Utbud Och Efterfrågan Diagram
Martha Weitz
* P linje p "Utbud" str det d att om utbudet r lgt (f varor produceras), kan sljare stta ett hgre pris p varan och om utbudet r hgt r det tvrtom.
* P linje "Efterfrgan" str det d att om efterfrgan r lg (f vill kpa), mste sljare stta ett lgt pris p varan och om efterfrgan r hg r det tvrtom.
* P linje p "Utbud" ska det vara att om utbudet r lgt (f varor produceras), kan sljare stta ett hgre pris p varan.
* P linje "Efterfrgan" ska det vara att om efterfrgan r lg (f vill kpa varor), mste sljare stta ett lgt pris p varan.
N, vad det egentligen betyder r att alla som kan tnka sig att betala jmviktspriset p marknaden ocks kan f tag p en lgenhet. Nedan ser ni en figur som frestller en s kallad fri konkurrensmarknad, vilket egentligen inte existerar annat n i teorin men som vi nd utgr frn fr sakens skull. Utbudslinjen r vilken kvantitet producenterna vill producera vid ett givet pris, efterfrgelinjen r vilken kvantitet konsumenterna vill konsumera vid ett givet pris. Dr dessa tv linjer mts s r marknaden i jmvikt. Vid detta pris s kan allts alla konsumenter som kan tnka sig att betala detta pris eller mer kpa varan. De konsumenter vars reservationspris ligger under detta pris kan inte kpa varan.
En marknad kan vara i jmvikt fast det finns en massa personer som vill ha den produkt det rr sig om, som fortfarande inte har mjlighet att f den. Detta r inget strre problem nr det rr sig om vissa produkter. Det finns en massa produkter som folk grna vill ha, men som det inte r ett strre problem om de inte kan f, till exempel lsplattor, tuffa mobiltelefoner, armband och s vidare. Det kan vara trkigt fr personen men det r inget samhllsproblem om hen inte fr det. Dremot r det ett samhllsproblem om mnniskor inte fr tag p mat, bostad, el eller vatten. Detta r det grundlggande sklet till att staten tar ansvar fr bostadsmarknaden, helt enkelt fr att det r viktigt att alla har ngonstans att bo vilket inte r samma sak som att marknaden r i jmvikt.
Att utbud och efterfrgan matchar varandra sger allts precis exakt ingenting om hur folk egentligen har det. Vi kan ha en marknad med helt jvla perfekt matchning, men fortfarande ha 75 % av befolkningen som sover p gatan. Detta betyder inte att det inte kan vara meningsfullt att diskutera marknadsjmvikt, men en ska vara medveten om att det inte sger ngot mer n att de som kan betala priset ocks fr en lgenhet.
Grejen r att det inte r s att h&m r ngon slags allsmktig hrskare som bara kan bestmma om de ska g med mer eller mindre vinst. H&m kan inte bara helt sonika vlja att hja sina priser utan att detta pverkar konsumenternas beslut. H&m stter sklart sina priser utefter vad de tjnar mest p, ngot som bestms utifrn tv faktorer: hur mycket som sljs och vilket pris detta sljs till. Om priset bli hgre s sljer de mindre, om priset blir lgre s sljer de mer. Detta r extremt grundlggande nationalekonomisk teori och dessutom ganska ltt att resonera sig fram till.
Om h&m tvingas hja sina lner till arbetarna s kommer det inte leda till att trjan gr frn att kosta 99 till 499 (en priskning som vissa verkar tycka r rimlig att anta). Det r nmligen extremt f som kommer att vilja betala 499 fr en h&m-trja. Om det var s att kunderna konsumerade lika mnga trjor oavsett om de kostat 99 eller 499 s hade h&m redan satt sina priser vid 499. Dessutom utgr lnekostnaderna till fabriksarbetarna knappast en s stor del av kakan att en lnekning p 300-400 % hade gett en priskning p 400 %.
Om h&m skulle hja lnerna skulle priserna kanske g upp en smula, men om priserna skulle ka fr mycket s skulle h&m frlora fr mycket p det. Drfr skulle de troligen hantera de kade lnekostnaderna p andra stt, till exempel genom att snka sina vinster. Det r klart att de inte vill snka sina vinster, men det r inte heller s att de rakt av kan bestmma precis hur de ska gra med vinster, lner, prissttning och s vidare.
N, nu hyser jag sklart inget hopp till att h&m ska ta ngon form av socialt ansvar om de inte tvingas till det, antingen av lagstiftning eller genom att arbetarna i deras fabriker gr motstnd. Det jag blir irriterad p r nr folk utgr frn att h&m kan vlja att hja sin priser hur som helst utan att det ger konsekvenser hos konsumenterna. Som om de nu hade satt priserna shr lgt fr att vara snlla p ngot stt, men att de lika grna skulle kunna vlja att stta det dubbla.
Exempel av denna typ tenderar ju att vara orimliga eftersom man mste frenkla till den graden, s jag brydde mig inte om det till att brja med. Jag bara tycker att om man reagerar p en orimlighet s br det inte vara den.
I tider som dessa nskar jag att jag var utbildad nationalekonom, eller i alla fall hade studerat mnet ett halvr eller s. D skulle man kanske ha ngon chans att kunna uttala sig om vad som hnder i Grekland och eurozonen i stort just nu med ngon slags trovrdighet.
Min uppfattning hittills r i alla fall att jag r sjukt glad ver att Sverige inte gick med i euron frn frsta brjan, att man hll folkomrstning och respekterade vad folket tyckte i frgan. Tack fr det! Visserligen pverkas vi ju nd, men inte till samma grad.
Utbudskurvan r hur stort utbud det finns vid varje givet pris. Om priset blir hgre blir ocks utbudet hgre, eftersom producenterna vill slja mer. Efterfrgan r hur stor efterfrgan det finns vid varje givet pris. Om priset blir hgre blir efterfrgan lgre eftersom konsumenterna inte vill kpa lika mycket d. Ngnstans mts dessa tv kurvor och dr r jmviktspriset.
Varfr skulle inte staten lsa det problemet? Det r ju ganska tydligt att folk vill bo i sthlm, malm eller gbg, s varfr inte bygga mer dr? Sedan folk kanske inte har precis sitt drmboende, men s ser det andra sidan inte heller ut idag.
Det gr den inte alls. Jag har helt rtt i det jag skriver om att allokeringseffektivitet inte ndvndigtvis leder till att alla i samhllet har det bra. Om du vill ha marknadshyror och att kommunen ska ombesrja dem som inte har rd med hyran s kan du specificera det frn frsta brjan, istllet fr att ltsas som om marknadshyror skulle lsa alla problem i ett nafs.
Fr det frsta r klasserna i stor grad etnifierade, fr det andra har jag svrt att se varfr ekonomisk segregering vore att fredra. Det optimala vore sklart att leva i ett samhlle med s lite segregering som mjligt, oavsett grunderna fr det.
Jag har inte uttryckt sikten att marknadshyror (ekonomisk segregation) r att fredra, jag sa att den ekonomiska segregationen r enklare att motverka och stllde frgan hur man motverkar den etniska segregationen som uppstr vid hyrestak.
c80f0f1006