Cypern

[Yury Morris]

Republiken Cypern har de jure[5] suvernitet ver n Cypern och dess omgivande vatten, med undantag fr de brittiska militra baserna i Akrotiri och Dhekelia. Republiken Cypern r de facto uppdelad i tv huvuddelar; omrdet under effektiv kontroll av Republiken Cypern, som omfattar cirka 59 % av ns yta, och det turkiskt kontrollerade omrdet i norr,[6] som kallar sig Turkiska republiken Nordcypern och endast erknns av Turkiet, och som tcker cirka 36 % av ns yta.

n frblir delad ven som medlem i EU. Unionens lagar gller enbart p sdra Cypern, som kontrolleras av den erknda, grekcypriotiska regeringen. Hela Cypern r officiellt med i unionen, men Republiken Cypern styr inte ns norra del och EU:s regelverk tillmpas inte dr. De officiella cypriotiska myndigheternas kontroll strcker sig bara till stillestndslinjen.

Republiken Cypern r ett avancerat[7] hginkomstland med en mycket hg Human Development Index,[8][9]. Cypern var en av grundarna av Alliansfria staternas organisation men trdde ur samtidigt som intrdet i EU 1 maj 2004.[10][11]

P 500-talet f.Kr. infrlivades n i det expanderande persiska akemeniderriket och frblev persisk i tvhundra r. Cypern blev romersk 58 f.Kr. till 1191 d Kung Rikard I Lejonhjrta ervrade n i samband med korstgen och slde den till Guy av Lusignan r 1192, som drmed bildade Kungariket Cypern. Republiken Venedig vertog n 1489 efter att den regerande drottningen, Caterina Cornaro, verlmnade makten.

Under ngra rhundraden tillhrde Cypern det bysantinska riket, d skna ting skapades inom konst och arkitektur. Cypern r en av de f platser dr man kan studera vggmlningar frn den ldsta kristna och bysantinska tiden eftersom denna konst r frstrd p annat hll. Mosaiker frn 5/600-tal e.Kr. finns till exempel bara p Cypern och i Katarinaklostret i Sinai. Hjdpunkten inom den kyrkliga konsten infll under 1100-talet d de bysantinska kejsarna i Konstantinopel understdde kyrkobyggen och utsmyckningen av dem. Mnga av de mrkligaste kyrkorna ligger avlgset uppe i Troodosbergen, skyddade mot pirater och klfingriga katolska korsriddare. Kyrkorna r till det yttre gr dr de hukar under vderbitna trlador, men sjlva kyrkorummet strlar av utskta vggmlningar i starka frger. Frn slutet av 1100-talet och in p 1400-talet kom Cypern att styras av frankerna (dynastin Lusignan). n blev en mellanstation fr korsriddarna p vg sterut mot Jerusalem. Den grekisk-ortodoxa kyrkan mste underordna sig den romersk-katolska, som helt kom att prgla kyrkor och annan arkitektur i de strre stderna.

Frn slutet av 1400-talet var frankernas tid ver p Cypern och det venetianska styret tog vid. Italienska kpmn och aristokrater hll cyprioterna i ett jrngrepp av hga skatter och tunga dagsverken. Cypern blev nu en militr utpost fr det mktiga Venedig, men fick ven vissa frmner som en del av ett stort handelsvlde. n exporterade sd, salt, socker och bomull. Men inkomsterna av detta tillfll frsts bara Venedig och den ftaliga verklassen. Under denna tid organiserades flera uppror mot frtrycket. Cyprioterna blev alltmer desperata och skickade ivg sndebud med anskan om hjlp varhelst de kunde finna den. Flera gnger kontaktade man bland annat osmanerna och en gng vnde man sig till och med till mamluckernas sultan i Egypten. Alla dessa frsk misslyckades och ledarna fr revolterna torterades svrt och avrttades. Det var en s svr tid att befolkningen till sist vlkomnade osmanernas ervring av Cypern 1571?I nstan 300 r styrdes cyprioterna frn Hga porten i Istanbul, fram till 1878 d Storbritannien arrenderade n.

Under decennier kmpade cyprioterna mot brittisk verhghet och britterna svarade med att frbjuda politiska partier, samt arrestera och landsfrvisa mngder av grek-cyprioter. Revolten gllde inte bara Cyperns sjlvstndighet, utan ven en frening med Grekland, s kallad enosis. S smningom bildades befrielseorganisationen EOKA-A som 1955 inledde ett vpnat uppror mot britterna. Deras ledare Giorgos Grivas hade ftt sin militra utbildning i Grekland och var en fanatisk antikommunist. Under den nazistiska ockupationen av Grekland under 1940-talet var han ledare fr en gerillagrupp frn extremhgern. EOKA-A mrdade ven hundratals grek-cyprioter som de ansg samarbeta med britterna.

Motstndet mot den brittiska kolonialmakten ledde till att grekcypriotiska EOKA frde ett gerillakrig p Cypern 1955-1959. Detta ledde till att Republiken Cypern proklamerades 1960. r 1974 intrffade en kris, som brjade med en grekisk militrkupp av soldater vilka var stationerade p Cypern. Avsikten var att avstta Cyperns president Makarios eftersom denne inte nskade en frening mellan Republiken Cypern och Grekland. Som fljd av mord och trakasserier mot den turkcypriotiska befolkningen ingrep turkisk militr i enlighet med avtalet om republiken Cyperns fortlevnad.

r 2004 presenterade FN:s generalsekreterare Kofi Annan en plan ("Twin-Referendums") fr att frena norra och sdra Cypern efter folkomrstningar i de tv delarna. Den turkcypriotiska norra delen antog planen medan den grekcypriotiska sdra delen frkastade den, vilket innebr att frgan om en frening fortfarande inte r lst. Samma r blev Cypern medlem i EU, som formellt anser att Republiken Cyperns territorium bestr av hela n bortsett frn de tv brittiska baserna och att den norra delen r militrt ockuperad. Samtidigt r den gemensamma lagstiftningen inom EU enbart tillmpbar i de omrden som Republiken Cypern behrskar, det vill sga enbart i den sdra delen.

