas psykomotorisk agitation med potentiellt farligt beteende som kan kulminera i hot- och vldssituationer. Det har ven beskrivits som en mjlig prediktor fr suicidalt beteende. Det finns konsensus kring att en ineffektiv hantering av psykomotorisk agitation kan leda till fr vrigt ondiga tvngstgrder och eskalerande vld med negativ effekt fr svl patienter som vrdteamet och kade kostnader. Drmed finns ett behov av adekvat differentialdiagnostik och behandlingsstrategi. (4)
I psykiatrisk akutvrd r prevalensen 4,3 - 10 %. Olika studier har visat att 14 % av patienter med schizofreni uppvisar agitation och vldsamt beteende vid inlggning samt att cirka 20 % ngon gng lider av en episod av agitation (4). Medelvrdtiden verkar vara lngre och vrdkostnader hgre i denna patientgrupp (5). Det behvs fler epidemiologiska studier fr att bttre beskriva psykomotorisk agitation.
Uttagerande beteende
Frmst vid psykotiska tillstnd, men ven vid mani m m. Patienten kan skrika, bita, frstra allt den har i sin nrhet, springa fram och tillbaka, slss och hlla sig i rrelse, dygnet runt.
Perception- och tankestrningar
Hallucinationer, lsa associationer och vanfrestllningar kan frekomma frmst vid psykotiska tillstnd. Snabbt tankefrlopp och grandiositet frknippas med maniska tillstnd. Olika kombinationer av illusioner, perseveration, omstndligt tal, vervrdiga ider o s v tyder p depression, ngestsyndrom eller neuropsykiatriska strningar (ssom autismspektrumstrning eller intellektuella funktionsnedsttningar)
Psykotiskt tillstnd
Kallas ocks kataton excitation. Knnetecknas av vanfrestllningar/hallucinationer, extremt hg produktiv motorisk aktivitet utan uppenbar frvarning eller baktanke, ingen medvetandesnkning, extremt uttagerande beteende och perceptions-/tankestrning. Motoriken speglar patientens osammanhngande tankar. Klassiskt sett beskriven som att patienten tenderar att hlla sig inom en begrnsad yta, t ex sngen eller vissa rum. Krver sederande medicinering.
Maniskt skov
Motoriken speglar den hjda grundstmningen och tankeinnehllet, och r produktiv. Kan vara uttagerande. kad kommunikation med sin omgivning, svl muntligt som skriftligt. Ingen medvetandesnkning. I mer extrema fall kan den frhjda aktiviteten bli mer desorganiserad och primitiv, patienten kan t ex konstant utfra meningslsa rrelser och strida med blint vld mot alla frsk att bli lugnad, varfr differentialdiagnostiken mot psykotiskt tillstnd blir svrare.
ngestattack
Snabb debut (ofta under 10 minuter), i kombination med ngestsymtom ssom ddsrdsla och katastroftankar, samt somatiska symtom ssom hjrtklappning och andnd. Patienten upplever ofta koncentrationssvrigheter och r frbryllad, ibland ven talsvrigheter och nedstmdhet. Anfallet klingar i regel av inom 1 timme och de motoriska symtomen frsvinner successivt. Kan utlsas av excitation, fysisk aktivitet, samlag eller mttfullt psykiskt trauma, men ven psykotropa substanser (koffein, alkohol, nikotin osv), smnstrningar, frndring i matvanor eller sociala stressorer. Ingen medvetandesnkning.
Agiterad depression
En form av atypisk depression dr patienten uppvisar rastlshet, oro, ngslan och ilska. Snkt grundstmning. Improduktiv motorik utan uttalat ml. kad risk fr suicid samt sjlvdestruktivt beteende. Ingen medvetandesnkning.
Demens
Denna strning knnetecknas av ett progressivt frlopp, ofta lngsamt (dock kan demensfrloppet efter en akut cerebrovaskulr sjukdom vara snabbare). Patienten r ofta stabil i sin uppmrksamhet och sllan medvetandesnkt. Begrnsat korttidsminne, frnekar kunskap och r otydlig nr patienten inte minns. Delirium och demens kan frekomma samtidigt, s k beclouded dementia.
Delirium
Orsakas av somatisk sjukdom, bruk/abstinens av alkohol eller andra droger, toxiska tillstnd eller av kombinerad etiologi. Knnetecknas av en akut funktionsnedsttning och beteendefrndring hos en sedan tidigare mentalt stabil patient. Debuterar under timmar-dagar och har en duration p hgst ngra veckor, med fluktuerande symtom ver dygnet. Patienten uppvisar emellant ett vlbevarat intryck och bevarad funktionsniv. Karaktriseras av medvetandesnkning, uppmrksamhetsstrning, desorientering, minnesnedsttning och allt frn milda tankestrningar till vanfrestllningar och visuella/taktila/auditiva hallucinationer. Affektiva strningar varierar frn subklinisk irritabilitet till dysfori. Myoklonier och dysatri frekommer.
Skiljer sig frn psykos och mani genom att hallucinationerna r mer fluktuerande och oorganiserade, drtill brukar psykotiska eller maniska patienter inte skifta i orientering och medvetandegrad abrupt.
Epilepsi
Strax innan eller under epileptiska anfall kan patienten uppvisa psykotiska symtom och psykomotorisk agitation. Sllan uttagerande eller mlinriktat. Vid psykotiska symtom r patientens emotionella kontakt eller affekt inte pverkade, till skillnad frn schizofreni. Automatismer frekommer. Ett ldre begrepp som frknippas med temporallobsepilepsi eller frontallobsepilepsi r furor epilepticus som kan ses postiktalt, och d utgrs av irritabilitet, ilska eller aggressivitet.
Skalltrauma
Beroende p omfattning kan kognitiv nedsttning, depression, personlighet- och beteendefrndringar (impulsivitet, aggressivitet) och perceptionsstrningar frekomma efter ett skalltrauma. Beteendeavvikelserna frstrks av alkohol. ven patienter som vaknar ur koma kan vara psykomotoriskt agiterade, med aggressiva episoder. Deliriumliknande episoder kan frekomma, srskilt hos ldre och hos patienter med alkoholberoende, bldningar eller infektioner. Beroende p patientens perception- och tankestrningar pverkas dennes affekt och beteende. Det kan frekomma labilitet, rdsla, agitation, aggressivitet som eventuellt vxlar till somnolens, drmlika tillstnd eller eufori. Tankarna brukar vara otydliga och osammanhngande. Det finns nedsatt korttidsminne och patienten konfabulerar.