Nationalekonomiska Teorier
Shanta Plansinis
I det hr avsnittet presenteras ngra av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Vi kommer ocks titta nrmare p begreppen sjlvhushllning och penningekonomi.
Koppling till mnesplaner fr gymnasiet hittar du lngre ner i texten.
Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushlla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Iderna bakom blir drfr ocks politiska och skiljer mycket frn t.ex. privatekonomi. I det hr avsnittet presenteras ngra av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Vi kommer ocks titta nrmare p begreppen sjlvhushllning och penningekonomi.
Koppling till mnesplaner fr gymnasiet hittar du lngre ner i texten.
Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushlla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Iderna bakom blir drfr ocks politiska och skiljer mycket frn t.ex. privatekonomi.
Dessa olika ider om hur samhllets ekonomi ska styras kallar vi fr nationalekonomiska teorier. Hr nedan presenteras ngra av de vanligaste nationalekonomiska teorierna som brukar anvndas fr att frklara ekonomiska skeenden i historien och i vr egen tid.
Ett av de allra ldsta stten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar fr sjlvhushllning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behvde, och frdelade det mellan sig. Denna typ av hushllning krvde mycket arbetskraft d allt som behvdes tillverkades och nstan ingen handel frekom. Framfrallt frekom denna typ av ekonomi i tidiga jgar- eller jordbrukssamhllen.
Nr olika stater brjade vxa fram kade ocks handeln. Till en brjan handlade man genom att byta varor mot varor. Detta utvecklades s smningom till att byta varor mot metaller som sedan blev till mynt. Detta ledde till att mnniskor ocks brjade f betalt fr sitt arbete med pengar. Detta kallas penningekonomi och med den vxte handeln ytterligare.
Nu ville man satsa p inhemsk produktion och s lite som mjligt skulle importeras. Man skulle ocks satsa p import av rvaror som skulle frdlas fr att kunna exportera som frdiga produkter. Genom detta stt att importera och exportera skulle landet f positiv handelsbalans. Mer pengar skulle komma in i landet n ut, vilket skulle gra det rikare och rikare.
Statens uppgift var att skydda det egna landets produktion. Det viktigaste verktyget fr detta var tull. Genom dyra tullar p utlndska varor blev det dyrare att importera vissa produkter och det egna landets produktion skyddades. Merkantilismen var framfrallt 1700-talets dominerande ekonomiska lra.
Fysiokratism var en nationalekonomisk lra som hvdade att jordbruket var grunden till allt vlstnd. Ursprunget var franskt, Francois Quesnays ekonomiska artiklar i Encyklopedin 1756 kan ses som startr ven om begreppet fysiokratism kom 1767.
Fysiokraterna ogillade statsingripanden; individens strvan efter egen vinning var naturlig. Lran kom drmed att till viss del bli fregngare till den ekonomiska liberalismen, trots antiliberala inslag som nedvrderandet av handel och industri. ven den starka kungamakten hyllades, om den var reformsinnad, vilket tilltalade t.ex. Gustav III.
En av de ledande ekonomiska tnkarna blev engelsmannen Adam Smith. Smith menade att all handel skulle vara fri och utan hinder och var drfr mycket kritisk mot merkantilismen. Han menade att alla tullar och liknande skulle tas bort och ersttas av frihandel.
Fr Smith skulle hela ekonomin vara fri och staten skulle inte lgga sig i. Regleringar skulle avskaffas och varor och tjnster flyta fritt p en marknad. Tanken var att den fria ekonomin skulle gynna alla och att ekonomin d skulle vxa, ngot som kallas fr tillvxt.
Smith utgick frn att staten i grunden var verfldig eftersom mnniskan var frnuftig, upplyst och i slutndan ville sitt eget bsta. Om alla bara gjorde vad som var bst fr dem sjlva skulle det i lngden leda till det bsta fr hela landet. Frgor om priser eller tillgng till varor skulle styras av marknaden sjlv. En osynlig hand (marknaden sjlv) skulle lsa bde dessa problem och saker som arbetslshet, fattigdom och prissttning.
Socialisterna kmpade fr att frbttra arbetarnas villkor. Filosofen Karl Marx grundlade en ekonomisk teori som tog sin utgngspunkt i det han kallade fr klasskamp. Marx menade att alla samhllen i historien hade prglats av en kamp mellan olika klasser, om kontrollen ver produktionen och dess frdelning. Oavsett om det var mellan slavar och slavgare eller det moderna industrisamhllets kamp mellan de som gde; kapitalister och de som arbetade; arbetarklassen.
I en marxistisk ekonomi blir allts det viktiga att minska utsugningen av arbetarklassen. Detta skulle ske genom att ta kontroll ver produktionen. Ekonomin skulle regleras, fackfreningar stttas, olika skatter infras. Genom detta skulle man flytta makt och pengar frn de som gde till de som arbetade. I vissa lnder, som i Ryssland, skedde det genom vpnad revolution medan andra lnder valde politiken.
Idag r det f lnder som r marxistiska, ven om mnga r pverkade av tnkandet. Istllet fr att fokusera p det enskilda landet brukar de moderna marxisterna istllet mena att klassamhllet idag r globalt men kapitalismen i grunden r densamma.