Cypern r den tredje strsta n i Medelhavet (efter Sicilien och Sardinien) och r belgen i dess stra del en bit utanfr Turkiets sydkust. Cypern ligger egentligen i Asien, men av historiska och kulturella skl anses n tillhra Europa.[13] FN rknar Cypern som ett vstasiatiskt land.[14] Turkiet ligger 75 kilometer norrut och andra grannlnder inkluderar Syrien och Libanon i st, Israel i sydst, Egypten i syd och Grekland i nordvst. Cypern ligger geografiskt nrmare bland annat Libanon n Grekland.

I Troodosmassivet i sydvstra delen av n ligger Cyperns hgsta berg, Olympos, som nr 1 921 m .h. Innanfr den norra kusten strcker sig bergskedjan Pentadaktylos, Fem fingrar. Namnet terspeglar bergskedjans fem markerade toppar i rad. ns form har liknats vid en kastrull, vilket frklarar det familjra namnet Pan Handle, kastrullskaftet, p den smala delen lngst sterut.

n har ett subtropiskt torrt medelhavsklimat med lnga heta, torra somrar och korta, milda, regnigare vintrar. Sommartemperaturerna varierar frn svalt i bergsomrdena, som i Troodosbergen, till varmt p lglandet. Vintertemperaturerna r milda p de lgre platserna, dr sn ven frekommer. I Troodosbergen ligger temperaturerna betydligt lgre, och man fr tillrckligt med sn fr ssongsppna skidbackar.[15]

Enligt den frfattning som antogs vid sjlvstndigheten 1960, och som tillkom frmst p brittiskt initiativ, skulle hela Cypern vara en suvern republik. Dess sjlvstndighet skulle garanteras av Turkiet, Grekland och Storbritannien. Frfattningen freskrev att alla poster inom administration, frvaltning och frsvar skulle frdelas proportionellt mellan grek- och turkcyprioter. Turkcyprioterna var dock genomgende verrepresenterade i frhllande till sin andel av befolkningen. Redan 1963 upphrde denna frfattning i praktiken att fungera, men den har aldrig upphvts formellt.

Den grekcypriotiska regeringen i sder hller fast vid Cyperns ursprungliga frfattning och har, i motsats till regeringen i norr, ftt internationellt erknnande. Den president som grekcyprioterna utser vart femte r r fortfarande formellt sett hela Cyperns president.

Cyperns president fungerar som bde stats- och regeringschef och har omfattande befogenheter. Parlamentet har numera 80 platser, varav 24 r reserverade fr turkcyprioter. De platserna str tomma. Parlamentsledamterna utses i val vart femte r.

gandertten till jord och fastigheter r en komplicerad frga att lsa infr en eventuell terfrening av Cypern. Fre Turkiets intervention 1974 skall 70 procent av fastigheterna i norr ha gts av grekcyprioter, medan 10 procent av fastigheterna i sder gdes av turkcyprioter.

Definitionen av fastighet p Cypern skiljer sig frn vad som gller enligt den svenska jordabalken. En egenhet fr Cypern r att det inte r skert att trd p en obebyggd tomt tillhr markgaren. Om dr finns exempelvis olivtrd kan dessa tillhra en olivodlare i trakten, som inte ger den mark trden str p. Detta fr den konsekvensen, att om ngon vill frvrva tomten fr att till exempel bygga ett hus, mste tv kp gras: dels frn den person, som ger marken, dels frn en annan person, som ger trden. I annat fall blir olivtrden ett servitut i den nye markgarens villatrdgrd. Detta r en speciell komplikation infr Cyperns eventuella terfrening.

Den cypriotiska frsvarsmakten, "Nationalgardet", r en vrnpliktsarm med land-, sj- och flygstridselement. Det finns inga stende frband, utan alla frband r mobiliseringsfrband. Fredsstyrkan omfattar 10 000 soldater, varav 9 000 r vrnpliktiga.

Vrnplikten r allmn fr grekisk-ortodoxa mn med en cypriotisk far. Mn tillhrande andra av staten erknda kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt gra militrtjnst. Turkcyprioter inkallas inte. Tjnstgringstiden r 26 mnader.

Den verenskommelse som ledde till Cyperns sjlvstndighet gav Grekland och Turkiet rtt att stationera vissa begrnsade truppstyrkor p n. Den grekiska styrkan National Guard (NG) brjade organiseras den 20 november 1959, p grekiska Elliniki Dynami Kyprou (ELDYK), och bestr av ett regemente.

De brittiska trupperna i de brittiska suverna basomrdena p Cypern Akrotiri och Dhekelia bestr av tv infanteribataljoner samt understds- och underhllsfrband, tv patrullfartyg och en sjrddningshelikopterdivision. Omrdena rknas som brittisk mark, kvarvarande delar av den brittiska kolonin Cypern som fanns fre 1960. Inom dessa delar r fljaktligen det officiella sprket (brittisk) engelska, och brittisk lag gller.

I Dhekelia finns ett vlutrustat huvudsjukhus fr samtliga brittiska frband i mellanstern. Sjukhuset str till frfogande ven fr FN-trupperna vid sdana svrare sjukdomsfall, som fr behandling krver strre resurser n de olika FN-kontingenternas egna.

c80f0f1006