En av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer hette John Maynard Keynes. Keynes var i grunden liberal men menade i likhet med marxisterna att total ekonomisk frihet skapade problem. Drfr menade han att staten var tvungen att ta ansvar dr marknadsekonomin inte klarade av att gra det.
En viktig frga fr Keynes var arbetslsheten. Keynes hade sett effekterna av den stora depressionen och med det bildat sig en tydlig uppfattning om arbetslshetens effekter. Han menade att marknadsekonomin inte klarade av att lsa arbetslsheten p egen hand.
Om fler kom i arbete skulle ekonomin vxa. D skulle efterfrgan p varor och tjnster ka. Genom kad efterfrgan skulle fler f arbete vilket i sin tur skulle leda till nnu hgre efterfrgan, en positiv spiral. I de lnder som pverkas av Keynes har man drfr ofta genomfrt stora statliga projekt fr att bekmpa arbetslsheten.
Genom att satsa skulle man f en multiplikatoreffekt. Detta innebar att varje satsad krona i frlngningen skulle mnga olika effekter, inte bara den man satsade p. Drfr skulle statliga satsningar vara extra effektiva.
Keynes menade ocks att det var viktigt att bekmpa konjunkturernas svngningar. Genom att spara pengar i hgkonjunktur skulle ett land f pengar ver som kunde satsas i lgkonjunktur. P s vis skulle det snabbare g att ta sig ur ett dligt ekonomiskt tillstnd.
Ekonomen Milton Friedman r den som ligger bakom den andra av 1900-talets stora ekonomiska inriktningar; monetarism. Friedman var tydligt inspirerad av den klassiska liberalismen och hans ider har sin grund dr. Ibland kallas hans ider drfr fr nyliberalism.
I denna teori ses inflationen som ett av ekonomins frmsta problem. Drfr blev inflationsbekmpning en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Inflationen bidrog till att frhindra tillvxt vilket gjorde att ekonomin inte fungerade. Genom aktiv penningpolitik skulle mngden pengar i omlopp hllas nere. Genom rntepolitik skulle inflationen styras och genom tstramningspolitik skulle statens utgifter kontrolleras. I vrigt skulle staten lta ekonomin skta sig sjlv med s f regleringar som mjligt.
En annan av monetarismens viktigaste ider var att all arbetslshet r frivillig. Egentligen fanns det arbetsuppgifter till alla. Ibland lg arbeten fr lngt borta, eller s vara lnerna fr lga. Om mnniskor bara var beredda att flytta, eller arbeta fr lgre lner hade de sluppit vara arbetslsa. Drfr borde t.ex. regler fr lgstalner tas bort. Om mnniskor bara var tvingade att ta de jobb som fanns tillgngliga skulle arbetslsheten upphra.
Klasskamp: Kampen mellan tv samhllsklasser: arbetsgivare eller kapitalister och arbetare (arbetarklassen). Frenklat handlar det om att arbetarna vill ha hgre ln och bttre arbetsvillkor medan kapitalisterna vill hlla nere sdana kostnader.
Lg- och hgkonjunktur: Konjunktur r ett begrepp som syftar p det rdande ekonomiska tillstndet i en ekonomi. En lgkonjunktur innebr att produktionen av varor och tjnster minskar. Motsatsen r en hgkonjunktur d den ekonomiska aktiviteten r strre.
Tillgng och efterfrgan eller utbud och efterfrgan, handlar om frhllandet mellan priset p en vara eller tjnst och den kvantitet som kpare och sljare av varan eller tjnsten r villiga att handla med p en marknad. Ls mer >
Nationalekonomi som vetenskapligt skolmne som slog igenom med Sveriges frsta professur i hushllning (grekiska oeconomia) vid Uppsala universitet 1741. Tjnsten, som tilldelades Anders Berch, var ett medvetet drag av den dvarande hattregimen fr att frmja sin ekonomiska lra, merkantilismen. Universitetens rop p akademisk frihet kom i andra hand nr statsnyttan under frihetstiden ansgs krva det.
Berch hade 1747 skrivit boken Inledning till allmnna hushllningen. Denna blev den frsta akademiska lroboken i mnet p svenska och innehll bde allmnna lrosatser och avsnitt om vikten av laglydighet, eldslckningens konst och barnmorskornas betydelse.
En annan betydande svensk nationalekonom var affrsmannen frn Sundsvall Anders Nordencrantz (fdd Bachmansson). Han lyfte fram det praktiska livets kpmn (som kallades "nrande", medan nstan alla andra grupper var "trande") och betonade vikten av folklig uppfostran till sunt ekonomiskt beteende.
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-mnena i blickfnget av Mikael Brur innehller konkreta tips p hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsfrslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytnkande modell fr anvndningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-mnena.. Med utgngspunkt i frfattarens eget frhllningsstt till SO-mnet behandlas historik, styrdokument och bedmning.
SO-mnena i blickfnget r i frsta hand inriktad mot lrare p hgstadiet, men ven lrare p mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och r skriven fr att passa alla som jobbar med SO.
64591212e2